Möte 2025-03-24
-
1
Val av justerare samt dagordning
-
2
Nästa sammanträdesdag
-
3
Protokoll från sammanträde 2025-03-03
-
4
Anmälningar för kännedom
-
Bilagor
-
145kb Ladda ner dokument
-
28mb Ladda ner dokument
-
54mb Ladda ner dokument
-
24mb Ladda ner dokument
-
141mb Ladda ner dokument
-
50mb Ladda ner dokument
-
25mb Ladda ner dokument
-
36mb Ladda ner dokument
-
26mb Ladda ner dokument
-
115kb Ladda ner dokument
-
591kb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
145kb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
454kb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
454kb Ladda ner dokument
-
75mb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
147kb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
436kb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
145kb Ladda ner dokument
-
27mb Ladda ner dokument
-
408kb Ladda ner dokument
-
23mb Ladda ner dokument
-
320kb Ladda ner dokument
-
267kb Ladda ner dokument
-
233kb Ladda ner dokument
-
-
9
Föredrag om urbanitet och stadsmässighet
-
10
Sekreteraren informerar
-
11
Övriga frågor
-
§ 1
Val av justerare samt dagordning
-
§ 2
Nästa sammanträdesdag
-
§ 3
Protokoll från sammanträde 2025-03-03
-
§ 4
Anmälningar för kännedom
-
Föreliggande ärende innebär en omvandling av Södertäljevägens stora trafikrum till en stadsstruktur som ska koppla ihop Liljeholmen med Årstadal och Södermalm med Hägersten. Med utgångspunkt i det tidigare program som togs fram år 2000 ska Södertäljevägen byggas om med god plats för gång-, cykel- och kollektivtrafik samt aktiva bottenvåningar. Förslaget innebär också ett tillskott av ungefär 1 750 nya bostäder och lika stora ytor för arbetsplatser. Stor hänsyn tas till skyfall och spridningskorridorer för framförallt lövskogslevande arter. I rådande konjunkturläge kan förslagen inte finansieras, men förhoppningsvis kan de utgöra en del av planreserven inför en kommande konjunkturuppgång.
Skönhetsrådet ställde sig mycket positivt till att trafikrummet omvandlas till en stadsmiljö och att tullsnittet flyttas söderut. Utgångspunkten i att finna ett gatumått som kan understödja stadslivet och tåla omdisponering över tid var, enligt rådet, riktig. Detsamma gäller den föreslagna jämna takfotshöjden på maximalt åtta våningar. Detta skapar ett välproportionerat gaturum med möjlighet till sol och stadsmässiga vistelsevärden. Den angränsande bebyggelsen i Marievik med sin anhopning av tillsynes slumpmässig höghusbebyggelse får inte utgöra utgångspunkt för Södertäljevägens kommande planering. Liljeholmens godsstation behöver av kulturmiljöskäl ett tydligare respektavstånd än det föreslagna.
Ett genomförande av programmets intentioner kräver en stor samsyn i trafikfrågor mellan berörda intressenter. Rådet ville understryka att staden bör ansöka hos regeringen om att flytta trängselskattesnittet söderut så att den nya stenstadsmiljön runt Södertäljevägen hamnar innanför gränsen. Den föreslagna lösningen för angöring kan bli förebildlig för kommande urbana stråk. Rådet fann vidare att tvärbanans överdäckning är en god kompromiss mellan banans framkomlighet och stadsmiljöns krav på barriärfrihet och gånghastighet som utgångspunkt.
I den vidare processen ansåg rådet att den omvandlade Södertäljevägens båda sidor behöver knytas ihop tydligare för en kontinuerlig rumslighet, i förslaget är den norra sidan av gatan inte helt övertygande i sin utformning. Rådet ansåg även att Hägerstensvägens föreslagna bebyggelse bör studeras grundligt så att den inte gör onödiga intrång i värdefull naturmark samtidigt som bostäderna hamnar mycket nära Essingeleden.
Avslutningsvis ville rådet inskärpa vikten av att projektet håller fast vid sin helhetsbild. Även om delarna behöver genomföras etappvis kommer Södertäljevägen utgöras av en helhetsupplevelse som kräver ett tydligt gestaltningsprogram för att koppla samman helhet och detaljer.
Bilagor
-
145kb Ladda ner dokument
-
28mb Ladda ner dokument
-
54mb Ladda ner dokument
-
24mb Ladda ner dokument
-
141mb Ladda ner dokument
-
50mb Ladda ner dokument
-
25mb Ladda ner dokument
-
36mb Ladda ner dokument
-
26mb Ladda ner dokument
-
115kb Ladda ner dokument
-
591kb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
-
Detaljplaneförslaget syftar till att inom två separata planområden möjliggöra totalt fem bostadshus placerade i suterräng längs med Slättgårdsvägen i Mälarhöjden. Byggnaderna ska ha tre hela våningar, en indragen våning och en vindsvåning, inalles fem våningar. Förslaget innehåller cirka 65 bostäder. Parkering förläggs i suterrängplan mellan och under husen. Planförslaget innebär att cirka 10 procent av parken Branterna ersätts av kvartersmark.
Skönhetsrådet ansåg att platsen kan bebyggas om det sker med respekt för den omkringliggande naturmarken, utan allt för stora ingrepp i berg och värdefulla lövträd. Den föreslagna bebyggelsen är, enligt rådets uppfattning, i huvudsak väl inplacerad i terrängen och volymhanteringen mot Slättgårdsvägen och de befintliga byggnaderna på dess motsatta sida är övertygande. De föreslagna byggnadernas gestaltning behöver bearbetas så att de får mer individuella drag och särskild omsorg bör läggas avseende balkongernas material, bärverk och infästningsdetaljer. Alternativ till glas bör studeras. Rådet uppskattade även hur parkeringsfrågan lösts utan att någon större mängd berg behöver sprängas bort.
Skönhetsrådet ansåg att i området i norr, med närhet till tunnelbanan, borde viss bebyggelse kunna accepteras och därmed skulle förhoppningsvis den stora eken i söder behållas.
Bilagor
-
145kb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
454kb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
454kb Ladda ner dokument
-
75mb Ladda ner dokument
-
-
Detaljplanen syftar till att i tre delområden längs med Rusthållarvägen i Bagarmossen uppföra flerbostadshus i form av lameller i fyra våningar med cirka 120 bostäder som upplåts som både bostads- och hyresrätt inklusive ett gruppboende och sex LSS-lägenheter. Dessutom föreslås en breddning av gångbanan längs med Rusthållarvägen.
Bagarmossen planerades i samband med att tunnelbanan byggdes ut till de södra förorterna under 1950-talet och fick, liksom liknande förorter, en struktur med högre flerbostadshus nära t-bana och centrum och med en tydligt nedåtgående skala närmare de yttre delarna av stadsdelen, där radhus- och småhusformen dominerar. Det är i stora delar en välbevarad 50-talsförort med separerad gång- och vägtrafik, där bebyggelsen och vägarna tydligt följer topografin. Den naturmark som fredats från bebyggelse blev det på grund av dess höga kvalitét, vilket bidrar till områdets attraktivitet. Av den anledningen var Skönhetsrådet tveksamt till om det överhuvudtaget är lämpligt att bygga på de föreslagna platserna.
Rådet avrådde bestämt från någon form av bebyggelse i delområde 3. Den orörda bergknalle som delområdet utgör måste förbli orörd. Det faktum att man gjorde valet att Rusthållarvägen rundar bergknallen vittnar om dess betydelse för områdets karaktär. Och att bygga här kräver sprängningar i berget vilket är ett oåterkalleligt ingrepp.
Även naturen i delområde 1 och 2 har kvalitéer, men Skönhetsrådet ansåg att bebyggelse kan accepteras här. Det som däremot skaver är den föreslagna bebyggelsens skala som inte förhåller sig till småhusområdets byggnadshöjder. Eftersom man på denna plats redan så tydligt gått över till en bebyggelse med mycket lägre skala förstör de föreslagna bostadshusen en genomtänkt idé för stadsdelen. Ska något byggas i dessa två delområden så är radhusformen att föredra. Skönhetsrådet uppskattade de föreslagna gestaltningsidéerna om trappningar i höjdled och sidled som föreslagits. Det är något som man mycket väl kan ta med sig om man omarbetar de byggbara kvarteren till radhusform.
Bilagor
-
147kb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
436kb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
-
Detaljplaneförslaget, indelat i tre delområden, syftar till att möjliggöra en blandad stadsutveckling med bostäder, centrumändamål samt en ny skolbyggnad. Förslaget omfattar 106 bostäder, avsedda som hyresrätter, varav tolv av dessa utgörs av ett LSS-boende.
I delområde A, som utgörs av en del av fastigheten Munsö 1, föreslås ett nytt lamellhus vid Färnebogatan i huvudsak placerad på naturmark som till största delen utgörs av gårds-/lekyta tillhörande en befintlig förskola. Ytmässigt skulle barnen få en relativt stor gård att leka på även om planförslaget genomförs och bostadshuset byggs men den unika kvaliteten som barnen idag har tillgång till - träd, stubbar, stigar och stenar försvinner och resterande ytor blir skuggade av det nya bostadshuset. Den föreslagna byggnaden förhåller sig varken i höjd- eller gestaltning till de befintliga husen, inte heller genom sin placering. Möjligheten att skapa en 2,5 meter cykelbana längs hela Färnebogatan samt förbättringar även för gående är inte avhängigt planförslaget i sig utan kan åtgärdas ändå. Sammanfattningsvis tar projektet fler kvaliteter än det ger, enligt rådets uppfattning.
Skoltillbyggnaden i område B innebär ett tillägg i en brant slänt mot den befintliga skolan och två större ekar kommer att behöva fällas för att rymma byggnaden. I gengäld rivs två skolpaviljonger, en norr om den befintliga skolbyggnaden och en sydost om densamma. Den nya skolbyggnaden kommer, konstaterade rådet, att skymma och lägga den såväl befintliga skolbyggnaden som den lilla kilformade yta som blir kvar som skolgård mellan volymerna i princip i ständig skugga. Skönhetsrådet ansåg dock att byggnaden, trots dessa synpunkter, kan accepteras.
Delområde C, som idag är en orörd bergknalle, får i förslaget två insprängda punkthus med entréer mot Vitsandsgatan respektive Färnebogatan och en bostadsgård på kullen mellan husen. Rådet ansåg att förslaget är högst problematiskt – bergsformationen utgör en med avsikt sparad naturmark som tillför gaturummen kvaliteter, typiska för Farsta. De två föreslagna husen innebär att ett högkvalitativt landskap tas i anspråk med irreversibla intrång i berg. De föreslagna bostadshusen har fått en riktning som är svår att förstå i förhållande till områdets befintliga punkthus. Vidare ansåg rådet att valet av material och den närmast schematiska utformningen av tak och fasader sammantaget inte upplevs som ett väl gestaltat tillägg till Farstas bebyggelse.
Bilagor
-
145kb Ladda ner dokument
-
27mb Ladda ner dokument
-
408kb Ladda ner dokument
-
23mb Ladda ner dokument
-
320kb Ladda ner dokument
-
267kb Ladda ner dokument
-
233kb Ladda ner dokument
-
-
Efter önskemål från ledamöterna togs föredraget om urbanitet och stadsmässighet som Mikael Askergren höll under delegationssammanträdet måndagen den 17 februari upp för diskussion. Rådet framförde önskemål om att få möjlighet att diskutera frågorna vid ytterligare tillfällen, gärna i samband med ytterligare föredrag.
-
Sekreteraren informerade om att han i samband med ICOMOS firar 60 år på årsmötet fredag 28 mars kommer att hålla föredrag om Skönhetsrådet.
Informerade sekreteraren om att han inte kommer att delta nästa ordinarie sammanträde 7 april.
-
Informerade Monica Hector om att ärendehanteringssystemet eDok samt Meetings Plus kommer att uppdateras under kommande helg. Det innebär att det inte kommer att gå att nå vare sig handlingar eller protokoll i Meetings Plus från fredag kl 15.00 till måndag morgon kl 8.00. App i iPad och Iphone kan behöva uppdateras om det inte skett automatiskt. Information/vägledning skickas ut på måndag.