Möte 2023-04-17

Kungliga Konsthögskolan på Skeppsholmen kommer, för att fortsatt kunna inrymma verksamheten, behöva rustas upp. Projektet innebär att vissa delar av verksamheten flyttar från Kasern III till 1990-talsdelen, andra delar som biblioteket blir kvar men flyttar ner till entréplan som ska få en mer publik inriktning med utställningslokal m.m.

Plan 5 byggs enligt förslaget om för att skapa bättre utrymmen för studenterna. De nya lokalerna, bl.a. ateljéer, kommer att behöva ljusinsläpp i form av takfönster för att få dagsljusinsläpp och ett bra inomhusklimat. Då byggnaden ingår i det statliga byggnadsminnet Skepps- och Kastellholmen har Statens fastighetsverk begärt och fått ett yttrande av Riksantikvarieämbetet. Ämbetet har bedömt att det kan finnas särskilda skäl att lämna tillstånd till föreslagna ändringar som bidrar till att Kungliga Konsthögskolans verksamhet kan finnas kvar. Ämbetet bedömer att val av takfönster är viktigt och att de bör vara väl anpassade till byggnaden för att synas så lite som möjligt samt att reflexfritt glas används. Även de andra föreslagna ändringarna av interiören kan accepteras av Riksantikvarieämbetet men sökande behöver återkomma med en tillståndsansökan som mer detaljerat redovisar gestaltning för att en slutlig prövning av åtgärderna ska kunna tillståndsprövas.

Delegerade ställde sig positivt till den planerade upprustningen som innebär att Kungliga Konsthögskolan kan bli kvar på Skeppsholmen. Delegerade ansåg att de föreslagna takfönstren kan accepteras då de får ringa inverkan på upplevelsen av byggnaden. Möjligen kommer ljuset från takfönstren kunna synas från Södermalm under dygnets mörka timmar men med förslaget att utforma takfönstren så att det blir möjligt att komplettera med mörkläggningsgardiner om det visar sig nödvändigt nöjde sig delegerade.

Planförslaget syftar till att uppföra 240 nya studentbostäder på två platser i Ormkärr i Hagsätra. Det norra planområdet består av en naturslänt med hällmark längs Stjärnsundsgatan och det södra planområdet är placerat i Ormkärrsparken. I den norra delen planeras två lameller i fem våningar och i Ormkärrsparken invid Gällerstagränd föreslås en vinkelställd volym i fyra våningar med den översta våning indragen. Södra gaveln mot parken har ytterligare en våning i souterräng. Sedan start-PM har bebyggelsen längs Stjärnsundsgatan höjts från tre - fyra våningar till fem våningar. Angränsande bebyggelse i väster består av radhus med tillhörande garagelängor och i öster lamellhus i fyra våningar med förskjutna byggnadskroppar. I Ormkärrsparken finns ett bostadshus från 1980-talet.

Delegerade konstaterade att Ormkärr är ett mycket genomarbetat och därtill ytterst välbevarat område från 1950- och 60-talet och därför har stora samhällshistoriska värden. Stadsdelen är en tydlig representant för de ideal som formade naturnära förorter i ett då kraftigt expanderande Stockholm. Centralt för planeringen var tillgång till ljus och luft kring husen, husplacering som följer topografins höjdkurvor och sparad naturmark mellan husen. Naturslänten längs Stjärnsundsgatan är mycket medvetet sparad och ett resultat av den dåvarande parkförvaltningens arbete under ledning av Erik Glemme och Holger Blom. Här saknade delegerade ett helhetsperspektiv från stadens sida gällande hur Stockholmsskolans parkplanering och gestaltningsidéer ska förvaltas. Samtida tillägg och kompletteringar ska vara möjliga men under förutsättning att huvudidéerna värnas. Ett genomförande av planen skulle innebära en mycket olycklig bortsprängning av hällmark och berg i dagen. Det synliga berget i staden har ett stort kulturhistoriskt värde och är en starkt bidragande faktor till Stockholms särprägel och identitet. De bergsformationer som förekommer vid projektområdena har ett mycket högt miljöskapande värde, men även ett stadsbyggnadshistoriskt värde, samhällshistoriskt värde och ett sällsynthetsvärde. Berget är en ändlig resurs och när det en gång sprängts bort kan åtgärden inte göras ogjord. Även ur ett barnperspektiv är det tveksamt att bygga bort just den typen av miljöer som erbjuder variation och höjdskillnader.

Delegerade fann att ett mindre tillägg i den norra delen skulle vara möjligt men det måste i så fall vara lägre, eventuellt delas upp och bearbetas för att passas in på ett sätt som tar hänsyn till befintlig natur, kringliggande radhus och Stjärnsundsgatans gaturum. Delar av förslaget längs Stjärnsundsgatans södra del blir väldigt påträngande på radhusen, delegerade saknade en serie sektioner som visar hur husen möter naturmark, gator och garagelängor. I det södra planområdet fann delegerade, förutom det anmärkningsvärda i att bygga på parkmark, att förslaget innebär en såväl visuell som fysisk blockering i det naturstråk som medvetet sparades när området planerades. Planformen som är tänkt att ansluta till befintlig volym från 1980-talet är svår att avläsa. Sammantaget behöver planförslaget för det norra området genomgå en genomgripande ombearbetning och delegerade beslöt därför att avstyrka förslaget i sin nuvarande form. Planförslagets södra del avstyrkte delegerade helt.