Möte 2020-09-07
-
1
Dagordning samt val av justerare
-
2
Nästa sammanträdesdag
-
3
Nästa delegationssammanträde
-
4
Protokoll för vid sammanträde 2020.08.24
-
5
Anmälningar för kännedom
-
Bilagor
-
612kb Ladda ner dokument
-
928kb Ladda ner dokument
-
Stadslivsanalys - Bebyggelsestrukturens samspel med landskapet för att skapa ett aktivt stadsliv.pdf123mb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
32mb Ladda ner dokument
-
297mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
758kb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
70mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
24mb Ladda ner dokument
-
38mb Ladda ner dokument
-
17mb Ladda ner dokument
-
61mb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
610kb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
994kb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
123mb Ladda ner dokument
-
32mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
490kb Ladda ner dokument
-
26mb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
26mb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
849kb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
340kb Ladda ner dokument
-
760kb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
17mb Ladda ner dokument
-
17mb Ladda ner dokument
-
61mb Ladda ner dokument
-
70mb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
511kb Ladda ner dokument
-
607kb Ladda ner dokument
-
863kb Ladda ner dokument
-
87kb Ladda ner dokument
-
87kb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
26mb Ladda ner dokument
-
25mb Ladda ner dokument
-
-
9
Sekreteraren informerar
-
10
Övriga frågor
-
11
Stockholms arkitekturpolicy, kontorsremiss från stadsbyggnadskontoret
-
§ 1
Dagordning samt val av justerare
-
§ 2
Nästa sammanträdesdag
-
§ 3
Nästa delegationssammanträde
-
§ 4
Protokoll för vid sammanträde 2020.08.24
-
§ 5
Anmälningar för kännedom
-
Informerade sekreteraren om att han deltagit i Fastighetsägarnas seminarium Sthlm talks om staden efter Corona-krisen.
Ordföranden och sekreteraren deltog i förra veckan i möte om Nobel centers nya placering vid Slussen och informerades om planeringsläget.
Sekreteraren informerade om att stadsbyggnadsdirektören vid möte informerat om att stadsbyggnadskontoret planerar att utforma program och riktlinjer för hur staden ska skydda småhusområden från exploatering.
-
§ 7
Övriga frågor
-
§ 8
Stockholms arkitekturpolicy, kontorsremiss från stadsbyggnadskontoret
-
Föreliggande planförslag utgör del av den 4:e bebyggelseetappen i stadsutvecklingsområdet Årstafältet och omfattar en del av fältets östra sida. Förslaget består av tät och blandad bebyggelse och innehåller tre kvarter enligt följande: Kvarter J F-9, skola och idrottssal, kvarter K om 231 lägenheter samt kvarter L om 456 lägenheter.
I hela stadsutvecklingsområdet Årstafältet planeras ca 6000 nya bostäder och en stadspark. Projektet inleddes 2008 när en internationell arkitekttävling för en ny stadsdel och park på Årstafältet anordnades. Det vinnande förslaget ”Arkipelag” lade en grund till det program för området som togs fram under 2010. Rådet ställde sig positivt till programmet (se SR Dnr 2010-0042). Inom planområdet finns historiska spår bevarade i form av en pilallé samt fornminnet Göta landsväg, som fram till 1600-talet var Stockholms enda vägförbindelse söderifrån. Årstafältet tillför Stockholm ett helt nytt gatumönster där det övergripande gatunätet består av vinklade och varierade gator som skapar oväntade utblickar och platsbildningar. Huvudgatan och de så kallade parkbryggorna strukturerar området medan lokalgatorna bidrar till områdets lokala prägel och identitet.
Förslaget innehåller en ny skola, F-9. Skolan består av två byggnader, själva skolbyggnaden samt en idrottbyggnad. Skolbyggnaden har en framträdande position vid Årstafältets huvudgata och ges en form som både öppnar gatan mot skolgården och är tydligt avvikande och därför avläsbar som en offentlig byggnad i bostadsbebyggelsen.
Skönhetsrådet fann förslaget ambitiöst gestaltat och med stora kvaliteter och en intressant variation, inte minst principer för gatutyper och gatuformer samt bottenvåningarnas detaljering och möte med gatulivet. Exploateringsgraden i förslaget är hög; förslaget blir snarast en illustration av hur exploateringsgraden successivt ökar. I programmet för Årstafältet från 2010 föreslogs 4000 bostäder, nu innehåller förslaget 6000 bostäder. Skönhetsrådet ansåg att exploateringsgraden i såväl föreliggande förslag som i många förslag som passerar rådets bord är problematisk och att planeringen borde styras av vad som blir goda stadsmiljöer istället för att utgå från lägenhetsantal. Rådet skulle exempelvis gärna vilja se siffror på antal kvadratmeter bostadsgård per lägenhet. Vidare vill rådet varna för att låta allmänt tillgängliga passager löpa genom bostadsgårdarna. Utan tydligt gränser mellan offentligt och privat riskerar ytorna inte att användas av någon och därmed uppfattas som otrygga.
Det är mycket positivt att en ny skola uppförs och här var det rådets starka förhoppning att staden föregår med gott exempel och vinnlägger sig om att skolan får en högkvalitativ arkitektonisk gestaltning. En farhåga gäller det områdesbuller som redovisas. Att bullret är problematiskt indikeras av att vissa områden intill skolorna delvis avskärmas i form av långa fasader eller bullerskärmar. Om bullernivåerna är så höga att bullerplank behöver uppföras borde detta enligt Skönhetsrådet uppfattning vara en signal om att arbeta om förslaget så att ljudnivåerna minskar.
Att fornminnet Göta Landsväg bevaras i befintligt läge samt att grönytorna med hagmarkskaraktär som omgärdar den historiska landsvägen bevaras och tydliggöras är positivt. Dock saknade rådet ett resonemang kring den historiska dimensionen och de kulturhistoriska värdena i förslaget. Till exempel vad gäller pilallén; här beskrivs de negativa konsekvenserna endast som förlorade naturvärden, vilka kan mildras genom att grönkompensera inom de områden som är kvar som natur- eller parkmark. Medan förlusten av pilallén som ett historiskt gestaltningsgrepp och dess historiska dimension inte berörs alls. Här önskade Skönhetsrådet en ökad medvetenhet om det historiska perspektivet och önskade att planen bearbetas så att allén kan bevaras.
Bilagor
-
612kb Ladda ner dokument
-
928kb Ladda ner dokument
-
Stadslivsanalys - Bebyggelsestrukturens samspel med landskapet för att skapa ett aktivt stadsliv.pdf123mb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
32mb Ladda ner dokument
-
297mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
758kb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
70mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
24mb Ladda ner dokument
-
38mb Ladda ner dokument
-
17mb Ladda ner dokument
-
61mb Ladda ner dokument
-
-
Planförslaget utgör den 4:e bebyggelseetappen i stadsutvecklingsområdet Årstafältet och omfattar en del av fältets östra sida. Förslaget består av sju kvarter enligt följande: kvarter A: en förskola om 16 avdelningar, kvarter B, D och E: 307 bostadsrätter, kvarter C: 229 bostadsrätter, kvarter F: 144 bostadsrätter, kvarter G 119 bostadsrätter, kvarter H 79 bostadsrätter, kvarter I 139 hyresrätter (inkl. 6 LSS).
I hela stadsutvecklingsområdet Årstafältet planeras ca 6000 nya bostäder och en stadspark. Projektet inleddes 2008 när en internationell arkitekttävling för en ny stadsdel och park på Årstafältet anordnades. Det vinnande förslaget ”Arkipelag” lade en grund till det program för området som togs fram under 2010. Rådet ställde sig positivt till programmet (se SR Dnr 2010-0042). Inom planområdet finns historiska spår bevarade i form av fornminnet Göta landsväg, som fram till 1600-talet var Stockholms enda vägförbindelse söderifrån. Årstafältet tillför Stockholm ett helt nytt gatumönster där det övergripande gatunätet består av vinklade och varierade gator som skapar oväntade utblickar och platsbildningar. Huvudgatan och de så kallade parkbryggorna strukturerar området medan lokalgatorna bidrar till områdets lokala prägel och identitet.
Skönhetsrådet såg ett ambitiöst gestaltat förslag med stora kvaliteter och en intressant variation, inte minst principer för gatutyper och gatuformer samt bottenvåningarnas detaljering och möte med gatulivet. Exploateringsgraden i förslaget är hög; förslaget blir snarast en konkret illustration av hur exploateringsgraden successivt ökar. I programmet för Årstafältet från 2010 föreslogs 4000 bostäder, nu innehåller förslaget 6000 bostäder. Skönhetsrådet ansåg att exploateringsgraden i såväl föreliggande förslag som i många förslag som passerar rådets bord är problematiska och att planeringen borde styras av vad som blir goda stadsmiljöer istället för att utgå från lägenhetsantal. Rådet skulle exempelvis gärna vilja se siffror på antal kvadratmeter bostadsgård per lägenhet. Vidare ville rådet varna för att låta allmänt tillgängliga passager löpa genom bostadsgårdarna. Utan tydligt gränser mellan offentligt och privat riskerar ytorna inte att användas av någon och därmed uppfattas som otrygga.
Att fornminnet Göta Landsväg bevaras i befintligt läge samt att grönytorna med hagmarkskaraktär som omgärdar den historiska landsvägen bevaras och tydliggörs är positivt. Dock saknade rådet ett resonemang kring den historiska dimensionen och de kulturhistoriska värdena i förslaget.
Detaljplanen har många förtjänster men ett stort problem i förslaget är förskolan. Rådet ställde sig tveksamt till såväl utformning som dess storlek. Att bygga en förskola med 16 avdelningar där närmare 300 barn ska vistas samtidigt är inget annat än ett farligt experiment enligt rådets mening. Skönhetsrådet avstyrkte redan för några år sedan en förskola i Hägersten om 12 avdelningar och skrev att det blir en fabriksmiljö för barn. Det anges inte hur stor friytan per barn kommer att bli men med 16 avdelningar befarar rådet att den inte kommer att nå vare sig stadens eller Boverkets rekommendationer. Det är positivt att det är en fristående byggnad men högre krav måste ställas på utemiljön, särskilt eftersom det handlar om ett område som inte tidigare är bebyggt.
Bilagor
-
610kb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
994kb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
123mb Ladda ner dokument
-
32mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
490kb Ladda ner dokument
-
26mb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
26mb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
849kb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
340kb Ladda ner dokument
-
760kb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
17mb Ladda ner dokument
-
17mb Ladda ner dokument
-
61mb Ladda ner dokument
-
70mb Ladda ner dokument
-
-
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för område vid Lingvägen i syfte att stärka kopplingen mellan Farsta och Hökarängen genom att förlänga vägen, ge byggrätt åt en ny fristående förskola och tre nya flerbostadshus samt möjliggöra utbyggnad av Kvickentorpsskolan. Lingvägen förlängs från dagens vändplats i södra Hökarängen till Farstavägen. Vägen ska förutom, gång- och cykeltrafik, fungera för såväl bil- som busstrafik mellan stadsdelarna. De tre föreslagna bostadshusen utformas som punkthus i tio våningar ovan en gemensam sockelvåning med garage, bostadsentréer och lokal för centrumändamål.
Skönhetsrådet ställde sig positivt till en förlängning av Lingvägen men ansåg att utformningen av vägsträckan måste utformas för låga hastigheter för största möjliga trygghet, synnerligen viktigt då det kommer att röra sig många förskolebarn och elever i området. Det vore också önskvärt att trafiken minimeras så mycket att de planerade bulleråtgärderna inte behövs. Rådet hade ingen erinran vare sig mot ökad byggrätt för skolan eller den fristående förskolan även om gestaltningen enligt rådet måste bearbetas. Vidare ansåg rådet att de planerade åtgärderna för att förbättra trafiksäkerheten inom skol- och förskoleområdet både önskvärda och nödvändiga.
Den del av planförslaget som rådet ansåg vara mer problematisk är de tre bostadshusen. Farsta liksom många andra stadsdelar som planerades ungefär samtidigt har en tydlig bebyggelsestruktur. Ju närmare centrum desto vanligare med inslag av högre hus och allteftersom avståndet till centrum ökar minskar höjden på bebyggelsen. D.v.s. flerbostadshusen får lägre våningsantal och i utkanten av området planerades villa- och eller radhusbebyggelse. Rådet hade ingen erinran mot typologin i sig, punkthus finns på flera platser i Farsta. Problemet som rådet ser det är höjden samt att de är för djupa och därmed oproportionerliga vilket gör att de inte kommer att fungera väl i Farstas bebyggelsestruktur eller som tillägg på den valda platsen. Ett av skälen som anges för just att denna byggnadstyp valts är att de ekologiska sambanden i området måste bevaras. Enligt rådet bör detta betyda att den nya bebyggelsen bör placeras och utformas så att den inte innebär ett så djupt intrång i naturmarken att sambanden till intilliggande grönstråk, som är livsviktig för t.ex. vissa småfåglar, påverkas negativt. Sammanfattningsvis ville rådet således se en omarbetning som innebär att den storskaliga gesten och den något yxiga gestaltningen omarbetas till betydligt smäckrare byggnader med lägre höjd så att tilläggen kommer uppfattas som positiva tillägg i området.
Bilagor
-
511kb Ladda ner dokument
-
607kb Ladda ner dokument
-
863kb Ladda ner dokument
-
87kb Ladda ner dokument
-
87kb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
26mb Ladda ner dokument
-
25mb Ladda ner dokument
-