Möte 2023-08-21

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett nytt planförslag i syfte att dels omvandla Farstarondellen till en stadsgata med bostäder, dels att omdana den angränsande delen av Magelugnsvägen till ett urbant stråk. Detaljplanen omfattar ca 300 bostäder i tre kvarter, LSS-boende och lokaler för centrumändamål. Rondellen ska omvandlas från trafikcirkulationsplats till stadsmiljö men med fortsatt god framkomlighet för regional trafik.

Skönhetsrådet ansåg att platsen är möjlig att bebygga men att förslaget behöver omarbetas med lägre exploateringsgrad, jämnare takhöjder och mer grönska. Ett av Farstas främsta karaktärsdrag, och därmed kvalitet, är bebyggelsens anpassning till topografin och dess fria placering i landskapet. Även tydliga byggnadsvolymer med antingen höga hus eller låga lameller är något som utmärker Farsta. I planförslaget finns trappningar både inom och mellan volymer vilket skapar en orolig otydlighet och framstår som främmande. Den föreslagna bebyggelsen skulle vinna på att renodlas på ett sätt som ansluter bättre till den omkringliggande planstrukturen och att de föreslagna högdelarna i gatuhörnen utgår.

Vad gäller omdaningen av Magelugnsvägen önskade rådet att konsekvenser och helhetsverkan blir tydligare belyst till nästa skede i planprocessen. I tidigare projekt längs Magelugnsvägen har angöring inte tillåtits på grund av att trafikbelastningen är dimensionerad som avlastningsled, i ett annat projekt anlades en parallellgata för angöring. I föreliggande förslag finns en tredje lösning med de angöringsfickor som borde vara en grundförutsättning för ett urbant stråk, men som inte varit möjligt tidigare. Rådet önskade se en generell princip längs hela vägen så att miljön blir sammanhållen och begriplig. Att rondellen ska omvandlas men med fortsatt god framkomlighet för regional trafik förefaller vara något av en motsättning som inte ger de bästa förutsättningarna för den urbana miljö man vill uppnå. På Magelungsvägens norra sida är trädridån mellan trafikleden och järnvägen mycket viktig för att minska det totala trafikrummets verkan.

Cirkulationsplatser tycks anses förlegade idag när bilens utrymmen minskar och stadsplaneringen inriktar sig på andra transportslag. Samtidigt är cirkulationsplatser ofta medvetet och omsorgsfullt gestaltade - i föreliggande fall med rönnar, hassel och planteringar - och fyller en viktig funktion i att fördela trafiken på ett funktionellt sätt. I stadens ytterområden fick rondeller ofta en viktig funktion som port till det nya samhället. En farhåga som rådet hyste är att den trafikkorsning som föreslås ersätta rondellen medför att den totala mängden hårdgjord yta blir större än idag med breda gator som övergår i ett spårområde. Trafikflödena måste därför balanseras mot stadsbyggnadsvärdena och för dem som i framtiden ska bo i den nya miljön är det viktigt med väl tilltagen grönska. Vidare behöver en mer generös platsbildning eller torg tillskapas för att det ska bli den trivsamma och urbana miljö som förslaget eftersträvar. Den lilla platsen i hörnet av kvarter C räcker inte för ett så stort nyexploaterat område. Urbanitet innebär även träd och parker och förutsättningen för ett levande urbant stråk är att det finns entréer och angöringsfickor kombinerat med platsbildningar och torg med riklig stadsgrönska.

Gällande parkeringslängornas framtid invid Hagforsgatan menade rådet att det är en förhandlingsfråga som skulle vara väl värd att driva för att få mer utrymme, t.ex. för en generösare gård i kvarter B och/eller en samordnad parkeringslöning. Likaså skulle mötet med den småskaliga radhusmiljön vinna på att lamellen i fem våningar bearbetas eller lyfts ur förslaget. Det är värt att fundera på hur den på pappret uppritade detaljplanegränsen kommer att upplevas ur fotgängarens perspektiv med en abrupt övergång mellan hög och tät nybyggnation och glest parkeringsområde. Gränsen är en skrivbordskonstruktion som blir svår att förstå i en levd verklighet.

Rådet har under flera år påtalat parkeringsfrågan och den nuvarande situationen där varje enskild plan förväntas lösa sina egna parkeringsplatser. Istället borde frågan samordnas i betydligt högre grad genom gemensamma mobilitetslösningar och genom att fastighetsägare områdesvis ser över och samordnar antalet platser.

Planförslaget innebär att fyra punkthus uppförs längs med Västertorpsvägen samt att befintlig förskola får en något justerad och utvidgad byggrätt. Punkthusen är grupperade i par med en befintlig byggnad liggande dem emellan. I planområdets västra del tas en lokal parkyta med uppväxta ekar i anspråk som i sin tur fungerat som entré till det s.k. Västertorpsstråket. Punkthusen föreslås uppföras i fem våningar med fasad i antingen rosttrögt stål eller tegel. Parkering ordnas i garage under det västra punkthusparet där inkörsel sker genom en utvändig ramp.

Skönhetsrådet ansåg att platsen är möjlig att bebygga men att planförslaget ställer flera frågor som behöver beaktas för ett gott slutresultat. Först och främst konstaterade rådet att bristen på en sammanhållen planering för förtätning av efterkrigstidens förorter lett till brokiga tillägg som saknar den ursprungliga bebyggelsens kvalitativa enhetlighet. I det aktuella fallet ses detta tydligt i planområdets direkta anslutning. Exempelvis innebär detta att en under 1990-talet anlagd markparkering hamnar mellan de föreslagna punkthusen. En samordning hade kunnat ge en gemensam mobilitetslösning under mark som samtliga tillägg kunde nyttja.

Rådet ansåg att punkthusen i sin repetitiva uppbyggnad i par där samtliga byggnader har samma höjd till viss del mildrar brokigheten. Samtidigt ger placeringen, av framförallt de västra husen, ett olyckligt intrång i grönstråkets entré som inte kommer att uppfattas lika tydligt från gatan. Rådet ansåg att detta är en huvudfråga som bör lösas, exempelvis genom ett borttagande av parkeringsgaraget med tillhörande utvändig ramp. Detta ger möjligheter till att låta naturmark sila ner mellan husen och en gen koppling för den parkväg som behöver dras om. Husen kan i denna del med fördel skjutas något åt väster i och med att rampen under alla omständigheter bör utgå. Rådet ansåg att kollektivtrafikläget är så gott, i direkt anslutning till Västertorps tunnelbanestation, att parkering utöver platser för tillgänglighet inte bör vara nödvändiga.

Rådet ansåg avslutningsvis att höjdsättningen är mycket viktig i detta stadsparti och finner att totalhöjden bör hållas ned oavsett om byggnaderna konstrueras i trä eller med betongstomme. Vidare bör konstruktionen tydligare styra fasadmaterialet. Rådet såg gärna att en träkonstruktion också får en träfasad och att en betongkonstruktion med fördel får en fasad i puts, i likhet med omgivningen.

Susanne Höglin berättade om seminariets program. Med anledning av stadens satsning Fokus Järva och sammanslagningen av Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista till Järva stadsdelsområde kommer Skönhetsrådets seminarium 2023 att handla om Järva. Syftet med seminariet är att skapa förståelse för hur Järvas stadsdelar planerades, vilka ideal och behov som formade dem och hur dessa idéer står sig idag. Under seminariet kommer även frågan om hur stadsdelarna har utvecklats, vilka förändringar som gjorts och hur planeringen ser ut framåt att belysas.

Under rådets principdiskussion vid delegationssammanträdet 20 mars i år beslöts addressera frågan om Stockholms stadsplanering och möjligheten att byta strategi så att staden detaljplanerar och sedan säljer byggrätter i stället för den planeringsordning som länge varit förhärskande.

Rådet ansåg att frågan bör följas upp ytterligare genom skrivelse till fullmäktige.

Erinrade sekreteraren om att han kommer att delta på Icomos kulturarvskonferens i Sydney under perioden 2023.08.31 - 2023.09.08.

Informerade sekreteraren om att han under förmiddagen haft ett möte med stadens säkerhetsdirektör för att ta del av information om stadens kris- och beredskapsorganisation som rådet är en del av. Rådet kan t.ex. komma att bli involverat i kulturmiljöfrågor, t.ex. skydd av enskilda byggnader.

Sekreteraren informerade om att Vanja Knocke, Statens fastighetsverk, tagit kontakt med ordförande och sekreteraren om Kungliga Konsthögskolans renovering. Skönhetsrådet ställde sig positivt till förslaget efter den information som SFV tillsammans med företrädare Konsthögskolan och ansvarig arkitekt delgav ledamöterna vid delegationssammanträdet 2023.04.17. Rådet fick dock aldrig bygglovet på remiss. Efter diskussion med Vanja Knocke beslöt ordförande och sekreteraren att i ett brev till stadsbyggnadskontoret klargöra att rådet ansåg att de nya takfönstren var möjliga och att den föreslagna utformningen av konstruktionen som innebär möjlighet att tillföra mörkläggningsgardiner, om ljuset från fönstren upplevs som störande, var tillfyllest.