Möte 2020-08-27

En motion från Emelie Bjuggren (S) om stockholmarnas deltagande i klimatomställningen har av kommunstyrelsen remitterats till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd. I motionen framgår sju punkter som på olika sätt berör arbetet med klimatomställningen.

I motionen yrkas det att miljöprogrammet och klimathandlingsplanen kompletteras med åtgärder om att stödja folkbildningsorgan, utforma och stärka lokala initiativ i stadsdelarna och växla upp arbetet med klimatsmarta stockholmare.

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning ställer sig överlag positiv till åtgärder som främjar arbetet för en hållbar stad. Förvaltningen arbetar redan idag med civilsamhället i frågor som rör miljö och hållbarhet. Ett arbete som kommer att förstärkas ytterligare under miljöprogrammets planperiod. Förvaltningen ser att merparten av det arbetet kommer att samordnas av den miljö- och klimatsamordnarroll som förvaltningen inrättade i samband med verkställandet av uppdragen i 2020 års budget.

Gällande övriga punkter som lyfts fram i motionen så har stadsdelsförvaltningen ingen rådighet över dem och har därför ingenting att erinra.

Peter Wallmark (SD) och Martin Westmont (SD) har till kommunstyrelsen inkommit med en motion om att klarlägga Stockholms stads kostnader för nyanlända, asylinvandring och illegala invandrare. Motionen har remitterats till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd och ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast 2020-08-31. Övriga remissinstanser är stadsledningskontoret, arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, Skarpnäcks stadsdelsnämnd och Södermalms stadsdelsnämnd.

Socialnämnden har tagit fram reviderade riktlinjer för handläggning och dokumentation av ärenden gällande barn och unga inom individ och familjeomsorg. Kommunstyrelsen har remitterat de reviderade riktlinjerna till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd. Övriga remissinstanser är de resterande stadsdelsnämnderna, Barnrättsbyrån, BRIS (Barnens rätt i samhället), Region Stockholm, Rädda barnen och Socialstyrelsen.

De nya riktlinjerna har bland annat tagit hänsyn till förändringar i lagstiftning, föreskrifter och rekommendationer från myndigheter. Förvaltningen ställer sig positiv till de nya riktlinjerna.

Revisionskontoret har granskat uppföljningen av utförare av korttidstillsyn enligt LSS. Granskningen har omfattat socialnämnden samt stadsdelsnämnderna Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby, Norrmalm, Älvsjö och Östermalm.

Granskningen visar att det finns stora brister i uppföljningen av utförare av korttidstillsyn och att dessa brister framförallt gäller den korttidstillsyn som bedrivs i kommunal regi inom stadens skolor. Granskningen visar att ingen uppföljning har genomförts på många år vilket skapar risker för eventuella brister i verksamheterna som inte uppmärksammas.

Granskningen visar även att stadsdelsnämnderna har en systematisk uppföljning av insatsen korttidstillsyn men att det finns brister i dokumentationen av insatserna, framförallt avseende beställningar och genomförandeplaner men även uppföljning av insatsen på individnivå.

Revisionskontoret lämnar följande rekommendationer:

Socialnämnden ska tydliggöra ansvarsfördelningen för uppföljning av utförare av korttidstillsyn. Socialnämnden ska även säkerställa att samtliga utförare av korttidstillsyn, oavsett regiform, följs upp.

De granskade stadsdelsnämnderna ska säkerställa att det tydligt framgår av beställning och genomförandeplan vad insatsen ska omfatta för att möjliggöra att insatsen och dess kvalitet kan följas upp.

Förvaltningen ställer sig positiv till att uppföljningsansvaret för utförare av korttidstillsyn i kommunal regi tydliggörs.

Förvaltningen har planerat för att vidta åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnas i revisionsrapporten.

Storsthlms styrelse beslutade på sammanträdet den 4 juni 2020 att rekommendera kommunerna i länet att anta överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm avseende uppdrag och samverkan på ungdomsmottagningarna i länet. Kommunstyrelsen har remitterat rekommendationen till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd. Övriga remissinstanser är stadsledningskontoret, socialnämnden, utbildningsnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Norrmalms stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd.

Förvaltningen anser att överenskommelsen är väl formulerad och att den bidrar till att stärka samarbetet med regionen i skapandet av en likvärdig, jämställd och jämlik ungdomsmottagningsverksamhet. Förvaltningen ställer sig därför positiv till att Stockholms stad antar rekommendationen.

Regeringen har remitterat betänkandet Högre växel i minoritetspolitiken till Stockholms stad med en inbjudan att komma med synpunkter. Kommunstyrelsen har remitterat betänkandet till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd. Övriga remissinstanser är stadsledningskontoret, arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, Skarpnäcks stadsdelsnämnd och Södermalms stadsdelsnämnd.

Regeringen beslutade den 23 augusti 2018 att tillkalla en särskild

utredare med uppdrag att närmare analysera och föreslå hur ansvaret för samordning, utveckling och uppföljning av minoritetspolitiken ska organiseras (dir. 2018:86). I uppdraget ingår också att föreslå hur det minoritetspolitiska uppföljningssystemet kan förbättras. Syftet med uppdraget är att åstadkomma en ändamålsenlig organisering av uppgifterna för att bidra till en stärkt minoritetspolitik. Resultatet av utredningen presenteras i betänkandet.

Förvaltningen ställer sig positiv till att minoritetsgrupper tas i beaktande samt lyfter behovet av att utveckla stöd och vägledning i uppbyggandet av förvaltningsområde.

Socialnämnden har remitterat en ansökan om alkoholserveringstillstånd för sökande Green Bay AB gällande Hookah Café (Rafael Restaurang), Akallalänken 10. Ansökan avser stadigvarande serveringstillstånd att servera vin, starksprit och starköl mellan måndag till söndag; klockan 11.00–01.00 i restaurang och 11.00 - 22.00 på vid uteservering. Förvaltningen föreslår att ansökan avslås.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Riktlinjer avseende lokalupplåtelser – demokrativillkor, som är ett förslag på stadsövergripande riktlinjer för lokaluthyrning som möter stadens demokrativillkor, till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd för yttrande.

Förvaltningen ser överlag positivt på att demokratikrav vid lokalupplåtelser konkretiseras genom tydliga riktlinjer och som innebär en gemensam utgångspunkt för samtliga nämnder vid uthyrning. På så sätt skapas en välbehövlig samsyn kring frågorna över staden. Vidare anser förvaltningen att riktlinjerna överlag är välformulerade och kommer att kunna utgöra ett stöd i handläggningen av frågor om lokalupplåtelser.

Förvaltningen efterfrågar dock förtydligande i riktlinjerna om hur kontroller ska genomföras proportionerligt.

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd har från kommunstyrelsen emottagit remiss om ”Stockholms stads riktlinjer avseende förenings- och kulturbidrag”. Sista svarsdatum är satt till 1 september 2020.

För att säkerställa att bidrag inte ges till föreningar/organisationer som har en verksamhet som står i strid med samhällets grundläggande värderingar om respekt för alla människors lika värde och enskildas grundläggande fri- och rättigheter har stadsledningskontoret tagit fram riktlinjer avseende förenings- och kulturbidrag. Av riktlinjerna framkommer att nämnderna ska föra in ett demokrativillkor i sina riktlinjer eller rutiner för handläggning av förenings- och kulturbidrag. Demokrativillkoret konkretiseras i riktlinjerna genom att bidrag inte ska lämnas till en förening/organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten:

1. utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter,
2. diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,
3. rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller
4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Förvaltningen anser att förslaget till riktlinjer är väl genomarbetat och har inga synpunkter på ändringar och föreslår att nämnden tillstyrker remissen.

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beviljade föreningsbidrag om totalt 1 986 000 SEK för år 2019. Av de 21 föreningar som ansökte om föreningsbidrag uppfyllde 15 föreningar stadsdelsnämndens riktlinjer och beviljades bidrag.

Förvaltningens bedömning att alla föreningar har utfört de aktiviteter de beviljats medel för. Vidare bedömer förvaltningen att detta har berikat aktivitetsutbudet i stadsdelsområdet och bidragit till att uppfylla den målsättning nämnden har fastställt avseende föreningsbidraget.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens återredovisning av föreningsbidrag för 2019 och lägger den till handlingarna.

Spånga företagarförening beviljades år 2019 medel om 150 000 kronor för genomförandet tre marknader (dnr ST 2019/16). Företagarförening har återkommit med en återredovisning avseende medelsanvändningen.

Förvaltningens bedömning är att Spånga företagarförening har använt beviljade medel i enlighet med ansökan av marknadsstödet och föreslår att återredovisningen läggs till handlingarna.

En skrivelse har inkommit från Anna Jonazon m fl. (S), Karin Ploen (FI), Rashid Mohammed m fl. (V) gällande digital omställning i samband med Covid-19.

I skrivelsen lyfter skribenterna betydelsen av att samhället under coronakrisen finns till för medborgarna och lämnar några förslag som skulle kunna utvecklas med hjälp av den digitala omställningen och stärka sammanhållningen i Spånga-Tensta.

Förvaltningen ser liksom skribenterna möjligheter med fortsatt utveckling av den digitaliseringens möjligheter och redovisar redan pågående arbeten kopplat till den digitala omställningen.

Med anledning av samlokaliseringen av Tensta bibliotek och Tensta medborgarkontor har en skrivelse om utvecklingsplan för området i och kring Tensta Träff har inkommit från Rashid Mohammed (m.fl.), Anna Jonazon (m.fl.) och Karin Ploen (Fi).

Skribenterna vill se en långsiktig plan för hur hela området i och kring Tensta träff, som även inbegriper f.d. Tensta gymnasium och simhallen, kan utvecklas och bli en trygg plats.

En skrivelse har inkommit från Anna Jonazon m.fl. (S) och Karin Ploen (Fi) om åtgärder mot rasism och diskriminering. Skribenterna frågar vad förvaltningen gör för att motverka strukturell rasism och diskriminering och hur ungas engagemang i rättighetsfrågor tas tillvara.

Skribenterna hänvisar till FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering och de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030. Enligt skribenterna krävs aktiva åtgärder för att uppnå dessa målsättningar och menar att det grönblåa styret lagt ned och prioriterat bort stadens arbete mot rasism.

Förvaltningen redovisar i svaret pågående arbete för att motverka rasism och diskriminering.

Socialnämnden ansvarar, genom Socialjouren, för stadens jourverksamhet inom individ- och familjeomsorgen. Socialnämnden fattar ett särskilt beslut om vilka tjänstemän som ska ha rätt att begära polishandräckning enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Beslut om att begära polishandräckning enligt LVM kan delegeras till tjänsteman medan beslut om att begära polishandräckning enligt LVU inte kan delegeras. Däremot kan särskilda tjänstemän förordnas av nämnden att fatta sådana beslut. Delegation att fatta ett beslut innebär således att ett beslut får fattas av innehavare av viss befattning medan förordnande att fatta ett beslut är personligt.

Socialnämnden har 2020-06-16, diarienummer 1.2.1-346/2020, fattat beslut att förordna namngivna personer inom Socialjouren rätt att begära polisräckning enligt LVM 45 § 1 och 2 st. inom socialnämndens ansvarområde. Socialnämnden har även beslutat att förordna namngivna personer inom Socialjouren rätt att begära polishandräckning enligt LVU § 43 1st 2 p inom socialnämndens eget ansvarsområde.

Socialnämnden begär att samtliga stadsdelsnämnder, inklusive Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, fattar motsvarande beslut.

Sammantaget prognostiseras en budget i balans efter resultat-överföringar. Prognoserna innehåller flera osäkerhetsfaktorer med anledning av den pågående pandemin med sjukdomen covid-19. Pandemin har, i likhet med omvärlden, på ett omfattande sätt påverkat nämndens verksamheter, medarbetare, invånare och näringsidkare på kort tid. De verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenserna är i dagsläget svåra att överblicka. Med stor sannolikhet kommer krisen att förändra nämndens förutsättningar under en längre period. Redovisning av konsekvenserna för nämnden kommer på motsvarande sätt som i tertialrapport 1 att rapporteras mer utförligt i samband med tertialrapport 2.

Stadens säkerhetsavdelning producerar varje månad en rapport över tryggheten och säkerheten i Spånga-Tensta stadsdelsområde. Den pågående pandemin har dock föranlett en eftersläpning i produktionen av dessa rapporter. Med anledningen av det anmäler förvaltningen inkomna rapporter för månaderna mars, april och maj 2020.

Förvaltningen föreslår att Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beslutar att lägga dessa till handlingarna.

Regeringen beslutade den 12 april 2018 att tillkalla en särskild utredare, en nationell samordnare, med uppdrag att främja samverkan mellan aktörerna i sjukskrivningsprocessen.

Utredningen ger tio rekommendationer som redovisas nedan och som syftar till att stärka stödet till individen och förbättra förutsättningarna för samverkan mellan sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessens aktörer. Fyra av dessa rekommendationer avser nya utredningar inom områden som identifierats som viktiga, men som till följd av sin komplexitet och omfattning inte varit möjliga att hantera inom ramen för denna utredning.

Dessa fokuserar bland annat på tydliggörande av sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessens syfte, individens stöd vid återgång i arbete, tydligare samordning och samverkan mellan olika parter genom överenskommelser, förstärkt stöd till individen vid återgång i arbete samt bättre möjligheter att dela information och större krav på arbetsgivaren att ta kvalificerat stöd vid individens återgång. Målet med samordnarens uppdrag är att bidra till att motverka problem som kan uppstå till följd av det uppdelade ansvaret mellan aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Sammantaget är förvaltningen överlag positiv till utredningens intentioner och slutsatser. Spånga-Tensta anser dock att utredningen till viss del saknar arbetsgivarens perspektiv och vikten av övriga aktörers kunskap om arbetsgivaren och arbetsgivarens förutsättningar. Detta behöver kompletteras till förslaget att stärka drivkrafterna för arbetsgivaren med bland annat ett utökat kostnadsansvar och en redovisningsskyldighet

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd har av kommunstyrelsen remitterats Sollentuna kommuns förslag till vattenplan 2020. Utgångspunkten för vattenplanen har varit att kommunen tar ett helhetsgrepp om alla vattenfrågor (avseende ytvatten, grundvatten, dagvatten, spillvatten och dricksvatten) inom kommunen.

Ett av de större problemen för Igelbäcken är tidvis brist på vatten. I framtida exploateringsprojekt behöver kommunerna som delar Igelbäckens tillrinningsområde säkerställa att renat dagvatten leds till Igelbäcken.

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning har inget ytterligare att erinra om gällande Sollentunas vattenplan.

Socialnämnden har i budget 2020 ett uppdrag att stärka stadens förmåga att planera för utskrivningsklara patienter utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Enligt ett önskemål från socialroteln har socialnämnden presenterat en nulägesbeskrivning av uppdraget.

Nulägesbeskrivningen beskriver hur uppdraget fortlöper samt vilka utvecklingsområden som har identifierats. I nulägesbeskrivningen lyfter socialnämnden några särskilt viktiga utvecklingsområden: förstärkt dialog mellan Region Stockholm och socialtjänsten med anledning av covid-19, fortsatt användning av stödmaterial och riktlinjer, deltagande i och utveckling av uppföljning av utskrivningsprocessen, medverkan i implementering av nytt IT-stöd, möjlighet att utföra digitala samverkansmöten mellan huvudmännen och ett förstärkt fokus på effekter för patienter och brukare.

Resultatet avser stadens brukarundersökning som genomfördes under veckorna 10-19 och riktar sig till invånare med beslut om dagverksamhet. Av 38 tillfrågade personer inom stadsdelsområdet svarade 19 personer vilket ger en svarsfrekvens om 50 %, samma resultat som föregående år, men något lägre än för staden totalt som var 58 %.

Jämfört med stadens sammantagna resultat är de svarande i Spånga-Tensta något mer nöjda inom områdena ”Inflytande och delaktighet” och ”Brukarinflytande”.

Förvaltningen kommer sammanväga och analysera resultaten vidare.

Brukarundersökningarna inom funktionshinderområdet genomförs årligen på uppdrag av Stockholms stad. Under hösten 2019 genomfördes brukarundersökningen som avser insatserna gruppbostad, serviceboende och daglig verksamhet. Brukarundersökningens resultat inkluderar utförare i egen regi samt privata aktörer.

Brukarundersökningarna inom funktionshinderområdet har genomförts med stöd av bild- och textstöd, så kallade pictogram, för att frågorna ska vara lättare att förstå och besvara för brukarna. Föregående år deltog gruppbostäder inom funktionshinderområdet i brukarundersökningarna genom pictogram och i år utökades metoden till att även omfatta daglig verksamhet. En förändring mot tidigare år är att det är brukarna själva som har besvarat enkäten, till skillnad mot tidigare då anhöriga eller gode män ofta svarade åt brukarna.

Resultatet för 2019 visar en positiv utveckling för insatsen gruppbostäder. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd har förbättrat resultatet jämfört med föregående år och ligger över stadens snitt i samtliga frågor. Svarsfrekvensen inom gruppbostäder ligger i det övre spannet jämfört med övriga stadsdelsnämnder men har minskat från 89 procent 2018 till 68 procent 2019.

Resultat för insatsen serviceboende saknas för Spånga-Tensta stadsdelsnämnd då för få svarande deltagit i undersökningen.

Resultatet för daglig verksamhet visar sammantaget att Spånga-Tensta stadsdelsnämnd ligger i höjd med stadens snitt. Svarsfrekvensen har ökat med 22 procent sedan 2018 vilket kan vara ett resultat av att undersökningen genomförts på ett nytt sätt under 2019. Jämförelser med föregående år är inte möjliga att göra då frågorna i 2019 års undersökning är nya. Spånga-Tenstas dagliga verksamhet i egen regi bedömer att frågorna är svåra att förstå och svara på för verksamhetens brukare, trots att undersökningen genomfördes med hjälp av bildstöd.



Inom nämndens verksamheter i egen regi pågår ett arbete för att öka brukares delaktighet i brukarundersökningarna. Ett material som syftar till att förbereda brukarna, och träna in betydelsen av orden som förekommer i undersökningen, har tagits fram. Detta nya arbetssätt förväntas öka delaktigheten och öka kvaliteten på resultaten.

Med anledning av att Folkhälsomyndigheten konstaterat att det finns samhällsspridning av covid-19 i Stockholm och att uppmaningen är att minska de sociala kontakterna beslutar ordförande i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd att sammanträdet 2020-08-27 inte ska vara öppet för allmänhet. Ordföranden har samrått med nämndens vice ordförande Rashid Mohammed (V) och de är överens om att mötet ska hållas stängt.

Sammanträdet kommer att hållas i Spånga Folkan, Spångavägen 353.

Socialnämnden har överlämnat socialtjänstrapport 2019 till samtliga stadsdelsnämnder. Socialnämnden har ett samordnande ansvar för socialtjänsten i Stockholms stad och har för elfte året i rad utarbetat en socialtjänstrapport. Rapporten syftar till att beskriva tillståndet inom Stockholms stads socialtjänst. I rapporten beskrivs också hur socialtjänsten utvecklats över tid, och en del analyser har även gjorts. Rapporten syftar också till att fungera som ett verktyg i arbetet för likställighet inom stadens socialtjänst.

Brukarundersökningen inom funktionshinderområdet 2020 har genomförts under vecka 11-19 av Enkätfabriken på uppdrag av Stockholms stad. Undersökningarna omfattar de biståndsbedömda insatserna hemtjänst för yngre och korttidsvistelse/korttidshem och inkluderar Spånga-Tenstas verksamheter i egen regi samt privata utförare.

Brukarundersökning hemtjänst yngre
Brukarundersökningen för insatsen hemtjänst för yngre omfattar 22 svarande vilket ger en svarsfrekvens på 35 procent. Svarsfrekvensen är lägre än föregående år då den låg på 42 procent och den är i år lägre än stadens genomsnitt för 2020 som är 40 procent. Då svarsunderlaget är litet ska resultatet tolkas med försiktighet. Det går inte heller att göra en jämförelse mellan regiformer då antalet svarande i egen regi är litet. Antalet individer som har valt privata utförare är större än de som har valt utförare i egen regi vilket till viss del kan förklara den låga antalet svar inom egen regi.

Ett index för nöjdhet med hemtjänsten har skapats vilket ger ett sammanslaget värde gällande delaktighet, bemötande, trygghet och nöjdhet. Enligt detta index har andelen nöjda minskat med en procentenhet jämfört med föregående år, från 71 procent till 70 procent. Det är ett lägre indexvärde än stadens snitt som ligger på 79 procent.

I en jämförelse med föregående års resultat har andelen nöjda överlag minskat något. Det gäller framförallt frågor om bemötande, förtroende för personalen och möjlighet att påverka vilka tider personalen kommer. Andelen positiva svar har dock ökat i frågor som gäller biståndsbedömares bemötande och beslut.

Sammantaget är män något mindre nöjda med hemtjänsten än kvinnor. Mäns minskade nöjdhet rör frågor så som möjligheter att påverka vilken tid personalen kommer, om personalen kommer på avtalad tid samt bemötande.

Brukarundersökning korttidsvistelse/korttidshem
Brukarundersökningen för insatsen kortidsvistelse/korttidshem omfattar 9 svarande vilket ger en svarsfrekvens på 43 procent. Det är en liten minskning jämfört med föregående år då svarsfrekvensen var 47 procent. Andelen svarande är lägre än stadens genomsnitt för 2020 som är 51 procent. Majoriteten av de svarande är från privat regi (89 procent). Jämförelser mellan regiformer samt mellan män och kvinnor är inte möjliga att göra då svarsunderlaget är litet.

Ett index för nöjdhet har skapats vilket ger ett sammanslaget värde gällande brukares delaktighet, tillgång till hjälpmedel, trygghet och nöjdhet. Nöjdhetsindex ligger 2020 på 83 procent vilket är samma nivå som föregående år. Nöjdheten i Spånga-Tensta är något lägre än stadens genomsnitt som är 87 procent.

Resultatet kommer att analyseras vidare av förvaltningen och användas som underlag i verksamhetsplaneringen för 2021.