Möte 2018-09-03

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som syftar till att möjliggöra en ny förvaltningsbyggnad med ca 280 arbetsplatser samt fyra bostadshus med ca 170 nya hyresrätter inom kvarteret Kämpinge 2 i centrala Tensta. Planområdet är beläget i förlängningen av Tensta centrum, öster om Tenstastråket. Planområdet rymmer idag den nedlagda Kämpingeskolan, hårdgjord yta och naturmark. Den f d skolan som är gulklassad av Stadsmuseet avses rivas. Fastigheten ska ge plats för Spånga -Tenstas förvaltningsbyggnad som idag är lokaliserad till Lunda industriområde. Förvaltningsbyggnaden kan enligt förslaget ses som Tenstas kanske viktigaste byggnad och den ska också gestaltas för att förstärka stadsdelens identitet. Förslaget innebär också att området får ökad medborgarservice samt att fler arbetsplatser tillkommer i Tensta. Den höga bank som går längs Tenstastråket vid kv Kämpinge tas bort och karaktärsbyggnaden får därmed en mer framskjuten position i stadsrummet.

Tensta uppfördes under åren 1966 – 1972 och är en karakteristisk så kallad miljonprogramsstadsdel. Generalplanen från 1965 strävade efter att förena innerstadens täthet och ordning med ytterstadens grönska och frihet från störningar. En strikt trafikplanering enligt tidens ideal präglar stadsdelen. Tre nedsänkta genomgående gator sträcker sig genom stadsdelen (Tenstastråket, Hagstråket och Hjulstastråket). Från dessa gator går kortare angöringsgator till bostadshusen. Gatorna är avsedda för fordonstrafik medan gående och cyklister rör sig på separerade gångbanor och gångbroar. Längs delar av Tenstastråket finns stenklädda slänter, så kallade glaciser.

Skönhetsrådet fann det både angeläget och glädjande att förvaltningsbyggnaden för Tensta återkommer till stadsdelen och att denna genom planförslaget ges möjlighet att bli en signaturbyggnad för området. Ambitionen att tillföra nya arkitektoniska inslag till Tensta fann rådet god och under sammanträdet diskuterades betydelsen av att huset gestaltas med stor omsorg. Utan att låsa val av material i planbestämmelserna, önskade rådet ändå se en tydligare skrivning om hög kvalitet i gestaltningen, så att byggnaden verkligen blir det tillskott som den är tänkt att vara.

Vad gäller bostadshusen uppskattade Skönhetsrådet terrasserna, trappningen i höjd samt husens sträckning i nordsydlig riktning med goda ljusförhållanden. Däremot efterfrågade rådet en omstudering av gestaltningen vad gäller färg och materialval för att undvika att fasaderna uppfattas som torftiga. Även förskjutningen av den fjärde friliggande lamellen fann rådet tveksam som planform, både med tanke på förhållandet till de andra tre bostadshusen i kvarteret och till de omgivande och till sin karaktär mycket strikta planformerna. Det fjärde lamellhusets form har uppenbarligen tillkommit för att en vändplan ska kunna skapas men rådet ansåg att vidare planarbetet bör syfta till att skapa en vändplan utan att den fjärde byggnaden får en avvikande planform, alternativt att samtliga bostadshus utformas med volymförskjutningar.

Bygglovsansökan avser nybyggnad av förskola med tillhörande komplementbyggnader, rivning av befintlig förskola (hus A och B) samt demontering av paviljong.

Förskolan Solbacken uppfördes 1977. Verksamheten har senare kompletterats och en paviljong, uppförd med tillfälligt bygglov till 2022, ingår i den byggda miljön. Totalt finns idag sju avdelningar. Eftersom den befintliga förskolan bedöms vara i dåligt skick och behovet av förskoleplatser i Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning är stort, önskar stadsdelen en ny och större förskola med 12 avdelningar och tillagningskök, inom gällande detaljplan. Utformningen beskrivs i underlaget vara inspirerad av 1950-talets förhållningssätt till naturen och terrängen, färgskalan av jordfärger, fönstersättning och hantverksmässighet. Byggnaden ska ges tydliga gavelmotiv och en varierad materialpalett, ett begränsat antal fönstertyper med delvis repetitiv fönstersättning samt omsorgsfullt bearbetade entréer. Sockeln, 2,4 meter hög, ska utföras i formgjuten betong för att bli tålig, fasaderna ska ges ett lättare uttryck och därför föreslås falsad plåtbeklädnad i varierande bredder som sedan fortsätter över taket, som också det utförs i plåt. Mot nordost, där huvudentrén till förskolan ligger, tecknar sig de tre huskropparna med sina spetsiga takkonturer, tänkta att ses som en kungakrona mot himlen. Transporter till och från verksamheten kommer att prägla den norra fasaden och den anslutande ytan.

Skönhetsrådet fann bygglovet för en ny förskola mycket problematiskt av flera skäl. Först och främst ansåg rådet att en äldre stadsplan med A-bestämmelse inte ska leda till att fastigheten exploateras så till den grad att förskolebarnens miljö blir lidande. En förskola med 12 avdelningar, 18 barn på vardera, blir inget annat än en fabriksmiljö för barn. Utformningen med tre sammanbyggda volymer, en stor tung sockel som är flera gånger högre än barnen är långa och ett fasadmaterial som säkerligen är hållbart men inte lätt till sin karaktär förbättrar, enligt rådets uppfattning, inte förslaget. Att takkonturen ska uppfattas som en krona är lite långsökt och, ansåg rådet, betydligt mindre viktigt än uppdraget att skapa en väl gestaltad närmiljö för små barn. Förskolebarnens miljö bör inte vara alltför storskalig och ogreppbar utan snarare intim och trygg. Rådet önskade därför se ett omarbetat förslag med minskat antal avdelningar och en utformning som inte är storskalig till sin karaktär och med material som uppfattas mindre avvisande än betong och plåt. Förskolegårdens yta bör också vara större än 17 kvm/barn, detta är trots allt ytterstaden där ytor finns att tillgå på ett annat sätt än det gör i de centrala delarna av staden.

Vidare ansåg rådet att angöringen till förskolan vad gäller hämtning/lämning och olika former av transporter är för liten till ytan och att den knappast kommer att täcka verksamhetens behov. Rådet ställde sig också mycket tveksamt till om angöringen kan anses vara säker för barn att passera på väg till och från förskolan.

Förelåg av sekreteraren utformat förslag till Tertialrapport.

Informerade sekreteraren om genomförda intervjuer med lokaltidningarna Mitti och StockholmDirekt angående rådets ställningstagande om Applebutiken i Kungsträdgården.

Sekreteraren informerade om genomfört möte med Statens fastighetsverk m.fl. angående den planerade utbyggnaden av Operan.

Möte mellan sekreteraren och fastighetsbolaget Einar Mattson har genomförts i frågan om Hovings malmgård som idag står instängslat och är i dåligt skick.