Möte 2018-11-05

Rådet till skydd för Stockholms skönhet
13:30 - 17:00 Bolindersalen, Tekniska nämndhuset
  • § 1
  • § 2
  • § 3
  • § 4
  • § 5
  • § 6
  • § 7

    Informerade sekreteraren om Skönhetsrådets kommande seminarium 13 november, inbjudan till Kungl. Hovstaternas och Konstakademiens seminarium Skönhet och beständighet 7 december samt bildmöte för rådets 100-årsskrift med Stockholmia förlag 16 november. I övrigt informerade sekreteraren om kommande föreläsningar: Handelskammaren 9 november, Stadsbyggnadskontorets Kungsholmensektion 12 november, Stockholms läraresällskap 13 november, Skärholmens fastighetsägarförening 15 november, Samfundet S:t Eriks årsmöte 21 november samt Fasaddagen 22 november.

     

     

     

     

  • § 8
  • § 9
  • § 10
  • § 11

    Planförslaget innebär att ett nytt bostadshus i 4-7 våningar uppförs inom fastigheten Familjen 2 vid Östberga centrum samt att en ny parkleksbyggnad uppförs i den intilliggande parkleken Backen inom fastigheten Årsta 1:1. I bostadshusets bottenvåning planeras en förskola med fyra avdelningar. Planen innefattar även en ny vändplan vid Kinnaredsgränd, vilken syftar till att hantera angöring till den nya byggnaden. Bostadshuset föreslås innehålla 84 små lägenheter för studenter och uppförs av AB Svenska Bostäder. Huset får två gemensamma takterrasser då gårdsytan föreslås användas som förskolegård. Parkleksbyggnaden tillför nya servicefunktioner till parkleken Backen så som toaletter, lokaler att vistas i samt vissa möjligheter till matlagning m.m., vilket parkleken idag saknar.

     

    Skönhetsrådet har tidigare yttrat sig positivt över programmet för Östberga och ställt sig bakom de presenterade principerna för höjdsättning av tillkommande bebyggelse. Det aktuella förslaget presenterades inte i programmet och har heller inte i höjd anpassats till principerna. Rådet ansåg trots detta att platsen mycket väl kan bebyggas men att det ställer krav på hur byggnaden utformas.

     


    I föreslagen form har studentbostadshuset givits en oortodox gestaltning som ger upphov till en rad frågor. Rådet ställde frågan om huset ska betraktas som vertikalt eller horisontellt eller är det ett hus med ytterligare ett hus ovanpå. Istället för en byggnad som har en indragen takvåning eller två, är det i föreliggande förslag tre takvåningar som tillsammans blir lika höga som husets undre del är från övre markplan. Detta ger ett besynnerligt intryck, där resultatet snarare blir ett trevåningshus med ett trevåningshus ovanpå. Visionsbildernas övre tre våningarna tolkas lätt som om de vore indragna även på långsidan, vilket de inte är, utan endast på kortsidan. Det kommer därför att te sig som ett sexvåningshus med utstickande flyglar. Att det blir högre än omkringliggande bebyggelse kan, enligt rådet accepteras, men det får då inte konkurrera med punkthuset som markerar stadsdelens centrum. Rådet ansåg därför att byggnaden bör sänkas något och omgestaltas så att den läses som antingen en byggnad med en indragen takvåning eller en byggnad med en tydlig sockel. Den föreslagna blå fasadfärgen bör också bytas mot en jordfärg som tydligare ansluter till lamellhusbebyggelsen i Östberga.

     


    Skönhetsrådets har många gånger tidigare invänt mot planerade förskolors allt för små friytor och rådet kunde ännu en gång konstatera att barnens behov av rörelse inte kan tillgodoses med 14 kvm/barn som är den föreslagna ytan i detaljplanen. Det ligger även långt under Boverkets rekommendation om 40 kvm/barn. Detaljplaneförslaget måste således bearbetas så att antalet avdelningar minskas eller så att uteytan ökas till acceptabla mått.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under paragrafen
  • § 12

    Planförslaget innebär uppförande av en ny förskola om fem avdelningar i tre våningar. Förskolebyggnaden från 1950-talet på fastigheten Hälsingen 3 har rivits och innehöll tidigare två förskoleavdelningar. SISAB behöver en större förskola på platsen eftersom behovet av förskoleplatser i Blackeberg är stort. Planområdet är beläget i Blackeberg, inom 500 meters avstånd till både Islandstorgets och Blackebergs tunnelbanestationer, och omfattar fastigheten Hälsingen 3 samt del av fastigheten Blackeberg 3:1. Marken inom fastigheten ägs av Stockholm stad och SISAB är tomträttsinnehavare.



    Rådet konstaterade att den planerade förskolan borde ha varit en del av detaljplanen för Blackebergsvägen i stället för att komma till stånd när den planen vunnit laga kraft. På grund av detta lider planförslaget av allvarliga brister, till exempel i form av att vistelseytan per barn uppgår till endast 11 kvm (jmf Boverkets rekommendation om 40 kvm/barn). Så små ytor har tidigare endast accepterats i innerstaden men har långsamt kommit etablerats även i ytterstaden, något rådet finner otillständigt. Ur stadsbyggnadsaspekt bör en bra förskola ha sitt eget uttryck och inte, såsom i förslaget, söka efterlikna omkringliggande bostadshus. Med tanke på den nu rivna förskolan med två avdelningar, som var väl anpassad till den omgivande miljön, fann rådet den föreslagna byggnadens gestaltning och storlek apart och överdimensionerad. Förslaget vilar därtill på en felaktig men mycket ofta använd premiss: att för snålt tilltagna förskolegårdar ska uppvägas med nyttjande av närliggande parker. I praktiken blir det ofta så att pedagogerna inte har möjlighet att gå iväg med barnen från förskolan vilket innebär att barnen blir hänvisade till sina små gårdar. Skönhetsrådets ofrånkomliga krav var därför att förskolan måste minskas ned i antal avdelningar för att kunna bli en sund miljö för de barn och pedagoger som ska vistas där.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under paragrafen
  • § 13

    Bygglovsansökan avser ändring av tidigare lov avseende student- eller ungdomsbostäder i projektet ”Snabba hus”. Ändringarna avser en viss justering av det nordvästra husets placering, invändigt trapphus mellan de två nordöstra byggnadskropparna. Vidare föreslås ändring av byggnadshöjderna på de sistnämnda husen så att den i det tidigare bygglovet högre byggnadsdelen sänks från 50,82 till 41,34 medan den lägre i stället höjs med ett våningsplan, från 28,50 till 31,74. Materialmässigt är projektet i princip detsamma förutom att kanalplasten som tidigare föreslogs som fasadmaterial nu ersatts av expanderat nät.


    Skönhetsrådet ansåg att det föreliggande förslaget förlorat lite i spänst i och med att höjderna förändrats men rådet ställde sig fortsatt positivt till projektet samt till bytet av fasadmaterial.

  • § 14

    Bygglovsansökan avser nybyggnad av flerbostadshus/rivning av branddamm på fastigheten Bänkskåpet 2 i Högdalen.

     


    Skönhetsrådet hade i planskedet ingen erinran mot ett punkthus på platsen men avstyrkte ändå förslaget då rådet ansåg att byggnadens proportioner, gestaltning och förhållande till gatan var problematisk. Rådet ansåg att byggnadens höjd, som överskrider de övriga punkthusen i området, inte var motiverad eftersom den inte till sin karaktär är ett landmärke. Vidare ansåg rådet att byggnaden fått en gestaltning som genom detaljverkan, utanpåliggande balkonger, fönstersättning, takfall m.m. ger ett avvikande intryck snarare än att koppla huset till de omkringliggande.

     


    Skönhetsrådet kunde efter att ha tagit del av bygglovsansökan, konstatera att de problem med byggnadens gestaltning som rådet såg i planskedet kvarstår. Men hänvisning till den omgivande bebyggelsens sakliga arkitektur ansåg rådet att gestaltningen av den aktuella byggnaden bör renodlas för att fungera i stadsmiljön. Att bostadshuset är för högt går inte att ändra då detaljplanen tillåter detta, men andra delar bör bearbetas. Rådet ansåg att några bra kännetecken bör väljas och användas konsekvent, t.ex. att reducera antalet fönstertyper. Olika bredder på balkongerna såg rådet som ytterligare en del av problemet med byggnadens gestaltning.

  • § 15

    Skönhetsrådet välkomnade att en ny byggnadsordning för Stockholm håller på att utarbetas. Den kraftiga utveckling som staden står mitt uppe i kräver ett gemensamt, kunskapsbaserat förhållningssätt till de befintliga värdena. Detta är av mycket stor betydelse i dagens kraftiga expansionsskede där huvuddelen av den tillkommande bebyggelsen ska uppföras i redan bebyggda miljöer. Skönhetsrådet efterlyste i sitt remissvar till översiktsplanen ett förtydligande gällande den framtida offentliga miljön, stadsbyggnadsprinciperna, kulturmiljöns värde och stadens funktioner. Genom en byggnadsordning som ges stadsövergripande status kan dessa intentioner förverkligas. Rådet såg särskilt att dokumentet kan medverka till en stadsbyggnadsprocess som utgår från stadsbyggnadskontorets övergripande planeringsuppdrag snarare än från beställningar av frimärksplaner enligt Stockholmsmodellen.


    Byggnadsordningen bör ta avstamp i de stora landskapliga dragen som givit Stockholmstrakten dess särprägel för att sedan beskriva såväl bebyggd miljö som natur och parkrum. Stadens karaktäristiska topografi och lätt avläsbara utvecklingsskeden har givit rumsligheter, möten och skalor som är unika för Stockholm. Dessa stadsbyggnadskaraktärer och riktlinjer för utvecklingen av dem bör utgöra byggnadsordningens tyngdpunkt. Rådet ansåg att byggnadsordningen bör presentera riktlinjer snarare än vägledning för stadsutvecklingen samt att slutprodukten bör beslutas av kommunfullmäktige för att erhålla samma status som översiktsplanen. Eftersom materialet inte varit färdigt nog att kunna föreläggas rådet var det rådets uppfattning att det bör sändas på en bred remissomgång före beslut i stadsbyggnadsnämnden.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.