Möte 2023-03-27

Planförslaget innebär att tre lamellhus byggs i naturslänten mellan Järnbärarvägen och Tankebyggarbacken i Bredäng. Förslaget tillför 80 bostäder och är placerat så att två byggnader läggs vid den lägre belägna Järnbärarvägen och ett i suterräng vid den högre Tankebyggarbacken. Området har höga naturvärden och består till stor del av ädellövskog. De nedre husen har sex våningar medan det övre har tre våningar mot väster och p.g.a. markförhållandena fem våningar mot öster. Byggnadernas placering är vald för att spara huvuddelen av den mest värdefulla naturmarken i området.

Skönhetsrådet ansåg att platsen går att bebygga men önskade inledningsvis konstatera att branter och naturslänter medvetet sparats obebyggda vid områdets planering eftersom de har stora landskapliga värden. Rådet önskade en större sammanställning av hur natursambanden och upplevelsen av stadsdelen som grön påverkas av den sammantagna pågående planeringen av nya bostäder i Bredäng. Detsamma gäller parkeringssituationen. I stadsdelen finns stora befintliga ytor för parkering och rådets uppfattning är att dessa i första hand ska utredas för ny bebyggelse innan alltför stora intrång i naturmark görs. I planområdets direkta anslutning finns flera parkeringsanläggningar som bör utredas för att ordna såväl gemensamma mobilitetslösningar som plats för ny bebyggelse. Rådet ansåg att ingen ny markparkering i förslaget, vid sidan av tillgänglighetsplatser, ska förekomma.

Förslagets nedre del längs Järnbärarvägen tillför, enlig rådet, nya värden till gatan genom en ny rumslighet och möjliggör att området befolkas mer. Skalan och höjden som förhåller sig under de befintliga skivhusen lägger till utan att konkurrera. Rådet ifrågasatte däremot skarpt det övre huset längs Tankebyggarbacken som genom sin placering förutsätter ett stort ingrepp i natursluttningen och riskerar att hota flera av de mest värdefulla träden långsiktigt. Rådet befarade att denna byggnads tillskott inte motsvarar intrånget i terräng och natur med tillhörande kostnader.

Rådet ansåg avslutningsvis att värdefulla träd ska markeras i plankartan oavsett om de befinner sig på blivande privat mark eller på stadens parkmark, så att de blir lättare att identifiera och långsiktigt värna.

Bygglovsansökan avser ombyggnad, tillbyggnad och totalrenovering av kontorsfastighet. Byggnaderna på fastigheten Trikåfabriken 8 uppfördes i etapper under 1930- och 40-talet som del i ett stråk av lite större verksamhetsbyggnader i den södra delen av Södra Hammarbyhamnen. Kvarteret består av sammanbyggda hus: mot nordöst en L-formad volym i projektet kallad Hus 1, mot sydost Hus 2 med en motsvarande L-formad volym. Båda dessa är tre våningar höga. Kvarterets västra del benämns i underlaget som Hus 3. Den södra delen är fem våningar hög medan den norra har tre våningsplan. Mot gränden finns en enplansbyggnad som sökande önskar riva. Rivning förslås f ö även för lägre byggnader på innergården.

Sökande önskar bygga på hus 1-3 med två våningsplan. Påbyggnaderna föreslås få fasadmaterial av glaserat skärmtegel i olika liv och profiler. Befintliga fasader får röd putskulör och pelare samt sockel putsas i mörkrött. Fasaderna får nya fönster mot öster med något förändrat fönsterläge för bättre utblick från kontorsplanen mot öster. Mot söder livar påbyggnaden med befintlig fasad på Hus 2 medan påbyggnaden av Hus 3 har ett indrag med en i detta läge friare fönstersättning. Mot väster följer påbyggnaden det befintliga husets geometri med mindre fönster och utan pelare. Påbyggnaden mot Virkesvägen får även den en friare fönstersättning motsvarande gestaltningsidén mot söder.

På gården föreslås en ny byggnadsvolym i nio våningar, Hus 4, som dockas till Hus 1 och 2. Gårdsutrymmet glasas in och gårdshuset blir en del av ljusgården upp till plan 5. Hus 4 utformas med proportioner som liknar Hus 1 och 2 men får ljusa fasader som ska ge en nedtonad silhuett i förhållande till påbyggnaderna.

Skönhetsrådet ansåg att såväl gestaltning som föreslagna material i de delar av ansökan som avser påbyggnaderna har förutsättningar för att bli bra och nutida arkitektoniska tillägg till de befintliga byggnaderna. Rådet önskade bli kallade till kommande möten när fasadmaterial och kulörer ska diskuteras och beslutas.

I ansökan ingår även en helt ny byggnadsvolym. Förslaget utgår ifrån att det finns en byggrätt samt att volymen ryms inom 45-gradersvinkel från takfot. Rådet bedömde att en så hög tillbyggnad innebär en negativ påverkan på stadsbilden samt att förslaget utgör ett stort avsteg från de stadsbyggnadsprinciper efter vilka staden växt fram. Gårdsbebyggelse har av hävd underordnat sig gathusens höjd och skala och det är en princip som rådet ansåg ska värnas. Rådet befarade således att sökandes tolkning av befintlig stadsplan kan bli prejudicerande och leda till att ett antal gårdsrum i stadens kvartersstruktur i framtiden bebyggs med volymer som är högre än ursprungsbebyggelsen i kvarteret. Rådet ville i sammanhanget även ifrågasätta om dagsljusinsläppen i kontorslokalerna kommer att bli tillräckligt bra för att uppnå gällande normer. I det underlag som rådet remitterades saknades underlag som redovisade beräkningar för ljusförhållandena i lokalerna.

Sekreteraren kommer att delta som talare under heldagsseminariet ”Postmodernismen i Stockholm” som anordnas av Samfundet S:t Erik, ArkDes och ArkDes Vänner 28 mars.

Sekreteraren meddelade att han blivit invald i Stockholmsgillets stipendienämnd.

Deltog sekreteraren i förra veckans avsnitt av Svenska Dagbladets podcast där den samtida arkitekturen och debatten kring densamma diskuterades.

På Stockholms stadsmuseum öppnar 1 april utställningen "Tecken på stan" som rådets tidigare sekreterare Martin Rörby varit initiativtagare till. Sekreteraren informerade om att han bidragit med en text i utställningskatalogen om trafikens inverkan på stadsbilden.

Kansliet kommer, som tidigare meddelats flytta till Hantverkargatan 3I. Flytten är nu framflyttad, preliminärt 24-25 april. När de nuvarande lokalerna renoverats klart, troligen i oktober, ska kansliet flytta tillbaka till Hantverkargatan 3H.

M Lönnroth lyfte frågan om arkitektur och hälsa som initierades av H Nilsson Lannegren under rådets diskussion föregående delegationssammanträde som ett ämne som rådet bör diskutera framöver. C Nolin informerade om motorisk ohälsa hos barn som en effekt av att barn rör på sig för lite i ojämn terräng. Det finns flera studier i ämnet, bl.a. påvisas minskad bentäthet hos barn men hälsoproblem drabbar förstås även andra än barn och en diskussion om arkitektur och stadsplanering utifrån dessa aspekter skulle, förutom att diskuteras i rådet, även kunna bli ett ämne för ett seminarium.

K Weibull erinrade att stadsbyggnadsnämnden vid sitt senaste sammanträde avstyrkt rivning av enbostadshus/nybyggnad av flerbostadshus på fastigheten Rosimunda 12 och att det ska bli intressant att läsa nämndens motivering men det är troligt att beslutet kommer att överklagas. Sekreteraren informerade i sammanhanget om att stadsbyggnadsnämnden samtidigt tillstyrkt rivning och nybyggnad i två andra ärenden. Motiveringen till dessa beslut, varav ett av ärendena ligger inom samma typ av stadsplaneområde, ska också bli intressant att ta del av.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utökad byggrätt för ca 300 student- och forskarboenden, undervisnings- och forskarlokaler i den södra delen av Kräftriket. Planförslaget syftar även till kompletterande service och verksamheter kopplade till campusområdet. Kräftrikets institutionsmiljö är uppdelad i två bebyggelsegrupper där den norra delen uppfördes i nationalromantisk stil på 1910-talet för veterinärhögskolan och den södra delen tillkom under 1940-50 talet och byggdes i funktionalistisk stil. I den södra delen har byggnaderna tillkommit successivt; de är placerade mer fritt i landskapet och har anpassats till den sluttande topografin. Miljön är av parkkaraktär med klippta gräsytor och mindre grupper av äldre ädellövträd och barrträd.

Behovet av student- och forskarbostäder är mycket stort och ett prioriterat mål för staden. Skönhetsrådet fann att förslaget är välstuderat och välgestaltat men att det kan fortsätta utvecklas på ett par punkter. En av dem är gestaltningsgreppet att ta efter det tidiga 1900-talets gavlar, branta takfall och fasadmaterial. Rådet ansåg snarare att den tillkommande bebyggelsens utformning inte bör utgå ifrån den äldsta bebyggelsen i den norra delen utan från den södra delens bebyggelse, eller ännu hellre utformas som en ny årsring med avvikande karaktär. Denna nya årsring kan tydliggöras t.ex. genom byggnadernas form, takutformning samt annat fasadmaterial än tegel, exempelvis trä. Ett sådant vägval skulle bidra till att göra Hus 1 mindre dominerande och även göra förslaget mindre synligt från Hagasidan. Rådet ansåg vidare att Hus 1 behöver delas upp tydligare, allra helst som två lameller, men en glasad länk kan också accepteras.

I Miljökonsekvensbeskrivningen görs bedömningen att rivningen av två grönklassade hus medför ”små negativa konsekvenser för kulturmiljön”. Det gäller hundkliniken med kirurgi byggd 1959 och hästergometern byggd 1953. Denna bedömning kan ifrågasättas då båda husen är pusselbitar i områdets historia och dessutom har intressant arkitektur. Rådet önskade att såväl argumentation som prioriteringar tydliggörs i denna del så att dels värdet av husen framgår tydligare, men också att behovet av studentbostäder i detta fall anses väga tyngre än ett bevarande och att detta tydliggörs i underlaget.

Vidare önskade rådet en fördjupad inventering av Walter Bauers landskapsgestaltning. En sådan inventering bör innehålla olika tidslager; det som planerades, vad som sedan utfördes och vilka rester som finns kvar. Det bör framgå i underlaget att landskapet är en lika viktig del av områdets årsringar som byggnaderna.

Skönhetsrådet såg positivt på den målstyrda parkeringshanteringen och att parkeringsytor ianspråktas för bebyggelse. Dock kan det noteras att parkeringsytor också har funktionen av rymd och öppna ytor. Planförslagets försämring av naturvärdena skulle kunna åtgärdas genom att minska byggnadsvolymerna och genom att iordningställa de grönytor som tillkommer. Planbeskrivningen bör därtill kompletteras med en skrivning om att den biologiska mångfalden ska gynnas av förslaget.

Slutligen uppmanade rådet till återbruk av material från de hus som föreslås rivas, och att underlaget kompletteras med en konsekvensbedömning avseende rivningarna. Numera utreds de flesta aspekter av ny bebyggelse noggrant; solljus, buller, vind, dagvatten och naturvärden liksom barnkonsekvenser och social hållbarhet. Skönhetsrådet ansåg att konsekvenser av rivningar utifrån ett livscykelperspektiv också bör utredas.