Möte 2018-12-10

Rådet till skydd för Stockholms skönhet
13:30 - 17:00 Bolindersalen, Tekniska nämndhuset
  • § 1
  • § 2
  • § 3
  • § 4
  • § 5
  • § 6
  • § 7
  • § 8
  • § 9

    Planförslaget innefattar ny bebyggelse inom fastigheten Enskede Gård 1:1 i Gamla Enskede. Två nya lamellhus med cirka 60 bostäder i den västra delen av planområdet, söder om Sankt Eriks katolska skola, samt fem stycken parhus i områdets östra del närmast Handelsvägen planeras. Lamellhusen förses med underjordiskt garage medan parhusen får en parkeringsplats per lägenhet. Förslaget innefattar även tre nya fickparker samt en ny lokalgata. Grönstråket genom planområdet anlades samtidigt som lamellhusbebyggelsen på 1940-talet, i enlighet med Stockholmsstilens ideal om ett halvöppet parklandskap som anpassats till områdets topografi och vegetation med slingrande gångvägar.

     

    Skönhetsrådet insåg behovet av nya bostäder men ansåg det ändå beklagligt att bebygga de grönytor som tillsammans med husen från 1940-talet utgör områdets ursprungliga planläggning, vilket gör att även de har ett kulturhistoriskt värde. Med detta sagt såg rådets ledamöter ändå positivt på att utmaningarna i förslaget, till exempel vad gäller den förlorade naturmarken, har tagits på allvar och resulterat i ett stramt och formstarkt förslag. Vad gäller parhusen ansåg dock rådet att den översta våningen bör utgå eftersom den gör att husen blir onödigt höga. Enligt rådets mening var det omotiverat att ge parhusen intrycket av att vara trevåningshus när de endast utgörs av två och en halv våning. Dessutom kommer de oglasade ytorna inbjuda till framtida inglasningar, vilket ytterligare stärker trevåningskaraktären. Även lamellhusen bör hållas ner i höjd genom att teknikvåningen görs så liten som möjligt. Detta möjliggör en bibehållen upplevelse av trevåningshus som ansluter till befintlig bebyggelse. Vad gäller de två alternativen för genomfartsväg förordade Skönhetsrådet utformningsalternativ 2, med utfart mot Enskedevägen. Det är emellertid viktigt om detta alternativ kommer till stånd, att staden utför åtgärder, fysiska eller genom skyltning, som beivrar oönskad genomfartstrafik.

  • § 10
  • § 11

    Planförslaget syftar till att uppföra en ny byggnad innehållande cirka 100 bostäder, kontor, samt lokaler för kultur- och centrumändamål. Förslaget innebär ett 21 våningar högt hus som till viss del står på en lägre byggnad om tre våningar. Den lägre byggnadsdelen kommer att utgöras av kontor och kulturverksamhet. Det nya höghuset ska i huvudsak innehålla bostäder och kommer enligt stadsbyggnadskontoret att utgöra ett landmärke i Skärholmen. Befintlig byggnad är en av tre byggnadskroppar i kvarteret Måsholmens 21, som inhyst f.d. Skärholmens gymnasium. Byggnaderna ligger grupperade kring Bredholmstorget och ingår som en komponent i Skärholmens centrumanläggning. Byggnadshöjden är enhetlig och jämn, medvetet lågt hållen för att förstärka den visuella dominansen från skivhusbebyggelsen som klättrar upp mot Ekholmshöjden.

     

    Under Skönhetsrådets sammanträde konstaterades att det är en elegant och på många sätt intressant byggnad. Nackdelen är att den bryter mot den gestaltningsprincip som ligger till grund för Skärholmen med låg centrumanläggning utan högdelar. Rådet fann att den lägre delen bidrar positivt till stadsdelen genom tillförsel av arbetsplatser och fler rörelser. Högdelen däremot omkullkastar snarare ambitionen att skapa en trygg och socialt hållbart miljö i Skärholmens centrum. Detta eftersom den dels lägger stora delar av torget i skugga, dels skapar ett mycket sämre vindklimat runt torget. I vindkomfortstudien som följer med planhandlingarna står uttryckligen att ”med den planerade byggnaden blir högre vindhastigheter vanligare och relativt stora delar av torget väntas få vindförhållanden som bara lämpar sig för kortvarig vistelse”. Rådet fann det mycket olyckligt om stadens satsning på kvalitetsarkitektur i Skärholmen samtidigt innebär ett försämrat lokalklimat. Avslutningsvis frågade sig Skönhetsrådet om det är en ny signalbyggnad som behövs i Skärholmen, som redan har karakteristiska kännetecken i form av skulpturen Vridande moment, Ekholmshöjden och den låga centrumanläggningen. Om avsikten med förslaget är att vitalisera stadsdelen så motsvaras denna på ett utmärkt sätt genom placeringen av Stockholmshems nya huvudkontor samt Stadsteaterns filial i lågdelen. De 100 bostäderna däremot borde enligt Skönhetsrådets mening utgå ur förslaget.

  • § 12

    Planförslaget innebär en planläggning av en tidigare trädskola för bostäder, förskola, omsorgsboende samt införandet av skyddsbestämmelser för den kulturhistoriskt intressanta gårdsmiljön och engelska parken vid Riddersvik. Planärendet omfattar 600 nya bostäder i vad som kallas för en samtida trädgårdsstad. Detta är en fördubbling av antalet bostäder i jämförelse med tidigare planer. Planernas genomförande förutsätter en flytt av Lövstavägen samt ett dagvattendike i nordlig riktning. Bebyggelsestrukturen bygger på en gatuhierarki i ett rutnät samt en fallande skala från norr till söder i fem till två våningar. Området har tidigare varit underställt ett programsamråd, som Skönhetsrådet yttrade sig över 2014 (Dnr 2014-0132). I programskedet omfattade den tillkommande bebyggelsen 300 bostäder.

     

    Skönhetsrådet fann att förslaget utvecklats i positiv riktning från programskedet gällande områdets planstruktur. Från att ha varit en tydligt åtskild enklav, med omfattande parkeringsanläggningar som en mur mot Lövstavägen har området kopplats tydligt till omkringliggande bebyggelse, med parkeringen ordnad i garage eller längs kantsten. Att Hässelby Villastads historiska huvudgata, Riddersviksvägen, förlängts in i området för att utgöra det viktigaste offentliga stråket är särskilt glädjande. Rådet ställde sig vidare positivt till att skyddsbestämmelser införs för de kulturhistoriska byggnaderna, men fann det självklart att även de äldre arbetarbostäderna som lagts utanför planområdet ska inkluderas med skydd i detaljplanen. Området närmast Riddersviks gård kräver viss bearbetning för att ge gården ett ännu större skyddsavstånd. Som ett av få historiska lantbruk inom Stockholms stad är Riddersviks gård ännu väl avläsbar i sitt agrara sammanhang, vilket rådet såg ett värde i att bevara.

     

    Skönhetsrådet sympatiserade med detaljplanens utgångspunkt: den samtida trädgårdsstaden, men ansåg att planerna behöver bearbetas kraftigt gällande områdets exploatering för att trädgårdsstaden ska vara ett relevant begrepp. De traditionella trädgårdsstäderna karaktäriseras av gröna, avgränsade men oregelbundna gaturum där småhus och radhus i vissa punkter kombinerats med lägre flerfamiljshus. Denna karaktär behöver få tydligare gestalt i planförslaget. Områdets fallande höjdsättning är en god princip, men höjderna bör renodlas till en fyravåningsbebyggelse mot Lövstavägen och högst två våningar i övrigt med generösare gårdar och allmänna gröntäppor. Rådet såg framför sig att antalet bostäder, som fördubblats från program- till plansamråd behöver minskas för att uppnå den samtida trädgårdsstadens kvaliteter.

  • § 13

    Detaljplaneförslaget innebär att en befintlig parkeringsplats inom kvarteret Skeppsholmsviken ersätts med en utökning av Gröna Lunds tivoli genom nya byggrätter mot Allmänna gränd och Falkenbergsgatan, en ny gångbro över Allmänna gränd, allmänt tillgängliga brygganläggningar i Saltsjön och nya bestämmelser för tillkommande åkattraktioners höjd. Skönhetsrådet har tidigare yttrat sig i ärendet under plansamrådet.

     

    Skönhetsrådet fann att de bearbetade planerna i huvudsak är godtagbara, med ett viktigt undantag gällande de föreslagna totalhöjderna för åkattraktioner. Under plansamrådet yttrade sig rådet om behovet av en generalplan för områdets markdisposition med inriktning mot att den nya delen får en lugnare karaktär i jämförelse med den attraktionsrika äldre delen. Liknande nöjesparker, exempelvis Tivoli i Köpenhamn och Liseberg i Göteborg, har med självklarhet denna kombination av intensivare och lugnare miljöer. Det föreliggande förslaget innebär att ungefär hälften av det tillkommande området kan få höga objekt, upp till +60 m, på 25 procent av ytan. Rådet ansåg att detta kommer få kraftigt negativ påverkan på stadsbilden från stora delar av Stockholms innerstad. Rådet stod därmed fast vid att de höga objekten, liksom idag, bör samlas på tivolits äldre del. Om planerna realiseras kommer två höga grupper av master och installationer att fylla Södra Djurgårdens strandområde. För höjdsättningen på den nya delen bör +12 meter utgöra rättesnöre medan den äldre delen fortsatt bör tillåtas att utvecklas med höjder uppemot +100 meter. I plankartan hänvisas till bilden på sidan 26 i planbeskrivningen för att pröva framtidens höjder. Rådet fann det anmärkningsvärt att illustrationen visar attraktioner med ungefär +35 meters totalhöjd när planen tillåter +60 meter. I bilaga 1 finns illustrationen presenterad med en tunn röd linje vid ungefär +35 meter och en röd klammer som på ett ungefär visar området där 25 procent kan bebyggas upp till +60 meter. Rådet avstyrkte detaljplanen i denna del.

     

    Övriga delar av detaljplaneförslaget har bearbetats i positiv riktning. Rådet fann att de föreslagna byggnaderna fått en bättre höjdsättning och en mer övertygande arkitektur. För att den tillbakablickande tivoliarkitekturen ska uppfattas som kvalitativ krävs höga krav i utförandet när det gäller materialval, hantverk och detaljering. Rådet diskuterade vid sitt möte att ytterligare inspireras från rivna Djurgårdbyggnader och eventuellt rekonstruera någon av dessa. Rådet ställde sig vidare positivt till den allmänt tillgängliga promenaden längs vattnet, men önskade inskärpa att brygganläggningarna utförs så att inte skräp och grenar samlas mellan bryggor och strand.

    Bilagor

    Ladda ner alla filer under paragrafen
  • § 14
  • § 15

    Ärendet avser en tillbyggnad av Ledamotshuset, tidigare Kanslihuset, mot Rådhusgränd. Skönhetsrådet har tidigare behandlat ett ärende i frågan, som dessutom innehöll ett antal andra förändringsförslag i byggnaden. Rådet avstyrkte den tidigare presenterade tillbyggnaden i föreliggande form och underströk värdet i att byggnadens öppna gård med den s.k. departementsfrisen kunde uppfattas av allmänheten. Rådet ansåg dessutom att den presenterade fasadgestaltningen i sten som låg i liv med den befintliga byggnadens skänklar mot Rådhusgränd minskade upplevelsen av det ursprungliga arkitektoniska anslaget. Programmässigt ansåg rådet att folkstyrets kombinerade lokal- och säkerhetsbehov i byggnaden var en legitim utgångspunkt för en förändring, särskilt om den utsläckte tankarna på en ny samlingssal på Helgeandsholmen.

     

    Det bearbetade förslaget svarade på flera av rådets invändningar från ärendets tidigare behandling. En utredning med siktstudier har visat att den nya byggnaden av säkerhetsskäl kräver en höjd mot Rådhusgränd som omöjliggör visuell kontakt med departementsfrisen från gatan. Frisen kommer fortsatt att vara synlig inne i kvarteret. Gestaltningsmässigt har flera förändringar genomförts. Den tillkommande byggnadsdelen har givits flera livförskjutningar som tydligt redovisar den ursprungliga byggnadens gestaltning samtidigt som den tillkommande delen tolkar och följer byggnadsdetaljer som exempelvis listverk och fönsteromfattningar. Livförskjutningarna medger att ursprungsbyggnaden fortfarande går att se över hörn och att kransgesimsen inte klipps av i gatulinjen, som vid tidigare förslag. Tillbyggnaden kommer dessutom att utföras i puts, likt befintlig byggnad som putsas om samtidigt.

     

    Även om Skönhetsrådet inte önskat någon tillbyggnad mot Rådhusgränd fann rådet utvecklingen av förslaget så övertygande i såväl arkitektur som kvalitet i utförandet att rådet accepterade förslaget. Rådet fann vidare att förslaget, för att nå hela vägen fram, kräver mindre bearbetningar när det gäller tak och fönster. Det tillkommande taket bör utföras i förpatinerad koppar i likhet med resten av byggnaden och de nya fönsterbågarna utföras, alternativt kläs, i trä. Skönhetsrådet gladdes även över att de tidigare planerna på en hörsal vid den s.k. puckeln på Helgeandsholmen härmed avförs.

  • § 16

    Informerade sekreteraren om rådets jubileumssammanträde 17 januari 2019 i Lilla Kollegiet, Stadshuset. Vidare berättade sekreteraren om sitt kommande möte med kommunfullmäktiges ordförande Cecilia Brinck angående rådets jubileumsmottagning med anledning av Skönhetsrådets 100-årsfirande 2019, samt att jubileumsboken just nu genomläses av redaktören och att bildmaterialet bearbetas. I övrigt delgav sekreteraren sina möten med stadsarkitekten, stadsbyggnadsdirektören och stadsbyggnadsborgarrådet där bland annat Byggnadsordningen diskuterades, samt att stadsbyggnadsdirektören önskat ett möte med Skönhetsrådet för att diskutera barnens plats i staden med anledning av temat för rådets seminarium 2018.

  • § 17
  • § 18

    Skönhetsrådet har kallat ansvariga tjänstemän till dialog om parkens kraftiga förändring. Rådet anmärkte särskilt på nytillkomna konstgräsmattor och stödmurar som inte har några historiska belägg i parken. Rådet önskade att löpande bli informerat inför större parkupprustningar så att dialogen kan hållas före åtgärdernas genomförande.

  • § 19
  • § 20

    Sekreteraren tackade avgående ordförande I Josefsson för hans värdefulla insatser i rådet.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.