Möte 2022-11-07
-
1
Val av mötets protokollförare
-
2
Dagordning samt val av justerare
-
3
Nästa sammanträdesdag
-
4
Nästa delegationssammanträde
-
5
Protokoll fört vid sammanträde 2022.10.03
-
6
Protokoll fört vid sammanträde 2022.10.24
-
7
Anmälningar för kännedom
-
8
Rosimunda 12, rivning av enbostadshus, nybyggnad av flerfamiljshus, 2022-03884-575
-
Bilagor
-
72mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
31mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
18mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
29mb Ladda ner dokument
-
21mb Ladda ner dokument
-
22mb Ladda ner dokument
-
33mb Ladda ner dokument
-
51mb Ladda ner dokument
-
17mb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
28mb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
22mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
29mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
Bilagor
-
35mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
424kb Ladda ner dokument
-
990kb Ladda ner dokument
-
579kb Ladda ner dokument
-
331kb Ladda ner dokument
-
130kb Ladda ner dokument
-
55kb Ladda ner dokument
-
83kb Ladda ner dokument
-
83kb Ladda ner dokument
-
84kb Ladda ner dokument
-
132kb Ladda ner dokument
-
124kb Ladda ner dokument
-
Bilagor
-
41mb Ladda ner dokument
-
56mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
27mb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
Bilagor
-
27mb Ladda ner dokument
-
21mb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
50mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
14
Sekreteraren informerar
-
15
Övriga frågor
-
16
Trängkåren 6 och 7, förslag till detaljplan, 2019-07418
-
17
Djurgården 1:38, Beckholmen, förslag till detaljplan, 2012-03013
-
§ 1
Val av mötets protokollförare
-
§ 2
Dagordning samt val av justerare
-
§ 3
Nästa sammanträdesdag
-
§ 4
Nästa delegationssammanträde
-
§ 5
Protokoll fört vid sammanträde 2022.10.03
-
§ 6
Protokoll fört vid delegationssammanträde 2022.10.24
-
§ 7
Anmälningar för kännedom
-
Föreliggande ärende innebär att en lamell i fem våningar uppförs längs med Sofielundsvägen söder om Sofielundsplan. Byggnaden syftar till att skapa nya bostäder i ett kollektivtrafiknära läge och att åstadkomma en bättre ljudmiljö i den idag bullerstörda parken vid Sofielundsplan. Byggnadens föreslagna utbredning gör att den tar delar av den befintliga parken och en del av Skärmarbrinksvägens gaturum i anspråk. Lamellen läggs något tillbakadragen från Sofielundsvägen för att skapa en körbar slinga runt huset. Förslaget förutsätter att en värdefull äldre pil fälls.
Skönhetsrådet ansåg att platsen är möjlig att bebygga om vissa justeringar gällande byggnadens utbredning och placering görs. Den aktuella platsen tillkom under 1940-talet när Johanneshovs bebyggelse sträcktes ut mot söder och utgörs av en plan parkyta kringgärdad av lamellhus i fyra våningar. I platsens sydöstra hörn möter Skärmarbrinksvägen Sofielundsvägen. Korsningen är avstängd för biltrafik men används flitigt av gående och cyklister. I detta hörn finns även den tidigare nämnda äldre pilen.
Rådet ansåg att den tillkommande byggnaden behöver kortas av för att passa in i stadssammanhanget och inte klippa av den visuella kontakten mellan Skärmarbrinksvägen och Sofielundsvägen. Gatorna bör även framgent möta varandra i fullbredd. En förkortning av lamellen skapar också förutsättningar att spara platsens karaktärsträd, den äldre pilen. Rådet såg vidare att en smalare lamell än den föreslagna bättre faller in i omgivande bebyggelsekaraktär. Ett sätt att åstadkomma detta är att låta en smalare del av gavlarna skjuta ut ett litet stycke.
Avslutningsvis ansåg rådet att byggnaden bör skjutas söderut och läggas i gatuliv liksom de nyligen tillkomna byggnaderna längs Sofielundsvägen öster om tunnelbanebron. En sådan förflyttning medför att den körbara slingan runt huset tas bort och att ytterligare parkmark kan sparas norr om den tillkommande lamellen.
Bilagor
-
28mb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
22mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
11mb Ladda ner dokument
-
29mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett nytt planförslag i syfte att uppföra ca 120 bostäder i kvarteret Paradsängen i stadsdelen Hässelby strand. Förslaget innebär två nya byggnader i fem till sex våningar längs Aprikosgatan samt på- och tillbyggnader på befintliga hus. Fastigheten Paradsängen 1 består av fyra lamellhus och ett punkthus och ritades av György Korodi (Arkitekt vid HSB:s Riksförbunds arkitektkontor) och Eric Anjou (Trädgårdsarkitekt, eget bolag) på uppdrag av AB Familjebostäder. Bebyggelsen uppfördes mellan 1965 och 1971. Fastigheten är grönklassad av Stadsmuseet vilket innebär att den bedöms vara särskilt värdefull.
Skönhetsrådet ansåg att de två nya husen längs Aprikosgatan kan vara möjliga som tillägg men att de kräver vidare bearbetning. Både gestaltningen av taken och av fasaderna ter sig främmande i området. Rådet ansåg inte att avfasningen är nödvändig utan förordar ett vertikalt takavslut för att ansluta bättre till omgivande bebyggelse. Även valet av fasadmaterial och kulör bör enligt rådets uppfattning förändras. En fasad i ljusare kulör och i material som relaterar till Hässelby strands ofta förekommande puts- eller ädelputsfasader skulle verka välgörande i gaturummet.
Gällande de föreslagna påbyggnaderna ansåg rådet att förändringar bör underordna sig befintlig arkitektur och dess tidstypiska lösningar, och att tillägg inte får dominera den ursprungliga bebyggelsen. Rådet fann att påbyggnaderna framstår som för kraftiga och tunga när de som stora mörka volymer landar på de befintliga husen. Rådet ansåg att en tillbyggnad tydligt bör utgöra ett lätt tillägg som relaterar till 1960-talsarkitekturen, exempelvis som en indragen våning. Tillbyggnaderna på husens gavlar med trapphus och hiss som går rakt upp till den nya, fjärde våningen var enligt rådet en märklig lösning ur såväl socialt som arkitektoniskt perspektiv. De föreslagna trapphusen i korrugerad plåt kommer dessutom att täcka delar av befintliga gavlar i kalksandsten och koppar i fem av byggnadens åtta kortsidor.
Lösningen med ett trapphus på ena sidan av huset gör att det blir ett fristående hus som läggs ovanpå den befintliga bostadsmiljön, separerad från denna, där den översta våningens lägenheter läggs på varsin sida en mittkorridor med enkelsidiga och mycket små lägenheter om mestadels ett rum och kök. Skönhetsrådet ansåg att en lösning bör sökas där kommunikationen mellan tillkommande våning sker genom den befintliga huskroppen så att det blir ett hus. En sådan lösning skapar också värden för befintliga hyresgäster genom att alla plan betjänas av den nya hissen.
Sammanfattningsvis innebär förslaget i sin nuvarande utformning att den befintliga bebyggelsen kommer att förlora flera av sina bärande kvalitéer och göra boendemiljön trängre och mörkare. Skönhetsrådet avstyrkte därför förslaget i föreliggande form.
Bilagor
-
35mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
13mb Ladda ner dokument
-
424kb Ladda ner dokument
-
990kb Ladda ner dokument
-
579kb Ladda ner dokument
-
331kb Ladda ner dokument
-
130kb Ladda ner dokument
-
55kb Ladda ner dokument
-
83kb Ladda ner dokument
-
83kb Ladda ner dokument
-
84kb Ladda ner dokument
-
132kb Ladda ner dokument
-
124kb Ladda ner dokument
-
Bilagor
-
41mb Ladda ner dokument
-
56mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
14mb Ladda ner dokument
-
27mb Ladda ner dokument
-
16mb Ladda ner dokument
-
Stadsbyggnadskontoret har utarbetat ett planförslag i syfte att uppföra ny bebyggelse i Bromstensgluggen mellan Bromsten och Ulvsundavägen. Förslaget innehåller cirka 1000 bostäder uppdelade i nio bostadskvarter och utgår från Program för Spångadalen som var på samråd under maj och juni 2018. Programmets syfte var att studera hur Tensta, Rinkeby och Bromsten kan kopplas samman på ett fysiskt och socialt hållbart sätt genom att tillföra bostäder inom programområdet. En ny gång- och cykelbro i Rissnavägens förlängning planeras över till Rissne i Sundbybergs kommun.
Skönhetsrådet fann att det är möjligt att bygga på platsen men att förslaget behöver bearbetas kraftigt för att lyckas skapa trivsamma rum som förhåller sig i skala och höjd till den lägre bebyggelsen i Bromsten. Det går möjligen att bygga något högre mot Ulvsundavägen för att avskärma buller men i den inre delen bör skalan sänkas så att trivsamma rum i mänsklig skala kan tillskapas. I sin nuvarande form presenterar förslaget tio hårdexploaterade kvarter invid en starkt trafikerad trafikled. Resultatet blir en storskalig och monoton stadsdel med radhus och skog som grannar men som stadsdelen vänder ryggen till. Rådet ansåg att det saknas motiv till valet av skala och det saknas även en analys av vad stadsdelen förutom fler bostäder ska tillföra i relation till sin omgivning. Knäckfrågan blir därför hur förslaget kan bearbetas till att bli en länk i en stadsväv. Målsättningen om Ulvsundavägen som ett urbant stråk är i nuläget inte särskilt realistisk eftersom vägens karaktär av genomfartsled snarare har förstärkts under senare år i och med ombyggnaden av E18 vid Rinkeby och den nya trafikplatsen vid Bankhus 90. Förslaget presenterar snarare motsatsen till ett urbant stråk då Ulvsundavägen cementeras som en trafikbarriär med höga hastigheter som kommer att fortsätta att separera stadsdelarna från varandra. En parallellgata kommer inte att förändra detta. Om den långsiktiga ambitionen är att omvandla Ulvsundavägen i detta läge bör man bygga mot gatan och möjliggöra för fler kopplingar på sikt. Att en ny park tillskapas är positivt, dock kan vistelsevärdet ifrågasättas med anledning av att den ligger öppen och bullerutsatt mot Ulvsundavägen.
Inom planområdet finns två områden med höga naturvärden, dessa är belägna i den sydvästra respektive nordöstra delen av området. Rådet fann det olyckligt att låta bebyggelsen göra intrång i dessa områden och föreslår att kv. D och E justeras. Tunneln för groddjur är ett positivt inslag. I planarbetet har 16 särskilt värdefulla träd identifierats. Av dessa tas sju bort till följd av att de hamnar under bebyggelse, gator eller andra ytor, bl.a. sälg, tall och asp. Rådet ville påminna om att sälg är ett av de viktigaste pollinationsträden på våren då de blommar tidigt och att aspen betyder mycket för artrikedomen då många arter är beroende av att det finns asp för att kunna leva.
Förskolans placering är bra, däremot bör läget för förskolans gård studeras i förhållande till fornlämningen. Rådet välkomnade kopplingen mellan Bromsten och Rissne via Rissnavägens förlängning men förordar att gång- och cykelbron görs mer generös och mer generell för framtida behov. Det höga huset i kv. H fann rådet omotiverat. Det finns inget skäl att markera brofästet med en högre byggnad. Om avsikten är att få den i övrigt redan mycket höga bebyggelsen att framstå som mindre hög ansåg rådet detta vara tveksamt stadsbyggnadsgrepp.
Strukturen i förslaget fungerar och bebyggelsen är fint inlagd i landskapet, men förbättringspotential finns i nyanserna; t.ex. skulle kvarter I istället för att utformas vinkelrätt kunna följa vägens krökning, en finess som också blir en blinkning till bankhus 90 på andra sidan vägen. Rådet önskade också se en ambitiösare arkitektur som tar tillvara det exponerade läget i kvarteren med för stadsbilden så viktiga fasade hörn. Inga synliga elementskarvar bör tillåtas. Upphöjda bottenvåningar måste vara ett krav samt att balkonger inte får kraga ut för lågt; förslagets 2,7 meter bör ersättas av 4 meter. Fler arkitekter inom kvarteren eller åtminstone en per kvarter är att förorda.
Avslutningsvis konstaterade rådet att förslaget uppvisar bra offentliga rum och förskola, men att det har stor förbättringspotential gällande bebyggelsens disponering, höjder och bevarande av naturvärden.
-
Informerade sekreteraren om den nya rotelindelningen i Stadshuset vilken innebär att Skönhetsrådet under kommande mandatperiod kommer att ha stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog som föredragande borgarråd. Informerade sekreteraren vidare att rådets skrivelse om nya inslag i stadsbilden har lett till reportage i Dagens Nyheter och P4 Stockholm. Sekreteraren kommer att medverka i SVT:s program Antikmagasinet och berätta om Stadshuset som 100-årsjubilerar 2023. Informerade sekreteraren avslutningsvis att han skrivit en artikel i Samfundet S:t Eriks årsbok 2022 som handlar om ytterstaden. Sekreteraren påminde om seminariet kommande vecka.
-
Lyfte ledamot M. Lönnroth frågan om uppföljning av nämndbeslut gällande de detaljplaner som Skönhetsrådet yttrar sig över årligen.
-
§ 14
Trängkåren 6 och 7, förslag till detaljplan, 2019-07418
-
§ 15
Djurgården 1:38, Beckholmen, förslag till detaljplan, 2012-03013
-
Föreliggande ärende innebär att en befintlig villa i Mälarhöjden från 1920-talet rivs och ersätts med ett flerfamiljshus med tio lägenheter. Ärendet är principiellt intressant eftersom det innebär en irreversibel förändring i den aktuella stadskaraktären villastad. I detta ärende prövas den juridiska verkan stadens nya strategi ”Varsam utveckling av småhus- och villaområden” från 2021.
Det befintliga huset uppfördes 1924 utifrån statliga typritningar, undertecknade arkitekt A E Persson. Stadsplanen vann laga kraft 1930 och består av så kallade BÖII-bestämmelser. I korthet innebär dessa att en friliggande byggnad får uppföras, alternativt sammanbyggd i tomtgräns. I det till ursprungsplanen vidhäftade tomträttsavtalet stipulerades normalt sett att en alternativt två familjer fick bo på tomten. Byggnaden får vara två våningar hög och inte uppta mer än 1/5 av tomten. Den aktuella tomten är 1197 kvadratmeter. Eftersom tomten är under 1200 kvadratmeter i storlek går den inte att dela enligt stadens praxis. När tomten friköpts har bestämmelsen om antal familjer försvunnit. Det aktuella förslaget utnyttjar planens begränsningar till maximum när tolkningen görs att tio lägenheter kan byggas i en byggnad med fotavtryck på 240 kvadratmeter.
Skönhetsrådet konstaterade att förslaget får stor negativ påverkan på stadsdelen om det genomförs och att det innebär en prejudicerande effekt som hotar stadsbyggnadskaraktären ”villastad”. Förslaget strider tydligt mot den ursprungliga stadsplanens intentioner genom att innebära ett flerfamiljshus i villakvarter. I den gällande översiktsplanen konstateras att vissa stadsutvecklingsmöjligheter finns i anslutning till större vägar och centrum. Så är inte fallet i det aktuella kvarteret. Förslaget strider vidare mot den 2021 antagna strategin för utveckling av småhus- och villaområden. I strategin omnämns särskilt de gröna gaturummen, att utvecklingen ska ta sin grund i kunskap om villastädernas karaktär och kulturvärden, att kompletteringar ska ses utifrån ett helhetsperspektiv och att de ska ta hänsyn till närliggande bebyggelse. Enligt rådets uppfattning stred förslaget mot samtliga av dessa vägledningar.
Skönhetsrådet befarade att en stor våg av rivningar av villor och nybyggande av flerfamiljshus i villastäderna är att vänta om förslaget genomförs. Vid sidan av att det inte tar hänsyn till karaktär, kulturmiljö och stadsplaneintentioner innebär dessutom förslaget en oacceptabel bostadsmiljö där ett stort antal smålägenheter planerats för att maximera exploatörens ekonomi snarare än att skapa positiva värden för de boende. En så stor förändring som föreslås kan inte genomföras genom ett bygglovsförfarande utan kräver i så fall en detaljplaneprocess.
-
Föreliggande ärende innebär att tre nya punkthus föreslås uppföras vid Ekholmsvägen i Skärholmen. Byggnaderna placeras i en kuperad naturmark som delvis består av en bergsbrant. För att hantera parkeringsfrågan och skapa möjligheter till användbara, plana gårdar sammanlänkas byggnaderna mot gatan i med sockelbyggnader. De nya husen saxas i förhållande till redan uppförda punkthus på gatans andra sida och följer dessas höjdsättning.
Skönhetsrådet fann att den aktuella platsen är väl vald för bebyggelse och finner det positivt att de föreslagna punkthusen relaterats till den befintliga bebyggelsen i placering och höjd. Den ur ett kulturmiljöperspektiv värdefulla Ekholmshöjden med sina skiv- och punkthus får här en fortsättning som ytterligare accentuerar bebyggelsens skulpturala roll i landskapet.
Rådet hade två synpunkter som det önskade ska arbetas in i det kommande planarbetet. En avslutad punkthusgrupp får en stringentare arkitektonisk gestalt om samtliga byggnader har likadana fotavtryck och därmed lika grundvolymer. Detta skulle utan tvekan stärka helhetsintrycket av det aktuella tillägget. Rådet önskade också inskärpa vikten av att punkthusen uppfattas som fristående i grönmark. De låga sammanlänkade byggnaderna motverkar detta och bör därför omstuderas. Eventuellt kan de dras in ytterligare från gatan och låta mer grönska, allra helst berg, tränga ner mellan punkthusen.
Bilagor
-
27mb Ladda ner dokument
-
21mb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
50mb Ladda ner dokument
-
19mb Ladda ner dokument
-
12mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument