Möte 2019-12-02
-
1
Dagordning samt val av justerare
-
2
Nästa sammanträdesdag
-
3
Nästa delegationssammanträde
-
4
Protokoll fört vid sammanträde 2019.11.04
-
5
Protokoll fört vid sammanträde 2019.11.18
-
6
Anmälningar för kännedom
-
Bilagor
-
634kb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
27mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
91mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
25mb Ladda ner dokument
-
22mb Ladda ner dokument
-
33mb Ladda ner dokument
-
38mb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
921kb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
636kb Ladda ner dokument
-
365kb Ladda ner dokument
-
23mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
-
14
Sekreteraren informerar
-
15
Övriga frågor
-
16
Sånglärkan 1, förslag till detaljplan, 2019-04454
-
17
Farsta 2:1 m.fl., område vid Karlsviks strand, förslag till detaljplan för del av området, 2012-13613
-
18
Burmanstorp 1 m.fl., Telestaden, förslag till detaljplan, 2014-13908
-
19
Rådet: Brostrategi
-
20
Telefonfabriken 1, förslag till detaljplan, 2019-05931
-
21
Genua 1, förslag till detaljplan för påbyggnad av befintlig fastighet, 2018-03562
-
22
Genua 1, påbyggnad av fastigheten
-
§ 1
Dagordning samt val av justerare
-
§ 2
Nästa sammanträdesdag
-
§ 3
Nästa delegationssammanträde
-
§ 4
Protokoll fört vid sammanträde 2019.11.04
-
§ 5
Protokoll fört vid sammanträde 2019.11.18
-
§ 6
Anmälningar för kännedom
-
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som innebär att en ny byggnad kan uppföras vid Högbergsgatan. Den aktuella tomten är en hörntomt som endast är bebyggd i sin helhet mot Timmermansgatan. Detta har skapat en glugg i bebyggelsen som förslaget fyller igen. Projektet innehåller 12 nya bostäder och publika lokaler. I förslaget reses byggnaden upp till omgivande bebyggelses takfot mot gatan och ovanför detta utförs ytterligare en våning i fullhöjd med visst indrag. Den nya byggnaden sammanbyggs med grannhusen och medför att fönster i trapphuset på det befintliga hörnhuset byggs för.
Gatunätet på malmarna följer de principer som lades ut av Klas Fleming 1634 där idealet var raka gator och rätvinkliga kvarter. Med den s.k. Lindhagenplanen 1866 utvecklades systemet och stadens planerade område flerfaldigades. Genom planen, som för Södermalms del stadfästes 1880 och den sex år yngre byggnadsstadgan, reglerades gatorna till att bli 18 meter breda och husen 19,5 meter höga till takfoten. Tomterna som lades ut fick genom regleringen exploateras med två tredjedelar, hörntomter med hela tre fjärdedelar. Den aktuella tomten bebyggdes 1884, men utnyttjade inte hela byggrätten.
Skönhetsrådet ansåg att tomten med fördel kan bebyggas. Ovanstående regler för malmarnas utbyggnad bör utgöra rättesnöre för projektet och tomten bör inte exploateras hårdare än de generösa tre fjärdedelar som gäller hörntomter. Skönhetsrådet ansåg därför att takvåningen som bryter principerna för höjdsättningen måste utgå i föreliggande förslag. Vid takfoten bör istället ett flackt sadeltak ta sin början. Inom takets kontur, med möjliga kupor eller frontespis kan en takvåning inredas. Vid rådets sammanträde diskuterades byggnadens antal våningar och det faktum att burspråket skjuter ut redan från plan ett. Den föreslagna byggnaden har lägre bjälklagshöjder än omkringliggande byggnader och inrymmer därför ytterligare ett plan under takfoten. Detta skapar viss disharmoni i fasadsviten längs gatan, men intrycket kan eventuellt göras luftigare om burspråkets början flyttas upp en våning.
Bilagor
-
636kb Ladda ner dokument
-
365kb Ladda ner dokument
-
23mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
-
§ 8
Trafikflyget 8 m.fl., förslag till detaljplan för ändrad användning från centrumändamål till kontor, 2019-04072
För planområdet finns en gällande detaljplan som vann laga kraft 2009. Stadsbyggnadskontoret har nu upprättat ett planförslag för fastigheten Trafikflyget 8 i syfte att anpassa planens användning och byggrätt till ett förändrat behov av verksamheter på platsen och möjliggöra en effektiv kontors- och hotellfastighet med livsmedelsbutik i bottenvåningen. Detaljplanen ska också medge den planerade tvärbanan genom området. Detaljplanen föreslås ge ökad byggrätt för kontor, centrum och hotell främst genom ökade höjder, samt en minskad byggrätt för parkeringshus. I avsikt att bryta ner skalan ska byggnaden delas upp i flera huskroppar och att släpp och passager mellan volymerna tillskapas. Byggaktören NCC Property Development AB, har i enlighet med gällande plan och givits bygglov för, samt påbörjat, byggandet av de lägre våningarna.
Skönhetsrådet ansåg att grannkvarteret på andra sidan snabbspårvägen borde ingått i planförslaget så att en helhetslösning för kvarterens front mot Ulvsundavägen hade kunnat skapas. I underlaget borde också en analys av områdets framtida användning, när Bromma flygplats läggs ner 2038, ingått för att säkerställa att husvolymer och användning även skapar värde i ett nytt och tillkommande stadsutvecklingsområde.
Bilagor
-
634kb Ladda ner dokument
-
609kb Ladda ner dokument
-
40mb Ladda ner dokument
-
-
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för de tre befintliga tullhusen som står ut med Skeppsbron. Förslaget innebär att användningen hamnverksamhet utökas också med centrumändamål samt att skyddsbestämmelser införs. Förändringen innebär att befintliga verksamheter så som restaurang och bageri legaliseras samt att husen skyddas för framtiden. Tullhusen uppfördes under 1940-talet med Paul Hedqvist som arkitekt.
Skönhetsrådet välkomnade att byggnaderna bevaras med skyddsbestämmelser men ställer sig samtidigt frågande till planområdets ringa omfattning. Likt Strandvägskajen, som planlades nyligen, bör Skeppsbron utvecklas i sin helhet. I ett större sammanhang kan hela området från Slussen till Kungsträdgården lyftas som det extraordinära stadsrum det är.
Rådet har nyligen tillskrivit kommunfullmäktige om behovet av en brostrategi för staden där en av huvudfrågorna är Skeppsbron och den fula tillfälliga Strömbron. Denna stadsbilds- och miljöfråga bör lösas nu eftersom Skeppsbron alltjämt saknar genomgående biltrafik i och med Slussenbygget. Det finns således en goda förutsättningar att utveckla Skeppsbron för gång-, cykel- och kollektivtrafik utan överstora parkeringsytor och bilfiler. Om detta inte görs nu och trafiken släpps på igen när Slussenbron öppnar försitter staden en historisk möjlighet.
Bilagor
-
728kb Ladda ner dokument
-
456kb Ladda ner dokument
-
-
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett nytt planförslag i syfte att uppföra ett nytt flerbostadshus med ca 32 lägenheter utmed Valutavägen inom fastigheten Dragningslistan 3 i stadsdelen Hägerstensåsen. Flerbostadshuset föreslås som ett lamellhus med förgårdsmark i fyra våningar med inredningsbar takvåning. Under huset och förgårdsmarken byggs ett garage med plats för 17 bilar. Gårdssidan sluter an med en stödmur till marknivån mot det befintliga punkthuset. Fyra av de fem punkthusen i kvarteret Dragningslistan är gulmarkerade i Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta. Gul markering betyder att bebyggelsen är av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Klassificeringen grundar sig på att byggnaderna i många fall har förändrats genom tilläggsisoleringar och andra tillägg, men att de som helhet och miljö har stadsbildsmässiga värden. Det punkthus som vid inventeringstillfället bedömdes som mest välbevarat, Dragningslistan 4, är grönmarkerat.
Skönhetsrådet ansåg att platsen är fullt möjlig att bebygga, men att förslaget behöver bearbetas i förhållande till befintlig bebyggelse. Omgivningen utgör, även om den består av enkla byggnader som var för sig inte är så märkvärdiga, tillsammans en fin helhet. För att projektet ska kunna fungera på platsen måste det tillkommande huset inordna sig i det sammanhang det placeras i. Det är främst takvåningen med de gemensamma terrasserna som rådet fann problematisk och som måste utgå. I en innerstadsmiljö med begränsad utemiljö hade de gemensamma terrasserna varit begripliga, men på den föreslagna platsen finns gott om utrymme och dessutom en gård till de båda husen, vilket medför att takvåningen med sina terrasser blir ett apart inslag i detta stadssammanhang. Skönhetsrådet tillstyrkte därför ett lamellhus på platsen; det vill säga tre våningar, smalare gavel och med ett enkelt sadeltak.
Bilagor
-
635kb Ladda ner dokument
-
402kb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
-
Planförslaget syftar till att möjliggöra ett bostadskvarter om fem flerbostadshus i Nälstastråket, ett parkstråk som sträcker sig från Vinsta gård i väster till Täbylundsvägen i öster. Förslaget innebär 95 nya lägenheter med en upphöjd gemensam gårdsyta med ett till viss del underbyggt garage mellan husen. De tre västra husen föreslås ha fem till sex våningar med den översta våningen indragen och de två östra husen fyra våningar med den översta våningen indragen. Öster om bebyggelsen föreslås en ny kvartersgata med gatuparkering. Detaljplanen syftar även till att stärka sambandet mellan Nälsta och Vällingby genom att tillföra bebyggelse med entréer samt en ny gång- och cykelväg längs Täbylundsvägen.
Den föreslagna platsen som är en del av Nälstastråket har tidigare medvetet lämnats obebyggd i syfte att hålla dalgången öppen. Skönhetsrådet ansåg det möjligt att bygga på platsen, men med en lägre skala och inte så stor utbredning i dalgången. Föreliggande förslag skulle göra ett stort visuellt intrång, stick i stäv med annan tillkommen bebyggelse som i linje med områdets planhistoria snarare bugar sig för parkstråket. Som exempel kan nämnas villorna och radhusen längs Täbylundsvägens förlängning Råckstavägen, vilka fungerar väl i den grammatik som präglar riksintresset Vällingby. Där har den högsta bebyggelsen placerats runt centrum och sedan trappats ned mot parkstråket. Planförslaget kullkastar helt den dispositionen och är enligt rådets mening respektlöst gentemot den historiskt genomtänkta planering som präglar området. Rådet konstaterade att förslaget är ett tydligt exempel på betydelsen av proportioner och förordar ett omtag baserat på de lägre delarna om 3-4 våningar, vilket också var förslagets start-PM innan medskicket om ökad exploatering.
Bilagor
-
730kb Ladda ner dokument
-
469kb Ladda ner dokument
-
-
Planförslaget innebär att en ny gårdsbyggnad uppförs inne på fastigheten med cirka tolv lägenheter. Den aktuella tomten är i dagsläget bebyggd med ett gathus mot Folkungagatan och har en icke utnyttjad byggrätt på gården för en låg skänkel som skulle uppta en stor del av gårdsytan. Förslaget innebär att byggrätten för skänkeln utläcks och att en ny gårdsbyggnad i fem våningar byggs mot en befintlig brandmur. Trots att förslagets fotavtryck är mindre än den befintliga byggrättens innebär det att en stor lind behöver sågas ned.
Gatunätet på malmarna följer de principer som lades ut av Klas Fleming 1634 där idealet var raka gator och rätvinkliga kvarter. Med den s.k. Lindhagenplanen 1866 utvecklades systemet och stadens planerade område flerfaldigades. Genom planen, som för Södermalms del stadfästes 1880, och den åtta år yngre byggnadsordningen reglerades gathusen till att bli 19,5 meter höga till takfoten och bebyggas med fem våningar samtidigt som gårdshusen fick resas i fyra våningar. Tomterna som lades ut fick genom regleringen exploateras med två tredjedelar. Den aktuella tomten bebyggdes 1889, men utnyttjade inte hela byggrätten. Omkringliggande fastigheter är i huvudsak bebyggda upp till två tredjedelar med fyravåningshus på gårdarna.
Skönhetsrådet ansåg att ett uppförande av ett gårdshus på fastigheten följer stenstadens grammatik. Liksom omkringliggande tomter bör Båtsmannen Större 15 kunna bebyggas med ett gårdshus upp till fyra våningar. Rådet avstyrkte däremot bestämt ett överutnyttjande av innerstadens redan generösa exploatering och avvisade gårdshus med fler våningar. Rådet önskade också inskärpa värdet i gårdens karaktärsträd, den stora linden.Detaljplanearbetet innebär en stor möjlighet att utreda förutsättningarna för en ny disposition av gården, en ny byggrätt med mindre fotavtryck än den gamla samt ett skydd av linden. Rådet ansåg att dessa utgångspunkter måste styra planarbetet framöver. Ett gårdshus i upp till fyra våningar bör kunna samverka med linden om det placeras på annat sätt, eventuellt mot brandmuren i väster. Den möjliga minskning av dagsljus på gården som en sådan placering kan innebära uppvägs, enligt rådet, av det stora värdet i ett uppväxt lövträd med stark hävd på platsen.
Bilagor
-
634kb Ladda ner dokument
-
351kb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
-
Informerade sekreteraren om att kansliet åker på studieresa till Göteborg 9-10 december.
Onsdag 11 december kommer sekreteraren att hålla föredrag för Samfundet S:t Erik med anledning av Skönhetsrådets 100-årsjubileum.
Sekreteraren bjöd in ledamöterna att stanna kvar på glögg efter delegationssammanträde i december.
Informerade sekreteraren om att Dagens Nyheter och lokaltidningen Stockholm Direkt i artiklar tagit upp rådets skrivelse om brostrategi.
-
På ledamot S Östergrens önskan redogjorde sekreteraren kort för föredragningen om förtätning i miljonprogramsområden för Huddinge kommuns planarkitekter.
På ledamot K Borgs fråga om Stockholms stad i likhet med Huddinge kommun i sina styrdokument avser göra det möjligt med förtätningar i villaområden i kollektivnära lägen svarade sekreteraren att stadsbyggnadskontoret utreder frågan.
-
§ 15
Sånglärkan 1, förslag till detaljplan, 2019-04454
-
§ 16
Farsta 2:1 m.fl., område vid Karlsviks strand, förslag till detaljplan för del av området, 2012-13613
-
§ 17
Burmanstorp 1 m.fl., Telestaden, förslag till detaljplan, 2014-13908
-
§ 18
Rådet: Brostrategi
-
§ 19
Telefonfabriken 1, förslag till detaljplan, 2019-05931
-
§ 20
Genua 1, förslag till detaljplan för påbyggnad av befintlig fastighet, 2018-03562
-
§ 21
Genua 1, påbyggnad av fastigheten
-
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för fastigheterna Gjutmästaren 6 och 9 m.fl. som ska omvandla ett industriområde till ett attraktivt blandstadsområde. Förslaget inkluderar ny gatustruktur samt flera nya parker och torg, nya gång- och cykelkopplingar samt en ny strandpark längs Bällstaviken. Trots relativt högt exploateringstal med tät stadsbebyggelse säkerställer planförslaget goda solljusförhållanden på allmänna parker, skol- och förskolegårdar. Tidigare verksamheter på platsen har förorenat marken varför sanering av området blir nödvändig samtidigt som det är viktigt att strukturen säkerställer hantering av stora dagvattenmängder. Området är dessutom bullerstört från flyg-, väg- och spårtrafik, vilket detaljplanen måste hantera genom att säkerställa bullerdämpande sidor i vissa delar och tysta uteplatser för kommande bostäder. Planförslaget möjliggör att stora delar av tidigare bryggeribyggnader bevaras och ges ny användning (bostäder, idrott och kultur) samt möjliggör ny bebyggelse md ett nytt bostadskvarter, fem kvarter med hotell och nio kvarter med kontor. I områdets centrala delar möjliggörs även skolverksamhet.
Skönhetsrådet ansåg att planförslaget har stora kvaliteter och att stadsbyggnadskontoret i detta planförslag visar en mycket hög ambitionsnivå för såväl gatu- och parkstruktur som gestaltning av gaturum och byggnader. Rådet uppskattade att stora delar av industribyggnaderna i f.d. Pripps anläggning genom förslaget kan sparas trots att det rör sig om mycket stora byggnadsvolymer. Rådet konstaterade också att planförslaget rymmer förhållandevis mycket grönytor, träd planterade i gatumiljöer och uppskattar att den befintliga trädgårdsanläggningen vid f.d. Pripps kontorsbyggnad, utformad av Gunnar Martinsson Trädgårdsarkitektkontor AB, föreslås bevaras och utvecklas utgående från dess kulturhistoriska värden.
Sammantaget ansåg Skönhetsrådet att planförslaget uppvisar en genomtänkt stadsmiljö i en mänsklig skala som, om stadsbyggnadskontoret fortsätter arbetet på den inslagna vägen, kan bli ett mycket väl gestaltat blandstadsområde. Rådet uppskattade i synnerhet att bebyggelsen i förslaget präglas av ett lugn snarare än den brokighet som en del senare stadsutvecklingsområden präglas av.
Bilagor
-
634kb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
27mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
91mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
25mb Ladda ner dokument
-
22mb Ladda ner dokument
-
33mb Ladda ner dokument
-
38mb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
921kb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
-
§ 23
Mötets avslutande