Möte 2020-02-03

Ledamot K Borg efterfrågade underlag för principdiskussionerna vid nästkommande delegationssammanträde. Sekreteraren informerade om att diskussionsunderlag kommer att sändas ut nästa vecka. 

Stadsdelsnämnden har efter ett medborgarförslag som inkom 2017 beslutat att en yogapaviljong ska uppföras i Vasaparken och att medel avsatts till detta ändamål 2020. Att skapa rofyllda platser är angeläget och förslaget ligger i linje med parkplanen. Parkmiljöavdelningen har efter att ha utrett två möjliga platser beslutat sig för en placering på en klippkant ut mot S:t Eriksplan. Paviljongen med måtten 5 x 7 meter anläggs delvis på plintar/gjutna betong fundament i den del där berget sluttar. Materialet föreslås vara linoljeimpregnerad furu utformad med stor omsorg i detaljerna. Paviljongens golv får två nivåer, en större yta för yoga och en mindre mot sluttningen som utformas med fallskyddsräcke. Mot gångytan placeras vridbara skärmar för att skapa mer avskildhet vid utövning av yoga, meditation etc. Taket får ett lätt uttryck med låg vinkel och litet överhäng. I undertaket integreras mjuk belysning för ökad trygghetskänsla. En ramp anläggs till paviljongen och nya buskage planteras för en mjukare inramning.

Rådet ansåg att platsen var väl vald och att paviljongen, så som den redovisades, får goda kvaliteter. Rådet framförde dock farhågor om att paviljongen kan få helt andra användningsområden än den tänkta och att risk för skadegörelse föreligger. Enligt rådet är det därför helt avgörande att åtgärden är helt reversibel om det skulle visa sig att paviljongen inte blir den lugna och meditativa plats som stadsdelsförvaltningen vill skapa.  

Planförslaget syftar till att tillskapa ytterligare kontorsytor inom fastigheten Barnhusväderkvarnen 36 på Norrmalm. Befintligt indraget våningsplan om en våning rivs och ersätts med en indragen påbyggnad om två våningar, vidare föreslås uppförande av en ny gårdsbyggnad om 6 våningar. Detaljplanen syftar även till att bygga in den idag öppna arkaden som löper längs med Drottninggatan mellan Rådmansgatan och Tegnérgatan. Den befintliga ytterväggen föreslås flyttas ut till raden av pelare som idag utgör arkaden. På så sätt tillskapas ytterligare ca 290 kvm yta för centrumändamål.

Byggnaden har en välbevarad exteriör med fasadbeklädnad i blankpolerad natursten och symmetriskt placerade fönster i trä. Den uppfördes 1963 som huvudkontor för postbanken och inhyste enligt tidens ideal olika bekvämligheter och servicefunktioner för personalen såsom lunchrestaurang/matsal, gymnastiksal och läkarcentral. Uppförandet av huset var en följd av citysaneringens principer om att placera storföretag och bankers ledningsfunktioner centralt i staden. Med hjälp av Lex Norrmalm, en exproprieringslag som antogs 1953, köpte staden ett stort antal tomter i city. Marken såldes inte vidare utan uppläts istället med tomträtt. Utformningen är tidstypisk med olika byggnadsvolymer som kontrasterar mot varandra och strukturen präglades av funktionalismens ideal om luftiga gårdar och goda ljusförhållanden. T.ex. lämnades en del av fastigheten obebyggd och öppen mot Tegnérlunden för att släppa igenom ljus och grönska från parken. 2007 byggdes öppningen igen med ett bostadshus.

Rådet ställde sig tveksamt till såväl takpåbyggnaden som till att bygga in arkaden. Vad gäller husets taksiluett är sättet att behandla volymerna med olika hög- och lågdelar mycket tidstypiskt. Husets volymverkan syns särskilt tydligt från Observatorielunden men även stående på Drottninggatan norr om fastigheten är detta påtagligt i stadsbilden och den avtrappade hushöjden är också en bugning till gamla tekniska högskolan och platsbildningen framför huset. Något som också syns tydligt från denna vinkel är mötet med huset på andra sidan Drottninggatan. I och med att takfoten på det före detta postbankshuset hållits ner och byggnaden trappar av fungerar mötet fint mellan de två husen. Rådet ansåg att påbyggnaden suddar ut denna dynamik ut på ett olyckligt sätt och helhetsintrycket blir mer kompakt. Ambitionen att åstadkomma en jämnare taksiluett är därför inte till gagn i detta fall. Skönhetsrådet fann att även om en siktlinjeanalys har visat att tillkommande byggnadsdelar skyms av andra, högre byggnader och torn från en rad olika utsiktspunkter i staden kommer påbyggnaden av nyss nämnda anledningar att ha en negativ inverkan ur stadsbildssynpunkt. Rådet ställde sig dock inte negativt till att det översta våningsplanet rivs och ersätts med en ny takvåning i ett plan om detta kan förbättra användningen, t.ex. genom högre takhöjd.

Igensättningen av arkaden fann Skönhetsrådet olämpligt av flera skäl. Dels kommer den endast 10 meter breda gatan bli ännu trängre när fotgängare inte längre kan passera genom arkaden utan hänvisas till trottoaren på motsatt sida. Att Drottninggatan i detta läge är en gågata ansåg rådet vara mer av en teoretisk definition då det förekommer dagliga varutransporter med lastbilar som parkerar och lastar på denna sektion av gatan. Den kommersiella yta som tillskapas är relativt liten sett till den negativa påverkan på hela gaturummet som en inglasning skulle få. Skönhetsrådet motsatte sig den privatisering av det offentliga rummet som åtgärden skulle innebära. Arkaden är dessutom en bärande del av byggnadens identitet och även om den inte upplevs positivt av förbipasserande borde detta kunna regleras med belysning och andra åtgärder. De få arkader som finns i Stockholm är välgörande och arkaden i föreliggande fall bidrar till att skapa ett luftigare gaturum i en annars trång gatumiljö.

Den nya gårdsbyggnaden hade Skönhetsrådet inget att erinra mot då den inte kommer att vara synlig utifrån. Rådet konstaterade dock att såväl kontor som bostäder får mindre dagsljus med åtgärden samt att gårdsmiljön även den kommer att bli mörkare och mindre användbar när ännu en byggnadsvolym adderas kvartersstrukturen.