Möte 2023-06-12

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag i syfte att möjliggöra en utveckling av bostäder, kontor och centrumverksamhet inom fastigheterna Lagern 11, 14 och 15. Ett vidare syfte med planen är att utveckla och tillgängliggöra gårdsmiljöer samt att aktivera gatufasaden mot Klara Norra Kyrkogata. Den nya planen ska också skydda och säkerställa hänsyn till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen.

Planförslaget möjliggör förtätning av Lagern 11 genom tillbyggnader, kringbyggnader samt påbyggnad för kontorsverksamhet. Bottenvåningen utformas för att rymma lokaler för verksamheter, handel, restauranger och övrig service. Förtätningen inom kvarteret samt utveckling av gaturummet möjliggörs genom att en ny lösning för logistik föreslås ersätta befintligt lastfar. Lagern 15 föreslås återfå sin ursprungliga användning som bostadshus. Inga förändringar planeras inom fastigheten Lagern 14, d.v.s. planförslaget innebär att den befintliga bebyggelsen bekräftas med användning för kontor och centrumändamål samt med skydds- och varsamhetsbestämmelser.

Skönhetsrådet ansåg att förslaget i de delar som rör tillbyggnader och andra föreslagna förändringar av gårdsmiljöerna är positiva, liksom de planerade lokalerna mot gatan. Rådet var dock inte fullt så optimistiskt som stadsbyggnadskontoret vad gäller möjligheten att med de föreslagna åtgärderna kunna förstärka den urbana karaktären och förbättra möjligheten till ett rikt stadsliv. Enligt rådet har kvarteret redan en urban prägel och möjligheten att konkurrera med viktiga stråk som Kungsgatan, Drottninggatan och Vasagatan torde vara ganska små. Å andra sidan har små bakgator och mindre använda stråk också en charm som bidrar till upplevelsen av staden och gatuväven. Alla gator kan inte ha samma status och det är inte troligt att Klara Norra Kyrkogata med de föreslagna åtgärderna blir ett nytt och intressant stråk som drar till sig många nya flanörer. Däremot kan förändringar, så som de föreslagna, förstås bidra till en trevligare stadsmiljö att röra sig i.

Lagern 11 har en utpräglad postmodernistisk utformning och som tidsmarkör utgör byggnaden därför ett viktigt inslag i stadsbilden. Enligt rådets uppfattning kan dock de föreslagna förändringarna av fasaden mot Klara Norra Kyrkogata accepteras, förutsatt att åtgärderna görs reversibla. Planförslaget syftar även till att medge byggrätt för ytterligare ett våningsplan på gårdsvolymen. Höjningen innebär ett avsteg från gängse stadsbyggnadsprinciper där gathusen i höjd dominerar över gårdshusen. Genom föreliggande förslag blir gårdshuset således högre än intilliggande gathus, vilket rådet ansåg vara olämpligt. Påbyggnaden blir dessutom synlig i stadsbilden främst genom sin volymverkan. I underlaget redovisas endast en vy där den nya byggnadshöjden blir uppenbar men underlaget borde ha redovisat fler vyer – i synnerhet från olika vinklar från norr. Rådet konstaterade att denna typ av påbyggnader sällan redovisas på ett tillfredsställande sätt och önskar att stadsbyggnadskontoret i större utsträckning ser till att komplettera remissunderlagen med fotomontage. De förändringar som skett i city under de senaste decennierna har påverkat stadsbilden i stor omfattning – något som är tydligt när man ser stadens taklandskap från högre höjd. I synnerhet är det volymer som tillkommit på byggnader i öst-västlig riktning som blir problematiska – de påbyggnader som gjorts på byggnader som ligger utefter Brunkebergsåsen faller bättre in i stadens väv. Rådet var medvetet om att höjningen i sig inte är så stor men eftersom volymen blir synlig och högst påtaglig ansåg rådet att denna del av förslaget därför bör utgå ur planförslaget. I denna del är det således rådets uppfattning att förslaget inte är varsamt.

Rådet ställde sig positivt till att Lagern 15 med förslaget återfår sin funktion som bostadshus. Skönhetsrådet skulle dock vilja se en återgång till ursprunglig planlösning, så långt detta är möjligt. Bullerproblem m.m. bör kunna lösas med tekniska lösningar som t.ex. nya ljudglas i befintliga fönsterbågar eller kompletterande glas invändigt och fastställande av vilka avsteg som kan göras från nybyggnadskrav. Rådets uppfattning var således att bostäder skulle vara positivt – dock inte till vilket pris som helst. Byggnadens kulturhistoriska värde skulle påverkas mycket negativt om det inte går att konvertera huset till bostäder utan att ändra planlösningen. Ur antikvarisk synvinkel vore det i så fall bättre om man avstår från konvertering och att huset även fortsättningsvis används som kontor.

Erinrade sekreteraren om rådets årliga utflykt och middag som i år genomförs 15 juni.

Informerade sekreteraren om ändrat datum för årets sista delegationssammanträde - mötet flyttas fram en vecka till 18 december för att det inte ska bli ett för långt uppehåll till nästkommande ordinarie sammanträde i januari 2024.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag i syfte att möjliggöra ny bostadsbebyggelse vid Färgarplan/Tengdahlsgatan. Platsen utgörs idag av en befintlig markparkering med plats för 16 fordon. Intilliggande fastighet Fikonet 7 har sju parkeringsplatser i direkt anslutning till planområdet. Samtliga parkeringsplatser angörs från Tengdahlsgatan. Planen ger ett tillskott på ca 50 nya bostäder i form av bostadsrätter fördelade på tre fristående volymer i fem våningar med en indragen sjätte våning. I en del av den förhöjda bottenvåningen föreslås lokaler och i källarplan anordnas parkeringsplatser. Den på platsen befintliga elnätsstationen flyttas till källaren i mittenhuset.

De tre flerbostadshusen avses byggas i trä med sockelvåning i natursten. De kommer att tillsammans bilda en egen grupp med ett arkitektoniskt uttryck som skiljer sig från en annars relativt heterogen omgivning. I hörnet Barnängsgatan/Tengdahlsparken ska det finnas en lokal i bottenvåningen och i hörnet som vetter mot parken får en lokal inrymmas. Lokalerna får en generös takhöjd och de upphöjda lägenheterna i bottenplan får minskad insyn med en golvnivå 1,2 meter över gatans nivå.

Färgarplan har diskuterats sedan sekelskiftet då den markerades i den s.k. Gluggutredningen år 2000 som en plats möjlig att förtäta. Enligt rådets uppfattning kan det gå att bebygga parkeringsplatsen under vissa förutsättningar.

Staden har en grammatik som rådet ansåg att man måste förhålla sig till när man förtätar kvartersstaden. Grundstrukturen med 18-metersgator tillsammans med bestämmelser om femvåningsbebyggelse som reglerades i 1876-års byggnadsordning lade tillsammans med en tydlig stadsplan grunden för stenstadens karaktär. I föreliggande förslag förhåller sig inte den nya bebyggelsen till det bebyggelsemönster som är etablerat längs Tengdahlsgatan. I stället minskas gatubredden och byggnaderna kliver s.a.s. ur den etablerade kvartersstrukturen. Noteras bör att den ganska sent tillkomna bebyggelsen i det intilliggande kvarteret Barnängen liksom kvarteren vid kajen, på föredömligt sätt planerats in som en fortsättning på stenstaden. Kvarteret Fikonet med sina stora skivhus uppfördes med helt andra stadsbyggnadsideal gällde vilket ger andra kvaliteter i stadsrummet. Rådet ansåg att den föreslagna bebyggelsen måste förhålla sig till stenstadens mått och struktur. Rådet hade dock ingen erinran om den föreslagna byggnadshöjden och fann husen väl gestaltade.

I förslaget ingår parkeringsgarage förlagt under byggnadsvolymerna och med infart under en av gårdarna. Inom området finns dock gott om parkeringsmöjligheter i redan befintliga garage. Rådet ville därför uppmana stadsbyggnadskontoret att föra en dialog med byggherren om att söka andra parkeringslösningar så att garaget kan utgå ur projektet. Frågan om mobilitetslösningar samt möjligheten att utnyttja redan befintliga parkeringsgarage måste bli prioriterade frågor i samband med detaljplanearbete. Det aktuella planområdet har ur kommunikationshänseende ett utmärkt läge då flera busslinjer trafikerar intilliggande gator. Så småningom tillkommer även tunnelbanan som alternativ – station Hammarby kanal vid Vintertullstorget – när den nya linjen till Nacka färdigställts.

Förutom att garage är kostnadsdrivande så finns det andra fördelar med att inte bygga parkering under bostadshusen. Förutsättningarna för att gårdarna ska kunna utformas och planteras är betydligt mer gynnsamma när det inte finns bjälklag under eftersom sådana begränsar odlingsmöjligheterna. Rådet ansåg f.ö. att planförslaget bör redovisa hur många träd som försvinner om bostadshusen byggs och i vilken mån det går att ersätta dessa med nyplantering. Med tanke på klimatförändringar är det angeläget med träd – de bidrar till att höja kvaliteten på stadsmiljön, ger skugga samt inte minst kan växtbädden utformas så att dagvatten kan hanteras vid skyfall.

Föreliggande ärende innebär att Sveaplan bebyggs med ett nytt kvarter innehållande kontorsändamål. Byggnaden föreslås uppföras i sju våningar där de båda översta är indragna. Kvarteret har gestaltats med ett återkommande bågmotiv och föreslås kläs i tegel.

Skönhetsrådet ville inledningsvis kommentera den aktuella platsen. Sveaplan utgör Sveavägens avslutning mot norr (även om namnet även sträcker sig mot Norrtull). Vid platsen utgör Wenner-Gren Center märkesbyggnad med sin vertikal och låga cirkelbyggnad. En ny byggnad som tar Sveaplan i anspråk medför att rummet runt Wenner-Gren Center minskas och att anläggningen visuellt får en trängre placering i stadsbilden. Bebyggelsen tar också en möjlig torgyta i anspråk. I dagens utformning har dock platsen få vistelsevärden och är i huvudsak en trafikplats. Om platsen bebyggs måste detta göras med respekt för Wenner-Gren Center som solitär och för att öka de stadsmässiga kvaliteterna på biltrafikens bekostnad. Rådet saknade en genomarbetad analys med flertalet vyer söderifrån Sveavägen som visar den föreslagna byggnadens påverkan på rummet runt höghuset.

Rådet ansåg att den presenterade byggnaden har flertalet gestaltningsmässiga förtjänster men såg också ett antal frågor som behöver bearbetas i den kommande processen. Den föreslagna volymen söker inordna sig i stadens grammatik men är tydligt för hög. Rådet ansåg att byggnaden behöver sänkas en till två våningar och att endast en trappning kan accepteras. Gestaltningen med bågmotivet behöver utvecklas så att de idag övertydliga referenserna till t.ex. EUR i Rom tonas ned. En möjlighet till utveckling kan exempelvis vara att arbeta med andra proportioner på fönsteröppningarna i den avtrappade våningen.

Avslutningsvis behöver den föreslagna trafiklösningen helt arbetas om. Trots att Norra Länken byggts för genomfartstrafiken har Sveavägen och Cederdalsgatan i förslaget givits en bredd och utformning som kraftigt prioriterar snabb biltrafik. Detta underströks ytterligare av den gångbro som föreslås. Bilprioriteringen måste arbetas bort och platsen få en normal stadskorsningskaraktär utan trafikseparation. Detta innebär färre filer, bredare trottoarer och eventuellt upphöjda övergångsställen. Hela sträckningen från Norrtull till Roslagstull bör byggas om i denna anda. Rådet ansåg även, som en avslutande randanmärkning, att Sveavägen mellan Sveaplan och Norrtull för orienteringens skull bör få ett nytt namn.

Planförslagets syfte är att möjliggöra påbyggnad med en våning på ett befintligt verksamhets- och flerbostadshus samt göra en utveckling av befintlig restaurangverksamhet möjlig. Planområdet ligger i korsningen mellan Svartlösavägen och Snöripsvägen. I den befintliga byggnaden ryms idag en livsmedelsbutik med tillhörande servering.

Förutom åtta nya bostäder som avses upplåtas med hyresrätt med studenter som målgrupp innebär planen möjlighet till kompletteringar som gör att restaurangverksamheten kan utvecklas och permanentas samt att en ny entré till bistron kan uppföras.

Enligt rådets uppfattning kan planförslaget stärka både den befintliga centrumfunktionen samt ge mervärden till området Långsjö. Skönhetsrådet ställde sig därmed positivt till planförslaget som, förutom 8 nya bostäder, innebär en möjlighet för den befintliga bistron att få bättre förutsättningar för sin verksamhet genom ökade ytor och en separat entré.

Motionen behandlar såväl varsam utveckling av Stockholms befintliga småhus- och villaområden som förslag på nya platser för bebyggelse av denna typ. Motionären lyfter problematiken som uppstår när äldre stadsplaner tolkas utan fullständiga planbeskrivningar vid bygglovgivning och hur detta riskerar stora rivningar i äldre villaområden. För att möta detta föreslås tre åtgärder: En implementering av stadens nya strategi för småhus- och villaområden, redovisning av platser där nya småhus kan byggas, samt att ofullständiga planhandlingar ska kompletteras så att såväl plankarta som bestämmelser och beskrivning finns digitaliserade.

Skönhetsrådet välkomnar ett strategiskt tillvägagångssätt gällande stadens befintliga småhus- och villaområden. Frågan om rivningar i äldre villaområden har sysselsatt rådet under flertalet år och problematiken är ofta densamma, d.v.s. äldre bestämmelser har funnits i såväl stadsplan som tomträttsavtal. I det senare avtalet har ofta bestämmelsen om att endast enfamiljshus tillåtits funnits. När tomträttsavtalet förfallit vid ett friköp har inte denna bestämmelse, som i dag är en planbestämmelse, överförts som tillägg till detaljplanen. Följden har blivit att flerfamiljshusbyggare köpt villatomter och pressat in små flerfamiljshus i byggrätter som är skapade för villor. Detta har i sin tur kraftigt påverkat områdenas karaktär genom att uppväxta träd tagits ner, stora parkeringsytor skapats och platser för sophantering ordnats. De gröna värdena är ofta inte utredda och de riskeras därför ofta genom dessa bygglovsprocesser. Rådet ansåg att en klassificering av stadsdelarnas landskapsarkitektur bör komplettera de tidigare utförda bebyggelseinventeringarna.

Rådet ansåg vidare att det finns stora möjligheter till utveckling av nämnda områden, men att detta bör göras kontrollerat och genom planförfaranden, så att frågorna kan utredas och samrådas. Goda exempel är centrala Aspudden och centrala Älvsjö. Rådet lyfte redan vid framtagandet av strategin för småhus- och villaområden farhågan att frågor av plankaraktär som berör äganderättsliga frågor svårligen kan hanteras i ett strategidokument. Dokumentet har sitt värde som vägledning vid bygglovgivning för mindre ändringar, men är svåranvänt i övrigt. Staden bör utnyttja sin juridiska kompetens och vara uppfinningsrik i sina åtgärder för att minska möjligheterna till att helt ändra karaktär i en stadsdel genom bygglovgivning. Rådet ansåg att staden här bör undersöka möjligheten till att göra tilläggsplaner där enfamiljsbestämmelsen som försvunnit återinförs. Självklart är det positivt i ett sådant arbete att kunna använda de planbeskrivningar som tidigare inte funnits tillgängliga varför dessa bör digitaliseras snarast.

Motionens andra del berör platser för nyuppförande av småhus. Rådet ansåg att större områden för nya småhus i Stockholm knappast står att finna, men ansåg att typologin är mycket intressant vid kompletteringsbebyggelse. I områden med ensartad flerbostadsbebyggelse kan stadsradhus vara positiva tillskott som skapar fler sätt att bo på i stadsdelen. Stadsradhus är även användbara som mellansteg vid skalmöten i framförallt Stockholms ytterstad. Den mellanskala som de bidrar med kan utgöra värdefulla kopplingar vid förtätningsprojekt mellan exempelvis villor och flerfamiljshus. Rådet ansåg även att stadsradhus bör ingå som en naturlig del i större stadsutvecklingsprojekt så att de byggs med olika typologier redan från början.

Informerade ledamot M Lönnroth om att han och L Bolter deltagit på Nobels seminarium - Nobel Center Talk#3 31 maj. M Lönnroth önskade att rådet får möjlighet att ta del av och diskutera det kommande förslaget med stfitelsen i ett tidigt skede. Sekreteraren informerade i sin tur om att han efter kontakt med Nobelmuseets chef blivit lovad att rådet ska kontaktas när det finns ett utarbetat förslag, vilket troligen blir under hösten.