Möte 2022-08-25

Remiss från kommunstyrelsen inkom till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd med en önskan om att nämnden yttrar sig om motion kring att ingå i Kompotten skriven av Lisa Palm (Fi). Skribenten anser att Stockholms stad sedan länge har svårt att tillgodose behovet av bostäder för personer som tvingas fly sina hem för att undkomma mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt motionen är det för den som inte kan bo kvar i staden svårt att få tag på bostad på annan ort. I motionen föreslås att Stockholms stad begär att få ingå i kommunsamverkan Kompotten.

Stadsdelsförvaltningen vill uppmärksamma kommunstyrelsen på att nationella samordningen av Kompotten numera sker via Västerås stad. Samverkan inom ramen för Kompotten innebär att kommunerna som ingår i samverkan åtar sig att ta emot allvarliga hotärenden från andra delar av landet rörande myndiga individer som varit utsatta för våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck.

Stadsdelsförvaltningen delar skribentens uppfattning om vikten av att våldsutsatta får rätt stöd och hjälp för att kunna lämna våldsutövaren och leva ett liv fritt från våld och förtryck. Stadigvarande boende är en förutsättning för att våldsutsatta ska kunna återhämta sig och bygga upp ett självständigt liv fritt från våld och förtryck.

Trots att Stockholms stad har goda möjligheter och flera upparbetade vägar för att hitta boendelösningar till våldsutsatta inom staden, ser förvaltningen vinster med att Kompotten skulle kunna vara en av flera alternativa lösningar.

Inför beslut kring huruvida Stockholms stad ska ingå i Kompotten behövs emellertid en översyn av stadens arbete med stabila boendelösningar till våldsutsatta. I översynen behöver man ta hänsyn till att medverkan i kompottensamverkan kan medföra en ökad resursanvändning både gällande bemanning och budget. Det är därför viktigt att genomföra en utredning kring om behov finns för Stockholms stad att ingå i kompottensamverkan eller om befintliga arbetssätt kring boendelösningar för våldsutsatta inom Stockholms stad är tillräckliga. En fundering initialt är om ett eventuellt åtagande att ingå i samverkan kan leda till att Stockholms stad i större utsträckning kan komma att bistå andra kommuner med boendelösningar än den förväntade nyttan i form av ökade möjligheter till stadigvarande boende för våldsutsatta som behöver flytta från Stockholm.

Stadsdelsnämnden har fått en remiss från kommunstyrelsen att lämna synpunkter om styrdokumentet Riktlinjer för utplacering av enklare hinder på gång- och cykelvägar.

Riktlinjerna som föreslås ämnar vägleda och stödja tjänstepersoner i beslut kring enklare hinder på gång- och cykelvägar med syftet att stoppa obehörig trafik. Riktlinjerna föreslås även fungera som stöd till tjänstepersoner i frågor om huruvida ett enklare hinder som åtgärd kan väljas, vilka aspekter som behöver tas hänsyn till, hur hindret ska placeras samt val av hindertyp. Riktlinjerna redovisar också måttsatta typritningar.

Förvaltningen ser positivt på förslaget men vill lyfta några egna erfarenheter från ett lokalt projekt med trafikhinder. Det är viktigt att alla system som sätts upp för att begränsa framkomlighet är stadsövergripande och att det är lätthanterligt, både praktiskt och administrativt. Likaså behöver ansökningsförfarandet för avsteg mot lokala ordningsföreskrifter vara lättillgängligt. Lås behöver anpassas ofta och därmed vara digitala samt upphandlade på längre sikt för att minimera omställningar i systemet. Vidare behöver olika anpassningar finnas tillgängliga som exempelvis extra stadiga bommar där så behövs. I det lokala projektet har ännu inte driftkostnader kunnat överblickas men klart är att vandalisering och ersättningsbehov liksom den administrativa bördan bör tas med i beaktande då ekonomiska förutsättningar beräknas. Bommar och gupp behöver också vara tydligt markerade för att minimera risker för påkörningar eller andra skador på offentlig eller privat egendom.

Särskilt viktigt är information om nyttan och olika förfaranden.

Utbildningsnämnden har fått i uppdrag i kommunfullmäktiges budget 2022 att revidera de obligatoriska rutinerna för övergången mellan förskola och skola med särskilt fokus på information om barnens språkutveckling. De reviderade riktlinjerna inkluderar hur förskola och skola kan utbyta kunskaper om det språkutvecklande arbetet. Vissa ytterligare revideringar har gjorts såsom förtydligande av att förskoleklassen är obligatorisk och om dataskyddsförordningen (GDPR).

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning inledde 2021 ett samarbete med grundskolor i stadsdelsområdet kring barns språkkunskaper vid skolstart utifrån Skolverkets kartläggningsmaterial ”Hitta språket”. Det är vanligt att barn från samma förskola går vidare till många olika skolor vilket försvårar samverkan förskola-skola och förvaltningens bedömning är att de reviderade riktlinjerna kan utgöra ett stöd i att utveckla det arbetet.

Utbildningsnämnden har i uppdrag från kommunfullmäktige att årligen ta fram en förskolerapport. Förskolerapporten syftar till att ge en stadsövergripande bild av både fristående och kommunal förskola i Stockholms stad 2021.

Sedan 2020 års rapport syns en utveckling inom flera områden. Till exempel visar uppföljningen på tydligare styrning av det språkutvecklande arbetet och en tydligare organisation för att säkerställa undervisning enligt skollagen i de kommunala förskolorna. Rapporten anger att följande områden bör prioriteras för att förbättra kvaliteten och likvärdigheten för alla barn i Stockholms stads förskola; Personalens utbildningsnivå och faktiska förutsättningar för uppdraget, Tillgång till förskola och tidigare förberedelser för fortsatt utbildning och Fortsätt utveckla bilden av likvärdig kvalitet i stadens förskola.

I Spånga-Tensta är siffran för personal utan utbildning för arbete med barn enligt Skolverkets definitioner 33 procent. Dock visar nämndens uppföljning att majoriteten av dessa medarbetare har någon form av barnskötarutbildning. Samtliga avdelningar i Spånga-Tenstas kommunala förskolor har förskollärare som leder undervisningen.

Inom Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning pågår ett systematiskt arbete med att öka inskrivningsgraden samt ett fördjupat samarbete mellan nämndens förskolor och grundskolor i stadsdelsområdet utifrån barns språkkunskaper. Syftet är att till exempel bättre kunna avgöra vilka språkutvecklande insatser i förskolan som ger resultat för goda möjligheter till fortsatt lärande i skolan.

Kommunstyrelsen har remitterat förslag om stadsövergripande trädmål till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd för yttrande.

Förvaltningen är i huvudsakpositiv till förslaget, men ser en möjlig svårighet att ekonomiskt klara ersättningsförslaget två nya träd mot ett nedtaget utan att erforderliga ersättningsformer införs. Förvaltningen anser därför att ansökningar för klimatmedel öppnas upp för trädplantering och att klimatnyttan kan räknas utifrån schablon. Vidare anser förvaltningen att det i nya markanvisningar från Exploateringskontoret ska ingå krav på viss plantering. Förvaltningen vill i det sammanhanget också betona vikten av att ta hänsyn till platsen, ståndort och inte begränsa urvalet av trädarter till inhemska arter.

Kommunstyrelsen har remitterat delbetänkandet ”Stärkt arbete med att bekämpa bidragsbrott Administrativt sanktionssystem och effektivare hantering av misstänkta brott (SOU 2022:37)” till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd för yttrande.

2021 års bidragsbrottsutredning har i detta delbetänkande sett över möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot statliga myndigheter. För att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering av bidragsbrott, anser utredningen att omfattande förändringar krävs. Deras slutsats är att enbart utvecklad styrning, organisationsförändringar eller ökad samverkan inte kan åtgärda problembilden. Utredningen föreslår därför att ett nytt administrativt system införs, att Ekobrottsmyndigheten får ansvaret för brottsutredningarna samt vässade verktyg för styrning och uppföljning.

Stadsdelsförvaltningen ser positivt på att en administrativ sanktionsavgift införs, som en ytterligare åtgärd utöver återkrav. Att utredningen föreslår att sanktionsavgiften ska kunna tas ut även om den enskilde inte har agerat uppsåtligt eller oaktsamt, bör leda till att fler personer än idag möts av en straffrättslig åtgärd. För att säkerställa intern samsyn inom staden, kommer en struktur behöva upprättas för hur den administrativa sanktionsavgiften ska hanteras.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har fått i uppdrag av regeringen att driftsätta en tjänst för automatiskt tillgängliggörande av information till kommuner. I slutrapporten redogör IVO för vilka ändringar som behöver göras för att kunna leverera information i nivå med kommunernas behov.

Stadsdelsförvaltningen välkomnar slutrapportens förslag om en tjänst för automatiskt tillgängliggörande av information. Att få tillgång till uppdaterad och korrekt tillstånds- och tillsynsinformation skulle ge stora fördelar för socialtjänsten.

Regeringskansliet har genom promemorian ”Uppgiftsskyldighet för utförare inom socialtjänsten” lämnat ett förslag om en införandet av en sekretess- och tystnadspliktsbrytande uppgiftsskyldighet för utförare i verksamhet enligt socialtjänstlagen.

Skälen till förslaget är att det råder ett osäkert rättsläge kring informationsöverlämning från privata utförare till ansvarig socialnämnd. Det finns därför ett behov av ökad tydlighet för att säkerställa att socialnämnden kan följa upp och kvalitetssäkra verksamheter. Behovet av ett tydligt lagstöd för att kunna följa upp privata utförare blir än större mot bakgrund av förslaget om en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47). Lagförslaget tydliggör vikten av uppföljning samt att insatser ska kunna tillhandahållas utan en föregående individuell behovsbedömning.

Förvaltningen bedömer att förslaget innebär förbättrade förutsättningar att följa upp och kvalitetssäkra utförare samt att det leder till minskad administration hos förvaltningen. Förvaltningen ser dock en risk för ökad osäkerhet hos den enskilde kring hur den personliga integriteten påverkas om ansvaret för att informera den enskilde flyttas från förvaltningen till utföraren.

I juni 2022 godkände nämnden en avsiktsförklaring mellan Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, Hemsö Fastighets AB, Rädda Barnens Riksförbund och Riksorganisationen Folkets Hus och Parker som avser samverkan kring utvecklandet av Tensta Träff som en medborgardriven mötesplats i Tensta. Samtidigt gav nämnden förvaltningen i uppdrag att tillsammans med Rädda Barnens Riksförbund arbeta fram ett förslag på överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap avseende återöppnande av Tensta Träff och tillskapande av framtida medborgardriven mötesplats i Tensta. Under sommaren 2022 har en arbetsgrupp från förvaltningen och Rädda Barnens Riksförbund tagit fram ett förslag på överenskommelse. Förslaget till överenskommelse gäller från hösten 2022 till och med 2024-12-31. I förslaget till överenskommelse åtar sig stadsdelsnämnden att bidra med 1 500 000 kr för 2022 och 1 500 000 kr för 2023. Bidragets storlek för 2024 bestäms av nämnden utifrån projektorganisationens ekonomiska utfall för 2022 och 2023. Nämnden bidrar dock med maximalt 1 500 000 kr för 2024. Förvaltningen föreslår att nämnden uppdrar åt stadsdelsdirektören att teckna överenskommelse om ett IOP med Rädda Barnens Riksförbund för perioden från hösten 2022 till och med 2024-12-13 enligt det förslag som presenteras i ärendet (bilaga 1).

Stockholms allmänna lokala ordningsföreskrifter anger att hundar ska hållas kopplade på offentlig plats med undantag av de områden där kommunen anordnat hundrastplatser. Dessa hundrastplatser finns angivna på karta i föreskrifternas bilaga 9. Då deras placering finns bestämda i Stockholms allmänna lokala ordningsföreskrifter kan inte nya anläggas utan att dessa registreras i de lokala ordningsföreskrifterna.

Spånga Tensta stadsdelsförvaltning avser att bygga en ny hundrastgård i Spånga by. Utöver den finns två nya hundrastgårdar färdigställda i Glömminge samt Lunda Industriområde, men dessa har inte blivit registrerade i de lokala ordningsföreskrifterna.

Spånga Tensta stadsdelsförvaltning hemställer därför till kommunfullmäktige att lägga till dessa tre hundrastgårdar i bilaga 9 till de lokala ordningsföreskrifterna

Varje år revideras förvaltningens delegationsordning. Den senaste ändringen av delegationsordningen beslutades av stadsdelsnämnden den 24 februari 2022 § 8.

Förvaltningen föreslår att delegationsordningen ändras under två punkter, inom ärendegrupperna 7 och 12.

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beslutade 2022-06-02 att ge förvaltningen i uppdrag att bereda inkommet medborgarförslag gällande social prevention för unga med riskbeteende med syfte att minska nyrekryteringen till brott.

I medborgarförslaget föreslås att stadsdelsförvaltningen inför programmet Youth at risk (YAR). YAR är ett amerikanskt-engelskt program som syftar till att mobilisera kommunen, närsamhället med företagare och föreningar, professionella aktörer och volontärer för att hjälpa ungdomar i riskzon.

Idag arbetar stadsdelsförvaltningen med flera olika insatser riktat till barn och unga som har utvecklat eller befinner sig i en riskzon för att utveckla en kriminell livsstil, i syfte att de ska få en mer gynnsam utveckling.

Stadsdelsförvaltningen ser att YAR är ett program som tidigare visat på positiva effekter. Utvärderingarna avser Borlänge år 2007 och Lycksele år 2015. Det i sig motiverar inte att Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning ska göra omprioriteringar i sitt nuvarande arbetssätt. Oavsett vilken metod man väljer krävs att det våldsförebyggande och återfallsförebyggande arbetet sker strukturerat och utifrån ett långsiktigt och hållbart perspektiv.

Stadsdelsförvaltningen anser att det arbete som görs idag bör fortsätta.

Utifrån en sammanvägd bedömning av ovanstående föreslår förvaltningen därför att medborgarförslaget avslås.

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd har ingått samarbeten med fem föreningar i form av överenskommelser om idéburet offentligt partnerskap (IOP). Detta är en återredovisning av samverkansöverenskommelsen med Kvinnocenter i Tensta-Hjulsta. Kvinnocenter i Tensta-Hjulsta har i huvudsak uppfyllt åtaganden inom samverkansöverenskommelsen. Dock har pandemin inneburit att föreningen har fått anpassa verksamheten efter gällande restriktioner. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna.

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd har ingått samarbeten med fem föreningar i form av överenskommelser om idéburet offentligt partnerskap (IOP). Detta är en redovisning av samverkansöverenskommelsen med Grannstöd Spånga-Tensta. Förvaltningen bedömer att föreningens arbete uppfyller intentionerna i samverkansöverenskommelsen. Föreningen har genomfört sina uppdrag utifrån de begränsningar som pandemin inneburit under 2021. Förvaltningen förslår att stadsdelsnämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna.

Sammantaget prognostiseras en budget i balans efter resultatöverföringar.