Möte 2019-10-07

Syftet med föreliggande plan är att möjliggöra uppförande av ett flerbostadshus med lokaler för centrumändamål i bottenvåningarna, samt ett höghus med 15 våningar som ska utgöra ett landmärke vid Spånga station. Den föreslagna bebyggelsen i detaljplanen bildar tillsammans med Spånga järn- och färghandels befintliga tvåvåningshus ett halvslutet kvarter. Med planförslaget kommer den ursprungliga delen av byggnaden för Spånga järn- och färghandel bevaras medan senare tillägg rivs.

Skönhetsrådet välkomnade ny bebyggelse på platsen, men ansåg att det storskaliga förslag som presenterats är en feltolkning av stadsdelens sammanhang och historia, och inte heller blir en bra miljö att vistas i med tanke på vind- och ljud/bullerförhållanden. En utveckling av Spångas centrala delar med småskalig bebyggelse hade kunnat vara ett uttryck för den hänsyn till områdets karaktär som stadsbyggnadskontoret säger sig sträva efter. Det befintliga förslaget visar istället ett exempel på total brist på hänsyn gentemot Spångas särdrag och andas exploatörsstyrd stadsplanering. Spånga har till skillnad från många andra stadsdelar en liten stadskärna som hänger ihop med att det är ett järnvägssamhälle från 1870-talet. Här blir idén att ha ett höghus om 15 våningar för att markera centrum en feltolkning. I stadsdelar från 1940- och 50-talet där gatunätet följer naturen och det inte är självklart var centrum ligger, finns ofta ett höghus för att utmärka var tunnelbanan ligger. Men i Spånga finns en struktur som gör det lätt att förstå var centrum ligger, det behövs inget höghus för att förstärka stadsdelens orienterbarhet. Dessutom finns redan två höga hus byggda på 1960-talet på var sida centrum som fyller den funktionen. Enligt Skönhetsrådet bör planeringen utgå från varje stadsdels förutsättningar istället för att låta idén om en centrummarkör användas som förevändning att ge varje stadsdel ett landmärke. Tidigare tillägg i Spånga har varit tämligen hårdhänta, t.ex. betongbron med cykelramp som tar torget i besittning såväl som bebyggelsen som tillkom på 1990-talet. Det planeras även ett hårdexploaterat kvarter längs Spånga kyrkväg. Att styckevis genom hårdföra tillägg förtäta en stadsdel resulterar i disparata och ogynnsamma miljöer, varför rådet i föreliggande plan önskade ett omtag som bygger på viljan att utveckla småskaligheten och medvetenheten om Spångas historia. Vad gäller byggnaden som inrymmer järn- och färghandeln ansåg rådet det godtagbart att senare tillägg rivs, men att villkoren för bevarandet bör tydliggöras så att byggnaden får behålla sin 1920-talskaraktär och ges ursprunglig färgsättning.

Trafiknämnden antog 2012 en cykelplan som en del av Framkomlighetsstrategin där delarna som rör cykeltrafiken konkretiseras och förtydligas. Planen antogs sedan även av kommunfullmäktige. Syftet och målet med cykelplanen är att göra det enklare och säkrare att cykla i staden. Planen ska fungera som ett underlag för planering av cykelåtgärder, såväl infrastrukturella som drift och underhåll och kommunikation. Huvudfokus är att underlätta för arbetspendling med cykel för befintliga cyklister och för att få fler att cykla. Mellan 2012 och 2018 satsade staden ca en miljard i cykelprojekt. Trafikkontoret har fortsatt uppdrag att förbättra trafikmiljön för cyklister bl.a. genom cykelpendlingstråk som ska utformas med tydliga avgränsningar mot såväl biltrafik som gående för att minska olycksriskerna.

Rådet påpekade vikten av att trafikkontoret också tar hänsyn till de estetiska dimensionerna av trafikmiljön. I första hand bör ytor till cykelbanor och pendlingstråk tas av redan ianspråktagna trafikytor, d.v.s. att ytor till biltrafik ianspråktas snarare än att naturmark. Konflikter mellan cyklister och gående är ett ständigt problem som inte endast kan lösas med tydlighet i trafikmiljön. Jämfört med andra europeiska städer uppfattar rådet cykelkulturen i Stockholm som betydligt mer stressig och att hänsyn till andra trafikslag inte tas i tillräckligt utsträckning. Detta kanske inte i första hand är en fråga för trafikkontoret att lösa men ändå ett stort problem för andra trafikanter. Vidare hade rådet synpunkter på att snöröjningen av cykelpendlingstråken prioriteras i förhållande till gångbanor. Den inför vintern planerade prioriteringsordningen som ska justera detta missförhållande välkomnades av rådet.

Planförslaget innebär att ett nytt bostadshus byggs i korsningen av Renstiernas gata och gatan Nytorget på Södermalm. Platsen har tidigare varit bebyggd, bl.a. med en bensinstation, men används numera som hundrastgård. Den triangelformade tomten utgör den sydligaste utlöparen av kulturreservatet vid Nytorget-Vitabergen. Skönhetsrådet behandlade planförslaget i samrådsskedet 2018-03-05 och ansåg då att platsen var möjlig att bebygga men att det dåvarande förslaget inte mötte flera av de viktiga stadsbildliga, arkitektoniska och kulturhistoriska förutsättningarna.

I det aktuella förslaget har huset sänkts med en våning, byggnaden har fått en sammanhållen arkitektur och mötet med kulturreservatets bebyggelse förbättrats. Skönhetsrådet fann att dessa förändringar varit så välgörande för projektet att rådet var berett att acceptera det nya förslaget. Rådet fann det glädjande att byggnaden skärpts i såväl gestaltning som material och att stenstadens höjdsättning utifrån 1874-års byggnadsstadga respekterats.

Rådet ansåg avslutningsvis att ytterligare bearbetningar bör göras i den fortsatta processen gällande en mer generös, öppen och trygg entré mot Renstiernas gata samt att de redovisade stuprören bör fällas in i byggnadens fasad.

Föreliggande förslag till detaljplan innebär ett utökande av Gröna Lunds tivoli på den befintliga parkeringsplatsen på fastigheten Skeppsholmsviken 6. Rådet har tidigare prövat frågan i samrådsskedet 2017-12-11 samt i det första granskningsskedet 2018-12-10. Sammanfattande för rådets uppfattning har varit att tivoliverksamhet med fördel kan drivas på den föreslagna platsen, men att den till skillnad från Gröna Lunds befintliga del bör få en lugnare karaktär. Detta innebär bl. a. att de höga höjder som nöjesfältet kräver ska koncentreras till nuvarande område, medan de tillkommande ytorna hålls under en höjd på +12 m.

Konstaterades att detaljplaneförslaget nu är ute på en andra granskningsomgång efter att bl.a. Skönhetsrådet påpekat vilseledande illustrationer i det tidigare granskningsmaterialet. I det aktuella förslaget har höjderna sänkts till +45 meter från tidigare +60 meter. Rådet ansåg inte att detta är tillräckligt enligt ovanstående resonemang och finner förslaget ovarsamt i såväl närskala som på längre avstånd.

I det fortsatta arbetet önskade rådet inskärpa vikten av en bearbetning av randbebyggelsens arkitektur i ett kommande bygglovsskede samt att lösningar utreds för en allmänt tillgänglig bryggpassage runt hela nöjesfältets område.

Bygglovsansökan avser nybyggnad av serverhall på fastigheten Starkströmmen 1. Byggnaden utformas som två sammanfogade kilar med sinsemellan olika karaktärer. Den större volymen, som har sin huvudfasad mot Norra länken, föreslås få en fasad försedd med solpaneler. Mellan panelerna sitter i förskjutet förband vertikala lameller med ledramper. Lamellerna ger en mönsterverkan och diffuserar reflexer från solpanelerna. Fasadbelysningen har en tätare struktur mot Lidingö och glesas ut mot väster. Ljusets intensitet och styrka kommer gå att styra. Mot ekbacken i norr förses den mindre, kilformade, volymen med ljust reflekterande glas. De mörka fasaddelarna mot norr föreslås få svart sinuskorrugerad plåt.

Fastigheten ligger nära två tekniska anläggningar – ett ställverk och ett kraftvärmeverk söder om Hjorthagens bostadsbebyggelse. Efter att ha tagit del av bygglovsansökan konstaterade Skönhetsrådet att platsen ifråga kan tåla en byggnadsvolym som till sin gestaltning är både stilren och konsekvent genomförd om än sluten och avvisande till sin karaktär. Rådet bedömde att byggnaden inte kommer att inverka negativt på riksintresset Abessinien, snarare kan bostadsmiljön gagnas av att den nya byggnadsvolymen avskärmar trafikbullret från Norra länken. Då solpaneler som fasadmaterial är relativt oprövat, i alla fall i en så stor skala som nu föreslås, ansåg rådet att sökande bör ha en plan för hur byggnaden ska leva över tid – vad gör man när solpanelerna tjänat ut, kan man byta ut delar utan att helhetsupplevelsen påverkas o.s.v. Rådet önskade också att sökande redovisar ett utsnitt av fasaden där lameller ingår i en mockup innan slutgiltigt bygglov tillstyrks. Vidare att fasadbelysningens intensitet och kulör prövas och beslutas i samråd med företrädare för stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret och Skönhetsrådet enligt gängse arbetsordning.

Sekreteraren informerade om att Skönhetsrådets jubileum och den nyligen utgivna boken om rådets verksamhet under 100 år har uppmärksammats på SvD:s ledarsida och reportage i Stockholm Direkt. I det kommande numret av Arkitekten presenteras boken, men artikeln finns redan nu att läsa på nätet.

Erinrade sekreteraren om att rådets seminarium, i år på temat "Vattnet och Stockholms broar" hålls 8 oktober i Sävenbomsalen, stadsmuseet.

Med anledning jubileet står Skönhetrådet som värd för föreläsningar och samtal på stadsarkivet, Liljeholmskajen följande kvällar;

16 oktober - samtal med temat Skönhetsrådet 100 år: Martin Rörby, Rahel Belatchew, Ola Andersson, Elisabet Andersson, Henrik Nerlund. Moderator Lennart Ploom.

23 oktober - Anna Lindhagen, pionjär och politiker i det tidiga 1900-talets Stockholm: föreläsare Suzanne Lindhagen.

6 november - Arkitekturens stildrag 1880 till idag: föreläsare Laila Reppen och Cecilia Björk.

13 november - samtal med temat Barn i framtidens stad: Emelie Brunge och Tobias Davidsson. Moderator Helena Westin.

 20 november - samtal med temat Framtidens stad: tät eller rymlig: Alexander Ståhle, Lisa Deurell, Per Wirtén och Henrik Nerlund.

Med anledning av Skönhetsrådets seminarium 2019 "Vattnet och stadens broar" som hålls 2019.10.08 diskuterade att det bör finnas en strategi för hur staden ska hantera broar framgent. Flera broar har omfattande renoveringsbehov och andra kan bli aktuella att riva, som t.ex. Danvikstullsbron. Enligt rådet bör också Strömbrons framtid diskuteras , motiverat av minskade trafikströmmar på Skeppsbron och Slussen. Rådet ansåg även att det bör utredas om det på sikt kan finnas behov av nya brolösningar på andra ställen i staden, kanske främst för cykel- och gångtrafik.

Ledamöterna K Borg och M Lönnroth efterfrågade möjlighet att lyfta och diskutera frågor utom föredragningslistor. Föreslogs under diskussion att under ett sammanträde per termin bereda möjlighet till diskussioner om rådets arbete.

Ledamot B Bremer lyfte åter frågan om bristerna i Meetings+ då filerna i en del ärenden förlorat sina namn. D.v.s. det går inte att avgöra vad filen innehåller. Kansliet kommer återigen lyfta frågan med eDok-förvaltningen för att försöka finna en lösning.