Möte 2023-09-28

Tertialrapport 2 2023 för Bromma stadsdelsnämnd följer upp de mål och indikatorer som kommunfullmäktige fastställt i stadens budget 2023. I tertialrapporten redovisas resultat och analyser av nämndens arbete under året fram till och med augusti. Förvaltningen bedömer att nämnden bidrar till att
kommunfullmäktiges tre inriktningsmål kommer att uppfyllas under året.

Bromma stadsdelsförvaltning har utifrån prognosen för befolkningsutvecklingen i området, och i Bromma som helhet, kunnat konstatera att behovet av att genomföra den planerade byggnationen av en ny förskola, med sex avdelningar på Vinjegatan 25 i Blackeberg inte längre föreligger.

Utbildningsförvaltningen har tidigare initierat en rokad där förskolans idag befintliga lokaler, Vinjegatan 31 och 33 (fyra avdelningar) samt Björnsonsgatan 132 (två avdelningar) skulle byggas om och övertas av utbildningsförvaltningen. Grundskolan planerades att byggas ut och byggas om och här behövde grundskoleverksamheten tillgång till fastighet och mark där förskolan står idag. Förskolan skulle därför flytta och bygga en ny framtidens förskola på fastigheten Dansken 1.

Utbildningsförvaltningens beslutade, våren 2023 att inte genomföra denna plan då den senaste befolkningsprognosen visar att barnunderlaget i Blackeberg visar ett minskat underlag fram till 2032.

Därför återkallas tidigare genomförandebeslut om ny Framtidens förskolan 2.0 på Vinjegatan 25, Dansken 1.

Enligt EU:s vattendirektiv ska samtliga vattenförekomster inom unionen skyddas och återställas så att de uppnår god ekologisk och kemisk status. Bestämmelser för en vattenförekomst benämns som miljökvalitetsnormer och kommuner och övriga berörda myndigheter har ansvaret för att en miljökvalitetsnorm följs.

Genom lokala åtgärdsprogram kan staden visa hur miljökvalitetsnormerna är avsedda att följas och utgör därmed en förutsättning för att staden ska kunna uppnå det bostadspolitiska målet om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030.

Riddarfjärden och Norrström påverkas, i likhet med majoriteten av stadens vattenförekomster, av att närområdet har förtätats vilket har lett till att livsmiljön och vattenkvaliteten för djur och växter förändrats. Riddarfjärden och Norrström bedöms idag ha otillfredsställande ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Syftet med det lokala åtgärdsprogrammet är att belysa de huvudsakliga utmaningarna och ge förslag på konkreta åtgärder så att vattenmiljön förbättras till att motsvara miljökvalitetsnormerna.

- För att förbättra vattenkvaliteten har ett antal förslag till åtgärder tagits fram. Åtgärderna syftar till att rena dagvatten från befintlig bebyggelse och högtrafikerade vägar, förbättra den fysiska livsmiljön för växter och djur samt egenkontroll och tillsyn av verksamheter som påverkar vattenområdet.

- Kostnaderna för föreslagna åtgärderna uppskattas till 68-92 miljoner kronor. Årliga driftkostnader för anläggningarna beräknas till cirka en miljon kronor.

- För investeringsåtgärder har det lokala åtgärdsprogrammet likställts med ett projektdirektiv för ett utredningsbeslut enligt Systemstöd för Stora Investeringsprojekt (SSIP), eller stadens investeringsprocesser i övrig. Beslutet innebär därmed att de föreslagna åtgärderna ska utredas vidare och att åtgärderna kan ändras baserat på resultat från utredningen.

- Övriga föreslagna åtgärder som driftinsatser, fördjupande undersökningar och miljötillsyn bör genomföras succesivt av respektive ansvarig nämnd och bolagsstyrelse, baserat på resultat från utredningar och ekonomiska förutsättningar.

- Åtgärderna som föreslås i de lokala åtgärdsprogrammen kan finansieras på olika sätt, exempelvis genom VA-taxan, inom ordinarie budget eller genom att söka externa medel. Åtgärdsprogrammen innebär inte i sig ett beslut om finansiering och vilka åtgärder som ska genomföras utan detta prövas i stadens ordinarie processer. I och med detta sker också en prioritering mellan och inom de lokala åtgärdsprogrammen.

- De lokala åtgärdsprogrammen är inte juridiskt bindande som ett åtgärdsprogram i miljöbalkens mening, men utgör underlag för att konkretisera hur vattenmyndighetens bindande åtgärdsprogram ska kunna uppfyllas.

- Arbetet med lokala åtgärdsprogram visar att det finns ett omfattande åtgärdsbehov för stadens vattenförekomster och att vattenmyndigheternas beräkningar av åtgärdskostnaden är underskattad. Effekten av vidtagna åtgärder kommer även att dröja då återhämtningsprocesserna i ekologiska system tar tid.

Stockholms stads nuvarande riktlinjer för budget- och skuldrådgivning antogs av kommunfullmäktige i maj 2018. I kommunfullmäktiges budget för 2023 fick socialförvaltningen i uppdrag att revidera riktlinjerna för budget- och skuldrådgivning. Socialförvaltningen har reviderat riktlinjerna i samarbete med
stadsdelsförvaltningarna samt juridiska avdelningen på stadsledningskontoret. I de reviderade riktlinjerna har dispositionen ändrats och nya avsnitt har lagts till eller förtydligats, genomgående har även fler läshänvisningar lagts till. Exempel på förändringar är att skrivningar om spelproblematik, våldsutsatthet och i synnerhet ekonomiskt våld samt även konsumtion på kredit lagts till, då dessa faktorer innebär en ökad risk för skuldsättning. Vidare betonar de
reviderade riktlinjerna vikten av att stödja den enskilde avseende en hållbar vardagsekonomi. Skrivningarna om de prioriterade målgrupperna har i de reviderade riktlinjerna kortats ner och istället kompletterats med skrivningar om på vilket sätt de olika målgrupperna kan prioriteras i det praktiska arbetet.

Bromma stadsdelsnämnd ombeds yttra sig över de reviderade riktlinjerna senast 2023-10-03.

Förvaltningen ställer sig positiv till de reviderade riktlinjerna med förtydliganden samt nya relevanta avsnitt kring faktorer som innebär en ökad risk för skuldsättning.

Stockholms stads strategi för parklekar ska ge en riktning för parklekarnas arbete. Parklekarna ska bidra till att ge alla barn i Stockholm en meningsfull fritid och tillgång till trygga mötesplatser. Strategin lyfter ett antal områden som staden ska fokusera på för att utveckla verksamheten och nå uppsatta mål.
Strategin förtydligar även ansvarsfördelningen mellan olika centrala aktörer. Stockholms stads strategi för parklekar gäller för perioden 2023 till och med 2026.

Strategin syftar till att skapa samsyn inom staden och ge en riktning för hur parklekarna ska arbeta för att fler barn ska få en rik och meningsfull fritid. Strategin visar på ett antal områden som staden ska fokusera på för att utveckla verksamheten och nå uppsatta mål. Strategin visar även på ansvarsfördelningen mellan olika centrala aktörer.

Förvaltningen anser att stadens framtagna strategi för parklekar fyller sitt syfte att skapa samsyn och ge en riktning för hur parklekarna ska arbeta. Genom beskrivna målområden tydliggörs det hur som staden ska fokusera på för att utveckla verksamheten och nå uppsatta mål. Det är bra att strategin även förtydligar ansvarsfördelningen mellan olika centrala aktörer.

DE NO 1 AB ansöker för Ålstens Fisk om stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten, i restaurang och uteservering, onsdag-söndag kl. 11:00-18:00. De ansökta alkoholdryckerna är starköl och vin. Ålstens Fisk är belägen på Ålstensgatan 11 i Ålsten. Stadsdelsförvaltningen finner inte att serveringstillstånd enligt ansökan skulle medföra någon nackdel utifrån en social bedömning och föreslår därför stadsdelsnämnden att tillstyrka ansökan.

Utredningens förslag syftar till att fler utrikes födda kvinnor ska ges bättre förutsättningar att etablera sig i arbets- och samhällslivet och därmed bli självförsörjande och få ökad egenmakt. Förslagen förväntas sammantaget bidra till att förbättra möjligheterna för nyanlända i synnerhet kvinnor att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden. Förslagen kan även bidra till att möta behoven av kompetensförsörjning på arbetsmarknaden och därmed bidra till sysselsättning och tillväxt.

Utredningen föreslår att etableringsprogrammets målgrupp utvidgas till att även omfatta nyanlända kvinnor och män i åldern 20–66 år som är folkbokförda i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd eller uppehållskort som familjemedlem eller anhörig med anknytning till en person som är bosatt i Sverige.

Utredningen föreslår att kommunerna ges en skyldighet att löpande under året hålla sig informerade om vilka nyanlända som folkbokförs i kommunen.

Förvaltningen ser positivt på utredningens förslag som förväntas bidra till att fler utrikes födda kvinnor ges bättre förutsättningar att etablera sig i arbets- och samhällslivet. Om fler etablerar sig i arbetslivet förväntas det även bidra till att behoven av kompetensförsörjning stärks på arbetsmarknaden. Förvaltningen
finner det svårt att förutse vilka ekonomiska konsekvenser som förslagen kommer att innebära.

Promemorian Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn innehåller förslag som sammantaget, enligt utredaren, innebär att socialtjänsterna får fler verktyg i sitt arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn inom de områden som utredningen omfattar. Utredningsuppdraget som redovisas i promemorian rör sex huvudfrågor:

1. Om anmälningsskyldigheten vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, ska utökas till att omfatta fler myndigheter och yrkesgrupper än idag,

2. Om det ska vara obligatoriskt för socialnämnder att återkoppla till den som enligt 14 kap. 1 § SoL omfattas av skyldigheten att göra en anmälan om oro för barn,

3. Om socialnämndernas möjligheter att ta del av uppgifter ur misstanke- och belastningsregistren inom ramen för en barnavårdsutredning, dvs. en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd, ska utvidgas,

4. Om gallringsbestämmelserna i fråga om handlingar i barns personakter (barnakter) bör ändras och om den 70-åriga sekretesstiden för handlingar i barnakter ska förlängas,

5. Om möjligheterna till informationsutbyte mellan socialnämnder i olika kommuner behöver utvidgas i det brottsförebyggande arbetet med barn och unga, samt

6. Behovet av att förbättra möjligheterna för socialnämnder att inhämta information vid utredning av barnets bästa när det gäller frågor om vårdnad om barn, barns boende och barns rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor hos.

Förvaltningen är positiv till intentionerna som beskrivs i promemorian, t.ex. att fler barn som är i behov av en socialnämnds stöd eller skydd får det, barnets bästa kan tillgodoses i större omfattning, barns rättigheter förverkligas och tillvaratas i större utsträckning, färre barn på sikt begår eller utsätts för brott än idag samt att socialtjänsterna får fler verktyg i sitt arbete.

Gällande utredningens huvudfrågor instämmer förvaltningen i att förslagen kan ge socialtjänsten fler verktyg. Förvaltningen instämmer även i att några av förslagen innebär nya åligganden för socialnämnderna och att de kommer att innebära ökade kostnader för kommunerna.

Redovisning av inkomna lex Sarah-rapporter från verksamheter i egen regi och information om rapporter från verksamheter som drivs i enskild regi samt beslut enligt lex Sarah tagna under perioden 2023-07-04 – 2023-09-08.

Från verksamheter inom egen regi har en rapport inkommit gällande en händelse enligt lex Sarah och ett beslut har fattats enligt lex Sarah.

Från verksamheter som drivs i enskild regi har ingen lex Sarahrapport inkommit.

Kommuner har enligt 16 kap 6 f-h §§ socialtjänstlagen (SoL), en skyldighet att rapportera gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som ej verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO), kommunens revisorer samt till kommunfullmäktige. Samma rapporteringsskyldighet gäller enligt 28 f-h §§ lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), gynnande beslut enligt 9 § LSS.

Under kvartal 2 för 2023 hade avdelning Socialtjänst och fritid 71 beslut som inte verkställts inom tre månader, varav två inom barn och familj, elva inom socialpsykiatri, ett inom beroende och 57 inom område funktionsnedsättning. Detta är fortsatt en ökning av ej verkställda beslut inom avdelningen (jmf 36 beslut kvartal 3 2022, 50 beslut kvartal 4 2022, 61 beslut kvartal 1 2023). Av dessa beslut har elva beslut avslutats utan verkställande och sex beslut har
verkställts. Inga ej verkställda beslut är relaterat till Covid-19.

Alla kommuner har enligt socialtjänstlagen (SoL) en skyldighet att rapportera gynnande beslut, enligt 4 kap 1 § SoL, som ej verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunens revisorer och till kommunfullmäktige.

Äldreomsorgen i Bromma stadsdelsförvaltning har för kvartal 2, 2023 rapporterat totalt 23 individrapporter till IVO avseende beslut som ej verkställts inom tre månader. Av dessa individrapporter gällde 2 rapporter beslut om dagverksamhet och 21 rapporter gällde beslut om särskilt boende. Den vanligaste orsaken till att besluten inte har verkställas inom tre månader är att den enskilde har valt att tacka nej till de erbjudanden som getts. Det kan till exempel handla om att den enskilde vill bo på ett specifikt boende eller vill avvakta insats ytterligare en tid.

Av det totala antalet rapporterade beslut som ej har verkställts inom tre månader har 7 beslut nu verkställts, 2 beslut har avslutats utan att verkställas och resterande 14 beslut har ännu ej verkställts.

En skrivelse angående vanskötsel av Lillsjönäs gård har inkommit från Sverigedemokraterna.

En skrivelse angående att ändra fartbegränsning på en väl avgränsad del av västerled har inkommit från Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet