Möte 2024-06-10

Sekreteraren berättade om seminariets program. Årets seminarium ska handla om den frånvarande stadsbyggnadsdebatten. I tidigare stora stadsutvecklingsskeden i Stockholm har det alltid varit en livlig debatt. Den debatten finns inte idag på samma sätt, vare sig i tryckt media eller i etermedia. Vad beror det på och vad leder det till? Det blir ett eftermiddagsseminarium den 12 november i Sevenbomssalen på Stadsmuseet.

Föreliggande ärende innebär att ett nytt bostadskvarter grupperat som en klammer med en högdel i centrala Kista. Kvarteret ligger i det gränsland som ursprungligen planerades för att skilja bostadsområdet i söder från arbetsplatsområdet i norr. Det föreslagna projektet gränsar till ett antal bullerkällor, framförallt tunnelbanans spår, Hanstavägen och Kista brandstation. Ett syfte i projektet är att skapa stadsmässighet i form av stadsgator med entréer mot Danmarksgatan och Hanstavägen. Längs Borgarfjordsgatan viker byggnaden undan genom att en smal grönremsa sparas för gångkontakt mellan gator på olika höjder.

Skönhetsrådet sympatiserade med den förändring som Kista genomgått mot mindre funktionsseparering och mer blandning av bostäder och verksamheter. Den aktuella platsen i Kistas centrala del har goda förutsättningar att fungera som ett gångjärn mellan den tidigare planidéns separerade enklaver. Rådet såg också att platsen är lämplig för ett högt hus som en vidare utveckling av stadsdelens höghuskluster. Med detta sagt fann rådet att förslaget inte övertygar på avgörande punkter. Dels ansåg rådet att förslaget är för klumpigt som form, det är en typologi som inte riktigt vet om den är ett skivhus, ett punkthus eller ett kvarter. Dels ansåg rådet att förslaget som bostadsmiljö inte är tillräckligt kvalitativt med dess knappa, mörka och blåsiga gårdsmiljö. Rådet ansåg vidare att intentionen att skapa stadsmässighet inte möts eftersom den viktigaste gatan för sammankoppling av stadsdelen, Borgafjordsgatan, inte möts upp utan tillåts flyta ut i en odefinierad grönremsa.

Skönhetsrådet ansåg att ett projekt på tomten är möjligt men flera viktiga utgångspunkter saknas i det aktuella förslaget. En utgångspunkt bör vara att bostäderna ges betydligt bättre förutsättningar när det gäller vind, ljus, grönska och gårdsstorlek. Rådet kunde mycket väl tänka sig ett högre, men betydligt slankare hus än det föreslagna. Förbättrade kopplingar mellan Kistas delar bör också utgöra en grundförutsättning. Avslutningsvis ville rådet påminna om att en kulturmiljöklassning av hela Kista bör göras när stadsdelen står mitt i en omfattande förändring så att inte viktiga värden förloras i onödan.

Föreliggande planförslag har upprättats av stadsbyggnadskontoret i syfte att möjliggöra ca 100 nya bostäder i fyra punkthus samt att bevara en parkyta med gångkoppling mellan byggnaderna. Den arkitektoniska idén bygger på att bostäder och mark ska upplevas naturligt inpassade i området, där hänsyn tagits till platsen och dess omgivande bebyggelsemiljöer. De fyra punkthusen utformas som en sammanhållen grupp som bygger vidare på principen med punkthus i en krans längs med Eksätravägen. Mot Eksätravägen föreslås husen bli fem till sex våningar.

Naturvärdet inom planområdet är till stor del klassat som högt och byggnader ska placeras och genomföras på ett sätt som minimerar påverkan på befintlig natur, även om den kommer att minskas som en effekt av exploateringen. Befintlig gångtunnel under Eksätravägen behöver tas bort och den befintliga gångvägen får en ny anslutning till Eksätravägen via trappor.

Skönhetsrådet uppskattade plangreppet att fortsätta punkthuskransen längs Eksätravägen och fann det naturligt att komplettera bebyggelsen på detta sätt. Däremot ansåg rådet att helheten för området skulle vinna på att det nordligaste huset, närmast punkthusen vid Bogsätravägen utgår. Då finns det en tydligare harmonik i hela området med två äldre treklövrar av punkthus på vardera sidan om planområdet som binds samman med denna tredje treklöver. Dessa tre punkthus bör få stå ihop glesare med ett lugnt avstånd mellan sig så att de uppfattas som ett sammanhang. Vidare såg rådet positivt på att husen ansluter mot gatan men önskade en komplettering av den sparsmakade gestaltningen med omhändertagna detaljer till exempel i anslutning till entréerna så att de annonseras och får en mer välkomnande gestaltning.

Platsen har idag naturvärden som man i planarbetet ansträngt sig för att jämka ihop med de föreslagna punkthusen, så att framför allt värdefulla träd kan fredas. Skönhetsrådet såg risken att naturvärden i slänterna inte kommer att kunna bevaras med ett tätare avstånd mellan husen och att slänten förstörs av slitage från snösmältning, regn och från folk som går där. Av det skälet ville rådet dessutom bestämt understryka att planerna på att husen byggs från gatan och att ingen byggväg läggs i slänten ska fullföljas.

Skönhetsrådet ville avslutningsvis uttrycka sin uppskattning över hur man i arbetet med planen tagit sig an parkeringsproblematiken och sett till förutsättningarna för hela närområdet när en lösning tagits fram. Med det angreppssättet kan vi få en mer ekonomisk användning av marken.

Informerade sekreteraren om att Ersta nya sjukhus utsetts till Årets Stockholmsbyggnad 2024.

Sekreteraren informerade om att han den 11 juni ska till Malmö för att diskutera ett nytt TV-program om arkitektur.

Påminde sekreteraren om rådets studiedag och vårmiddag torsdagen den 13 juni. Buss avgår från Hantverkargatan 3 vid klockan 13 med stopp i Björkhagen, Gubbängen och slutligen Hökarängen där vi äter gemensam middag.

Föreliggande ärende innebär att sex nya punkthus med kooperativa hyresrätter samt två områden med radhus byggs längs Lilla Sällskapets väg och Auroragränd. I förslaget tas befintliga parkeringsdäck i områdets norra del bort och bebyggs med tre punkthus. Dessa föreslås få olika våningsantal, fem till sju, så att de högst placerade blir lägst och det lägst placerade blir högst. Utöver detta bebyggs befintlig gårdsmiljö med ett punkthus samt att två uppförs i en naturslänt. Radhus planeras i två delområden i planområdets östra och södra del.

Bredäng planerades under det tidiga 1960-talet och består av stora byggnadskroppar eller bebyggelsegrupper som placerats ut skulpturalt i landskapet. Bebyggelsens huvuddrag utgörs av 36 skivhus i nio våningar som omgärdas av lägre flerbostadshus, rad- och kedjehus. I det aktuella planområdet är flerbostadshusen tre våningar höga och omger större inre gårdar med ytparkering runt om. Ursprungligen planerades området för ett högt bilinnehav med ett maxavstånd på 16 meter från port till p-plats.

Skönhetsrådet ansåg att området med fördel kan förtätas med nya bostäder men att detta bör ske med respekt för bebyggelsens grundkomposition. Detta innebär att tilläggen bör göras i större grepp, gärna som nya bebyggelsegrupper. En kulturmiljökonsekvensanalys är värdefull för att inte tappa bort dessa värden i onödan. I det aktuella planområdet är punkthus välgörande, men de bör hålla samma våningshöjd för att följa topografin istället för att släta ut den. Rådet ansåg vidare att greppet att bebygga p-ytorna är riktigt och att det bör fullföljas hela vägen och inte som i förslaget lägga hälften av punkthusen på parkeringar och den andra hälften på gårds- eller naturmark. De tre husen som gör intrång i områdets grönområden bör därför flyttas till det södra parkeringsområdet. De  minskade ytorna för parkering bör kunna ersättas med ett minskat bilinnehav och andra mobilitetslösningar.

Rådet välkomnade vidare att även radhus planeras i området och att det är viktigt med en blandning av olika boendeformer och skalor. I det södra området ansåg rådet dock att radhusen bör utgå eftersom natur- och stadsmiljövärdena är för höga för att klara ny bebyggelse.