Möte 2024-09-26

Medborgarförslaget lyder:
"Mitt förslag gällde att förbättra skolgården på ulvsunda skolan med konstgräs och att laga fotbollsmålen."
 

Medborgarförslaget lyder:
"Vi har bott i Äppelviken i över 50 år och under den här tiden har vi märkt att parkskötseln successivt har blivit alltmer eftersatt. I de parkplaner som staden har tagit fram talas det mycket om vikten av tillgänglighet och sjökontakt för utökad trivsel och trygghet. Som exempel står det i planerna att man ska ” Värna om och synliggör områdets karakteristiska element och rekreativa värden. Busk- och trädskikt gallras för ökad trygghet och siktlinjer mot vattnet”. Vidare beskrivs också att en gallring ska ske på Borgberget. Som parentes kan nämnas att det tidigare fanns både pulka- och skidbackar för
barnen nedför berget mot Äppelviken. Tyvärr så genomförs inte de åtgärder som beskrivs. Äppelvikshamnen är ett bra exempel. För ett tiotal år sedan kunde man fortfarande se den stenläggning som inramade viken, men idag är det helt igenvuxet av sly, vass och döda träd både i vatten och på land. Det arbete som görs handlar mest om att klippa gräset på ängen i hamnen tillsammans med mindre punktinsatser. Jämför gärna med miljön nedanför radhusen i Smedslätten dör skötseln verkar fungera, vilket resulterar i en betydligt mer trivsam miljö. Tidigare fanns ett uttalat ansvar där anställda i staden hade ett
löpande arbete med parkskötseln man jag förstår att det är skillnad idag när arbetet sköts av olika entreprenörer. Men detta bör inte hindra ett fungerande löpande underhåll. Mitt förslag är att staden ska göra en ordentlig analys av läget i Äppelvikshamnen och ta fram en plan för att återställa den kulturhistoriskt viktiga miljön. Detta tillsammans med att skapa tillgänglighet och trygghet för de många människor, inte bara lokalbor, som använder området och strandpromenaden för rekreation."

Medborgarförslaget lyder:
"Jag bor nära korsningen Blackebergsvägen, mot Blackebergsbacken. Varje dag när jag ska gå över vägen känns det osäkert då trafiken är ganska tät. Det saknas övergångsställe, och det närmsta övergångsstället är några hundra meter bort. Särskilt nu när det är mörkt känns det som en ökad risk att ta sig hem. Jag föreslår ett övergångsställe "

Medborgarförslaget lyder:
"Det är hög tid att röja sly och rensa bort eller beskära träd på sjösidan vid parkvägen längs Gustavslundsvägen på sträckan ungefär från Sjöpaviljongen och fram till bron vid Kalaset strand. Där är nu helt igenvuxet och mörkt. Den planerade ombyggnaden där lär ju dröja ännu några år och snart kommer man inte fram utan sekatör (eller machete). Det är heller inte längre någon utsikt från sittplatserna längs parkvägen. Läste i Mitt i Bromma att det finns otrygghet i området, något jag i och för sig inte känner igen men om så är fallet är det väl nödvändigt med en rejäl uppröjning."
 

Tertialrapport 2 2024 för Bromma stadsdelsnämnd följer upp de mål och indikatorer som kommunfullmäktige fastställt i stadens budget 2024. I tertialrapporten redovisas resultat och analyser av nämndens arbete under årets första åtta månader. Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges tre
inriktningsmål kommer att uppfyllas under året. Bakgrund Tertialrapporterna är en del av den löpande uppföljningen som kommunstyrelsen ansvarar för. Uppföljningen baseras i huvudsak på prognostiserade avvikelser mot budget och verksamhetsmål. Rapporteringen ger kommunstyrelsen en
samlad bild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål.
 

Bromma stadsdelsförvaltning har i dagsläget två förskolor i Minneberg med en bostadsrättsförening som hyresvärd. Föreningen har sagt upp hyresavtalet med stadsdelen för förskolan Svartviksslingan 89 och har i stället erbjudit förskolan att flytta till lokaler på Svartvikslingan 53. Föreningen erbjuder sig att rusta upp lokalen (som tidigare varit en förskola som stadsdelen lämnade 2022 på grund av svikande barnunderlag). Flytten är preliminärt planerad till årsskiftet 2024/2025. Förvaltningen föreslår att Bromma stadsdelsnämnd beslutar om att ge förvaltningen uppdrag att genomföra en flytt av förskolan Svartviksslingan 89 till adressen Svartviksslingan 53. Detta med bakgrund i att förvaltningen gör bedömningen att det fortfarande behövs två stycken treavdelningsförskolor i Minneberg.

I en motion av Gabriel Kroon (SD) om effektiva feriejobb för unga, beskriver motionären att Stockholm stad på senare år har utökat insatsen feriejobb/sommarjobb för unga. Syftet med feriejobb måste vara att ungdomar med verkliga behov ges en arbetsfrämjande insats som ökar deras möjlighet att få jobb i framtiden.

Motionären föreslår att:
1. Kommunfullmäktige ger arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att beställa en vetenskaplig utvärdering om den långsiktiga effekten av kommunala feriejobb för olika grupper.
2. Kommunfullmäktige ger arbetsmarknadsnämnden, eller annan lämplig nämnd, i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer
för att säkerställa feriearbetsinsatsens kostnadseffektivitet.

Förvaltningen arbetar redan idag med att i större utsträckning prioritera unga till feriejobb. Det kan vara svårt för ungdomar i åldern 15-17 år att få ett eget arbete eftersom många arbetsplatser har 18 år som åldersgräns. Det är särskilt svårt för dem som inte har egna kontakter med potentiella arbetsgivare. Om ungdomen får ett feriejobb och erfarenheter från en arbetsplats kan det bli enklare att i framtiden söka sommarjobb på egen hand.

Förvaltningen ställer sig positivt till forskning inom området.

Stadsdelsnämnden har av kommunstyrelsen fått en remiss av en motion om att införa en onödighetsinventering. Motionen kommer från Centerpartiet i Stockholms stad.

Motionären föreslår att Stockholms stads samtliga förvaltningar och kontor ska:

- Införa onödighetsinventeringar, vilket innebär att upprätta listor på arbetsuppgifter som inte skapar värde för kommunen eller medborgarna och
- genomföra anti-pilotprojekt där uppgifterna som hittats i onödighetsinvesteringen slopas under en begränsad period med syfte att spara resurser

Stadsdelsförvaltningen ser att de föreslagna arbetssätten ligger i linje med kommunfullmäktiges redan befintliga uppdrag till nämnder och bolag att nyttja skattemedel effektivt och varsamt. De går också väl i linje med stadens kvalitetsprogram och kan med fördel prövas inom ramen för det systematiska kvalitets- och innovationsarbetet.

Samtidigt kan tidsbegränsade onödighetsinventeringar riskera att bli ett kortsiktigt arbete om verksamheterna sedan faller tillbaka i invanda mönster när piloterna är avslutade. Förvaltningen vill därför framhålla vikten av att arbetet sker integrerat inom ramen för stadens ledningssystem och systematiska kvalitetsarbete. Flera arbetssätt i verksamheterna är också lagstyrda och därför inte möjliga att välja bort. Här behöver istället lagar och regleringar ses
över på en övergripande nationell nivå för att uppnå syftet med motionens intentioner.

Sammanfattningsvis bedömer stadsdelsförvaltningen att förslaget om onödighetsinventeringar bör ses som ett komplement till eller en möjlig katalysator i ett arbete som förvaltningar och bolag redan är ålagda att göra.

Nuvarande riktlinjer för handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn och ungdomar är från 2012 och behöver uppdateras så att de överensstämmer med aktuellt regelverk.

Syftet med riktlinjerna är att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling i staden när det gäller utredning, bedömning och tillgång till de insatser som erbjuds från socialtjänstens sida. Ett mål med riktlinjerna är att de ska erbjuda ett tydligt och konkret stöd i det dagliga arbetet med målgruppen men ändå innehålla viss grundläggande information. Riktlinjerna baseras på gällande lagar, föreskrifter och allmänna råd. De anknyter även till andra riktlinjer i
staden, till policydokument och andra övergripande dokument.

Förvaltningen ställer sig positiv till de reviderade riktlinjerna som ligger i linje med nya lagstiftningen. Riktlinjerna bedöms komma att ge stöd och vägledning i arbetet och bidra till en likställd handläggning för målgruppen.

Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MRprogrammet) ska ge vägledning för stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser i arbetet med att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

Förvaltningen ställer sig positiv till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Bedömningen är att styrdokumentet kan stärka och utveckla arbetet med att säkerställa mänskliga rättigheter. Det är bra att arbetet är samlat i ett och samma program samt att programmet innehåller tre tydliga fokusområden.

Förvaltningen anser att det finns behov av ett förtydligande, hur programmen och handlingsplanerna kopplat till mänskliga rättigheter relaterar till varandra. I arbetet med mänskliga rättigheter behöver det tydliggöras vikten av att även beakta programmet för tillgänglighet och delaktighet för personer med
funktionsnedsättning samt handlingsplanen för äldrevänlig stad. Risken är annars att dessa målgrupper förbises i arbetet med att uppnå jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare.

Bromma stadsdelsnämnd ombeds yttra sig om remiss från kommunstyrelsen gällande nya ersättningsnivåer för daglig verksamhet (LSS) senast 31 oktober.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
följande.

- Att stadens modell för ersättningsnivåer inom Daglig verksamhet (LSS) ändras i enlighet med bilaga 1 och börjar gälla från 1 januari 2025.

Förvaltningen ställer sig positiv till förslag om tre olika ersättningsnivåer av timintervall för deltagandetimmar för en mer rättvis ersättning till utförarna utifrån närvaro. Förvaltningen är även positiv till att brukare föreslås ges möjlighet att ha kvar daglig verksamhet under en period när hen fått anställning för att möjliggöra en hållbar övergång till arbetslivet, men efterfrågar förtydligande kring vem som avgör hur länge insatsen ska fortlöpa.

Förvaltningen ställer sig negativ till förslag om att höja ersättningen för de låga nivåerna och minska ersättningen i de höga nivåerna då det befaras minska utbudet ytterligare gällande verksamheter som riktar sig till personer med mest omfattande stödbehov.

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2021-2024 har under 2024 reviderats och förslag till nytt program för socialtjänstens verksamheter har tagits fram.

Nytt program föreslås gälla från år 2025 och tills kommunfullmäktige beslutar om annat. Programmet ska ange ramar och riktning för hur stadens socialtjänst ska arbeta med stöd till anhöriga. Syftet med programmet är att öka kvaliteten i Stockholms stads socialtjänst så att anhöriga upplever att de har en bra livssituation och får likvärdiga insatser oavsett var i staden de bor.

I förslag till nytt program har fem fokusområden med tillhörande aktiviteter tagits fram. Dessa anger prioriterat arbete för stöd till anhöriga och består av:
- Information om socialtjänstens stöd till anhöriga
-  Kunskap och kompetens
- Stöd till anhöriga
- Samverkan
- Systematisk uppföljning

Socialnämnden och äldrenämnden ansvarar för att programmet sprids inom stadens socialtjänst. Socialnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna ansvarar för att implementera, genomföra och löpande följa upp de delar som rör deras respektive verksamheter.

I en motion till kommunstyrelsen föreslår Gabriel Kroon (SD) och Anders Lindman (SD) att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att utarbeta nya och mer tillåtande riktlinjer för mikromobilitetsfordon i samråd med branschföretagen.

Stadsdelsförvaltningen ser att mikromobilitetsfordon utgör ett efterfrågat komplement till andra färdmedel och kan underlätta transporter till och från kollektivtrafikens hållplatser. Förvaltningen ser också vikten av att ha väl övervägda kriterier för tillståndsgivningen för att säkra framkomligheten och säkerheten för alla trafikantgrupper. Hur dessa kriterier utformas på bästa sätt är trafikkontoret bäst lämpat att bedöma. Stadsdelsförvaltningen hänvisar därför till trafikkontorets utlåtande i frågan.

Stadsdelsnämnden har av kommunstyrelsen fått en remiss av en motion om hemtjänst utan onödig byråkrati. Motionen kommer från Centerpartiet i Stockholms stad.

Motionärerna föreslår att staden ska erbjuda vissa hemtjänstinsatser utan föregående biståndsbedömning och vill med motionen att:

- Äldrenämnden ges i uppdrag att se över och återkomma med vilka av stadens insatser för äldre som kan ligga utanför biståndsbedömning och istället kan godkännas utifrån enkla urvalskriterier

Hemtjänst till äldre personer kan redan i dag tillhandahållas utan föregående biståndsbedömning enligt 4 kap. 2 a § Socialtjänstlagen (SoL). Stockholms stad tillämpar förenklad biståndsbedömning avseende insatsen trygghetslarm.

Stadsdelsförvaltningen ser positivt på förslaget och bedömer att motionens inriktning går i linje med förslaget till ny Socialtjänstlag. Samtidigt vill förvaltningen framföra att förslaget bör utredas grundligt och att riskbedömningar bör genomföras inför ett eventuellt införande. En sådan utredning och analys har påbörjats inom ramen för stadens styrning inför genomförandet av ny Socialtjänstlag.

Redovisning av inkomna lex Sarah-rapporter från verksamheter i egen regi och information om rapporter från verksamheter som drivs i enskild regi samt beslut enligt lex Sarah tagna under perioden 2024-07-19-2024-08-27

Från verksamheter inom Brommas egen regi har två rapporter inkommit gällande händelser enligt lex Sarah och ingen rapport med information om lex Sarah har kommit.

Inga beslut har fattats enligt lex Sarah under denna period som berör verksamheter i Brommas egen regi. Inga information om beslut har kommit från enskild regi gällande lex Sarah.

Kommuner har enligt 16 kap 6 f-h §§ socialtjänstlagen (SoL), en skyldighet att rapportera gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som ej verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO), kommunens revisorer samt till kommunfullmäktige. Samma rapporteringsskyldighet gäller enligt 28 f-h §§ lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), gynnande beslut enligt 9 § LSS.

Under kvartal 2 för 2024 hade avdelning Socialtjänst och fritid 50 beslut som inte verkställts inom tre månader, varav 13 beslut inom socialpsykiatrin och 37 beslut inom område funktionsnedsättning. Detta är en minskning inom avdelningen med fyra beslut jämfört med föregående kvartal (kvartal 1 2024). Av de rapporterade besluten har åtta beslut avslutats utan verkställande och fyra beslut har verkställts.

Alla kommuner har enligt socialtjänstlagen (SoL) en skyldighet att rapportera gynnande beslut, enligt 4 kap 1 § SoL, som ej verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunens revisorer och till kommunfullmäktige.

Äldreomsorgen inom Bromma stadsdelsförvaltning har för kvartal 2, 2024 rapporterat totalt 14 individrapporter till IVO avseende beslut som ej verkställts inom tre månader. Merparten av rapporterna gällde beslut om särskilt boende. Den vanligaste orsaken till att besluten inte har verkställts inom tre månader är att den enskilde har valt att tacka nej till de erbjudanden som getts. Det kan till exempel handla om att den enskilde vill bo på ett specifikt boende eller vill avvakta insats ytterligare en tid.

Av det totala antalet rapporterade beslut som ej har verkställts inom tre månader har två beslut nu verkställts, två beslut har avslutats utan verkställighet och resterande tio beslut har ännu ej verkställts.

Två skrivelser med rubrikerna ”3x3 Street basket till Annedal” och "Fråga på Tertialrapport 2 2024 för Bromma stadsdelsnämnd" har inkommit från Liberalerna.

Skrivelserna lyder enligt följande:

3x3 Street basket till Annedal
Annedal är en av de stadsdelar i Bromma som är mest eftersatt när det kommer till möjlighet till aktiv fritid. Det är därför mycket glädjande att det inkommit ett medborgarförslag om basketplan i Annedal på förskoletomten som finns på Dartanjangs gata.

Om det av tekniska anledningar inte finns möjlighet att anlägga en 3x3 plan på den angivna platsen vill vi be förvaltningen lokalisera annan plats i Annedal, antingen på egen mark eller i samverkan med någon av de andra markägarna i området.

En 3x3 plan skulle innebära möjlighet till både spontanaktivitet men också öppna aktiviteter i samverkan med föreningslivet för att skapa fler tillfällen till en engagerande fritid för fler barn och unga i Annedal. Vilket i sin tur leder till en ökad trygghet i området då aktiverade platser är trygghetsskapande.

En 3x3 plan är en investering vars kostnad är relativt sett låg, ca 1/5 av kostnaden av att anlägga ett utegym. Investeringen är dessutom mycket mer jämställd då basket är en jämställd idrott. Utegym används främst av pojkar och män (ca 25-30% flickor och kvinnor).

Vi uppdrar därför åt förvaltningen att:
Om anläggning av 3x3 plan inte är möjlig på förskolegården på Dartanjangs gata vill vi att förvaltningen lokaliserar och undersöker möjligheten för annan plats i Annedal, antingen på egen mark eller i samverkan med någon av de andra markägarna i området.


Fråga på Tertialrapport 2 2024 för Bromma stadsdelsnämnd

Bakgrund
I "Tjänsteutlåtande Dnr: BRO 2024/151” sid 6 och 7 ärende 34 i SDN Bromma 24-08-22 rapporterades att:
Samtliga utförare av vård- och omsorgsinsatser arbetar kontinuerligt för att nå budget i balans. En central del är att minska andelen timavlönade. Det är en utmaning, i synnerhet som nya regler kring personalens veckovila har medfört stora förändringar i schemaläggningen och har bidragit till ökat personalbehov.
Hemtjänsten i egen regi ser för närvarande inte ut att kunna hålla budget. Prognosen pekar mot ett underskott på 11,4 mnkr för 2024. Detta beror fämst på att intäkterna inte antas nå upp till de nivåer som budgeterats. Antal beställda hemtjänsttimmar befaras bli för få.
—
En förutsättning för att uppnå en ekonomi i balans är att bibehålla en hög beläggningsgrad. De två mindre äldreboendena har under perioden januari – juni haft en beläggningsgrad på 97,6 procent. Det är en relativt hög beläggningsgrad, men en budget i balans kräver att beläggningsgraden ökar."
När vi läser Tertialrapport 2 (sid 116) finner vi: ”Den kommunala hemtjänsten i egen regi prognostiserar ett underskott på 15,1 miljoner kronor”. Skälen till underskottet är samstämmiga med ovan.

Det innebär att på en månad har bedömningen av det befarade underskottet ökat med 3,7 mkr. Liberalerna noterar också skrivningen kring att det inom förvaltningen pågår ett arbete för att åtgärda problemen, trots detta ökar underskotten snabbt.

Med anledning av ovanstående uppdrar vi åt förvaltningen att:
Som ett led i att ytterligare förstå problemets omfattning begär Liberalerna därför en skriftlig redovisning från förvaltningen kring tidplaner, åtgärdsplaner, en prognos för hur underskott kommer att utvecklas framåt samt när det kan förväntas vara borta.

Vi vill också veta hur ovanstående planer kommer att påverkas av att man samtidigt ska genomföra en stor omorganisation som”kommer att medföra ett stort förändringsarbete som berör alla verksamheter inför införandet 2025” (Sid 82-83)

Två skrivelser har inkommit från Sverigedemokraterna med rubrikerna "Farthinder längs Bällstavägen" och "Kriminella nätverk som kopplas till HVB-hem och familjehem".

Farthinder längs Bällstavägen
Bällstavägen passerar områdena Norra Ängby, Beckomberga, Bromma kyrka, Eneby, Bällsta och Mariehäll och förbinder därigenom Bergslagsvägen vid Islandstorget med Sundbyberg. Genom bland annat påfarterna på Ulvsundavägen har sträckan blivit något av en tvärförbindelse i Västerort för vägburen trafik, även tyngre, och trots hastighetssänkning till 40 km/h upplevs trafiken som påtaglig och punktvis farlig för närboende, inte minst då hastighetsbegränsningen ofta överstigs.

Mot denna bakgrund och den nu lågt föreskrivna hastigheten anser Sverigedemokraterna att farthinder kan utredas vid befintliga övergångsställen vid Vereliusvägen, gångvägen mellan Ängby IP och Beckombergavägen, Vassvägen, Bergenheimsvägen och Kyrkoherdevägen.
Vi föreslår därför:

1. Att nämnden gemensamt kan ställa sig bakom andemeningen i skrivelsen.
2. Att Bromma stadsdelsnämnd önskar att trafikkontoret utreder möjligheterna att komplettera befintliga övergångsställen med farthinder för ökad trafiksäkerhet.

Kriminella nätverk som kopplas till HVB-hem och familjehem
Socialtjänstens arbete är omfattande och står ofta inför stora utmaningar, både när det gäller arbetsmiljö och hanteringen av komplexa ärenden. Det är för närvarande en svår tid i samhället sett till förekomsten av gängkriminalitet där skjutningar och sprängningar blivit vardag för många invånare.
Ett annat problem som varit känt sedan länge är att minderåriga barn rekryteras in i gängkriminalitet och blir föremål för utredning hos socialtjänsten. Vid kontakt och pågående utredning hos socialtjänsten kan den minderåriga bli placerad vid HVB-hem eller familjehem. Placeringen av den minderårige är något som socialtjänsten har det övergripande ansvaret för.

Den 24 augusti i år framkom det i Dagens Nyheter att kriminella och släktbaserade kriminella nätverk bedriver flera HVB-hem. I artikeln hänvisar polisen till en enskild rapport om detta och uttalar sig följande: ”Vi placerar barnen i en miljö som gör att det sannolikt kommer ut i sämre skick efter tiden på HVB”. Denna utveckling är djupt olycklig för såväl den minderåriga som samhället i stort när kommuner och stadsdelsnämnder placerar barn inom verksamheter som kopplas till kriminella nätverk.

Det har uppdagats att flera HVB-hem i Sverige drivs av kriminella nätverk, inklusive släktbaserade gäng. En nyligen offentliggjord polisrapport visade att minst 18 bolag som driver HVB-hem på 28 platser har kopplingar till organiserad brottslighet. I vissa fall har dessa hem använts som lager för vapen och narkotika, vilket gör att barn som placeras där riskerar att hamna i en ännu farligare miljö än tidigare. Vissa av dessa hem har anställda med direkta kopplingar till kriminella gäng, och det finns också misstankar om att dessa miljöer används för att rekrytera barn till kriminell verksamhet.
Socialförvaltningen utvecklar socialtjänsten och funktionshinderomsorgen genom att samordna, vägleda och följa upp socialtjänsten i Stockholms stad. En väsentlig del av arbetet sker i nära samarbete med stadsdelsförvaltningarna.

Socialförvaltningen har ett omfattande ansvar när det gäller att placera barn i trygga och lämpliga miljöer, inklusive på HVB-hem. Om ett barn placeras på ett HVB-hem som är kopplat till ett kriminellt nätverk, kan socialförvaltningen anses ha brustit i sitt ansvar på flera sätt. Socialförvaltningen har bland annat en lagstadgad plikt att säkerställa att de barn som de placerar får en trygg och säker miljö. De ska även säkerställa att HVB-hem följer de föreskrifter som Inspektionen för vård och omsorg har satt upp. Socialförvaltningen har också en skyldighet att agera snabbt om det finns misstankar om att ett HVB-hem inte är säkert.
Sammanfattningsvis har socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningen ett stort ansvar för att skydda barn från skadliga miljöer. Om ett HVB-hem har kriminella kopplingar, och socialförvaltningen misslyckas med att upptäcka eller agera på detta, kan de hållas ansvariga för att inte ha uppfyllt sin omsorgsplikt.

Vi vill därför fråga följande:
1. Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningen om en placering av minderårig allvarligt brister i relation till omsorgsplikten, tillsyn och kontroll samt anmälningsplikt eller åtgärder vid misstankar?
2. Har förvaltningen fått några indikationer på att placerade ungdomar från vår stadsdel hamnat på hem där verksamheten visat på en koppling till kriminella nätverk?
3. Genomför förvaltningen någon rutinmässig kontroll när det gäller att utesluta att verksamheten på det aktuella HVB-hemmet bedrivs med koppling till kriminella nätverk innan placering sker, och hur ser den i sådana fall ut?
4. Vilka rutiner aktiveras om ett kriminellt nätverk misstänks kopplas till verksamheten på ett HVB-hem eller familjehem för placering av minderårig från stadsdelen?
5. Hur kan det uppstå en situation där Stockholms stad genom sina stadsdelsförvaltningar och andra kommuner kan felplacera minderåriga i verksamheter som kopplas till kriminella nätverk?
6. Samverkar stadsdelsförvaltningen med Inspektionen för vård och omsorg som fått i uppdrag att skärpa tillsynen över HVB-verksamheter för att motverka dessa brottsliga aktörer?