Möte 2021-06-14

Bygglovsärendet innebär att en flytande badanläggning med pooler, relaxavdelning och restaurang uppförs invid Munkbrohamnen genom ett tillfälligt bygglov under tio års tid. Anläggningen uppförs och drivs av en privat aktör som utfört liknande i bad i bl.a. Helsingfors. Anläggningen består av en rektangulär ponton som placeras i nordsydlig riktning längs Munkbrohamnen, från den åtsnörpta Riddarholmskanalen till inloppet av Mälarens yttersta vik mot Slussen. Den två våningar höga bebyggelsen läggs i huvudsak med ryggen mot Centralbrons trafikanläggningar med en högsta plushöjd på tio meter. Detta motsvarar järnvägens befintliga höjd med ett passerande tåg. Bebyggelsen avses utföras i trä. Pontonen fästs i Riddarfjärdens botten och angörs via bryggor från Gamla stan och Riddarholmen. Delar av anläggningen är tänkt att vara allmänt tillgänglig medan andra delar kräver inträde. Efter att lovets tio år förflutit föreslås anläggningen flyttas till Ångtvätten-området på Stora Essingen.

Platsen för den föreslagna badanläggningen domineras idag av den s.k. getingmidjan, d.v.s. de mycket okänsligt placerade infrastrukturpaketen genom stadens historiska centrum. I direkt anslutning ligger stadspartier av högsta kulturmiljövärde så som Riddarholmen, Gamla stan och Mariaberget samt Riddarfjärdens inre vattenrum. I närområdet har det tidigare funnits badanläggningar, den mest kända är det flytande Strömbadet som under åren 1884 till 1936 låg förtöjt vid Strömsborg, norr om Riddarholmen.

Skönhetsrådet har av hävd varit mycket återhållsamt när det gäller att ta stadens vattenytor i anspråk och anser att detta endast kan accepteras om det är reversibelt och tillför stora allmänna värden. Intrång i stadens vattenspeglar berör det övergripande upplevelsevärdet av Stockholm och måste därför hållas till ett minimum. Rådet har med detta resonemang tillstyrkt vissa allmänt tillgängliga brygganläggningar samtidigt som nya utfyllningar och fasta minskningar av vattenytor avvisats. I det aktuella fallet fann rådet att den tillfälliga badanläggningen, om den fyller vissa villkor, kan prövas vid Munkbrohamnen. Anläggningen har, enligt rådet, såväl arkitektoniska som stadslivsmässiga kvaliteter som utgör en tillgång i det trafikstörda läget vid den västra uppgången till Gamla stans tunnelbanestation. Trots det prominenta läget kan platsen idag sägas utgöra en försummad baksida. För Skönhetsrådet är det av central vikt att en badanläggning vid platsen möter visa villkor för att utgöra det allmänna värde som är ett måste för att den ska kunna motiveras i vattenrummet.

Det första är att utbredningen är minsta möjliga för verksamheten. Enligt rådets uppfattning innebär detta att pontonen behöver kortas. Detta är särskilt viktigt söderut så att inloppet till Mälarens yttersta vik fortsatt är avläsbar.

Det andra är att staden genom avtal förvissar sig om att delar av anläggningen är allmänt tillgängliga utan att entré krävs. Även om detta är operatörens avsikt i dagsläget krävs bindande avtal för att detta ska kunna bibehållas under badets tid på platsen.

Det tredje är att säkerställa att ingen ytterligare expansion av anläggningen kan ske utanför det aktuella lovet. Det innebär att den presenterade arkitektoniska formen utförs utan tillkommande utanpåliggande tekniska installationer så som avluftning, fläktar o. dyl. Nödvändiga installationer så som räcken och fallskydd m.m. behöver studeras innan bygglov ges så att de inte inverkar menligt på badets form.

Skönhetsrådet ställde sig allmänt sett positivt inställt till nya badanläggningar och önskade inskärpa att de framförallt bör placeras i nya vattennära stadsdelar som hembygdsskapande attraktioner där sådana inte finns. Ångtvätten-området på Stora Essingen är ett gott exempel på detta, men det bör också finnas möjligheter i t.ex. Norra Djurgårdsstaden/Loudden för liknande anläggningar.

Planförslag omfattar ny bebyggelse i form av två flerbostadshus om fyra våningar på fastigheten Penninglandet 2 längs Gustav III:s väg i Åkeslund. I detaljplanen ingår hela fastigheten Penninglandet 2 med sina tre befintliga lamellbyggnader uppförda 1968–1971. Planområdet består idag av en markparkering samt en garage- och kontorsbyggnad i en våning vilken kommer att rivas. Under den västra av de två tillkommande byggnaderna föreslås ett underjordiskt garage. Parkering föreslås även på delar av gårdarna mellan de tre befintliga lamellerna på Penninglandet 2.

För att åstadkomma en sammanhållen bebyggelse regleras gestaltningen med bestämmelse om att tillkommande byggnader ska utformas med fasader i liknande kulör som de befintliga byggnaderna. Rakt över gatan ligger Olovslundsskolan, ritad av Paul Hedqvist och uppförd i början av 1930-talet. I närheten finns även småstuge- och egnahemsområdet Olovslund från 1920-talet. Olovslund är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården.

Skönhetsrådet fann att de två nya husen kan fungera väl på platsen. Rådet såg även positivt på att fortsätta på den befintliga bebyggelsestrukturen längs gatan och på att detaljplanen reglerar färgskalan på ett övergripande sätt. Fyra våningar kan godtas även om det medför att husens höjd utmanar Olovslundsskolan som hittills varit den framträdande byggnaden på platsen. Däremot ville rådet inskärpa att all parkering bör ske i underjordiskt garage och att garageinfarten måste utformas med omsorg. Det vore mycket olyckligt om områdets befintliga bostadsgårdar med gräsmattor och häckar och även tillkommande bostadsgårdar omvandlas till markparkering istället för att komma de boende till del. Eftersom ett underjordiskt garage planeras bör all parkering samlas där. Kanske kan även en möjlig sänkning av parkeringstalet studeras. Att tillkommande bebyggelse ska bidra med en gemensam parkeringslösning som tillgodoser behovet för hela kvarteret under jord bör vara utgångspunkt i det fortsatta planarbetet.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som syftar till uppförande av tre nya flerbostadshus samt påbyggnad av befintliga hus inom fastigheten Aspholmen 1 i Vårberg. Påbyggnaden sker på en före detta skola, Storholmsskolan, som uppfördes mellan 1965 och 1973. Skolan byggdes om till bostäder 1995 och 2005 byggdes den på med en extra våning. 1995 uppfördes även tolv radhus på platsen för skolans tidigare gymnastiksal och skolbaracker. Enligt planbeskrivningen ska radhusbebyggelsen rivas och lämna plats för tre nya lamellhus i fem till sju våningar. Radhusen bedöms vara slitna och inte bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv.

I planförslaget ingår även Kummelholmen 2, en före detta panncentral väster om Vårholmsbackarna som sedan 2013 fungerar som konsthall. Planförslaget möjliggör en påbyggnad med 4-5 konstnärsateljéer och en takterrass, ett mindre café i markplan samt en gästlägenhet för konstnärer i det övre planet. Genom planförslaget bekräftas nuvarande användning som konsthall.

Stadsdelen Vårberg anlades åren 1965 – 1970 efter att Stockholms stad inkorporerat nuvarande Vårberg och Skärholmen från Huddinge kommun 1962. Stadsplanen kännetecknas av trafikseparering, flerbostadshus närmast centrum och småhusområden med olika gestaltning. Den stora variationen i Vårbergs bebyggelse beror dels på den kuperade terrängen men främst på den stora andelen privata byggherrar och andelen anlitade arkitekter. Detta har gett en mer varierad stadsbild än i närliggande stadsdelar.

Planförslaget innebär att en småskalig och skyddad miljö ersätts av hög och tät exploatering med flerbostadshus i fem till sju våningar. Konsekvensen blir att de växlingar mellan olika höjder som finns idag byts ut mot en utslätad och jämn, betydligt högre skala. Hyresradhus med egen trädgård är dessutom ovanliga och enligt Skönhetsrådets mening borde de små storleksförhållandena på den tidigare skoltomten värnas i en annars ganska storskalig stadsdel. Även om de tolv radhusen inte bedöms ha något större kulturhistoriskt värde kan det konstateras att det är ovanligt att riva hus som är så pass nya och som människor bor i. Radhusen är såvitt Skönhetsrådet förstått inte utdömda och att de är slitna beror snarare på bristande underhåll än att de inte skulle hålla måttet. Slutsatsen borde vara att hyresvärden uppmanas att sköta om sina hus bättre, inte att ersätta radhusen med en högexploaterad miljö. Att ta bättre hand om husen i stället för att riva dem rimmar även bättre med stadens hållbarhetsambitioner.

Enligt stadsbyggnadskontoret ska stadsutvecklingen inom Fokus Skärholmen präglas av delaktighet och demokrati. Befintliga verksamheter, byggnader och platser ”är en tillgång och ska ges möjlighet att utvecklas ihop med det nya”. Medborgardialog uppges vara ett viktigt verktyg för att stärka det lokala medskapandet i stadsplaneringen. Rådet konstaterade att om planförslaget realiseras flyttas de hyresgäster som idag bor i en småskalig och skyddad miljö till lägen som vetter mot gångtunneln och mot omgivande gator.

Angående påbyggnaden av de tidigare skolhusen bedömde Skönhetsrådet att utgångspunkten inte bör vara den tidigare påbyggnaden. Istället bör en ny gestaltning av befintlig och tillkommande påbyggnad göras som tar ett helhetsgrepp om byggnaderna. Skönhetsrådet såg positivt på att den befintliga verksamheten i den före detta panncentralen bekräftas. En permanent konsthall i detta läge blir ett tillskott till stadsdelen, den bidrar också till ökad rörelse och fler besökande från andra delar av staden.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som möjliggör bostadsbebyggelse på fastigheten ifråga. Sett ur ett större perspektiv ska bebyggelsen också stärka det lokala sambandet längs Sockenvägen. Planförslaget innebär att den befintliga byggnaden rivs och att viss del av allmän platsmark (park) övergår till kvartersmark. Den befintliga parkanläggningen, utanför planområdet, kommer att finnas kvar. Den nya bebyggelsen inom planområdet utformas enligt förslaget som två vinkelställda och sammanbyggda huskroppar i fyra våningar. Gestaltningen av dem är inspirerad av smalhusbebyggelsen vid Sockenplan och andra närliggande smalhusområden, dock med en mer samtida karaktär. Husen rymmer 73 bostäder i olika storlek samt lokaler mot den lilla platsbildningen som ersättningslokal för befintlig värdshusverksamhet. Parkering sker i garage med infart från Bägersta Byväg.

Rådet hade önskat att stadsbyggnadskontoret kommit längre i det planarbete som sedan flera år pågår vid Bägersta Byväg eftersom det är väsentligt ur stadsbildssynpunkt att den tillkommande bebyggelsen vid Sockenvägen och Bägersta Byväg får en skala och gestaltning som håller samman det som ska tillföras. Rådet utgick därför ifrån att det som presenteras i föreliggande planförslag blir det som sätter ramarna för det som planeras för Bägersta Byväg.

Skönhetsrådet fann planförslaget väl genomarbetat även om rådet beklagade att klibbalarna kommer att försvinna. Enligt rådets bedömning kommer byggnadshöjden att fungera mot Sockenvägen men rådet ansåg att renderingar som redogör för hur den högre hushöjden fungerar sett från villaområdet saknades i underlaget. Gestaltningen av bostadshusen uppfattade rådet som god, dock saknar fasaderna en avslutning uppåt. Gavelfasaderna, i synnerhet den som vetter mot villabebyggelsen vid Bägersta Byväg, riskerar att uppfattas som alltför stor i volym vilket förstärks av den förhållandevis enkla gestaltningen och att fasadpartiet vid garagerampen är sluten. Här önskade rådet en vidarebearbetning så att de nya bostadshusen på ett bättre sätt kan möta den småskaliga bebyggelsen på Enskedefältet.

Ärendet avser samråd för ny tunnelbanesträckning Fridhemsplan-Älvsjö. I materialet presenteras två olika förslag till dragning av linjen, en västlig via Liljeholmen och en östlig via Södersjukhuset. De båda förslagen har samma sträckning vid stationerna Fridhemsplan, Östberga och Älvsjö, medan de skiljer sig åt vid Årstafältet, Årstaberg, Liljeholmen, Södersjukhuset och Hornstull. Förslagen har vissa skillnader i restider, längd, upptagningsområde m.m. Rådet uppfattade dock de båda som förhållandevis likvärdiga. Rådet har under ett tidigare samråd yttrat sig när fler dragningsförslag funnits. Rådet skrev då bl.a. följande.

”Skönhetsrådet anser att den föreslagna nya tunnelbanan är välkommen men önskar inskärpa vikten av att lokaliseringsutredningen väljer en dragning som vid sidan av bostadspotential också maximerar bytespunkter samtidigt som redan befintlig kollektivtrafik inte dubbleras. Om banan dras i ett västligt läge bör exempelvis Marieberg få en station samtidigt som linjen inte dras parallellt med tvärbanan mellan Liljeholmens och Årstafältets hållplatser. Om en östlig dragning föreslås bör exempelvis en station som kopplar till Södra station och Södersjukhuset övervägas.”

Rådet konstaterade att det nya förslaget möter flera av rådets uppfattningar.

Ordförande tackade ledamöter och kansli för utfört arbete under våren och tillönskade alla en trevlig sommar.