Möte 2023-11-20

Skönhetsrådets delegerade i plan- och bygglovsärenden, naturvårdsärenden samt kulturvårdsärenden

13:30 - 16:40 Samuel Owen, Hantverkargatan 3D

1

Förändring av naturmark när staden växer, information från Ulrika Egerö, ekolog på strategiska enheten på stadsbyggnadskontoret
2

Samråd för tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö
Bilagor
3

Älvsjö 1:1 m.fl. vid Hagsätra IP, förslag till detaljplan, 2023-01148
Bilagor
4

Liljeholmen 1:6 och del av Liljeholmen 1:1. förslag till detaljplan, 2022-08304
Bilagor
- Samrådsbrev.pdf
  
  146kb Ladda ner dokument
- Planbeskrivning samråd.pdf
  
  1mb Ladda ner dokument
- Plankarta samråd.pdf
  
  216kb Ladda ner dokument
- Trädinventering.pdf
  
  5mb Ladda ner dokument
- PM Geoteknik.pdf
  
  793kb Ladda ner dokument
- Översiktligt PM Geoteknik.pdf
  
  1mb Ladda ner dokument
- Markteknisk undersökningsrapport.pdf
  
  13mb Ladda ner dokument
- Magnetfältsutredning.pdf
  
  1mb Ladda ner dokument
- Dagvattenutredning.pdf
  
  4mb Ladda ner dokument
- Markföroreningar.pdf
  
  358kb Ladda ner dokument
5

Årsta 1:1 m.fl., områden vid Valla torg, förslag till detaljplan, 2020-13373
Bilagor

§ 1

Dagordning
§ 2

Förändring av naturmark när staden växer, information från Ulrika Egerö, ekolog på strategiska enheten på stadsbyggnadskontoret

Redogjorde Ulrika Egerö för hur hon som ekolog på stadsbyggnadskontoret under de senaste två decennierna försökt följa upp hur mycket av stadens gröna mark som ianspråkstagits. Sociotopkartan utgör ett underlag att utgå ifrån när man försöker göra beräkningar av förändringar. Även satellitbilder kan fungera som underlag vid sammanställning av stadens förändrade markanvändning. Det finns dock inga helt säkra sätt att mäta förändringarna eftersom vissa kan vara tillfälliga under t.ex. byggskeden. Generellt sett är dock tillgången på grön mark god i Stockholm, även om staden inte lever upp till EU:s riktlinjer om att 30% av den totala arealen bör vara grönyta. Av stadens mark används 32% till urban gråstruktur, 36% urban grönstruktur och 32% av naturmark. Av det som betecknas som skyddad landareal utgörs 11% av natur- och kulturmark, 4% är strandskyddad och ca 7% utgörs av Nationalstadsparken. Totalt 3737 ha som i sin tur innebär 20% av stadens markinnehav är grön. Att respektive procentsats för de tre områdena tillsammans blir mer än 20% förklaras av att en del utgörs av strandskydd i Nationalstadsparken.

Kommunfullmäktige fattade 2021 beslut om att ge ett uppdrag till ansvariga nämnder om att göra förändringsanalyser med uppföljning avseende stadens markanvändning. På sikt kommer därför informationen om ändrad markanvändning i staden att förbättras.
§ 3

Samråd för tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö
Samrådet avser ny tunnelbanelinje mellan Fridhemsplan och Älvsjö. I samrådet redovisas stationernas läge i förhållande till befintliga tunnelbanestationer vid Fridhemsplan och Liljeholmen samt ungefärliga lägen för de planerade uppgångarna för de fyra helt nya stationerna längs linjen, d.v.s. Årstaberg, Årstafältet, Östberga och Älvsjö. Vid Fridhemsplan kommer redan befintliga uppgångar att användas, likaså vid Liljeholmen men där planeras även en komplettering i form av en hisshall med placering i nordost, mot Trekantsparken. Sektioner över varje station visar på vilket markdjup respektive perrong planeras ligga och hur resande ska ta sig mellan perrong och biljetthall med rulltrappor och hissar. I samrådet ingår också de arbets- och servicetunnlar som dels behövs under byggperioden men i förlängningen även för underhåll av tunnelbanelinjen framgent. I föredragningen av ärendet lyftes särskilt de två alternativa lägen vid Rålambshovsleden respektive Lindhagens plan som är aktuella för station Fridhemsplan.

Bilagor
§ 4

Älvsjö 1:1 m.fl. vid Hagsätra IP, förslag till detaljplan, 2023-01148
Detaljplanen syftar till att uppföra en ny kombinerad is- och idrottshall invid Hagsätra IP. Byggnaden föreslås uppföras i två våningar ovan mark samt källarvåning. Nordväst om planområdet ligger ett kuperat skogsområde, Kolbotten, som har höga naturvärden. Strax intill planområdet passerar Nynäsbanan som utgör transportled för farligt gods och transporterar både pendeltågstrafik och godståg. På platsen finns en idag nedlagd isrink samt en av Stadsmuseets gulklassad servicebyggnad som kommer att rivas i och med planens genomförande.

Delegerade ansåg att förslaget är fint utformat och väl inpassat i terrängen. För att ge förslaget en gestaltningsmässig spets samt förstärka relationen med Hagsätra IP vore det intressant om byggnadens gavlar kunde ta upp arenans mjukare form. Intrånget i den södra och västra delen av Kolbottens naturområde bör hållas tillbaka så mycket som möjligt, t.ex. genom en något smalare byggnad. Det är också viktigt att tillräckliga skyddsåtgärder för träd vidtas under byggskedet och här är varje meter betydelsefull. Den särskilt skyddsvärda tallen kommer med nuvarande gränsdragning troligen inte att överleva byggskedet då den hamnar för nära plangränsen. Gällande takutformningen såg delegerade gärna en annan lösning än sadeltak. Avslutningsvis är solceller, både på tak och på fasad, enligt delegerades mening intressanta att undersöka som gestalningsgrepp.

Bilagor
§ 5

Liljeholmen 1:6 och del av Liljeholmen 1:1. förslag till detaljplan, 2022-08304
Planförslaget syftar till att uppföra en ny fördelningsstation i Liljeholmen. Den befintliga fördelningsstationen från 1970-talet är i behov av modernisering och utbyggnad för att möta en ökad efterfrågan på elektricitet i och med planerad bebyggelse inom det kommande planprogrammet för Södertäljevägen.

Det aktuella området består av en varierad miljö med byggnader från många olika epoker. Den förslagna fördelningsstationen har inspirerats både gällande gestaltning och fasadmaterial, av de elstationer som byggdes under 1900-talet som exempelvis Station Liljeholmen vid Nybohovsbacken som idag är kontor. Byggnaden föreslås gestaltas med puts, tegel och plåt.

Delegerade uppskattade den tydliga och karaktärsfulla gestaltningen samt materialvalet tegel och finner att man hittat en intressant fasadbearbetning med inspiration av byggnader från många olika epoker. Det är viktigt att byggnaden håller hög kvalité som både fungerar som en solitär men också inom den kommande kvarterbebyggelsen.

Förslaget presenteras inte som en del av det kommande programmet för Södertäljevägen men delegerade utgick från att planförslaget kommer att fungera inom den kommande bebyggelsen.

Bilagor
- Samrådsbrev.pdf
  
  146kb Ladda ner dokument
- Planbeskrivning samråd.pdf
  
  1mb Ladda ner dokument
- Plankarta samråd.pdf
  
  216kb Ladda ner dokument
- Trädinventering.pdf
  
  5mb Ladda ner dokument
- PM Geoteknik.pdf
  
  793kb Ladda ner dokument
- Översiktligt PM Geoteknik.pdf
  
  1mb Ladda ner dokument
- Markteknisk undersökningsrapport.pdf
  
  13mb Ladda ner dokument
- Magnetfältsutredning.pdf
  
  1mb Ladda ner dokument
- Dagvattenutredning.pdf
  
  4mb Ladda ner dokument
- Markföroreningar.pdf
  
  358kb Ladda ner dokument
§ 6

Årsta 1:1 m.fl., områden vid Valla torg, förslag till detaljplan, 2020-13373
Planförslaget innebär en nära nog total omdaning av området runt Valla torg i Årsta, där det befintliga torget med dess byggnader rivs samtidigt som i huvudsak höga punkthus och lameller uppförs i dess ställe. De tillkommande byggnaderna, med omkring 300 bostäder, utmanar den befintliga skalan genom att genomgående övertrumfa höjder och fotavtryck samt bryta planmönster.

Stadsplanen för grannskapsenheten Valla gärde antogs 1959 och består av 18 parställda punkthus i 14 våningar samt åtta lägre lameller grupperade i ett grönt landskap längs den plana Sandfjärdsgatan. I områdets mitt där gatan kröks i en chikan ligger två lägre paviljongbyggnader för centrumändamål och ett torg. Flera byggnader, bland dem paviljongerna, ritades av arkitekt Paul Hedqvist. Valla gärde sammanfattar grannskapsenhetens för- och nackdelar: dels ett tydligt avskilt grannskap med stark egen identitet och dels ett för litet upptagningsområde för god lokal service. Sedan år 2000 när tvärbanan öppnade sin station på den nedlagda slakthusbanan har området fått större tillgänglighet till hela Stockholms stadsområde och Valla torg utgör därmed en utvecklingsbar nod i den nära ytterstaden.

Förslaget till detaljplan visar mycket låg förståelse för såväl den befintliga miljöns stadsbildsvärden som dess framtida möjlighet att utgöra en central knutpunkt i södra Stockholm. Den befintliga relationen mellan byggnader består i en rytmisk upprepning av hög- och lågdelar som i förslaget bryts sönder och resulterar i ett virrvarr av olika former som i skala brutalt bryter mot Valla gärdes identitet.

Delegerade ansåg att förslaget helt behöver arbetas om med utgångspunkt i platsens dignitet i det större stadssammanhanget. Den viktigaste stadsplaneuppgiften vid Valla torg är att nordsydligt sammanlänka det äldre Årsta med det nya Årstafältets bebyggelse. Tvärbanestationen ger mycket goda förutsättningar för en framtida miljö som befolkas under dygnets alla timmar om stadsrummet görs tillgängligt, trivsamt och tryggt. De tidigare planer som funnits för en sammanlänkande gata via Rämensvägen mot Årstafältet, som möter järnvägen i plan vid ett välgestaltat torg bör utgöra utgångspunkt. En sådan lösning ger så stora nya värden till stadsdelen att det går att argumentera för att flytta och bebygga det befintliga torget. Dessutom fredas Kyrkparken och gångstråket kan utgöra alternativ till gatan för rörelse i stadsdelen.

Vidare bör utvecklingen med nya bostäder i stadsdelen göras genom att se till Valla gärde som helhet. Stor potential finns att bygga betydligt fler bostäder än de föreslagna genom ett helhetsgrepp. I en sådan områdesplanering kan också andra viktiga frågor lyftas som t.ex. framtidens parkerings- och mobilitetslösningar. Genom en samordning av dessa kan befintliga ytparkeringar tas bort och mer grönska eller bebyggelse stärka gaturummet runt Sandfjärdsgatan.

Delegerade önskade understryka att Stockholms stad inte har råd att försumma centrala platser i ytterstaden som i det föreliggande förslaget. Liksom Skönhetsrådets kritik i det uppmärksammade planförslaget för kvarteret Cikadan i skärningspunkten mellan Johanneshov och Hammarbyhöjden bör staden, i översiktsplanens anda, i större utsträckning ta tillvara möjligheterna att skapa sammankopplande rum som respekterar stadsdelarnas egenart.

Bilagor