Möte 2018-08-20

Rådet till skydd för Stockholms skönhet
13:30 - 16:20 Bolindersalen, Tekniska nämndhuset
  • § 1
  • § 2
  • § 3
  • § 4
  • § 5
  • § 6 Ladda ner alla filer under paragrafen
  • § 7

    Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som omfattar bostadsbebyggelse om cirka 85 bostäder samt en förskola med fem avdelningar som är tänkt att ersätta en befintlig förskola med tidsbegränsat bygglov. Planen möjliggör även lokaler för centrumändamål. Föreslagen bebyggelse omfattar två punkthus i sex till nio våningar, ett lamellhus i fyra våningar samt en förskolebyggnad i två våningar som delvis är integrerad i ett av punkthusen. Det föreslagna planområdet, beläget i Björkhagen vid Karlskronavägen, angränsar Björkhagens skola och flerbostadsbebyggelse inom kvarteren Kölden och Rimfrosten. Planområdets sydöstra del gränsar till Nackareservatet inom Nacka kommun.


    Under sammanträdet diskuterades flera aspekter av förslaget. Rådet såg positivt på den nya förskolebyggnaden med genomarbetad arkitektur, en uppfriskande kontrast till de många barackliknande förskolor som föreslås på andra håll. Däremot konstaterade rådet ännu en gång att friytan per barn i förslaget uppgår till endast 10 kvm, vilket ligger 30 kvm under Boverkets rekommendation. Detta ansåg inte rådet vara acceptabelt i ytterstadsmiljö. Att hänvisa barnen till det intilliggande Nackareservatet är inte godtagbart, särskilt inte som detta endast gäller de större barnen. De mindre rör sig sällan utanför förskolan utan är under flera år hänvisade till gården. Att den fina grönskande gården med sina stora träd ersätts med hårdgjord yta fann rådet mycket olyckligt. Vad gäller de planerade bostadshusen ansåg rådet att den strukturella uppbyggnaden med lamell- och punkthusen är väl avvägd. Däremot skulle en omgestaltning behöva ske av punkthusen, som enligt rådets uppfattning inte kan definieras som punkthus i ordets egentliga mening. För att fungera skulle de antingen behöva sänkas, alternativt göras betydligt slankare i alla ledder för att tåla den föreslagna höjden. Det nuvarande förslaget blir istället en mindre lyckad hybrid mellan två hustyper.

    Det föreslagna lamellhuset ansåg rådet ha förutsättningar att bli ett värdefullt tillskott i gatubilden men även det behöver ses över på några punkter. Olikt den befintliga bebyggelsen, som är avdelad i mindre enheter, utgörs förslaget av en förhållandevis lång och enahanda lamell. Dessutom med en neddragen takvåning i plåt som endast ger effekten att huset försöker se mindre högt ut än vad det är. Skönhetsrådet önskade se en förändrad gestaltning så att det massiva intrycket av byggnaden och den dominerade takvåningen minskas.

  • § 8

    Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för Axelsbergs centrum, fastigheten Lokatten 1 m.fl. Förslaget syftar till att förtäta centrum med flerbostadshus samt att skapa nya parker, torg och gator. För att genomföra förändringen krävs att de befintliga centrumbyggnaderna rivs och att marken jämnas ut så att befintlig planskildhet utgår.


    Den nya bebyggelsen i centrum föreslås förhålla sig i den befintliga bebyggelsens riktning. Det nya kvarteret består av en bas för centrumändamål och fyra bostadsvolymer med varierande våningsantal mellan en, sex och tio våningar. Terrassen som bildas ovanpå bottenvåningen, mellan bostadsvolymerna kan användas som privata gårdar med grönska. Fasaderna föreslås vara uppbyggda av två lager som ska skapa en luftig volym. Det yttre skiktet ska delvis vara genomsiktligt i halvtransparent material. Gestaltningsidén är att huset ska samspela med parkmiljön norr om huset och att gröna nyanser på det yttre skiktet, som t.ex. kan vara lackerad sträckmetall, ska ge associationer till bladverk. Fläktrummen på taket ska placeras indragna från fasaderna och det halvtransparenta yttre fasadmaterialet av metall dras upp så att volymerna ska uppfattas tonas ut mot himlen.


    Enligt rådets uppfattning har centrumanläggningen i Axelsberg inte ett så högt kulturhistoriskt värde att den inte kan ersättas, förutsatt att det som byggs tillför miljonprogramsområdet kvaliteter både vad gäller arkitektur och vistelsevärden. Rådet ansåg således att en rivning kan accepteras och att förslaget att förändra marknivåerna så att den nedsänkta torgytan och Selmedalsvägen liksom tunnelbaneentrén får en sammanhängande höjd är positiv för centrumbildningen. Rådet biträdde också att den nya bebyggelsen får samma riktning som områdets så karaktäristiska bostadshus ritade av arkitektkontoret Ancker, Gate och Lindgren på 1960-talet.


    Skönhetsrådet hade dock grava invändningar mot den föreslagna bebyggelsens arkitektoniska gestaltning, dess volymbildning, höjder och material. Enligt rådet bör bostadshusen vara lägre – de är ett komplement i Axelsberg och som sådana inordna sig i områdets struktur och byggnadshöjder. Rådet ansåg även att höghusen står för tätt. En tätare kärna runt tunnelbanestationen bör istället åstadkommas med andra typologier. Ur boendesynpunkt kommer tätheten troligen även resultera i dåliga dagsljusförhållanden i lägenheterna, i synnerhet om dessa är enkelsidiga. Den illustrerade fasaden i dubbla skikt där det yttre ska bestå av en semitransparent skärm, har inte sådana kvaliteter som krävs för att bli det tillskott som Axelsbergs centrum behöver för att lyfta och utveckla stadsmiljön. Miljonprogramsområden kritiseras ofta för sin kärva och storskaliga utformning. Enligt rådet är inte lackad sträckmetall eller annan perforerad plåt, om så i bladmönster, tillräckligt omhändertagande för att bidra till en mänskligare skala i Axelsbergs centrum.


    Rådet önskade i sammanhanget lyfta frågan om de föreslagna semioffentliga passagerna i projektet. Kopplingarna till såväl det föreslagna terrassplanet som genom den lägre volymen mot Gyllene bägaren 8 behöver tydliggöras och – om de ska vara verkligt publikt tillgängliga – ges x-bestämmelse i plankartan. Även denna del av planförslaget behöver därför omarbetas. Skönhetsrådet ansåg sammanfattningsvis att ovan anförda brister i planförslaget kräver en grundlig omarbetning.

  • § 9

    Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för fastigheten Skeppsholmsviken 9 m.fl. i syfte att ge ett tillfälligt planstöd för befintlig spårvagnsdepå samt för en anläggning avsedd för konferens och restaurang som ska ersätta Aquarias vattenmuseum. Den tillfälliga planen som ska ge stöd för användningen ska gälla högst tjugo år från det att planen vunnit laga kraft. När tiden löpt ut ska marken användas för besöksändamål, t.ex. museum, konsthall och/eller saluhall. Planförslaget medger komplement till besöksanläggningen såsom mindre butiker och restauranger. Inom planområdet skapas en ny, allmänt tillgänglig brygga i vattnet som ska leda till det nya publika område vid vattnet som ingår i planförslaget för grannfastigheten, Skeppsholmsviken 6 m.fl. (Dnr 2016-06685).


    Skönhetsrådet ställde sig i princip positivt till planförslaget. Rådet såg positivt på att Aquaria vattenmuseum kan ersättas med en något mindre byggnad och att fastighetens front mot vattnet också får en prydligare utformning, med gavelpartierna något förskjutna från varandra. Rådet hade inte heller någon erinran mot att planförslaget medger en allmänt tillgänglig brygga. Enligt rådets uppfattning måste dock stora delar av den nya byggnadsvolymen omgestaltas. Den koppling till Ferdinand Bobergs maskinhall som uppfördes till Stockholmsutställningen 1897 är för långsökt och har resulterat i en för monoton långsida och ett gavelparti mot gatan som i stället blivit lite för bearbetad. Byggnadsdelens fasad mot vattnet hade rådet ingen synpunkt på.

    Att planförslaget stöder viss användning under begränsad tid för att sedan stödja delvis annan användning har som rådet förstått det aldrig tidigare prövats. Rådet såg dock gärna att fastigheten i framtiden kan användas för besöksverksamhet av något slag, gärna ett museum. För att säkerställa att en annan verksamhet kan bedrivas om tjugo år framhöll rådet att ett servitut kopplat till grannfastigheten Skeppsholmsviken 6 m.fl. måste upprättas, alternativt att en gemensamhetsanläggning inrättas. Detta för att leveranser och sophantering ska kunna fungera även när den intilliggande parkeringsplatsen som används idag tagits i anspråk av Gröna Lund.

  • § 10

    Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som möjliggör en ny bygggnad med kommersiellt innehåll på fastigheten Sju Sekel 1. Förslaget innebär att befintlig byggnad rivs och ersätts med en ny som har en annan form och ett större tak än förefintligt hus samt att 375 kvm parkmark övergår i kvartersmark. Byggnaden förslås gestaltas med stora glaspartier mot Kungsträdgården och Hamngatan. Kortsidorna utformas täta i natursten. Taket kragar ut över hela byggnaden och bildar ett skärmtak runt hela byggnaden. Under befintlig byggnad finns en nätstation som föreslås ligga kvar men delvis byggas om då den lucka i mark som idag används behöver flyttas.

     

    Skönhetsrådet ansåg således att förslaget är oacceptabelt eftersom det minskar den allmänt tillgängliga ytan i Citys viktigaste park och att den introducerar handel som inte är förenlig med parkens syften. Planförslaget innebär att ytterligare en del av den offentliga parkytan i Kungsträdgården privatiseras och att en ny byggnad innehållande elektronikhandel uppförs. Rådet har tidigare, på eget initiativ, yttrat sig i frågan genom en skrivelse till kommunfullmäktige 2016.

     

    Sedan förslaget först presenterades har vissa justeringar gjorts i höjd och utbredning. Hela byggnaden har bl.a. lagts på ett podium som höjer upp den kraftigt. Särskilt mot Kungsträdgårdsgatan blir detta mycket störande där anläggningen avslutas med en hög mur. Skönhetsrådet framhöll, liksom tidigare, att Kungsträdgården är fel plats för en elektronikaffär och att planarbetet därmed bör avbrytas. Skönhetsrådet önskade påminna om att staden har planmonopol och därför har laglig rätt att inte driva planarbetet vidare. Att det aktuella elektronikföretaget förvärvat tomträtten till fastigheten innebär inte att de har rätt att utöka sin yta på Kungsträdgårdens bekostnad.


    Hur fastigheten Sju Sekel 1 kan utvecklas – befintlig restaurangpaviljong är sannerligen ingen prydnad – bör i första hand vara en fråga om hur Kungsträdgården kan stärkas som allmänt tillgängligt offentligt rum. För stadens del bör detta vara en principiell fråga om att skydda värdefull parkmark från exploatering. Rådet avstyrker därför bestämt ett vidare planarbete.

  • § 11

    Informerade sekreteraren om artiklar i DN avseende rådets syn på planförslaget för Applebutiken, i SvD om Skönhetsrådets verksamhet samt i radio P4 Stockholms serie Dolda rum om Vattugaraget.

    Sekreteraren informerade om en föredragning om Skönhetsrådet vid möte med en grupp rådgivande arkitekter från Frankfurt am Main som varit på studiebesök i Stockholm, vilket var uppskattat då diskussion om inrättandet av ett Skönhetsråd i Frankfurt pågår.

    Informerade sekreteraren om sin förestående föräldraledighet under oktober.

    Redaktionsgruppen för boken som ska ges ut i samband med rådets 100-årsjubileum ska träffas efter dagens sammanträde för att diskutera det manus som sekreteraren sänt ut för synpunkter innan det överlämnas till Stockholmia förlag i slutet av september.

  • § 12

    Kungsholmens stadsdelsförvaltning har i en skrivelse bemött rådets synpunkter på upprustningen av Norr Mälarstrand. Stadsdelsförvaltningen har inbjudit till platsbesök i september för att diskutera upprustningen vidare.

  • § 13
  • § 14

    Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett nytt planförslag som syftar till flerbostadshusbebyggelse i fem till sex våningar med garage i suterräng på en grönyta mellan Grimstagatan och Bergslagsvägen. Bostadsbebyggelsen består av två sammanbyggda lameller. Bullernivåerna på platsen är påtagliga och bebyggelsen kommer därför att vända sig primärt mot Grimstagatan. Mot Bergslagsvägen tillskapas dock en bostadsentré.


    I stadens översiktsplan pekas generellt på att alla stadens delar behöver utvecklas för att bostadsmål och hållbarhetsmål ska kunna uppnås. Vidare lyfts vikten av att enskilda projekt måste ses i ett större sammanhang så att långsiktiga mål och omfattande stadsbyggnadsinsatser inte försvåras eller omöjliggörs. För Grimsta nämns att stadsdelen har vissa möjligheter till stadsutveckling inom befintlig struktur. Invid planområdet passerar Bergslagsvägen som i översiktsplanen pekas ut som ett urbant stråk. Begreppet urbant stråk betyder överbreda gator i lokala vägnätet eller motortrafikleder med sidoområden som på kort eller lång sikt omvandlas till levande stadsmiljöer. Planområdet utgör en del i ett storskaligt landskapsrum som domineras av Bergslagsvägen. Vägen ligger i en mindre dalgång och planområdet ligger på en liten ås som kringgärdar den. Från planområdet ses den ikoniska kontorsbebyggelsen i Råcksta samt punkthusen som omgärdar Vällingby centrum, även punkthuset vid Blackebergsplan kan skymtas. Det intilliggande punkthuset från början av 1950-talet har ett starkt kulturhistoriskt värde grundat i sin nyskapande konstruktion och roll som riktmärke i det omkringliggande landskapet.


    Skönhetsrådet ansåg att platsen är möjlig att bebygga, men att huset då måste vara lägre och bättre förhålla sig till den sidoförskjutna lamellbebyggelse som är karakteristisk för Grimsta. Närliggande bebyggelse längs Grimstagatan som är uppförd i tre till fyra våningar bör utgöra volymmässig referens. Detta innebär att ett lägre men längre bebyggelseförslag i maximalt fyra våningar kan prövas. Tillkommande bebyggelse måste verka med landskapet, inte emot det som i det föreliggande förslaget där en front föreslås just där marken trappar ned. Höjden i förslaget förtar det medvetet placerade punkthusets funktion som orienteringspunkt och accent i landskapet.

    Rådet önskade också lyfta långsiktigheten i planeringen. Förslaget föregriper på ett olyckligt sätt den utveckling av Bergslagsvägen mot ett urbant stråk som stakas ut i den nyligen antagna översiktsplanen. I stadsbyggnadsnämndens startpromemoria från 2017 står att förslaget ska anpassas efter Bergslagsvägens framtida utveckling. Tvärtemot den ambitionen låser staden genom det aktuella förslaget denna del av Bergslagsvägen med en frimärksplan.

  • § 15

    Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett nytt planförslag i syfte att bekräfta och bevara ursprunglig volym och proportioner för befintlig byggnad inom fastigheten Dikten 63. Byggnaden beläggs därför med skyddsbestämmelser. Planen syftar även till att möjliggöra för centrumändamål. I planförslaget säkerställs att eventuella exteriöra åtgärder ska utföras varsamt så att byggnadens befintliga klassicistiska karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Nya takkupor ska exteriört utföras likt de befintliga. Enligt gällande detaljplan från 1930 får högst en tredjedel av vinden inredas för bostadsändamål. Därför föreslås en planändring som möjliggör inredning av hela vinden.

    Byggnaden inom fastigheten är uppförd 1927 och ansluter mot Höglandstorget. Bostadshuset är sammanbyggt med bostadshuset på fastigheten Dikten 1. Byggnaden är två våningar hög och innehåller fem lägenheter. Samtliga lägenheter nås via trapphus från gatan samt gården. På gården finns en fristående komplementbyggnad.


    Skönhetsrådet hade inget att erinra mot planen utan ville endast understryka vikten av att framtida takkupor placeras symmetriskt, såväl mot gatan som mot gården, med maximalt tre kupor per sida. För att åstadkomma detta, ansåg rådet att den befintliga takterrassen mot gård bör ersättas med en kupa. Rådet såg även gärna att gatufasaden kompletteras med en fransk balkong lik de befintliga.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.