Möte 2025-01-23

Verksamhetsplan och budget för 2025 för Bromma stadsdelsnämnd har utformats med utgångspunkt i de mål, riktlinjer, uppdrag och ekonomiska ramar som
kommunfullmäktige fastställer i stadens budget för 2025. I verksamhetsplanen specificeras hur nämnden ska arbeta för att uppfylla kommunfullmäktiges mål utifrån lokala prioriteringar och utvecklingsområden.

Stadsdelen har idag lediga förskoleplatser i de kommunala förskolorna i Mariehäll och utifrån befolkningsprognosen kommer antalet 1-5-åringar att minska ytterligare framöver. Stadsdelen ser därför behov av att minska kapaciteten av förskoleplatser i området och föreslår därför att förskolan Hagelstavägen 22 stängs i augusti 2025.

Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd med önskemål om att göra Dragontorpet i Abrahamsberg till en publik mötesplats, förslagsvis ett café eller en restaurang, för att tillföra liv och rörelse till området.

Förslaget lyder:

Medborgarförslag till Bromma stadsdelsnämnd om en publik verksamhet i Dragontorpet, Abrahamsberg

Jag och många med mig passerar dagligen Dragontorpet (Gustav III:s väg 5) mitt i Abrahamsberg och några få minuter från tunnelbanan. Torpet är ett tidigare soldattorp från 1700-talet och flyttades hit under tidigt 1800-tal. Dragontorpet har även gett Abrahamsberg sitt namn. Här bodde Abraham Phil under 1800-talets senare del. Det är en vacker och lummig plats som har stor potential.

Dragontorpet bör bli en publik mötesplats, till exempel café eller restaurang. Det skulle tillföra liv och rörelse till Abrahamsberg, öka tryggheten och ge en fin atmosfär till en idag bortglömd plats. Fastighetskontoret äger Dragontorpet, men att enbart hänvisa till det som svar bidrar inte till att detta blir verklighet. Fastighetskontoret äger ett stort antal fastigheter varav många av strategisk betydelse för staden. För Fastighetskontoret är inte detta en sådan fastighet.

Fastighetskontoret är fastighetsutvecklare men stadsdelsnämnden är stadsutvecklare. Förslaget stärker området i stort, men stadsdelen behöver vara pådrivande för att det ska bli verklighet. Jag vill att stadsdelsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att bereda medborgarförslaget och inleda en dialog med Fastighetskontoret för att gemensamt vilja hitta en aktör som kan driva en publik verksamhet, levandegöra platsen och stärka Dragontorpet som historisk byggnad för Abrahamsberg. Förslaget ska följas upp och ges återkoppling på vad förvaltningen har gjort.

Förslaget har även uppmärksammats av Mitt i Bromma (nummer 34) Han vill ge kåk från Karl XI:s tid nytt liv | Mitt i

Skrivelse inkommer till Bromma stadsdelsförvaltning från Hanna Wistrand (L), Stefan Ennerfeldt (L), Mattias Keresztesi m.fl. (M) och Johan Duvdahl (C) i Bromma stadsdelsnämnd, daterad 2024-11-21. I skrivelsen står att Liberalerna stödjer grundidén om att skapa ett ungdomsråd i Bromma. Det är viktigt att lyssna på och förstå ungdomarnas idéer för hur Bromma ska utvecklas till en ännu bättre stadsdel.

Skribenternas förslag är att organisera genomförandet på samma eller ett liknande sätt som medborgardialogerna genomförs, fast på skolorna. Vidare skriver skribenterna att genom samverkan med skolorna kan vi utifrån gemensam planering regelbundet ställa frågor till eleverna eller be om deras synpunkter, t.ex. i samband med samhällskunskapsundervisningen. Då skapar vi demokrati i praktiken. Det är politiken/förvaltningen som väljer aktuell
frågeställning och lämpliga målgrupper.

Förslaget är att dialogerna genomförs på några olika skolor varje läsår i samråd med respektive skola enligt en standardiserad modell. Förvaltningen utvecklar modellen. Antalet genomföranden per läsår lämnar vi öppet just nu, det måste förvaltningen och skolorna komma överens om.

I en skrivelse till Bromma stadsdelsnämnd skriver Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna att de vill öka krontäckningsgraden i stadsdelsområdet genom att rusta upp grönytor och parker, plantera fler träd och vårda befintlig grönska.

Följande frågor ställs till förvaltningen:
1. Finns det någon bedömning av hur andelen grönska utvecklats i Bromma de senaste fem åren?
2. Hur säkrar vi långsiktig skötsel och underhåll av Brommas befintliga grönområden?
3. Vilka proaktiva åtgärder görs för att stärka befintliga grönområden och stärka grönskan i vår stadsdel?

Förvaltningen delar bilden av att det har försvunnit mycket grönska från Bromma under de senaste åren. Förvaltningen vill understryka vikten av att grönkompensationsåtgärder genomförs i samband med exploatering av park- och naturmark.

Förvaltningens arbete med grönyteskötsel utgår ifrån framtagna parkplaner och skötselplaner. Just nu pågår en statusinventering för att identifiera åtgärdsbehov och planera skötseln. Exempel på löpande åtgärder är nyplantering av träd, föryngring av trädbeståndet samt att träd av dålig kvalitet gallras för att skapa bättre förutsättningar för andra träd.

Det ingår i förvaltningens verksamhetsplan för 2025 att fördjupa kunskaperna om hur situationen ser ut i Bromma med avseende på exempelvis krontäckningsgrad och värmeöar.

Förvaltningen anser att det finns behov av en ökad tydlighet kring stadens övergripande mål och strategier för grönyteskötsel.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Dennis Wedin (M) att staden ska öka hastighetsbegränsningen inom låghastighetszoner för elsparkcyklar. Motionären menar att hastighetssänkningen innebär en trafikfara och hänvisar till att flera grannländer har högre eller ingen hastighetsbegränsning för elsparkcyklar.

Handlingsplanen mot rasism syftar till att stärka och utveckla Stockholm stads arbete mot rasism och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen är kopplad till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Stockholm stads
verksamheter ska vara fria från alla former av rasism. Handlingsplanen riktar sig mot alla former av rasism. Samtidigt är det nödvändigt att uppmärksamma att olika typer av rasism kan ta sig olika uttryck. Handlingsplanen lyfter därför särskilt fem former av rasism: afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer.

Förvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen men har ett medskick gällande aktivitet om att utbildningsnämnden, förskolenämnden och stadsdelsnämnderna i samråd med kommunstyrelsen och med stöd av representanter från judiska minoriteten samt experter ska genomföra åtgärder från
kartläggningen Antisemitism i Stockholms skolor.

Förvaltningen anser att formuleringen i sin nuvarande form behöver ändras till att förekomsten av antisemitism i förskolan bör undersökas närmare alternativt att förskolan stryks ur den specifika aktiviteten då rekommendationer specifikt för förskolan saknas.

Vidare är det viktigt att målgrupperna äldre personer och personer med funktionsnedsättning inkluderas i arbetet mot rasism.

Det här ärendet redovisar inkomna lex Sarah-rapporter från verksamheter i kommunal och enskild regi samt beslut tagna enligt lex Sarah. Rapporteringen avser perioden 2024-11-22 – 2024-12-18.

Från verksamheter inom kommunal regi har tre lex Sarah-rapporter inkommit under perioden. Två rapporter rör brister i utförande av insats och en rapport rör brister i rättssäkerhet i handläggning och genomförande. Inga rapporter har inkommit från utförare i enskild regi.

Under perioden har ett beslut fattats enligt lex Sarah. Beslutet rörde verksamhet i kommunal regi.

Under våren 2024 genomfördes Stockholmsenkäten och elever i årskurs 9 (grundskola) och år 2 (gymnasiet) fick svara på frågor inom områdena droger och spel, brott och utsatthet för brott, psykisk hälsa samt skola, fritid och föräldrar. Syftet med Stockholmsenkäten är att kartlägga frågor som drogvanor,
kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer. Enkäten syftar även till att ge en uppfattning om hur olika normbrytande beteenden förändras över tid. Ytterligare ett syfte är att förse kommuner, stadsdelar och skolor med lokala data om ungas livsvillkor, att fungera som underlag för forskning och
utveckling, att fördela resurser för förebyggande insatser samt mobilisera skolpersonal, föräldrar och elever i det förebyggande arbetet.

Förvaltningen redovisar i detta tjänsteutlåtande ett urval och en sammanfattning av resultaten från Stockholmsenkäten 2024.

En skrivelse med rubriken ”Fråga om lågtröskelboende för Brommabor” har inkommit från Liberalerna.

Skrivelsen lyder:

Fråga om lågtröskelboende för Brommabor
Lågtröskelboende är en typ av boende som riktar sig till personer i en utsatt situation, exempelvis hemlösa eller personer med missbruksproblem.
Syftet med lågtröskelboenden är att erbjuda en trygg plats för människor som annars kan ha svårt att hitta hjälp, till exempel på grund av krav på nykterhet, drogfrihet eller andra regler på traditionella boenden. Fokus ligger på att möta människor där de befinner sig och ge stöd, vård eller vägledning utan att skapa onödiga hinder.

Redan i somras la Allianspartierna en skrivelse i Socialnämnden gällande lågtröskelboendet Skarpnäcksgården. Kritiken handlade om den otrygghet och oförutsägbarhet som staden skapar för de mest utsatta människorna i samhället men även för boendet. Kortfattat:

• Både hyresavtalen (1 år) och verksamhetsavtalen (3-4 månader) är extremt korta, vilket skapar osäkerhet för verksamheten, personalen och de boende.
• Det saknas en tydlig plan för vad som ska hända med de boende när fastigheterna rivs eller byggs om. Detta riskerar att lämna hundratals utsatta människor utan alternativ och tillbaka på gatan.
• Det finns en uppenbar brist på samordning mellan Stockholms stads olika förvaltningar och den privata utföraren.
• Byggnaderna är i dåligt skick, vilket ytterligare försvårar situationen för boendet och dess framtid.

Med anledning av ovanstående önskar vi få svar på följande:

1. Hur många brommabor är placerade på lågtröskelboende?
2. På vilka lågtröskelboenden har vi placerade brommabor?
3. Hur många brommabor är placerade på Skarpnäcksgården
4. När besökte man Skarpnäcksgården senast?
5. När besökte man ett lågtröskelboende senast?
6. Hur följer man upp de som är placerade på lågtröskelboenden?