Föreliggande förslag syftar till att uppföra ett nytt vård- och omsorgsboende med ca 70 platser, ca 80 seniorbostäder i två fristående lameller samt ett aktivitetscenter för äldre. Fastigheten har även en befintlig markparkering om 50-60 platser som utgår. Befintlig byggnad uppfördes som ett sjukhem i slutet av 1960-talet och består av två sammanbyggda L-formade byggnader i fyra våningar med fasader i puts och röd plåt. Planförslaget innebär att befintlig byggnad rivs och att markparkeringen ersätts av nya byggnader.
Den tillkommande bebyggelsen består av ett slutet kvarter samt två fristående lameller, sammanlagt tre byggnadskroppar. Den slutna kvartersformen innebär en avvikelse från den öppna och luftiga planstrukturen i Årsta som är Stockholms första grannskapsstadsdel från mitten av 1940-talet. Skönhetsrådet fann att det tillkommande vårdbyggnadens skala är alltför dominerande, detta gäller inte endast höjden utan även själva stadsbyggnadsgreppet med ett slutet kvarter i en annars öppen planstruktur.
En ny kvartersgata planeras genom kvarteret och föreslås få ca 10-11 parkeringsplatser. Kvartersgatan ger byggaktören rätt att tillgodoräkna sig kantstensparkering. Här ville rådet inskjuta att privata gator är ovanligt i nutida stadsplanering och enligt rådets uppfattning inte hållbart över tid. Gator bör läggas ut som allmän platsmark och inte som kvartersmark.
Befintligt vård- och omsorgsboende föreslås rivas då det enligt byggaktören inte uppfyller arbetsmiljöverkets krav och inte är anpassat efter verksamhetens behov. Skönhetsrådet hade fått information om att möjligheten att behålla och bygga om befintligt boende inte är närmare utredd. Det aktualiserar en generell fråga om inte planhandlingarna under en särskild rubrik skulle kunna redogöra för konsekvenserna av en rivning ur ett resurs- och hållbarhetsperspektiv. Ett sådant underlag kan ses som ett led för att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Om det efter utredning visar sig att en rivning är motiverad bör planförslaget bearbetas så att det bättre ansluter till befintlig bebyggelsekaraktär i Årsta i såväl skala och typologi som i relation till naturmark.
Av planhandlingarna framgår att mycket av naturmark och värdefulla träd försvinner i och med nybyggnadsförslaget. Med en annan planform och eventuellt en reducering av seniorbostadshusens fotavtryck skulle fler träd och värdefull natur kunna sparas. Skönhetsrådet ville framhålla vikten av naturen som ett vårdande element och att den görs till en aktiv del i denna typ av boende.
Slutligen ville rådet lyfta frågan om staden uppmuntrar byggaktörer att använda solceller, anlägga sedumtak eller på annat sätt nyttja taken vid nybyggnation.