Möte 2019-10-14

Fastighetsnämnden och kulturnämnden har i ett gemensamt ärende föreslagit att kommunfullmäktige godkänner ett andra reviderat genomförandebeslut gällande Liljevalchs konsthall. Förslaget avser en höjning av investeringsutgiften till 570,0 mnkr. Den föreslagna utgiften kommer att medföra en ökning av kulturnämndens hyreskostnader med 19,4 mnkr. Härutöver ökar nämndens driftkostnader för den nya konsthallen med 6,1 mnkr, det vill säga en total ökning med 25,5 mnkr.

Nämnderna har analyserat möjligheten att begränsa projektet helt eller delvis, men konstaterar att kostnadsbesparingarna blir marginella på grund av kostnader för omprojektering med mera.

Den 6 april 2017 fattade trafiknämnden inriktningsbeslut för en gång- och cykelkoppling mellan Annedal och Solvalla. Syftet med kopplingen är att skapa en bra förbindelse mellan Annedal och Kistagrenens planerade tvärbanehållplats i Solvalla.

Trafiknämnden föreslår att en gångtunnel byggs mellan Annedal och Solvalla i höjd med Pettssons gata. Tunneln möjliggör en effektiv kollektivtrafikförsörjning i Annedal och förbättrar kopplingen mellan de två områdena.

Efter inriktningsbeslutet har projektet fokuserat på att säkerställa byggbarheten för tunneln. En produktionsmetod som minimerar störningen för vägtrafikanter på Ulvsundavägen samt i det närliggande koloniområdet har tagits fram. Produktionsmetoden medför en mindre påverkan på tunnelns utformning jämfört med ursprungligt förslag.

Inför genomförandebeslutet har en kostnadskalkyl tagits fram baserat på framtagna handlingar. Den totala utgiften beräknas till 94,0 mnkr, vilket är en ökning på 19,0 mnkr jämfört med inriktningsbeslutet. Ökningen beror framförallt på ändrat marknadsläge och ökad avsättning för risk.

Tvärbanan förlängs till Kista och Helenelund i Sollentuna genom en förgrening vid Ulvsunda. Genomförandeavtalet för delsträckan Solvalla har beretts gemensamt av exploateringsnämnden och trafiknämnden. Båda nämnderna godkände för egen del avtalet den 23 maj 2019. Kistagrenen har delats in i sju detaljplaner varav sträckan Solvalla är den fjärde etappen (se bild 1). AB Storstockholms Lokaltrafik, nedan kallat SL, planerar att utbyggnaden för hela sträckan av Kistagrenen till Helenelund ska vara klar till år 2023. Staden, SL och Region Stockholm (tidigare Stockholms läns landsting) har kommit överens om ett förslag till genomförandeavtal för att reglera utbyggnaden och ansvarsförhållandena för sträckan vid Solvalla. Genomförandet av denna delsträcka medför investeringskostnader om 15 miljoner kronor för staden och finansieras via trafiknämnden.

Valfrihet inom vård- och omsorgsboenden infördes i Stockholms stad den 1 juli 2008. Av beslutet framgår att vård- och omsorgsboenden ska upphandlas genom centralt administrerade entreprenadupphandlingar.

Efter beslut av kommunfullmäktige den 17 oktober 2016 flyttades ansvaret för genomförande av bland annat centrala entreprenadupphandlingar av vård- och omsorgsboenden, inom stadens valfrihetssystem, från kommunstyrelsen till äldrenämnden.

I budget för 2019 beslutades att kommunstyrelsen under året ska återta ansvaret för genomförande av centrala upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling för vård- och omsorgsboenden från äldrenämnden.

I detta ärende föreslås tre vård- och omsorgsboenden ingå i en central entreprenadupphandling 2021. Dessa är Hornskroken på Södermalm, Tussmötesgården i Enskede-Årsta-Vantör samt Solbacken på Kungsholmen.

Upphandlingen planeras påbörjas snarast möjligt under 2019 och avtal ska gälla från och med 1 februari 2021.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har i uppdrag att avyttra fastigheter som inte bedöms som strategiska eller nödvändiga för bolagets verksamhet. Då avyttring av fastigheter ofta sker i bolagsform, bland annat för att kunna träffa villkor mellan säljare och köpare, behöver SISAB för ändamålet förvärva fem dotterbolag. Dessa dotterbolag, så kallade lagerbolag, ska inte ha haft någon tidigare verksamhet.

Till styrelse i de bolag som avses förvärvas tillsätts tjänstemän från SISAB. Lekmannarevisor tillsätts genom revisionskontoret.

De paketeringar och eventuella framtida avyttringar av fastigheter som kommer att ske genom de bolag som förvärvas, kommer att föreläggas koncernstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut i egna ärenden, där också bolagspaketeringen av fastigheterna ingår.

Projektet syftar till att utöka kapaciteten genom om- och nybyggnad för Hästhagsskolan i stadsdelen Farsta, med utbildningsnämnden som hyresgäst.

Avsikten är att skolan ska ha kapacitet att inrymma totalt ca 900 elever i förskoleklass till och med årskurs nio. Det är ca 480 fler mot dagens maximala kapacitet om 420 elever. Skolan kommer vid färdigställande vara cirka 10 500 kvm. I projektet ingår också en upprustning av skolgården och tillgänglighetsanpassning med nya hissar, dörrautomatik, ramper och rullstolsanpassade toaletter.

Matsalen utökas med 340 kvm och kan också användas för samlingar. Det genomförs också ombyggnad för utökad elevhälsovård, vaktmästeri, expedition och administration. Även slöjd- och musiklokaler byggs delvis om för att klara det ökade elevantalet.

Idrottssalen, hus E behålls och utökas med en större idrottsbyggnad, hus H. Tillbyggnaden inrymmer fyra omklädningsrum, förrådsutrymmen samt personalarbetsplatser.

Den nya byggnaden, hus G, ska inrymma högstadieelever och kommer att certifieras enligt miljöbyggnad silver.

Hus B byggs om och renoveras för mellanstadiet och norra fasaden byggs till med ny hiss. Hus C renoveras och byggs om för pedagogisk verksamhet, lågstadiet och förskoleklasser med heldagsomsorg.

I en motion av Clara Lindblom och Rikard Warlenius (båda V) till kommunfullmäktige framförs att produktion av förnybar energi är en viktig del i målet om ett fossilfritt Sverige, och att det finns goda förutsättningar för vindkraft i vårt land. Motionärerna pekar på att flera kommuner i Stockholms närhet redan investerat i egna vindkraftverk och att de därmed åstadkommit såväl minskad klimatpåverkan som lägre energikostnader. I motionen föreslås att kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med Stockholms Stadshus AB utreda förutsättningarna att köpa vindkraftverk, möjliga ägarförhållanden samt att genomföra inköp om utredningen kommer fram till en sådan rekommendation.

Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) förslår i en motion till kommunfullmäktige att staden ska främja arbetssättet stjärnmärkt demenskompetens.

Motionärerna skriver att under förra mandatperioden inleddes en pilotverksamhet i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd i samarbete med Svenskt Demenscentrum där målsättningen var att öka demenskompetensen i äldreomsorgen. Resultatet blev Stjärnmärkt, en utbildningsmodell i fyra steg som främst vänder sig till anställda på demensboenden, äldreboenden och hemtjänstenheter men även till biståndshandläggare.

För att en arbetsplats ska bli Stjärnmärkt krävs det att minst 80 procent av medarbetarna har genomfört samtliga utbildningssteg. Arbetsplatsen erhåller då ett diplom med symbolen för Stjärnmärkt som ett bevis för att medarbetarna har fått grundläggande kunskap om demenssjukdomar och ett verktyg för att arbeta personcentrerat. Stjärnmärkningen gäller under ett år.

Motionärerna anser att utbildningsmodellen är så pass intressant att den bör spridas vidare till övriga stadsdelsnämnder så att flera anställda inom äldreomsorgen får möjlighet att delta. De anser att den ökade kompetensen ska komma fler äldre till del.

Med anledning av ovan föreslår Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) att kommunfullmäktige beslutar att staden ska främja att arbetssättet stjärnmärkt demenskompetens fortsätter och utökas i staden.

Clara Lindblom och Alexandra Mattsson Åkerström (båda V) föreslår i en motion att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att i samarbete med berörda nämnder leda arbetet med att ta fram en handlingsplan för enhetlig yrkestitulatur inom verksamheterna för stöd och service till personer med funktionsnedsättning (LSS).

I en motion till kommunfullmäktige från Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) framförs att staden står inför stora demografiska utmaningar med en snabbt växande äldre befolkning varför fler seniorbostäder upplåtna med hyresrätt behöver byggas. Motionärerna menar att seniorbostäder har fler gemensamhetslokaler och ytor för social samvaro, varför boendekostnaden tenderar att öka för seniorbostäder i jämförelse med ordinarie bostäder. För att hålla hyran till rimliga nivåer föreslås att tomträttsavgälden ska halveras för seniorbostäder upplåtna med hyresrätt.

För att säkerställa att hyressänkningen kommer de boende till del, föreslår motionärerna att exploateringsnämnden ska ges i uppdrag att utreda hur staden kan säkerställa att en lägre avgäld leder till lägre hyra.

I en motion av Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) till kommunfullmäktige om framtagande av markanvisningspolicy för vård- och omsorgsboenden framförs att staden bedriver en systematisk och långsiktig äldreboendeplanering och att äldreboendeplanen är ett värdefullt styrdokument.

Motionärerna framför att mer behöver göras för att stärka samordningen mellan stadens förvaltningar och att transparensen i markanvisningsprocessen behöver öka. Transparensen föreslås öka genom att aktörer inför samtliga markanvisningar för vård- och omsorgsboenden ska bjudas in till ett jämförelseförfarande där stadens behov och önskemål i det aktuella projektet är tydligt formulerade. För att underlätta för privata aktörer att delta i utbyggnaden av vård- och omsorgsboenden ska underlaget tydligt beskriva vilka faktorer avseende utformning, förvaltning och genomförandeförmåga som är viktiga för staden.

Motionärerna föreslår att exploateringsnämnden ska ges i uppdrag att tillsammans med äldrenämnden ta fram en markanvisningspolicy för vård- och omsorgsboenden enligt motionens intentioner.

Emilia Bjuggren och Olle Burell (båda S) har lämnat en motion till kommunfullmäktige om gemensam finansiering av motiverade merkostnader. I motionen framförs att skolprojekt, där svåra markförhållanden och befintliga byggnader finns, har bidragit till ökade kostnader vid planering och byggande. Omständigheterna tillsammans med kulturhistoriskt värdefulla miljöer har lett till fina men dyra skolbyggnader.

Motionärerna menar att det inte är rimligt att till exempel skolpengen ska finansiera exploatering på de tomter som avfärdats av alla andra aktörer vid byggandet av nya skolor. När staden anser att det finns ett stort värde av att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader så behöver detta finansieras på ett bättre sätt än genom skolpengen. Om staden behöver riva ett befintligt hus för att bygga något nytt bör detta också finansieras på annat sätt. Motionärerna menar att skolpengen ska gå till lärare och undervisning, inte till att finansiera exempelvis bevarandevärden och restvärden.

Kommunstyrelsen föreslås ges i uppdrag att ta fram en finansieringsmodell för hanteringen av stora merkostnader som drabbar stadens bolag och förvaltningar när de tilldelas svåra tomter att bygga på.

Sissela Nordling Blanco m.fl. (alla Fi) lämnade en motion där kommunfullmäktige föreslås besluta om inrättande av ett romskt demokraticenter. Motionärerna hänvisar till befintliga romska centra i Malmö och Göteborg och regeringens pågående utredning om ett nationellt center för romska frågor. Motionärerna föreslår att centret ska fungera som ett medborgarkontor med samhällsvägledande funktion, men också som ett nav för stadens arbete med romska frågor. Syftet är att säkerställa ett långsiktigt och stadsövergripande arbete för romernas rättigheter.