Möte 2022-03-07

Sekreteraren informerade om att siffrorna i bokslutet tyvärr blivit omkastade. Verksamhetsberättelsen är därför justerad i detta avseende samt rättad version skickad till berörda instanser.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag i syfte att möjliggöra inredning av vindar för bostadsändamål. Förslaget innebär att fyra nya lägenheter kan byggas. Planförslaget bekräftar även befintlig bostadsanvändning som idag är planstridig samt bottenvåningens publika karaktär. Skydds- och varsamhetsbestämmelser införs för att bevara och stärka byggnadens kulturhistoriska värden.

Byggnaden som uppfördes i brytningstiden mellan klassicism och funktionalism ligger i ett öppet och väl synligt läge vid Sveavägen i höjd med Adolf Fredriks kyrka. Huset har kvar sin ursprungliga gestaltning och det branta takfallet är intakt och utan takkupor, till skillnad från många andra byggnader längs gatan. Skönhetsrådet fann det något motsägelsefullt att planförslaget medger inredning av vindarna samtidigt som skyddsbestämmelser för att värna byggnadens kulturhistoriska värden tillkommer. Det bästa hade, enligt rådet, varit att bevara takfallet intakt.

Skönhetsrådet beslöt dock att inte erinra mot att byggnaden förses med takkupor och takfönster under förutsättning att takkuporna ges ett mindre kraftfullt gestaltningsmässigt uttryck. Rådet ansåg att mindre breda omfattningar och ett mer lågmält tillägg skulle utgöra en mer varsam förändring av den arkitektoniskt sett mycket speciella byggnaden. Vidare ansåg rådet att takkuporna mot Kammakargatan bör ges samma storlek. D.v.s. tilläggen får en och för taket egen logik så att den takkupa som i förslaget är störst i stället ges samma format som de två andra.

Rådet fann den förslagna lösningen vindsinredningen mot gården i den lägre byggnadsdelen är problematisk och lösningen ger dessutom ett klumpigt intryck när takplåten blir en så stor del av gestaltningen. Då den befintliga fastigheten redan är bebyggd till mer än ¾-delar, ansåg rådet att byggrätten redan kan anses vara utnyttjad och att eventuellt tillkommande bostäder i denna del av byggnaden bör hållas inom befintlig takkontur. Möjlighet till komplementbyggnad på gården bör utgå av samma skäl. Gården är liten till ytan redan idag och den har, trots sin ringa storlek ett värde för de boende.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för Tigerliljan 6, 7 och 18 i syfte att upphäva fastighetsbestämmelser för att möjliggöra avstyckning av en ny fastighet för bostadsändamål i form av fristående en- eller tvåfamiljshus.

Förtätningar av villa- och småhusområden är en ständigt pågående process som rådet i viss omfattning tagit del av genom remisser av såväl planförslag som bygglov under åren. Först förra året antog stadsbyggnadsnämnden ett styrdokument i avsikt att vägleda både fastighetsägare och stadens beslutsfattare i frågan. Rådet välkomnade detta dokument men anser att det är för tidigt att bedöma om vägledningen får avsedd effekt i fråga om den fortsatta utvecklingen, d.v.s. om de olika områdenas särprägel och kvaliteter kommer kunna bibehållas.

En fråga som inte i tillräcklig mån diskuterats är rivningar av befintliga byggnader i syfte att göra det möjligt att avstycka de minst 600 kvm som krävs för ny fastighetsbildning, alternativt åstadkomma access till den del av fastigheten man önskar avstyckad. Staden har en uttalad vilja att stadsutveckling ska vara hållbar. Enligt Skönhetsrådets uppfattning är inte rivningar av fullt funktionella byggnader hållbart om det enbart sker i syfte att stycka fastigheten för att rymma fler byggnader. Rivning bör endast komma ifråga om byggnaden har allvarliga konstruktionsfel eller skadeangrepp som inte är möjliga att åtgärda. Rivning bör inte heller tillstyrkas innan det är klarlagt att det ens är möjligt att stycka fastigheten alternativt, som i det här fallet, en planändring gjorts.

Planförslaget redovisar endast avstyckningen och att detta möjliggör uppförande av ytterligare ett en- eller tvåfamiljshus. Placering och utformning av nya byggnader ska därefter prövas mot gällande detaljplans bestämmelser. Vid bygglovsprövningen prövas även god form-, färg, och materialverkan liksom anpassning till stads- och landskapsbild så att områdets karaktärsdrag inte förvanskas.

Enligt Skönhetsrådet är inte gällande plan för området tillräcklig om man vill bevara områdets karaktär vid förtätning genom avstyckning. Av detta skäl ansåg rådet att planförslag som upprättas i samband med avstyckningar bör reglera byggrätten och endast möjliggöra enbostadshus på fastigheter som i dagsläget är bebyggda med enfamiljsbostäder. Plankartan måste också ange i vilken utsträckning ytor får hårdgöras. Planhandlingarna bör också fastställa att fastigheten närmast gatan får en i huvudsak grön karaktär så att upplevelsen av att man befinner sig i ett villaområde med hus i trädgård behålls. Dessa tillägg bör således göras för att säkra att området ifråga bibehåller sin villaområdeskaraktär. Skönhetsrådets mening var att tvåbostadshus, som gällande plan medger, kräver så stor parkeringsyta att inga egentliga grönytor återstår. D.v.s. de värden som strategin för varsam utveckling av småhus- och villaområden ska hjälpa till att värna inte blir möjliga att uppnå. Rådets slutsats var därför att hänvisningar till gällande plan inte är tillräcklig om avsikten är att bevara områdets karaktär utan att planbestämmelser krävs i varje enskilt nytt planförslag som stadsbyggnadskontoret upprättar.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för fastigheten Siklöjan 8 i syfte att upphäva fastighetsindelningsbestämmelser för att möjliggöra avstyckning av en ny fastighet för bostadsändamål i form av fristående en- eller tvåfamiljshus.

Förtätningar av villa- och småhusområden är en ständigt pågående process som rådet i viss omfattning tagit del av genom remisser av såväl planförslag som bygglov under åren. Först förra året antog stadsbyggnadsnämnden ett styrdokument i avsikt att vägleda både fastighetsägare och stadens beslutsfattare i frågan. Rådet välkomnar detta dokument men anser att det är för tidigt att bedöma om vägledningen får avsedd effekt i fråga om den fortsatta utvecklingen, d.v.s. om de olika områdenas särprägel och kvaliteter kommer kunna bibehållas.

Planförslaget redovisar endast avstyckningen och att denna möjliggör uppförande av ytterligare ett en- eller tvåfamiljshus. Placering och utformning av den nya byggnaden ska därefter prövas mot gällande detaljplans bestämmelser. Vid bygglovsprövningen prövas även god form-, färg, och materialverkan liksom anpassning till stads- och landskapsbild så att områdets karaktärsdrag inte förvanskas.

Enligt Skönhetsrådet är inte gällande plan för området tillräcklig om man vill bevara områdets karaktär vid förtätning genom avstyckning. Av detta skäl bör föreliggande planförslag kompletteras så att endast enbostadshus tillåts på den avstyckade fastigheten samt att plankartan också anger i vilken utsträckning ytor får hårdgöras inom planområdet. Planhandlingarna bör också fastställa att fastigheterna närmast gatan får en i huvudsak grön karaktär så att upplevelsen av att man befinner sig i ett villaområde med hus i trädgård råder. Dessa tillägg bör göras för att säkra att området ifråga bibehåller sin villaområdeskaraktär. Om ett tvåbostadshus uppförs på den avstyckade fastigheten, så som gällande plan medger, krävs så många parkeringsplatser att inga egentliga grönytor återstår inom planområdet. D.v.s. de värden som strategin för varsam utveckling av småhus- och villaområden ska hjälpa till att värna blir inte möjliga att uppnå. Rådets slutsats är därför att en hänvisning till gällande plan inte är tillräcklig om avsikten är att bevara områdets karaktär. Planförslaget därför måste kompletteras med ytterligare bestämmelser.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för Tigerliljan 6, 7 och 18 i syfte att upphäva fastighetsbestämmelser för att möjliggöra avstyckning av en ny fastighet för bostadsändamål i form av fristående en- eller tvåfamiljshus.

Förtätningar av villa- och småhusområden är en ständigt pågående process som rådet i viss omfattning tagit del av genom remisser av såväl planförslag som bygglov under åren. Först förra året antog stadsbyggnadsnämnden ett styrdokument i avsikt att vägleda både fastighetsägare och stadens beslutsfattare i frågan. Rådet välkomnar detta dokument men anser att det är för tidigt att bedöma om vägledningen får avsedd effekt i fråga om den fortsatta utvecklingen, d.v.s. om de olika områdenas särprägel och kvaliteter kommer kunna bibehållas.

En fråga som inte i tillräcklig mån diskuterats är rivningar av befintliga byggnader i syfte att göra det möjligt att avstycka de minst 600 kvm som krävs för ny fastighetsbildning, alternativt åstadkomma tillgång till den del av fastigheten man önskar avstyckad. Staden har en uttalad vilja att stadsutveckling ska vara hållbar. Enligt Skönhetsrådets uppfattning är inte rivningar av fullt funktionella byggnader hållbart om det enbart sker i syfte att stycka fastigheten för att rymma fler byggnader. Rivning bör endast komma ifråga om byggnaden har allvarliga konstruktionsfel eller skadeangrepp som inte är möjliga att åtgärda. Rivning bör inte heller tillstyrkas innan det är klarlagt att det ens är möjligt att stycka fastigheten alternativt, som i det här fallet, en planändring gjorts.

Planförslaget redovisar endast avstyckningen och att detta möjliggör uppförande av ytterligare ett en- eller tvåfamiljshus. Placering och utformning av nya byggnader ska därefter prövas mot gällande detaljplans bestämmelser. Vid bygglovsprövningen prövas även god form-, färg, och materialverkan liksom anpassning till stads- och landskapsbild så att områdets karaktärsdrag inte förvanskas.

Skönhetsrådet var medvetet om att stadsbyggnadsnämnden givit rivningslov. Trots detta ansåg rådet att den befintliga byggnaden bör bevaras och en eventuell ny fastighet styckas efter de förutsättningar som nu finns, om så är möjligt.

Enligt Skönhetsrådet är inte gällande plan för området tillräcklig om man vill bevara områdets karaktär vid förtätning genom avstyckning. Av detta skäl ansåg rådet att planförslag som upprättas i samband med avstyckningar bör reglera byggrätten och endast möjliggöra enbostadshus på fastigheter som i dagsläget är bebyggda med enfamiljsbostäder. Plankartan måste också ange i vilken utsträckning ytor får hårdgöras. Planhandlingarna bör också fastställa att fastigheten närmast gatan får en i huvudsak grön karaktär så att upplevelsen av att man befinner sig i ett villaområde med hus i trädgård behålls. Dessa tillägg bör således göras för att säkra att området ifråga bibehåller sin villaområdeskaraktär. Skönhetsrådets mening var således att tvåbostadshus, som gällande plan medger, kräver så stor parkeringsyta att inga egentliga grönytor återstår. D.v.s. de värden som strategin för varsam utveckling av småhus- och villaområden ska hjälpa till att värna inte blir möjliga att uppnå. Rådets slutsats var därför att hänvisningar till gällande plan inte är tillräcklig om avsikten är att bevara områdets karaktär utan att planbestämmelser krävs i varje enskilt nytt planförslag som stadsbyggnadskontoret upprättar.

Informerade sekreteraren om genomfört möte angående uppföljning av ÖP, översiktsplanen för Stockholm. Två framtagna rapporter om hur väl besluten genomförts presenterades. Vid tillfälle ska rådet få en föredragning av resultaten.

Sekreteraren har haft uppföljningsmöte med SL angående de s.k. Stridbecksvalven. Fortsatta undersökningar av de stationer som byggts med denna konstruktion har visat sig vara i bättre skick än väntat, bl.a. Östermalmstorg. På Fridhemsplan har de åtgärder som redan utförts visat sig undermåliga varför arbetet kommer att behöva göras om. SL har också beslutat att stationen ska återfå sin tidigare utformning. På Medborgarplatsen finns konstruktionen bara i stationens norra del, d.v.s. i en begränsad del av stationsrummet och bedömningen är att det på denna plats inte är lika viktigt att konstruktionen återställs.

Informerade sekreteraren om möte som han och M Hector kommer att ha med ljusreklamfirman Atracta som bl.a. ansvarar för ljusreklamen på Ladugårdsgrinden 18, Stureplan. Mötet är i första hand tänkt att vara ett tillfälle där Skönhetsrådet kan informera sig om tekniken som används och Atracta få ta del av Skönhetsrådets synpunkter på ljusreklam, ljusstyrka, eventuell inverkan på byggnaders arkitektoniska gestaltning m.m.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat en ny detaljplan i syfte att möjliggöra en utbyggnad av Tullgårdsskolan på Södermalm. En tillbyggnad i tre volymer föreslås i Tullgårdsparken norr om Tullgårdsgatan och längs Östgötagatan. Volymerna är i fyra våningar och utformas med ljus tegelfasad samt valmat tak.

Utbyggnaden syftar till att utöka skolan från cirka 360 elever till cirka 900 elever. I gällande detaljplan från 1992 finns en byggrätt för skolbyggnader i två våningar norr om skolan, dessa förverkligades aldrig.

Tullgårdsskolan uppfördes 1995 efter ritningar av Barbro Eriksson (ERZ arkitektkontor) i fyra våningar. Byggnaden fick en för 1990-talet typisk postmodernistisk utformning med rött tegel och detaljer i ljus puts och glas. Skolan har en klassisk skolplanstruktur inspirerad av skolbyggnader från 1800-talet och början av 1900-talet med skolgården framför skolbyggnaden och omgärdande flyglar. Förutom skolgården som vetter mot kajen finns även en skolgård i Tullgårdsparken norr om skolan. Genomförande av planförslaget innebär att parken delvis kommer att bebyggas.

Skönhetsrådet har många gånger framhållit vikten av en långsiktig skolplanering. Med dagens höga byggtempo borde skolbyggandet vara en välintegrerad del i stadsplaneringen men dessvärre visade förslaget att så inte är fallet. Snarare planeras områden enbart för bostäder och sedan placeras skolbyggnader i parker – i stadsdelar där parkbrist redan råder. Föreliggande detaljplan gränsar till Program för Södra Skanstull (2016) vilket innehåller cirka 750 bostäder, kontorsbebyggelse, idrottsytor och plats för hotell, handel och kultur, men ingen skola. Om denna skolutbyggnad är tänkt att svara mot det behov som uppstår när nya bostäder tillkommer vid Skanstull är ovisst. Rådet konstaterade att de nya byggnadsvolymerna är djupa och att skolgården ianspråktar delar av Tullgårdsparken. I den antikvariska konsekvensanalysen framförs att en ny stor byggnadsvolym som minskar det gröna rumssammanhanget och möjligheten till rekreation för boende kommer att ha stora negativa konsekvenser på kulturmiljön. Utbyggnaden resulterar i att friytan per elev blir 3,7 kvm på den norra skolgården och 5 kvm per elev i genomsnitt för hela skolan. En så liten friyta för mindre barn bör inte accepteras. En mindre tillbyggnad på platsen kan vara möjlig förutsatt att tillräcklig skolgårdsyta kan åstadkommas. Rådet såg att mycket arbete lagts på de nya volymernas gatufasader, men att ”ögon på gatan” saknas samt att takgestaltningen inte rimmar med byggnadens övriga komposition.

Stockholms stad har en stark tradition av kvalitativt skolbyggande som grundlades under 1800-talet. Det finns ingen anledning att frångå denna tradition. Skolor bör, precis som de gjort historiskt, kunna ta hand om sina elever inom sin egen skolgård utan att inkräkta på stadens parker.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat en ny detaljplan i syfte att möjliggöra cirka 70 nya bostäder i hörnet Wergelandsgatan Björnssonsgatan i Blackeberg. På platsen ligger idag en garagebyggnad från 1960-talet, denna kommer att rivas om detaljplanen genomförs. Den nya bebyggelsen föreslås som ett halvslutet kvarter i tre volymer vilka ges olika höjd om fyra, fem och sex våningar. Bottenvåningen på hörnvolymen innehåller en lokal med entré och uppglasade ytor mot korsningen. Huset underbyggs med garage i suterräng och garageinfarten placeras i samma läge som infarten till nuvarande garagehus. Det befintliga garagehuset har 92 parkeringsplatser, som kommer att försvinna, nybyggnadsförslaget tillskapar 39 parkeringsplatser.

Skönhetsrådet fann att platsen tvivelsutan är möjlig att bebygga men att den nya bebyggelsen måste ges en lugnare volymhantering. Ambitionen är enligt planförslaget att möjliggöra ny bebyggelse med hög arkitektonisk kvalitet som samspelar med Blackebergs kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse. Skönhetsrådet stödjer ambitionen men fann att de ritningar som presenteras inte motsvarar den. Nuvarande gestaltning blir ett onödigt komplicerat mellanting mellan de hustyper som är karakteristiska för Blackeberg; lamellhus om tre till fyra våningar, radhus, stjärnhus och punkthus. Förslaget bör därför omarbetas till enklare fyravåningslameller i L-form som på ett tydligare sätt relaterar till omkringliggande hus. Tillkommande bebyggelse bör inte heller konkurrera med punkthusen som blickfång längs Björnssonsgatan.

Planförslagets lösning av parkeringsfrågan är inte övertygande redovisad. En begränsad exploatering i enlighet med rådets ovanstående synpunkter minskar parkeringsbehovet och är ett ytterligare argument för minskad bebyggelse. I projektets kommande bearbetning bör frågan om nya mobilitetslösningar ytterligare utredas. 

Föreliggande ärende innebär att Hasselbacken kompletteras med ny bebyggelse, i huvudsak för hotelländamål, mot Djurgårdsvägen. I planförslaget ges underbyggnadsrätt under den befintliga terrassen samt att varsamhetsbestämmelser införs för Hasselbackens befintliga byggnader och byggnaderna vid Allmänna gränd 2-4. De träd som återstår efter föreslagen bebyggelse förses med skyddsbestämmelser och en ambitiös trädvårdsplan har bilagts planen. Skönhetsrådet har tidigare yttrat sig över planerna i samrådsskedet.

Skönhetsrådet ställde sig positivt till att stärka Hasselbacken som destination på Södra Djurgården, men önskade inskärpa vikten av att en utveckling av verksamheten måste göras utifrån platsens förutsättningar med mycket höga kulturhistoriska- och naturmiljövärden. I det tidigare presenterade samrådsförslaget placerades höga nya byggnader på platserna för såväl Moriska paviljongen, Gubbhyllan och Rotundan. De två senare var dessutom sammanbyggda och länkades till Hasselbackens huvudbyggnad. Rådet ansåg att denna exploatering var för stor och att den skulle förminska och degradera Hasselbackens huvudbyggnad. I det aktuella, bearbetade förslaget har flera brister avhjälpts. Bebyggelsen på Rotundans plats har utgått liksom stora underbyggnader i trädgården, ”nya Moriska” har flyttats norrut för att öka kontakten mellan huvudbyggnaden och Djurgårdsvägen, samt att byggnadernas fotavtryck minskats.

Rådet hade fortsatt synpunkter på hur en utveckling av den känsliga miljön bör göras men ansåg sammantaget att det nya förslaget går att tillstyrka med vissa viktiga justeringar. De tillkommande byggnaderna har under processen tydligare blivit flygelbyggnader som placerats friare i relation till befintlig bebyggelse. Rådet fann detta välgörande men ansåg att detta stärks ytterligare utan den föreslagna sammanlänkande pergolagången. Byggnaden på Gubbhyllans plats behöver sänkas en våning, till maximalt tre våningar för att kunna accepteras. Denna byggnad får på intet sätt påverka Bellmanseken negativt. Rådet ansåg vidare att den nya byggnad som föreslås på Moriska paviljongens tidigare plats placerats på ett betydligt bättre sätt. Även här bör dock höjden justeras nedåt. En sådan justering ska göras i relation till ”nya Gubbhyllans” lägre höjd.

Avslutningsvis ansåg rådet att de tillkommande träbyggnaderna utvecklats arkitektoniskt på ett tillfredsställande sätt. Rådet såg den lätta trä- och glasarkitekturen som ett kommande tillskott om det utförs i enlighet med det presenterade materialet. Rådet önskade därför att se detta ärende i ett kommande bygglovsskede. Utförandet av såväl byggnader som markarbeten kommer vara helt avgörande för ett lyckat resultat. En återställning av marken efter byggnadstiden liksom bevarande av träden bör därför vara kopplade till kraftiga viten.