Möte 2020-04-23

Ansökan om föreningsbidrag för 2020 har inkommit från 19 ideella föreningar som bedriver verksamhet i Bromma och Västerort. De flesta av dessa föreningar har lokal anknytning och riktar sig till målgrupper som nämnden har ansvar för i sin ordinarie verksamhet. Flertalet föreningar bedriver verksamhet som kompletterar eller stödjer nämndens verksamhet inom prioriterat område och som överensstämmer med nämndens verksamhetsmål.



Förvaltningen föreslår att bidrag helt eller delvis beviljas till 18 av de föreningar som ansökt om föreningsbidrag. En förenings ansökan avslås på grund av att bidrag söks för ett evenemang som är inne på sitt femte år. Evenemangsbidrag ska betraktas som ett startbidrag där föreningen på några års sikt ska bära sina egna kostnader för evenemanget med hjälp av egna intäkter.



Förvaltningen föreslår att totalt 345 900 kronor beviljas i föreningsbidrag år 2020.



Många av de aktiviteter som föreningarna i Bromma har planerat måste ställas in under våren och kanske under en ännu längre tid framöver på grund av corona/covid-19. Alla föreningar som beviljats bidrag ska i sin redovisning redogöra för hur stor del bidraget som har använts under 2020.

Inom individ- och familjeomsorgen uppstår ibland situationer där det finns behov av att snabbt kunna fatta beslut. Därför finns det i lagstiftningen bestämmelser om att nämnden i dessa fall kan förordna någon ledamot eller tjänsteperson att fatta beslut i nämndens ställe. Det är i dessa fall inte fråga om delegering utan om s.k. kompletterande beslutanderätt. Enligt 43 § 1 st. 2 p lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) kan kompletterande beslutanderätt tilldelas namngivna ledamöter och tjänstepersoner när det gäller att begära handräckning av Polismyndigheten eller Kriminalvården för att genomföra beslut  om vård eller omhändertagande. Nämnden behöver därför besluta vilka tjänstepersoner som ska ha rätt att begära handräckning. Beslut fattade med stöd av kompletterande beslutanderätt anmäls i sociala delegationen.

Stadsdelsnämnden har av Kommunstyrelsen fått en remiss om en likvärdig fixartjänst inom staden. Äldrenämnden fick i kommunfullmäktiges budget 2019 i uppdrag att kartlägga tidsåtgången beträffande de så kallade fixartjänsterna i syfte att stärka innehållsmässig likvärdighet. I kommunfullmäktiges budget för 2020 fick äldrenämnden i uppdrag att – i samråd med stadsdelsnämnderna – vidta åtgärder för att öka enhetligheten inom stadens fixartjänster. Staden ska tillhandahålla fixartjänsten på ett likvärdigt sätt i hela staden. Förvaltningen ser därför positivt på de förslag till åtgärder som presenteras i äldreförvaltningens kartläggning för att uppnå detta.

Sedan år 2006 finns en överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län gällande bestämmelser för ärendehantering av personer i hemlöshet. I överenskommelse regleras hur kommunerna i Stockholms län ska avgöra vilken kommun som är ansvariga att ge stöd när en person saknar stadigvarande boende eller har ett nytt stadigvarande boende i en ny kommun i länet. I den nu reviderade versionen finns de grundläggande bestämmelserna i överenskommelsen kvar, de förändringar som gjorts består ibland annat av tydligare definitioner av begrepp och man styrker vikten av dialog när kommunernas riktlinjer skiljer sig åt. Det är även förtydligats den lagstadgade skyldigheten vistelsekommunens ansvar under utredning av kommuntillhörighet. Bomma stadsdelsförvaltning är positiva till förslaget för de reviderade riktlinjerna och anser att Stockholm stad bör anta överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län om ärendeansvar för personer i hemlöshet. Vidare bedömer förvaltningen att det är av godo att kommunerna i fortsatt dialog genom Storsthlm kan fortsätta göra gemensamma överenskommelser och förtydliganden kring målgruppen för att underlätta i samverkan.

En uppdatering av Stockholms stads riktlinjer för handläggning av barn och unga har bedömts som erforderliga utifrån att ny lagstiftning och föreskrifter har trätt i kraft inom flera delar som berör arbetet inom området för barn och unga inom individ- och familjeomsorgen. Likaså har socialstyrelsen get ut nya vägledningar som påverkar arbetet för målgruppen. I uppdateringen har man valt att se över strukturen för att förenkla för läsaren och tydligare hänvisa till bland annat Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handböcker. Bromma stadsdelsnämnd bedömer att uppdateringarna är nödvändiga för att säkerställa att medarbetare i staden har den kunskap de behöver för att kunna utföra sitt uppdrag och följa rådande lagstiftning. Det är positivt med en tydligare koppling till socialstyrelsens handlingar och en möjlighet att ytterligare fördjupa sig inom olika områden. Detta underlättar för handläggaren att göra en mer rättssäker handläggning.

Peter Wallmark och Martin Westmont från Sverigedemokraterna föreslår i sin motion om att kvalitetssäkra stadens tolkverksamhet att Stockholm stad bör anställa egna tolkar på de mest förekommande språken samt genomföra anonyma stickkontroller för att säkerställa att tolktjänsterna håller hög kvalité. Man önskar också att staden endast ska upphandla tolktjänster av företag som tillhandahåller auktoriserade tolkar. Bromma stadsdelsförvaltning bedömer att det befintliga ramavtalet väl fyller de behov som förvaltningen har vad gäller förmedling av tolktjänster. Och att de kvalitetssäkringssystem som finns inom det upphandlade ramavtalet ger möjlighet att följa upp kvalitén inom upphandlade leverantörer.

Alexandra Mattsson Åkerström och Sara Stenudd (båda V) har i en motion som skickats på remiss till bl.a. Bromma stadsdelsnämnd lagt fram förslag på en ökad tillgänglighetsanpassning av stadens lokaler och verksamheter. I motionen föreslås åtgärder som till exempel en tillgänglighetsfond, en funkisanalys i stadsplanering, ökad tillgänglighet på webben samt en tillgänglighetscertifiering av stadens lokaler. Då det idag pågår ett kontinuerligt arbete med att öka tillgängligheten inom Stockholms stad bör det fortsatta arbetet genomföras och förverkligas inom ramen för ordinarie planering och uppföljning av verksamheten. Förvaltningen menar att det kan vara en fördel att revidera det nuvarande programmet istället för att utarbeta ytterligare delar och moment som då blir pålagor till det redan befintliga programmet.

Ett förslag till detaljplan för del av fastigheten Åkeshov 1:1 vid Kv Vadmalen i stadsdelen Riksby Stockholm, S-Dp 2017–17449, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget avser att pröva omfattning, placering och utformning av ny bostadsbebyggelse med 77 studentlägenheter i form av två husvolymer med nio respektive fyra våningar. Planområdet ligger nära Brommaplan och omfattar ett område mellan Drottningholmsvägen, Riksbyvägen och Kv Vadmalen i Bromma. Området är planlagt som park och består av kuperad naturmark med sly, tall, gran och en del ädellövträd. Platsen har enligt planförslaget ett begränsat rekreativt värde på grund av närheten till Drottningholmsvägen och dess buller.



Bromma stadsdelsförvaltning anser att planförslaget innebär ett viktigt tillskott av studentbostäder i ett kollektivtrafiknära läge. Det är sannolikt att det kommer att uttryckas olika uppfattningar kring den planerade höjden för byggnaderna vilka föreslås vara nio respektive fyra våningar höga. Ser man till förslagets intentioner så ger det en förändring av stadsbilden lik fastigheten Linneduken på andra sidan Drottningholmsvägen. Detaljplanens syfte är att den nya skalan ska ansluta till en framtida centrumbebyggelse kring Brommaplan för att bli en tyngdpunkt i Stockholms ytterstad. Däremot medför förslaget att det uppstår en diskrepans inom det direkta närområdet i form av att övrig bebyggelse enbart är om tre våningar.



Förvaltningen ser gärna att en kompletterande utredning genomförs avseende hur förskolebarnens arbets- och lekmiljö i den närliggande förskolan påverkas under den kommande byggnadstiden och att förskoleverksamheten påverkas i minsta möjliga mån. Förvaltningen vill betona vikten av att förskolans verksamhet inte skall behöva stängas under byggtiden.



Förvaltningen känner en oro över att det ska uppkomma en ökad förslitning eller skadegörelse på områdets fornlämningar, exempelvis de två runristningarna. Eftersom parkmark tas i anspråk förutsätter förvaltningen att grönkompensation kommer att utgå.

SL/Trafikförvaltningen har påbörjat arbetet med trafikförändringar inför december 2020. Förslagen som avser linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid har tagits fram i samarbete med trafikutövarna och bygger bland annat på kommunala bebyggelseplaner, resandestatistik samt förslag från kommunerna inom ramen för trafikförvaltningens kommundialog. Stadsdelsförvaltningen har i remissvaret kommenterat de förändringar som berör Bromma stadsdelsområde samt angett ett antal förbättringsförslag där vi tagit hänsyn till synpunkter som inkommit till vår kännedom.

Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Den ska beskriva hur verksamhetens patientsäkerhetsarbete har bedrivits under året, åtgärder och resultat samt övergripande mål och strategier inför kommande år. Patientsäkerhetsberättelsen ska från den 1 mars varje år finnas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Patientsäkerhetsberättelse för 2019 har upprättats vid samtliga vård- och omsorgsboenden i egen regi i Bromma.

I en skrivelse om ”social dumpning” från Johan Heinonen m.fl. (S) ställer man frågor till stadsdelsförvaltningar där man önskar klarhet i arbetssätt utifrån den senaste tidens skriverier i media. I skrivelsen hänvisas till reportage i media där det beskrivs att rika kommuner, i företrädesvis Stockholms län, hänvisar kommuninvånare med ekonomiska problem till andra kommuner i Sverige.

Ärendet redovisas i en pärm på sammanträdet.