Möte 2024-03-04

Informerade sekreteraren om intervju av journalist på The Guardian inför artikel om skyddsrum och beredskapsplanering under efterkrigstiden i Sverige.

Rådet saknar sedan 2023 en representant för Vetenskapsakademiens miljökommitté. Sekreteraren har vid flera tillfällen haft kontakt med företrädare för akademien men de har inte kunnat föreslå en ny ledamot. Efter möte med rådets presidium och kontakt med företrädare för kommunfullmäktiges valberedning beslöt presidiet att föreslå valberedningen rådets tidigare ledamot Laila Reppen som tillfällig representant för akademien. Fullmäktige väljer i enlighet med rådets reglemente annan sakkunnig person om inte de nominerande organisationerna lyckas presentera ett namn. Fullmäktige kommer under mötet 11 mars att behandla frågan om fyllnadsval till olika nämnder och instanser i staden. Sekreteraren meddelade att Laila Reppen, om fyllnadsval genomförs som planerat, kommer att kunna delta fr.o.m. rådets ordinarie sammanträde i april.

Planförslaget innebär att nya bostäder uppförs i Örby genom dels en lamell som motbyggs ett befintligt flerbostadshus och dels genom två gårdshus som uppförs friliggande. Såväl lamell som gårdshus föreslås uppföras i tre våningar. Den gemensamma gården förblir delvis underbyggd och en befintlig ramp till garage behålls i och med att en portik skapas genom den nya lamellen. På platsen finns idag en tidigare förskolebyggnad som föreslås rivas samt uppväxta träd, bl.a. en ek och en lönn. Örby är en av de äldre villastäder i Stockholm som har mest disparat bebyggelse. Villor och radhus blandas med verksamhetsbyggnader och flerbostadshus i en heterogenitet som ger stadsdelen dess karaktär tillsammans med uppvuxen grönska.

Skönhetsrådet fann att det föreslagna projektet tagit fasta på områdets variation och uppskattade att dess skala utgått från den omkringliggande. En bebyggelse i lamellform längs Årdalavägen fann rådet vara välgörande för gatans rum samt utgöra en naturlig förlängning på den befintliga huskroppen i mötet med Gamla Huddingevägen. För att denna del ska bli ett verkligt tillskott krävs dock ett mer välstuderat möte mellan befintlig och tillkommande lamell. Det presenterade förslaget ger ett alltför hårt möte där den tillkommande delen nästan uppfattas krocka in i den befintliga. Möjliga lösningar att undersöka kan vara en lägre kort länkbyggnad eller ett släpp. Rådet ansåg vidare att portiken och rampen bör utgå om möjligt. Den presenterade lösningen ger både ett potentiellt otryggt prång samt biltrafik in på bostadsgården.

Beträffande bostadsgården fann rådet att de båda gårdshusen gör ett sådant stort intrång att de inte kan accepteras i föreliggande form. Såväl grönska som ljus blir lidande med en allt för trång gård. Rådet ville dock inte helt avfärda möligheten att pröva viss bebyggelse mot Ludgovägen. I det fortsatta planarbetet kan därför lägre bebyggelse prövas med fotavtryck och placering på sådant sätt att gården får bättre ljusförhållanden än i förslaget och att uteytan görs mer användbar.

Avslutningsvis ville rådet kommentera de befintliga förhållandena på fastigheten Punkteringen 7. Rådet fann det mycket positivt att eken bevaras men ville också lyfta upp lönnens värden. Dessutom önskade rådet kommentera det i rådet mening bristfälliga underlaget gällande rivningen av förskolebyggnaden. Trots att rådet inte motsätter sig en rivning bör byggnader som utgår redovisas tydligare utifrån dess värden, inte minst socialhistoriska som i det aktuella fallet. Dessutom är förskolebyggander av den aktuella typen, ofta ritade av arkitekterna Britta och Kjell Abramson, starkt hotade som sort genom storskaliga rivningar på andra platser i staden.

Informerade stadsträdgårdsmästaren om trafikkontorets planer för Östermalmstorg och samt om föreslagen trädplantering vid Storgatan. Detta med anledning av att rådet, efter att ha behandlat förslag till ny detaljplan för torgytan den 5 februari 2024, önskat veta mer om planeringen av torgets användning och möblering.

Skönhetsrådet vidhöll att den vändplan från Nybrogatan som planeras i torgets nordvästra hörn är problematisk eftersom den tar stor torgyta i anspråk och dessutom tillför form som inte ansluter till torgets övriga gestaltning. Om trafiken av säkerhetsskäl ändå behöver planeras så att en vändplan är nödvändig ansåg rådet att den ska utformas på ett sådant sätt att den inte uppfattas som en fortsättning av gatan utan som en del i torgets helhet med en gemensam nivå i plan. Avgränsas vändplanen med pollare bör den föreslagna kantstenen med visning utgå. Organiseringen av pollarna kan vidare göras på ett sådant sätt att de samspelar med torgets form snarare än vändplanens. Likaså ansåg rådet att storleken på vändplanen behöver minimeras. Rådet ifrågasatte nödvändigheten i att den ska vara anpassad för 12-meters lastbilar då det har gått att lösa transport med mindre bilar på andra platser i innerstaden.

Skönhetsrådet hade noterat att en diskussion pågår med torghandlarna om deras placering på torget. Rådet vidhöll sin uppfattning att den mest naturliga placeringen för dem är i anslutning till saluhallen och Nybrogatans flöde.

Trafikkontoret bör i sin hantering av torget ha en beslutad maxyta för hur mycket uteserveringen vid restaurangpaviljongen ska kunna breda ut sig. Rådet förstod av informationen att trafikkontoret tar fram en generell vägledning för hur uteserveringar ska begränsas, vilket rådet välkomnade.

Rådet hade även uppmärksammats på att en trädplantering föreslås längs med Storgatan österut från första kvarteret efter Östermalmstorg med syftet att vara ett hinder för otillåten biltrafik. Rådet ansåg att en trädplantering så som det presenteras, med träd mitt i gatumiljön stör siktlinjen i gatans mitt på ett olyckligt sätt. Istället förordade rådet att den befintliga placeringen av träd vid gatans indragna fasadlinje mot Jungfrugatan behålls.

Rådet stod i övrigt fast vid den argumentation som framfördes i yttrandet över planförslaget.

Planförslaget har upprättats av stadsbyggnadskontoret i syfte att möjliggöra komplettering av tre befintliga bostadskvarter i området Blackebergs gård. Planområdet ligger i direkt anslutning till det blåklassade Ljunglöfska slottet och Frimurarbarnhemmets byggnader, vilka samtliga är blåklassificerade. De föreslagna byggnaderna ska enligt förslaget uppföras i de tre områden som tillkom under 2010-talet, dvs. ett bostadshus i respektive kvarter. Marken som ska ianspråktas består huvudsakligen befintliga ytor för markparkering. Nya parkeringsplatser kommer delvis att ersättas med det underjordiska garage som planförslaget medger. Den nya bebyggelsen ska ta hänsyn till och utformas med inspiration från den befintliga bebyggelsen i området, i synnerhet från Frimurarbarnhemmet och bostadsbebyggelsen från 2010-talet.

Byggnaderna som ingår i frimurarnas barnhem, ritat av Hakon Ahlberg och uppfört 1928-31, har trots den lilla skalan en storslagen karaktär. Barnhemmet vänder sig mot söder och topografin gör att skogen i det närmaste omsluter hela den låga anläggningen. Vad som är svårt att beskriva i planhandlingar är dock områdets mycket speciella karaktär och den intima atmosfär som finns, särskilt då det centrala parkrummet vid Ljunglöfska villan och Frimurarbarnhemmet. Den bostadsbebyggelse som tillkom under 2010-talet har placerats in i området som enklaver bakom Frimurarbarnhemmets byggnader. De är till stor del synliga från pelousen men det finns ändå ett försök till respektavstånd till de blåklassade byggnaderna.

Skönhetsrådet har tagit del av föreliggande planförslag och de tillägg som denna medger. Rådet ansåg att den föreslagna byggnaden i delområde A kan fungera som tillägg i kvarteret men byggnadsvolymen bör få samma husbredd som befintliga hus i kvarteret. Främst för att undvika ingrepp i bakomliggande naturmark och därmed skador på närliggande träd. Byggnaden i delområde B är lite mer problematisk då den ligger relativt nära byggnader tillhörande det f.d. barnhemmet men rådet bedömde det ändå möjligt att tillföra kvarteret en ny volym. Rådet avstyrkte dock såväl bostadshus som garage som föreslås i delområde C. Det nya bostadshuset skulle genom sin placering och höjd, direkt bakom Frimurarbarnhemmets skolbyggnad med samlingssal, menligt påverka upplevelsen av såväl den enskilda byggnaden som den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Bostadshuset bör således utgå ur den fortsatta planeringen, liksom garaget som med sin infart också skulle bli en förändring som påverkar miljön i området negativt. Rådet krävde således att staden visar större varsamhet med arvet efter Hakon Ahlberg och den unika och kulturhistoriskt intressanta miljö som Frimurarbarnhemmet utgör.

Skönhetsrådet ansåg således att området till viss del kan kompletteras men rådet skulle vilja se att stadsbyggnadskontoret och fastighetsägaren tar sig an och försöker minska ytorna för parkering genom mobilitetslösningar. Rådet såg gärna att gården i delområde B frigörs från parkerade bilar och omgestaltas till en grön gårdsmiljö.

I planbeskrivningen beskrivs de nya byggnadernas utformning: takfotslinjer, husens volymer, takvinklar, takkupor, fasadkulör m.m. Enligt rådet kan det få finnas en viss skillnad i gestaltningen av de nya byggnaderna i förhållande till de redan befintliga, dvs. att de får en egen karaktär. Rådet skulle dock vilja se att de nya byggnaderna utformas så att det blir en mer subtil skillnad mellan årsringarna. Det bör dock vara fler gemensamma nämnare än sådana som skiljer dem åt, t.ex. att de tillkommande bostadshusen får samma fotavtryck, taklutning och taklisthöjd men att andra detaljer utformas på annat sätt. Takkupor skulle kunna vara möjliga, förutsatt att de ges en betydligt slankare utformning än de som presenteras i underlaget, en annan avvikelse skulle kunna vara fasadkulören. Om kulören ska avvika från de befintliga bostadshusens kallt vita fasader och i stället få en varmvit ton är det viktigt att inte bara utgå från kulör och valör utan även från materialitet och taktilitet.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som syftar till att möjliggöra en ny besöksanläggning, i detta fall en idrottshall. För en flexibel användning över tid möjliggör detaljplanen även för andra typer av besöksanläggningar så som museum, konsthall, idrottsplats, byggnad för religiöst ändamål samt viss handel. Genom en omsorgsfull gestaltning med hög arkitektonisk ambitionsnivå ska byggnaden berika Rågdalen och stärka parken som en trygg mötesplats. Byggnaden ska ges ett modernt uttryck i form av materialval, kulör och detaljering.

Planområdet ifråga ligger i anslutning till Rågdalen, ett dalstråk som utgör en ryggrad i Rågsved i nord-sydlig riktning och kring vilken stadsdelens bebyggelse ursprungligen planerades kring. Förutom att Rågdalen fungerar som ett gångstråk mellan Rågsveds centrum, Rågsveds naturreservat och Snösätra så utgör dalgången med ytor för rekreation, lek, spel och idrott stadsdelens huvudsakliga park. Som sådan har den samma betydelse för Rågsved som Humlegården eller Kungsträdgården har för stadsdelarna i innerstaden.

Skönhetsrådets yttrade sig 2022 över planförslaget för Bäverstocken 2 m.fl., dnr 2020-12583-54 i vilken flera planområden i Rågsveds södra område presenterades. I delområde 1 vid Bjursätragatan föreslogs nya byggnader inom tre olika kvarter. Det västra huset, kvarter 1, placerades i förslaget på en parkeringsplats som ligger i direkt anslutning till Rågdalen. För att säkerställa att den öppna dalgången inte helt skulle byggas igen planlades området väster om det föreslagna huset i plankartan som parkmark i planförslaget. Noteras bör att området idag används idag som park men bara delvis är planlagt för detta ändamål. Planförslaget för delområdet, plankarta del 1, släcker således de byggrätter som finns i gällande plan, pl 7515. I yttrandet över planförslaget anförde rådet följande om kvarter 1: ”Rådet anser att det östra av de två husen i kvarter 1 kan fungera på platsen. Däremot är det rådets mening att den västra volymen bör utgå då den visuellt inkräktar på stadsdelens viktiga stråk Rågdalen.”

Skönhetsrådet informerades under sammanträdet 2024-03-04 att föreliggande planförslag ingår som projekt i den s.k. idrottsmiljarden, de investeringsmedel fullmäktige avsatt till nya idrottsanläggningar i staden. Hanteringen av detaljplanen för det aktuella planområdet måste således ske skyndsamt för att anläggningen ska kunna uppföras under mandatperioden som slutar i och med utgången av 2026. Rådet ställde sig positivt till att medel avsätts till idrottsanläggningar, sådana har inte prioriterats vare sig i stadsutvecklingsområden eller som tillägg i redan befintliga områden. Skönhetsrådet ställde sig även positivt till att Rågsved kompletteras med en idrottshall. Den utpekade platsen i anslutning till Rågdalen kan enligt rådet accepteras men endast under förutsättning att byggrätten för det västra bostadshuset i kv. 1 i planförslaget för Bäverstocken 1 utgår. Enligt rådets uppfattning kan inte både ett bostadshus och en idrottshall tillåtas inkräkta i Rågdalen. Detta skulle innebära att det idag öppna parkrummet som är så viktigt för Rågsved som stadsdel nästan helt byggs igen då avståndet mellan byggnadsvolymerna endast skulle bli ca 50 meter, vilket rådet anser helt oacceptabelt. Rådets uppfattning var således att en idrottsanläggning kan uppföras på platsen endast om staden i plankartan över kv. Bäverstocken säkerställer att marken i stället får användningsbestämmelsen park.

Under förutsättning att ovan nämnda byggrätt i kvarteret Bäverstocken 1 utgår tillstyrkte rådet den föreslagna idrottshallen. Rådet bedömde att den i underlaget beskrivna ambitionen om gestaltning och material i huvudsak är god men rådet önskade se en bearbetning av lågdelens gestaltning samt en mer generös fönstersättning och/eller bearbetning av fasad mot Bjursätragatan. Det vore även önskvärt om huvudvolymen genom någon form fönsterslitsar kunde ges en mer öppen och inbjudande utformning och utan att medföra problem för verksamheten i byggnaden. Rådet ansåg att det även krävs fortsatt detaljbearbetning av gestaltningen av den större byggnadsvolymen. Även markbehandlingen där byggnaden möter parken bör ses över. Enligt rådet är det önskvärt att den hårdgjorda ytan minskas och att kopplingen till Rågdalens parkstråk tydliggörs genom grönska.