Möte 2022-02-07

Erinrade sekreteraren om att restriktionerna lyfts fr o m 9 februari vilket innebär att rådet kan återgå till fysiska sammanträden. Ordinarie sammanträden kommer hållas i Bolindersalen, Tekniska nämndhuset. Under våren kommer delegationssammanträden hållas i Stadshuset.

Trafikkontoret kommer att anordna ett informationsmöte för allmänheten om upprustning och förnyelse av Östermalmstorg den 8 februari kl 14-19. Mötet genomförs i enlighet med beslut i trafiknämnden 2021-12-16 (www.insynstockholm.se) och syftar till att bjuda in medborgarna till dialog om den planerade upprustningen av Östermalmstorg. Stadens förslag kommer att visas på skärmar och möjlighet att lämna in synpunkter och enkätsvar kommer att finnas. Skönhetsrådet kommer att få en presentation av förslaget vid nästkommande delegationssammanträde.

Informerade sekreteraren om att byggföretaget Einar Mattsson fått markanvisning för att uppföra nya byggnader i kulturreservatet vid Hofvings malmgård och att rådet bör agera i frågan. Ärendet tas upp vid nästkommande delegationssammanträde. 

Anmälde ledamot B Bremer att den nya Meetings Plus-appen har buggar som medför att hon blivit utloggad ett flertal tillfällen och tvingas logga in igen för att kunna läsa handlingarna. Kansliet kommer att göra en anmälan om felet till eDok-supporten i ärendet.

Planförslaget innebär att ett nytt gårdshus i fem våningar får uppföras samtidigt som befintligt gathus får utökad byggrätt i form av möjlighet att inreda vind och utföra nya takkupor. Som kompensation för den del av gården som försvinner föreslås en gemensam takterrass med gemensamma inomhusytor i den indragna takvolymen på gårdshuset. Dessa ytor ska kunna användas även av boende i gathuset.

Kvarteret Kumlet började uppföras i mitten av 1800-talet och var fullt bebyggt i slutet av seklet. Kvarteret har i huvudsak uppförts efter bestämmelserna i den s.k. Lindhagenplanen 1866 och byggnadsordningen från 1876. Det innebär att tomterna normalt bebyggts till två tredjedelar med en sammanhållen takfot på gathuset på 19,5 m. Gårdshus har varit maximalt fyra våningar.

Den aktuella fastigheten bestod tidigare av två fastigheter som slogs samman till en 1965. Ett år senare revs den äldre bebyggelsen från 1884 för att ge plats åt en ny byggnadskropp. Sedan 1930-talet hade staden verkat för gårdssaneringar där äldre gårdshus revs. I de fall också gathuset revs tilläts den nya byggnaden en större byggrätt för att kompensera det uteblivna gårdshuset. Den befintliga byggnaden på fastigheten Kumlet 23 är resultatet efter en sådan sanering. Byggnaden är således både djupare och högre än omgivande 1800-talsbebyggelse.

Skönhetsrådet fann att det aktuella förslaget tillför en gårdsbyggnad som i relation till de bestämmelser som lagt grunden för malmarnas stadskvaliteter innebär en överexploatering. Det uteblivna gårdshusets yta har redan till del kompenserats på fastigheten. Rådet såg även att den befintliga gården är en del i den befintliga byggnadens komposition och att den har ett stort värde för de boende i fastigheten. Rådet fann således att det föreslagna gårdshuset bör utgå.

Beträffande gathuset ansåg rådet att takkupor kan tillföras byggnaden och att nya vindsbostäder är ett välkommet inslag. Rådet följer gärna utformningen av dessa kupor i det efterföljande bygglovskedet. Rådet ville också understryka vikten av att behålla verksamhetslokalerna i byggnadens bottenvåning. Denna del av planförslaget tillstyrktes.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som ger byggrätt för en ny idrottshall med två idrottssalar i Konradsberg. Byggnaden ska ansluta till befintliga karaktärer vad gäller växtlighet, naturliga slänter, natur och landskapspark.

Planområdet, som ligger i anslutning till Konradsbergs skolor och Stockholms internationella Montessoriskola, nås från Konradsbergsgatan. Den föreslagna byggnaden består av två volymer som är förskjutna i förhållande till varandra i både vertikal- och horisontalled i avsikt att bryta ner skalan och rama in omkringliggande platser. Förskjutningen i höjd gör att byggnaden följer platsens topografi som faller mot norr. De två volymerna som inrymmer varsin idrottssal kopplas samman med en lägre volym som blir navet som kopplar samman de två större byggnadsdelarna samt huvudentrén som skjuter ut mot en entréplats öster om länkbyggnaden.

Skönhetsrådet ställde sig positivt till ny bebyggelse i området som den presenterades i programmet för Marieberg 2012, d.v.s. två lameller placerade i öst-västlig riktning. Föreliggande förslag där volymerna i stället placerats nord-sydlig riktning fann rådet däremot betydligt svårare att acceptera eftersom det innebär stora ingrepp i parkmarken och ett ytterligare intrång i den redan mycket smala remsa grönmark som förbinder Fredhällsparken med Rålambshovsparken.

I sitt yttrande över Start-PM för den fotbollsplan som planerades i Fredhällsparken (2016-0534/SR-03.02-0302-2016) framförde rådet bl.a. följande:

”Fredhällsparken och Rålambshovsparken var de första parkerna i Stockholm som gestaltades efter de principer som Osvald Almqvist, stadsträdgårdsmästare 1936-38, formulerade och efter vilka många av stadens parker kom att utformas. Almqvists målsättning var att i ett tidigt skede i stadsplaneringsprocessen planera in sammanhängande parkstråk för att tillgodose behoven av idrottsplatser, gång- och cykelbanor m.m. Via dessa stråk skulle människor också på ett enkelt sätt nå naturreservat och skogsområden i stadens yttre delar. […] Tanken på ett sammanhängande parkstråk genom västra Kungsholmen realiserades sedan etappvis. 1936 påbörjades arbetet med Rålambshovsparken och fem år senare Norr Mälarstrand men då hade Holger Blom redan tagit över som stadsträdgårdsmästare.”

Gestaltningsmässigt fann rådet förslaget väl utformat utifrån givna premisser men ansåg att den föreslagna norra salen skulle innebära ett allt för stort intrång i parkmarken. Rådet önskade en bearbetning av förslaget där idrottshallens volym minskas genom att den ena hallen utgår eller att man på annat sätt minimerar byggnadsvolymen. Alternativt kan det i det fortsatta planarbetet prövas att flytta idrottshallen så att den förläggs på den mark som pekades ut i programmet från 2012. Det smala parksamband mellan Fredhällsparken och Rålambshovsparken bör rustas upp i samband med en sådan förändring.