Möte 2018-06-11

Rådet till skydd för Stockholms skönhet
13:30 - 16:20 Bolindersalen, Tekniska nämndhuset
  • § 1
  • § 2
  • § 3
  • § 4
  • § 5
  • § 6
  • § 7 Ladda ner alla filer under paragrafen
  • § 8

    Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för del av kvarteret Oslo m.fl. Syftet är att tillföra nya bostäder vid tre lokalgator genom att riva delar av sex befintliga parkeringsdäck och uppföra bostadshus med entréer mot respektive lokalgata. Ett bostadshus beräknas rymma ca 20, totalt tillförs området ca 120 nya bostäder. En del av det kvarvarande övre parkeringsdäcket föreslås bli bostadshusgård. Byggnadshöjden förslås inordna sig i den befintliga skalan, d.v.s. fem våningar och husen putsas utan synliga fogar. Det minskade antal parkeringsplatser som blir följden kommer, enligt den parkeringsutredning som gjorts, inte innebära problem och det kommer därför vara möjligt att tillgodose såväl befintliga som tillkommande behov av garageplatser. Förslaget ligger i linje med den vision om stadsdelarna i Järva som fullmäktige beslutat om redan 2007 och där det fanns ett tydligt mål om att bryta trafiksepareringen där det gör nytta. I översiktsplanen från 2018 pekas Husby ut som en stadsdel som har ”möjligheter och behov av stadsutveckling, främst med kompletteringar inom befintlig bebyggelsestruktur.

    Skönhetsrådet ansåg att en förtätning med bostäder i södra Husby är möjlig. Under sammanträdet 2018.06.11 diskuterades det föreliggande förslaget men också möjligheten att ta ett lite mer radikalt grepp och ta bort några av parkeringsdäcken och ersätta dem med två parallellt ställda bostadshus med egen bostadsgård. Enligt rådets uppfattning är det dock viktigt att det finns goda förutsättningar för parkering i området även om relativt goda kommunikationer, främst i form av tunnelbana, finns på nära avstånd. Visionen att där det är möjligt bryta trafiksepareringen, skapa entréer, trottoarer och viss kantstensparkering är, enligt rådet, god. Vad gäller det liggande förslaget ansåg rådet således att bostadshusen kan bidra till att tillföra liv, rörelse och i viss mån även trygghet. Nackdelen med förslaget som det är redovisat är att bostadshusen får en påver gårdsmiljö med utblick över parkeringsdäck. Frågan är om trygghetsaspekten med parkeringsytor i två plan som är direkt anslutna till bostadshusen kommer att uppfattas som trygg av de boende.

    En ytterligare aspekt på förslaget är den gestaltning som skisseras i underlaget. Rådet framhöll de kvaliteter Husby har i den starka färgsättning som på många sätt präglar stadsdelen. Varje kvarter har haft en egen kulör och rådet försökte värna detta när Svenska Bostäder skulle ta fram ett upprustnigsförslag för området. Svenska Bostäder genomdrev lite större variationer i färgskalorna och att fasaderna mot bostadsgårdarna skulle få en vit nyans. Nya hus ansåg rådet bör färgmäsisigt knytas till något av de omgivande kvarteren i stället för att få flera färginslag. Det finns andra och betydligt subtilare sätt att visa att byggnaderna utgör tillägg till en redan befintlig miljö, t.ex. genom god gestaltning, bra materialval i detaljer och entrépartier.

  • § 9

    Programförslaget omfattar ett större område mellan stadsdelarna Tensta, Rinkeby och Bromsten i Stockholm och Rissne i Sundbyberg. Syftet är att väva samman flera olika strukturer till en mer sammanhängande stadsmiljö. Programarbetet har sökt svar på frågor om hur sinsemellan mycket olika miljöer kan kopplas närmare varandra utan att göra våld på landskapsbild och stadsdelarnas individuella karaktär. I förslaget ingår 1 500 till 1 700 nya bostäder i både flerfamiljshus och radhus, en F-9 skola för 900 elever, två idrottshallar, två nya förskolor, utvecklade och iordningställda parker och nya gator och cykelstråk.
     

    Programförslaget utgår från fem stadsbyggnadsstrategier som legat till grund för en genomarbetad analys av områdets förutsättningar:
    1. Koppla samman stadsdelarnas befintliga gatustrukturer
    2. Utveckla de gemensamma rummen som mötesplatser
    3. Stärk den mänskliga närvaron kring de offentliga rummen
    4. Komplettera befintligt bostadsutbud
    5. Prioritera barnens platser

    Skönhetsrådet ansåg att programförslaget vara banbrytande i så måtto att det operationaliserar stadens mål om en mer sammanhängande stad i en fysisk verklighet. I arbetet tolkas viljan att närma stadsdelar inte främst ur ett exploateringsperspektiv, istället lyfts sociala, rumsliga och gröna frågor. Rådet uppskattade att sammankopplingen inte sker genom bebyggelse i dalstråken, utan att nya byggnader istället fungerar som rumsskapare som stärker offentligheten längs gator, parker och torg. Genom placeringen av skolan mellan stadsdelarna skapas en ny central plats som många invånare från de omgivande stadsdelarna kommer att röra sig till och från. Rådet ställde sig vidare mycket positivt till att barnens uteytor är generöst tilltagna vid skolan och de föreslagna förskolorna. Detta är föredömligt och bör utgöra riktmärke för program och planer på andra håll i staden.
     

    Landskapsrummet, med den smala dalgången mellan Rinkeby och Bromsten, kommer fortsatt att vara öppet och avläsbart. Ombyggnaden av Rinkebysvängen ger gatan en tydligare stadsgatukaraktär och de föreslagna radhusen utgör en viktig del i att både hålla Rinkebys nedtrappande skala ur ett estetiskt perspektiv, och skapa nya boendeformer i en stadsdel helt dominerad av flerfamiljshus. Detsamma, men omvänt gäller i Bromsten där förslaget föredömligt föreslår flerfamiljshus.


    Skönhetsrådet ansåg det viktigt att de nya gator som tillförs utformas för låga hastigheter och att de inte inbjuder till genomfartstrafik. Det är bra att det tillförs två kopplingar mellan Rinkeby och Bromsten så att det går att röra sig på fler sätt än ett. Dock behöver gatudragningen igenom den norra delen av Rissne skog studeras om och ges en västligare placering så att större skonsamhet kan visas mot de rödlistade fågelarter som identifierats i området. Detta gäller även fornminnesområdet på ungefär samma plats.

    Sammantaget fann rådet att programförslaget är välstuderat och att det med ovanstående förändringar kan utgöra en god grund för en mer sammanhängande miljö, där befintliga värden tas till vara och nya rumsligheter och bostadsmiljöer tillförs.

  • § 10

    Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för fastigheten Kyrkbyn 4 i den kulturhistoriskt värdefulla miljön intill Brommakyrka. Fastigheten har fram till 2015 ingått i samma fastighet som kyrkan. På aktuell fastighet finns en befintlig villa, Nya Klockargården, vilken ursprungligen använts som klockarbostad till kyrkan. Detaljplanens huvudsyfte är att ändra användning av fastigheten från kyrkligt ändamål till bostäder. Planen syftar även till att pröva två alternativa placeringar för byggrätt med två nya bostäder med god inpassning till den värdefulla kulturmiljön. För att värna om den kulturhistoriskt värdefulla miljön åläggs en utökad lovplikt för attefallsåtgärder samt varsamhetsbestämmelse på Klockargården och den stenrad vilken utmärker gränsen mellan kyrkogården och Klockargårdens tomt.

    Klockargården, byggd 1911, har en välbevarad jugendarkitektur ochär ursprungligen planerad som klockarbostad till kyrkan. Klockargården är inte värderad av Stadsmuseet, men ingår i detkulturhistoriskt värdefulla området kring Bromma kyrka, som är en av de äldsta kyrkobyggnaderna i landet.

    Skönhetsrådet såg positivt på förslaget, och även på att detaljplanen presenterar två alternativ. Rådet ansåg att alternativet med två fristående villor är att föredra framför ett parhus eftersom det kommer att ge ett nättare intryck än en större volym. Under rådets sammanträde diskuterades färgsättningen av de nya husen, och att den bör skilja sig från det befintliga huset så att tillskotten uppfattas som individer och inte repetitioner av Klockargården. I detaljplanen förs ett resonemang om gårdsbildningar kring Bromma kyrka, och att de nya villorna är tänkta att ansluta till den traditionen. Här ansåg rådet att Klockargården snarare är en fortsättning på villastadens sätt att bygga och därför inte kan inordnas i någon sådan gårdstanke. I en traditionell gårdsbildning vetter husens långsidor in mot gårdsplanen, medan husen i föreliggande förslag är placerade med gavlarna in mot mitten. Vad gäller detaljplanens genomförandetid föreslog rådet att den förlängs till 10 år, så att inte nya planarbeten för ytterligare bebyggelse kommer i fråga i närtid. Sammanfattningsvis ansåg rådet att förslaget är mycket välgestaltat och föredömligt i sin ambition att ta hänsyn till den omkringliggande miljön.

  • § 11

    Program för upprustning av Norr Mälarstrand fattades 2015 och mellan 2017-2018 kommer parken upprustas i fem etapper. Åtgärder som ingår är att åtgärda eroderad strandkant, upprusta lekplatser, se över belysning och asfaltstråk som kompletteras med sidoordnad stråk kantat med storgatsten för löpning. Björkbeståndet är åldershomogent och ska föryngras vilket innebär att många träd tas ner, även andra träd fälls och förväxta buskage trimmas. Åtgärderna innefattar även bryggor, spång och sittmöbler m.m.

  • § 12

    Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett nytt planförslag som innefattar ny bebyggelse invid Vinjegatan nedanför Blackebergs torg. Genom att räta ut och förskjuta Vinjegatan i sydvästlig riktning möjliggörs ett nytt kvarter med bostäder, centrum- och kontorsändamål. Detaljplanen möjliggör för ca 130 bostäder, en ny vårdcentral samt centrum- och kontorsändamål. Största andelen bostäder avses bli hyresrätter och ca 20 procent upplåts för bostadsrätter. Marken är upplåten på tomträtt till Primula AB. De befintliga byggnaderna som står på fastigheten Norrmannen 11 ska rivas. Innan den befintliga vårdcentralen rivs ska den nya vårdcentralen vara färdigbyggd. En förutsättning för detaljplanen är att parkering till största del anordnas under mark.


    Blackeberg är en tunnelbaneförort, byggd huvudsakligen på 1950-talet i kuperad terräng. Stadsdelen har en tydlig stadsbyggnadsstruktur med naturen som utgångspunkt för bebyggelsen, och består främst av lamellhus om tre till fyra våningar vilka bildar halvslutna kvarter och följer topografin med öppningar genom både portiker och släpp mellan bebyggelsen. Punkthus om 9-10 våningar finns strategiskt placerade inom stadsdelen och markerar landmärke, entréområde eller fondmotiv. Större delen av Blackebergs bebyggelse har klassats som särskilt kulturhistoriskt värdefull (grön) av Stadsmuseet. Tunnelbanestationen ritad av arkitekt Peter Celsing är blåklassad. Hus i park-temat och markplaneringen är avgörande för stadsdelens karaktär. Byggnaderna inom fastigheten Norrmannen 11 har ett visst kulturhistoriskt värde.
     

    Skönhetsrådet ansåg att platsen är möjlig att bebygga, men ställer sig mycket tveksamt till formen och typologin i förslaget. Att räta ut Vinjegatan och ersätta de befintliga husen med nya bostadshus är möjligt, men det måste ske på ett betydligt mer övertygande sätt i relation till det befintliga Blackeberg. Förslagets genomförande skulle också innebära att många uppvuxna träd skulle få stryka på foten, bland annat talldungen utanför vårdcentralens entré och kastanjerna i södra delen mot smalhusen. Här frågade sig rådet hur fällning av ett stort antal träd hänger ihop med förslagets ambition att ta hänsyn till den omgivande stadsbyggnadskaraktären, i vilken sparad naturmark är ett av de starkaste inslagen. Här har tidigare förtätningsprojekt relaterat något så när både till stadsdelens skala, och till den för Blackeberg så karakteristiska naturmarken. Detta förslag skulle dessutom, även om det finns öppningar in i kvarteret, innebära en helt ny typologi och skala, med fem- och niovåningshus. Möjligheten att gå upp i höjd är, enligt rådets mening, redan intecknad i och med det höghus som tillfördes torget i början av 2000-talet, och även om femvåningshusen i förslaget är lägre i kvarteret så blir de väldigt höga gentemot den omgivande bebyggelsen. Rådet ansåg att fyravåningshus är möjligt på platsen.

    Under rådets sammanträde diskuterades även förslagets taklandskap och form, som med sina mansardtak blir ett olyckligt och främmande inslag i stadsdelen. Det som behövs i denna del av Blackeberg är inte mer karaktär och form, utan snarare mer lugn, inte minst för att undvika konkurrens med den närliggande stationsbyggnaden ritad av Peter Celsing i början av 1950-talet. Skönhetsrådet förespråkar istället sadeltak i liknande lutningar som på de kringliggande lamellhusen. Vad gäller de befintliga husen så kan dess kvalitéer diskuteras, men i en tid då hållbarhet är ett ledord borde det åtminstone vara ett krav att befintliga hus beskrivs och utreds mer ingående än vad som skett i detta förslag. Rådet förutsätter att husen dokumenteras noggrannare än vad som gjorts i det fortsatta planarbetet.

    Sammanfattningsvis anser rådet att en lugnare gestaltning och en generell fyravåningsskala är nödvändig för att projektet ska bli bra.

  • § 13
  • § 14
  • § 15
  • § 16
  • § 17
  • § 18

    Informerade sekreteraren om sitt och stadsarkitektens möte med slottfogden angående ryttarstatyn över Karl XIV Johan.

     

    Sekreteraren har deltagit i ett seminarium om stadskvalitet som Skanska, haft visning av Vattugaraget för stadsledningskontoret samt intervjuats i holländsk tv, även det om Vattugaraget. Sekreteraren informerade även om en intervju som publicerats i Stockholm Direkt om arkitektonisk kvalitet i mindre kända miljöer i Västerort.

     

    Erinrade sekreteraren om den årliga utflykten 12 juni.

     

    Informerade sekreteraren om höstens seminarium 13 november som har temat "Barn i tät stad".

     

    Slutligen avser kansliet att senast onsdag 13 juni meddela om det blir ett delegationssammanträde måndag 18 juni.

  • § 19
Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.