Möte 2019-09-09

Erinrade sekreteraren om att jubileumsmötet med anledning av rådets 100-åriga verksamhet äger rum i Stadshuset den 16 september.

Informerade sekreteraren om att han kommer att delta i en samtalspanel i samband med att den nya ägaren, Anders Bodin fastigheter, återinviger Tändstickspalatset 12 september.

Boken om Skönhetsrådet - "Skönhet, nytta och beständighet: Skönhetsrådet och Stockholms utveckling under 100 år" kommer att presenteras för allmänheten i ett "boksläpp" på stadmuseet 19 september.

Sekreteraren kommer att för FOI, avdelningen för försvarsanalys, visa skyddsrummen i Vattugaraget.

Sekreteraren vidarebefordrade ett varmt tack från stadsmuseet för de vandringar som rådet stod för under Kulturfestivalen. Sekreteraren kommer att under hösten genomföra nya vandringar i Vällingby som del av stadsmuseets ordinarie program.

Informerade sekreteraren om sin kommande medverkan som föreläsare 7 november under Huddinge kommuns stadsbyggnadsdag. Föreläsningen ska hållas för kommunens planarkitekter under temat "Förtätning i efterkrigstid".

Informerade sekreteraren om föredrag om Skönhetsrådets 100-åriga verksamhet för samfundet S:t Erik 11 december.  

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för fastigheten Smedsbacken 35 för att möjliggöra tillbyggnader samt ändra användningsbestämmelserna från kommersiellt ändamål till skola (S), centrum (C) och kontor (K). I fastigheten bedrivs idag gymnasieutbildning av två utbildningsanordnare. Såväl verksamheterna som lokalerna är separerade från varandra. Antalet elever kan med förslaget öka från ca 500 till 700 elever, övriga medarbetare uppgår idag till cirka 60 personer. Utöver utbildningslokaler kommer fastigheten inrymma skolhälsovård, administrativa lokaler, bibliotek, matsal, utbildningskök samt ett mottagningskök.

Befintlig byggnad på fastigheten uppfördes 1986 som kontorshus i form av två sammankopplade lameller i sex respektive sju våningar. Fasaderna består av prefabricerade element med ytskikt av cementmosaik i två färgnyanser uppdelade i fält och fönsterkarmar täckta av brunlackerad plåt. Taket är platt med invändig avvattning. Under byggnadsvolymen finns ett garage och inlastningsplats i två våningar som angörs från norr. Garageytan är i vissa delar något större än byggnadens fotavtryck. Mot söder nås entrén via en förgård med gräsmatta.

Planförslaget innebär byggrätt för två nya volymer i anslutning till befintlig byggnad. Söder om kontorsbyggnaden föreslås en tillbyggnad i två våningar som blir entrén till gymnasieskolan från den lilla platsbildningen framför ingången till Gärdets tunnelbanestation. Byggnaden får en takyta för utevistelse på plan ett och grönt tak på övriga plana takytor på våningsplan ett och två. Nordväst om den befintliga byggnadsvolymen föreslås en tillbyggnad om sex våningar utformad med hänsyn till befintlig byggnad.

Skönhetsrådet efterlyste under sammanträdet en utredning av den befintliga byggnadens kulturhistoriska värden. Stadsmuseet har inte klassificerat byggnaden men det betyder inte att byggnaden saknar värden att beakta. Skönhetsrådet ställde sig trots avsaknaden av underlag i detta avseende i stort sett positivt till planerna på att komplettera det befintliga huset med två nya volymer. Enligt rådet faller den nordvästra, högre, byggnadsdelen, ur schemat rent strukturellt. Rådet ansåg att volymen bör sänkas i höjd och att den gestaltningsmässigt bör utformas så att den blir avläsbar som ett senare tillägg som tydligt relaterar till den föreslagna lågdelen.

Att lägga till en lägre byggnadsdel vid tunnelbaneentrén kan tillföra platsen rumsliga kvaliteter men kräver att torgytan blir tillräckligt stor för att härbärgera såväl förbipasserade som elever. Med 700 gymnasister som saknar skolgård kommer entréplatsen framför tunnelbanan bli den plats där eleverna samlas. Ytan framför tunnelbaneentrén är snävt tilltagen som den är och rådet såg inte att det blir en fungerande plats med föreliggande planförslag. I planhandlingarna framgår att det finns cykelparkering i garaget men rådet fann det föga troligt att det är en lösning som kommer att tilltala eleverna. Det finns således risk för att den lilla ytan mellan skolan och tunnelbanan också kommer att bli platsen där man parkerar sin cykel. Rådet önskade därför se att tillbyggnadens yta minskas så att en större yta tillskapas framför skolentrén. En ytterligare synpunkt rådet hade på planförslaget var att stadsbyggnadskontoret i planbestämmelserna fastslår att användningen skola (S) endast avser gymnasieskola. Detta för att redan nu markera att fastigheten inte lämpar sig som grundskola eftersom tillräckliga ytor för utevistelse saknas.

Föreliggande detaljplan syftar till att uppföra en skola för ca 900 elever från förskoleklass till åk nio samt en fullstor idrottshall. Planområdet omfattar platsen för Dalhagens bollplan mellan Hanstavägen, Finlandsgatan och Telemarksgången i Husby. Vidare syftar planen till att skapa goda utomhusmiljöer för skolans elever och möjliggöra en ny lokalgata mellan Hanstavägen och Finlandsgatan samt till att säkerställa angöring och pågående markanvändning på intilliggande fastigheter. Skolan och idrottshallen föreslås uppföras i fyra respektive två våningar i en sammanhängande byggnadsvolym utmed Hanstavägen och den nya lokalgatan. Byggnadens placering skapar en skolgård i en skyddad miljö samtidigt som en ny bebyggelsefront mot Hanstavägen uppnås i enlighet med målbilden att omvandla gatan till ett urbant stråk.

Skönhetsrådet ansåg, efter att ha tagit del av förslaget, att projektet har bra förutsättningar men att såväl byggnad som skolgård behöver få en tydligare gestaltning än vad som framgår av materialet. Detaljplanen reglerar i nuläget inte utformning eller material men fasadmaterial föreslås vara tegel eller likvärdigt robust material. I detta avseende var det Skönhetsrådets mening att, eftersom byggnadens utformning är helt avgörande, måste det säkerställas att skolbyggnaden ges högsta möjliga kvalitet avseende både fasadmaterial och färgsättning. Detta måste regleras i plandokumenten. Under rådets sammanträde framkom att stadsbyggnadskontoret som alternativ fasadbeklädnad tänker sig en solcellsfasad, något som är relativt oprövat i Sverige. Om man går vidare med detta alternativ bör enligt rådets mening gestaltningen inte låsas på ett tidigt stadium utan prövas under processens gång. Rådet fann vidare att byggnadens placering och riktning behöver tydliggöras; hur passar förslaget till exempel in i en framtida omvandling av Hanstavägen till urbant stråk och hur ska byggnaden relatera till omgivande bebyggelse? Skönhetsrådet efterlyste en skarpare bearbetning där till exempel tydliga entréer ökar orienterbarheten. Den rundade formen, som blir avvisande åt ena hållet men öppnar åt skolgården till, präglas än så länge för mycket av sin funktion som bullerskydd. Vad gäller skolgården ansåg Skönhetsrådet att det inte är acceptabelt med en friyta om 9,8 kvm/barn. Boverkets norm är 40 kvm/barn och i ytterstaden borde åtminstone hälften kunna åstadkommas. Rådet konstaterade att om skolgården är för trång måste skolan göras mindre. Gällande skolgården saknas naturvärdesinventering och trädinventering, utan vilka det blir svårt att avgöra hur mycket grönyta och hur många träd som ska sparas. Avslutningsvis fann rådet det glädjande att förslaget så tydligt redovisar pågående planarbeten i närheten även om ett sammanhållet program över aktuella planer varit mest önskvärt.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som syftar till att utöka byggrätten på fastigheten Tisslinge 2. Gällande plan medger skola som användning och avsikten är att bygga en ny förskola i två våningar, vilket motsvarar ungefär fem avdelningar för ca 90 barn.

På fastigheten Tisslinge 2 uppfördes på 1960-talet en förskola med fyra avdelningar för 64 barn. Förskolan brann ner 2013 men den behöver nu ersättas och antalet platser utökas då behovet av fler förskoleplatser i stadsdelen ökat.

Skönhetsrådet hade ingen erinran mot att fastigheten åter bebyggs med en förskola under förutsättning att byggnadens storlek minskas, liksom antalet avdelningar. Enligt Skönhetsrådets uppfattning är allt under 20 kvm utelekyta/barn i ytterstaden anmärkningsvärt trångt och för långt från Boverkets rekommendationer för att rådet ska anse att förslaget ska kunna accepteras.

Byggherren SISAB önskar att byggnaden får fasader med obrännbara fasadskivor av stenkomposit med detaljer i plåt. Rådet har de senaste åren hanterat SISAB:s konceptförskolor i flera detaljplaner och bygglov samt sett ett antal av dem byggda och tagna i bruk. Rådet har inte sett några övertygande exempel på användandet av dessa obrännbara skivmaterial. Ofta har önskan om att skapa variation i byggnadens uttryck med endast fasadskivor och plåtdetaljer inneburit att indelningen av skivmaterialet istället blivit orolig med skarpa kulörer på såväl fasadskivor som plåtarbeten. Därtill är monteringen av skivmaterialet ofta bristfälligt utförd vilket leder till skevheter i hörn, för stora avstånd mellan fasadskivor, fula möten m.m., något som inte heller bidrar till en positiv upplevelse av förskolebyggnaden ifråga.

Efter att ha tagit del av gestaltningsförslaget i remissunderlaget konstaterade rådet att även denna förskola får ett alltför oroligt uttryck. Vad förskolan på fastigheten Tisslinge 2 framför allt behöver är ett lugn i gestaltningen – både vad gäller indelningen av fasadmaterialet och färgsättningen. Rådet förespråkade också att SISAB tar fram andra, mindre avvisande fasadmaterial till sin konceptförskola.

Föreliggande förslag till detaljplan innebär att s.k. Stockholmshus uppförs i två grupper längs Folkparksvägen och Kristallvägen i Solberga. Stockholmshuset är ett typhus som tagits fram av de kommunala bostadsbolagen i en särskild projektorganisation. Tanken är att en upprepning av ett fåtal typologier som ska vara möjliga att bygga över hela staden ska kunna ge en fördelaktigare byggekonomi och förhoppningsvis också dito hyror. För att nå dessa mål har Stockholmshusen i huvudsak ritats som antingen lamellhus i fyra våningar eller punkthus i sex till åtta våningar. För att ytterligare pressa kostnaderna har Stockholmshusen, till skillnad från andra projekt tillåtits att ha markparkering. Några av de första husen av denna typ har tidigare planlagts i kvarteret Karneolen i stadsdelen.

Solberga uppfördes efter 1950 med enkla, men välgestaltade bostadshus av flera av samtidens namnkunniga arkitekter, t.ex. Sven Backström, David Helldén och Leif Reinius. Stadsplanen är signerad Sven Markelius. Även om det finns småhus i stadsdelen är det lameller i tre våningar och vissa strategiskt placerade punkthus som överväger. Flerfamiljshusen är enhetliga men med vissa individuella detaljer, t.ex. burspråk, franska fönster, portomfattningar m.m. Under tidigt 2000-tal har kompletteringar gjorts som i vissa fall på ett okänsligt sätt tillåtits bryta den gängse skalan. Nyare projekt, t.ex. nämnda Karneolen förhåller sig bättre till stadsbilden i området.

Skönhetsrådet ansåg att de båda föreslagna platserna är väl lämpade för nya bostäder gestaltade i enlighet med konceptet för Stockholmshusen. Stockholmshusen, som till viss del lånat till sitt uttryck ifrån 1940- och 50-talens stadsdelar, fungerar väl i Solberga utan att imitera den befintliga bebyggelsen för mycket. Det är dock fortsatt viktigt att misstagen från det tidiga 2000-talet inte görs om utan att den skala som t.ex. Karlenolen uppvisar utgör rättesnöre även här. Detta är såväl en stadsbildsfråga som en proportionsfråga för byggnaderna. De föreslagna lamellerna kan därför inte accepteras med en våningshöjd över fyra våningar. Om sockelvåningen behöver höjas något för att skapa genomgående entréer är det fullt möjligt, men inom nämnda våningshöjd. Rådet ansåg vidare att balkonger, i den omfattning som visas i planförslaget, mot gata kan vara ett tillskott och något som i Solbergas tradition blir en individuell detalj för dessa byggnader jämfört med redan beslutade Stockholmshus i området. Skönhetsrådet ville utöver detta inskärpa det olyckliga i att projektet innefattar ytterligare markparkering. Normalt sett accepteras inte att grönmark tas i anspråk för ytparkeringar och därför är det extra problematiskt att ett föregångsprojekt som Stockholmshusen gör sig beroende av en sådan lösning.

Rådet framförde vidare en önskan om att Stockholmshusens färgsättningskoncept utökas med fler färger än det dystert ljusbruna och gröna som visas upp i illustrationsmaterialet.

Föreliggande planförslag syftar till att uppföra 63 nya lägenheter i en byggnadsvolym om fyra våningar uppdelad på tre trapphus i hörnet av Backtimjegränd och Rädisvägen i Hässelby villastad. Förslaget innehåller även markparkering för 30 bilplatser. Planområdet är idag obebyggt och består av en svagt lutande gräsyta med träd och buskar. I planförslaget föreslås en bit intilliggande parkmark överföras till kvartersmark. Den omgivande bebyggelsen består av radhus, atriumhus och enfamiljshus, de flesta med en eller två våningar och pulpettak. På toppen av backen öster om tomten finns radhus med två våningar och inredd vind under branta sadeltak, samt en radhuslänga med förskjutna sadeltak. Atriumhusen norr om tomten är enplanshus med flacka tak. Den intilliggande bebyggelsen uppfördes under 1960- och 1970-talen och är utan kulturhistorik klassificering.

Skönhetsrådet ansåg att den föreslagna byggnadsvolymen är problematisk av flera skäl. En så pass massiv och tung gestalt dikt an fastighetsgränsen vid Backtimjegränd blir ett apart inslag i en omgivning med genomgående låg skala. Skönhetsrådet befarade att ett fyra våningar högt och halvslutet kvarter kommer att uppfattas som en institutionsbyggnad bland radhuslängor och atriumhus. Att omvandla parkmark till parkeringsyta för markparkering stämmer enligt rådets mening dåligt överens med stadens mål om minskad ytparkering. I planbeskrivningen s. 5 nämns översiktsplanens mål om att ”enskilda projekt måste ses i ett större sammanhang”, något Skönhetsrådet ansåg hade varit verkligt önskvärt i detta fall. Rådet avvisade inte bebyggelse på den aktuella platsen men ansåg att förslaget kräver en total omarbetning för att kunna bli ett tillskott i stadelen. En väg är att minska exploateringen och istället uppföra radhus, analogt med en omgivande bebyggelse. En annan möjlighet kan vara smäckrare flerbostadshus med betydligt mindre fotavtryck.

Skönhetsrådet fann att det föreliggande förslaget i för stor utsträckning tagit sin utgångspunkt ur ett exploateringsperspektiv och inte ur platsens förutsättningar och avstyrkte därför planförslaget till förmån för ett mer lyhört utformat projekt.

Föreliggande förslag till detaljplan innebär att en hårdgjord yta vid en drivmedelsstation i Rågsved bebyggs med en snabbmatsrestaurang. Tankstället kvarstår i oförändrat läge. Området ligger vid korsningen av Huddingevägen och Rågsvedsvägen och har sedan tidigare bilorienterade verksamheter. Den föreslagna snabbmatsrestaurangens gestaltning följer ett designkoncept som tagits fram för hela restaurangkedjan.

Skönhetsrådet ansåg att platsen väl lämpad för ändamålet och välkomnade att ingen ytterligare yta av den omkringliggande naturmarken tas i anspråk för planförslagets förverkligande. Rådet fann vidare det föreslagna designkonceptet prydligt och att det kommer att bidra positivt till verksamhetsområdet.