Möte 2022-08-22
-
1
Dagordning samt val av justerare
-
2
Nästa sammanträdesdag
-
3
Nästa delegationssammanträde
-
4
Protokoll fört vid sammanträde 2022.05.30
-
5
Protokoll fört vid delegationssammanträde 2022.06.13
-
6
Rådet: sammanträdesdagar 2023
-
7
Anmälningar för kännedom
-
Bilagor
-
34mb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
997kb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
Bilagor
-
45mb Ladda ner dokument
-
23mb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
43mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
23mb Ladda ner dokument
-
10
Garnisonen 3, nybyggnad av kontorsbyggnad, 2022-05272-575
-
13
Dramaten, tillgänglig entré; information från Statens fastighetsverk
-
14
Styckmästaren 1 m.fl. (Slakthusområdet Etapp 4A), förslag till detaljplan, 2020-14677
-
15
Kungsholmen 2:2, uppförande av tillfällig brandstation intill Stuvaren 1, Norr Mälarstrand 25-31, tidsbegränsat lov, 2022-06440-575
-
§ 1
Dagordning samt val av justerare
-
§ 2
Nästa sammanträdesdag
-
§ 3
Nästa delegationssammanträde
-
§ 4
Protokoll fört vid sammanträde 2022.05.30
-
§ 5
Protokoll fört vid delegationssammanträde 2022.06.13
-
§ 6
Rådet: sammanträdesdagar 2023
-
§ 7
Anmälningar för kännedom
-
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för ett område vid Bordsvägen och Herrhagsvägen i Gubbängen. Planen möjliggör tre lamellhus, två längre längs Herrhagsvägen och ett kortare med gaveln mot Bordsvägen. Totalt möjliggör förslaget ca 90 bostäder. Vid gathörnet av Bordsvägen och Herrhagsvägen planeras en mindre verksamhetslokal med möjlighet till uteservering. Lokalen inryms delvis i en utskjutande byggnadskropp i ett våningsplan i ett försök att förmedla en lägre skala mot gathörnet och Tallkrogens småskaliga egnahemsbebyggelse.
Den aktuella platsen utgör ett möte mellan två planeringsfilosofier i utbyggnaden av Stockholms ytterstad. Tallkrogens småstugeområde planlades under 1930-talet som en stadsdel för självbyggeri i stadens småstugebyrås regi och kom att bli ett av de sista områdena av denna typ. Gubbängen fick sin stadsplan antagen 1944 och stadsdelen var tillsammans med Hökarängen Stockholms första tunnelbaneförorter. Att bygga i detta mellanrum innebär komplexa möten mellan olika skalor och typologier.
Skönhetsrådet ansåg att platsen är möjlig att bebygga och att den sammanhållna skalan om fyra våningar på den tillkommande bebyggelsen väl faller in i Gubbängens skala. Rådet fann det välgörande med de smala gavlarna och anser att lamellernas risaliter ger en varierad rytm som också presenterar deras entréer. Rådet uppskattade burspråk och lokalens utskjutande volym men såg gärna en något mindre repetitiv fönstersättning i övrigt. Mot Tallkrogen blir mötet något hårdare och stor vikt behöver läggas på att förgårdsmarken blir välplanterad och att gatuträden kan växa och bli stora.
Rådet ansåg vidare att ytterligare utredningar behöver göras för att bevara fler av de värdefulla träd som finns i planområdet. För att kunna göra detta bör det studeras om lamellernas längder kan förändras och om det underliggande parkeringsgaraget kan få en mindre utbredning, alternativt utgå eftersom platsen har direkt koppling till tunnelbanan. I Gubbängen är välväxta tallar ett karaktärsträd och det finns ett särskilt värde att spara dessa nära inpå den nya bebyggelsen för att anknyta till hur den ursprungliga växtligheten behölls när stadsdelen uppfördes.
Bilagor
-
34mb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
20mb Ladda ner dokument
-
997kb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
Detaljplaneförslaget syftar till att uppföra kompletteringsbebyggelse i kvarteret Svea Artilleri i hörnet av Valhallavägen och Jungfrugatan. Totalt tillskapas cirka 140 nya bostäder. Inom planområdet finns idag tre byggnader uppförda 1989-1991 efter ritningar av FFNS arkitekter. Byggnaderna är placerade i en uppbruten Z-form som riktningsmässigt följer det intilliggande postmoderna bostadsområdet i Starrbäcksängen. I direkt anslutning till planområdet ligger kasernbyggnaderna från Svea artilleriregemente som uppfördes 1877 efter ritningar av Ernst Jacobsson.
Den tillkommande bebyggelsen föreslås utföras som en L-formad byggnadskropp i hörnet av Valhallavägen och Jungfrugatan, en smal byggnad längs gångstråket som ansluter Carl Akrells gata samt i form av påbyggnader i två våningar på befintliga byggnadsvolymer. Den L-formade byggnaden i hörnet av Valhallavägen och Jungfrugatan placeras i gatuliv. Avståndet till de intilliggande kasernbyggnaderna föreslås bli tio meter.
Skönhetsrådet ansåg att platsen delvis kan bebyggas, men att projektet måste minskas och omdisponeras. Planområdets läge i mötet mellan institutionsbältet och Gärdesstaden gör det till en plats där det ur stadsbildssynpunkt är komplicerat att tillföra ny bebyggelse. A-husets gavel såsom den nu visas i förslaget skulle bli mycket framträdande längs Valhallavägen eftersom kasernbyggnaden ligger lite på skrå. Att uppföra en mindre byggnad mot Valhallavägen är enligt rådets uppfattning möjligt under förutsättning att ett större respektavstånd hålls till kasernbyggnaden, detta för att uppfattas som en förlängning av Sibyllegatan med en generös anslutning till Valhallavägens trottoar. Skönhetsrådet ansåg att förslaget i denna del behöver studeras. Exempelvis skulle ett mindre punkthus eller en kortare lamell längs Jungfrugatan skapa en bättre balans och verka mindre påträngande. Rådet konstaterade att vad som än byggs på platsen kommer det att vara mycket iögonfallande.
Inom planområdet finns ett flertal välväxta, värdefulla träd, bland annat två stora askar på den öppna ytan i planområdets södra del. Dessa skulle behöva tas ned i och med planens genomförande. Utmed Jungfrugatans västra sida föreslås sex lindar fällas för att åstadkomma en trängre gatusektion. Rådet ansåg att dessa alléträd ska bevaras och att ett mindre fotavtryck för en ny byggnad längs Jungfrugatan är nödvändigt för att åstadkomma detta. E-huset bör utgå ur planförslaget eftersom det dels hamnar alldeles för nära kasernbyggnaden och dels tar gården för den befintliga C-byggnaden. Även påbyggnaderna blir problematiska sett till de befintliga husens mycket sammanhållna postmoderna arkitektur som relaterar tydligt till Starrängsområdet. Området har förvisso en variation av höjder men rådet fann det inte övertygande att de nya påbyggnaderna ska relatera till de högsta av dessa byggnadshöjder. En observation i sammanhanget är att ögat inte enbart uppfattar taklisthöjder utan även antal våningar. Detta gör att även om påbyggnaderna inte gör husen faktiskt högre än i kvarteret intill kan det ändå uppfattas så.
Sammanfattningsvis ansåg rådet att ett punkthus eller en kortare lamell i Jungfrugatans riktning som inte överstiger stenstadens takfotshöjder eller riskerar gatans alléträd kan prövas i det vidare planarbetet. Rådet avstyrkte den föreslagna gårdsbyggnaden och påbyggnaderna av den befintliga bebyggelsen.
Bilagor
-
45mb Ladda ner dokument
-
23mb Ladda ner dokument
-
15mb Ladda ner dokument
-
43mb Ladda ner dokument
-
10mb Ladda ner dokument
-
23mb Ladda ner dokument
-
Erinrade sekreteraren om att rådets seminarium ska genomföras tisdag 15 november 2022. Temat för året är markpolitik och exploatering. P.g.a. av rådets ekonomiska situation kommer seminariet i år dock endast hållas under eftermiddagen. Kansliet återkommer under hösten med information om programmet.
Informerade sekreteraren om sitt kommande deltagande i SSSB:s panelsamtal i samband med invigningen av de nya studenthusen vid Simrishamnsvägen och Understensvägen onsdag 24 augusti.
Sekreteraren informerade om att stadsdirektör Anette Scheibe Lorentzi avgår under hösten. Tillförordad stadsdirektör blir Monika Joelsson, avdelningschef för planavdelningen på stadsbyggnadskontoret.
-
§ 11
Övriga frågor
-
§ 12
Dramaten, tillgänglig entré; information från Statens fastighetsverk
-
§ 13
Styckmästaren 1 m.fl. (Slakthusområdet Etapp 4A), förslag till detaljplan, 2020-14677
-
§ 14
Kungsholmen 2:2, uppförande av tillfällig brandstation intill Stuvaren 1, Norr Mälarstrand 25-31, tidsbegränsat lov, 2022-06440-575
-
Bygglovsansökan avser en ny kontorsbyggnad i sju våningar som ersätter den envåningsbyggnad som tidigare huserat FOA:s datacentral i kvarteret Garnisonen. Byggnaden föreslås få ett asymmetriskt fotavtryck, indragna översta våningar, fasad i trä och en sockel i natursten.
Kvarteret Garnisonen har uppförts i tre distinkt olika etapper. Den äldsta delen mot Linnégatan uppfördes som kaserner till Svea och Göta Livgarde 1886 med Ernst Jacobsson som arkitekt. Kvarterets inre del uppfördes 1963 för Försvarets forskningsanstalt (FOA) efter ritningar av arkitekt Gustaf Kaunitz och den norra delen mot Karlavägen 1972 för bl.a. Statistiska Centralbyrån med Tage Hertzell som arkitekt. Kvarteret hålls samman av den rationella strukturen och byggnadernas storskaliga arkitektur.
Ursprungligen hade stadsplanen en bestämmelse om allmänt ändamål och en höjdsättning som stämde överens med omgivande kvartersbebyggelse. FOA-byggnadens högdel meddelades dispens och blev trevåningar högre än gällande plan. För att hantera detta förhållande och att ändra ändamål till kontor gavs kvarteret en ny detaljplan 1997. En förutsättning för detaljplanen var att ny byggrätt inte skulle tillkomma.
Skönhetsrådet konstaterade att det föreslagna bygglovet strider mot detaljplanens intention att inte tillföra ny byggrätt. Den föreslagna byggnaden strider också mot kvarterets sakliga struktur och förvanskar den sammanhållna miljön med stor inverkan på befintliga stadsbildliga-, arkitekturhistoriska- och socialhistoriska värden. Kvarteret är klassificerat som blått och grönt, d.v.s. den högsta och näst högsta bevarandeklassen, av Stadsmuseet. Rådet såg det som uteslutet att tillföra kvarteret den föreslagna byggnaden.
Med detta sagt såg Skönhetsrådet möjligheter att utveckla kvarteret framöver med ny eller ändrad bebyggelse. Kommande förändringar måste förhålla sig till kvarterets struktur och respektera höjderna så att ingen annan byggnadsdel än FOA-huset tillåts överflygla kasernbyggnaderna. För rådet var det självklart att en sådan process sker inom ramen för en ny detaljplan för kvarteret.