Möte 2024-05-06

Sekreteraren erinrade om att programmet för rådets studiedag och vårmiddag är klart och utsänt till ledamöterna. I år kommer det bli en en utfärd med buss för att titta på olika förtätningsprojekt i Söderort som Skönhetsrådet behandlat under de senaste åren, bl.a. SSSB:s nya studentlägenheter i Björkhagen. Färden går vidare till olika stadsdelar i Söderort för att avslutas med middag i Hökarängen.

Kansliet kommer att resa 17/5-19/5 till Frankfurt för att studera för Stockholm intressant stadsplanering. Som en del i resan kommer vi att besöka ”Das Neue Frankfurt” och titta på hur 12.000 nya lägenheter med överkomliga hyror byggdes 1925-1930. Bostadsområdena inspirerade Stockholm till smalhusen i t.ex. Traneberg och Hammarbyhöjden mm. Vi kommer också att titta på finansdistriktet ”Mainhattan” med sina skyskrapor och den rekonstruerade medeltida stadskärnan ”Neue Altstadt”, där nya hus byggts i medeltida stil. Sammantaget kommer resan att ge intressanta inblickar i en arkitekturdiskussion, såväl historisk som samtida, som har starka beröringspunkter med Stockholm. Inte minst har Frankfurt varit modell för markpolitiken med tomträtt och offentligt byggande. Kansliet önskar på så sätt att fördjupa sig ytterligare i de mekanismer som styr markägande, stadsplanering och arkitektur.  

Miljöprogrammet är ett stadsövergripande styrdokument som slår fast mål inom de sju områden där utmaningarna för Stockholm och påverkan på omvärlden bedöms som störst. Programmet innehåller 18 delmål som preciserar den strategiska inriktningen. Programmet har i denna revidering getts en mer kommunikativ karaktär för att tillgängliggöra programmet för stadens medarbetare och för stockholmarna.

De sju målen är:

1. En rättvis och inkluderande omställning,

2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck,

3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem,

4. Ett klimatanpassat Stockholm,

5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm,

6. Ett giftfritt Stockholm samt

7. Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö.

Miljöprogrammet är integrerat i stadens överordnade system för ledning och uppföljning av all verksamhet och ekonomi. Förslaget till miljöprogram föreslås få en programperiod fram till 2030 vilket är längre än tidigare program. På detta sätt kan miljöprogrammet bättre harmonieras med såväl stadens egna som internationella mål samtidigt som stadens verksamheter får bättre planeringsförutsättningar för de viktiga investeringar och omställningsprocesser som krävs för att bli en mer hållbar stad.

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag för del av fastigheterna Sätra 2:1 och Bredäng 1:2 i syfte att möjliggöra en teknisk anläggning med ett gasisolerat ställverk. Ställverket ska tillhöra Svenska kraftnät och ett av flera som ska sammankopplas för att säkerställa framtida elförsörjning i Stockholmsregionen. Det nya ställverket ska kopplas samman med Ellevio AB:s befintliga ställverk på platsen.

Detaljplanen säkerställer att anläggningens utbredning och utformning beaktar en möjlig stadsutveckling i närområdet. Ställverket ska bidra till att forma väl gestaltade stadsrum samt utveckla entréstråket till Stockholm längs motorvägen. Planförslaget är utformat utifrån målsättning att förena formgivning av byggnader och stadsrum med verksamhetens funktionalitet. Ställverkets funktion synliggörs i arkitekturen genom en framträdande gestaltad kraftledningsstolpe. Huvudbyggnaden, i form av en elegant stram box, reaktorbåsens varierande gestaltning, staketet kring anläggningen samt kraftledningsstolpen ska bidra med identitet och särprägel till området, både från längre håll och i närområdet.

Skönhetsrådet ansåg att den föreslagna platsen för ställverket liksom den föreslagna volymen fungerar som tillägg på platsen. Rådet önskade dock att anläggningen tillåts göra så lite intrång i naturmarken som möjligt. Med föreslaget läge blir behovet av sprängningar betydande och resultatet i form av en bergsskärning mot den skogsklädda höjden ett irreversibelt sår i landskapet. Rådet såg därför gärna att ställverket makas mot sydost, närmare E4/E20.

Fasaden föreslås utföras i ett reflekterande material av plan plåt i rostfritt stål eller naturanodiserad aluminium som bockas så att den får en reliefverkan både horisontellt och vertikalt. Skönhetsrådet ansåg att ansatsen som redovisas ger huvudbyggnaden en kraftfull gestaltning som, med tanke på ställverkets placering och verksamhetens syfte, kan accepteras. De intilliggande reaktorbåsen i betong med fasadintegrerad supergrafik ansåg dock rådet bör studeras vidare.

Rådets bedömning av den stora anläggningen var att det behövs kontraster för att få till en mer mänsklig skala. Rådet såg att utformningen av staketet runt anläggningen kan uppfattas som en ansats till detta men staketets utformning kan med fördel vidarebearbetas. Ytterligare åtgärder som skulle kunna bidra till att ställverket får en något mindre framträdande roll är att tillföra grönska, gärna i form av träd. Enligt rådets bedömning bör ”pylonen”, om den ska kunna uppfattas som ett landmärke, få ett stoltare och mer kraftfullt uttryck. Skönhetsrådet ansåg att den gula färgen kan fungera, men att Svenska kraftnät bör uppmanas att fördjupa ansträngningen med gestaltningen av ”pylonen”.

Bygglovsansökan innebär att ett nytt flerbostadshus uppförs på John Ericssonsgatan 4 efter att befintlig byggnad, som 2021 givits rivningslov, tagits ner. Skönhetsrådet avstyrkte detta rivningslov 2019.

Den föreslagna nybyggnaden ligger helt inom den befintligas volym. I förslaget argumenteras för två avvikelser mot gällande detaljplan: dels att höjden ska tillåtas samma som befintligt och att våningshöjderna i byggnaden ska minskas så att ett ytterligare våningsplan ska kunna inrymmas i den befintliga volymen. Den föreslagna byggnaden är gestaltad med burspråk och uppglasade partier med grunda balkonger i totalt fyra försteraxlar mot gata och burspråk, djupare balkonger och fönster i sammantaget sex försteraxlar mot parksidan. Fasaden föreslås putsas i en beige kulör med en bottenvåning täckt i natursten med trädetaljer.

Skönhetsrådet ansåg att den föreslagna byggnaden inte motsvarar de förväntningar som det unika läget kräver i Pontonjärområdet, mellan arkitekt Sven Markelius byggnadsminnesmärkta kollektivhus och arkitekt Björn Hedvalls frontbyggnad mot Norrmälarstrand. Rådet fann det riktigt att återuppbygga hela volymen och därmed tillåta en av två föreslagna avvikelser, men däremot inte att medge en lägre bjälklagshöjd och därmed ett ytterligare våningsplan. Denna förändring ger byggnaden klumpiga proportioner och trycker ned bottenvåningen i relation till de kringliggande husen som har en vertikal riktning. Att ta tag i och mäta sig med Kollektivhusets horisontalitet är inte ett lyckat grepp. Den aktuella byggnadens arkitektur bör inte vara de stora gesternas utan snarare ha en nedtonad elegans mellan två mer framträdande byggnader.

Den föreslagna byggnadens stora glaspartier behöver minskas och mer muryta presenteras mot gatan. Gatufasaden bör dessutom hållas fri från balkonger och med fördel behålla sin indelning i fem fönsteraxlar. Bottenvåningen bör även den vara i puts, med en möjlig lägre sockel i natursten. Helt stenklädda bottenvåningar finns inte på sidogatorna till Norrmälarstrand utan endast på huvudgatan. Denna dignitetsskillnad är genomtänkt i området och bör bestå.

Mot parken är det möjligt med balkonger, men glasytorna bör minskas och anpassas till den omgivande funktionalistiska arkitekturen. Detta gäller även smidesräcken, som i förslaget fått överliggare som uppfattas som tillagda i efterhand. Avslutningsvis ansåg rådet att taket bör hållas fritt från takfönster samt att fönster- och fasadkulör inte är övertygande utan att de måste bearbetas och tydligare ta sin utgångspunkt från paletten i den omgivande bebyggelsen. De överstora fönstren, en extra våning och avvikande sockelmaterial samverkar på ett negativt sätt för helhetsupplevelsen mot gatan.