Möte 2019-09-02

Projektet Mälaräng är ett av de större delprojekten inom Fokus Skärholmen. Planområdet ligger invid E4/E20:s trafikplats Bredäng. Projektet syftar till att binda samman Bredäng med Mälarhöjden samt omvandla trafikplats Bredäng och delar av Skärholmsvägen och Bredängsvägen till urbana gator kantade med stadsbebyggelse. Inom projektet prövas enligt uppdrag från kommunfullmäktige en process med större och mer generella detaljplaner.

Förslag till detaljplan för Sätra 2:1 m.m. (Mälaräng) Bredäng, Mälarhöjden och Fruängen (Dnr 2016-15389-54) godkändes av stadsbyggnadsnämnden 14 december 2018. I planområdet planeras för sammanlagt cirka 1 100 bostäder. I området planeras även för två förskolor, en ny f-9-skola med 900 elevplatser samt tillkommande ytor för handel och lokaler i bottenvåningar. En befintlig drivmedelsstation planeras flyttas och Slättens gårds park utvecklas.

Exploateringsnämndens sammanlagda investeringsutgifter beräknas till cirka 832,4 mnkr i löpande prisnivå. Utgifterna avser främst utbyggnad av infrastruktur i form av vägar och parkanläggningar, rivning och ledningsomläggningar.

Investeringsinkomsterna beräknas till 44,9 mnkr, varav huvuddelen utgörs av ersättning från ledningsägare.

Försäljningsinkomsterna beräknas till 608,2 mnkr och reavinsten beräknas till 589,4 mnkr.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om minus 40 mnkr, motsvarande minus 34 000 kr per ekvivalent lägenhet. Projektets täckningsgrad beräknas till 90 procent.

Nämnden redovisar ett antal större risker inom projektet kopplade till ombyggnationen av Trafikplats Bredäng som är en statlig anläggning, Trafikverkets arrende för Förbifart Stockholm samt en högspänningsledning som nyligen förlagts i planområdets södra delar.

Hittills har drygt hälften av de planerade bostäderna inom Mälaräng markanvisats till sex olika byggherrar. Av dessa är cirka 60 procent hyresrätter och 40 procent bostadsrätter. Den redovisade kalkylen bygger på ett antagande om 43 procent hyresrätter och 57 procent bostadsrätter totalt sett i projektområdet.

På uppdrag av exploateringsnämnden har projektet bearbetats både på inkomst- och utgiftssidan för att öka lönsamheten. De beräknade försäljningsinkomsterna har ökat från 548,1 mnkr till 608,2 mnkr genom att öka andelen bostadsrätter från 50 procent till 57 procent. De beräknade nettoutgifterna har minskat från 831,4 mnkr till 787,5 mnkr. Översynen av projektet har medfört att det beräknade nettonuvärdet till detta beslutstillfälle ökat från minus 98 mnkr till minus 40 mnkr.

Fokus Skärholmen omfattar sammanlagt 16 exploateringsprojekt i Skärholmens stadsdelsnämndsområde, vilket är samtliga pågående plan- och genomförandeprojekt i området. Sammanlagt utreds förutsättningar för cirka 6 500 bostäder inom ramen för inriktningsbeslutet. Delprojektet Sätra Centrum, som omfattar en omdaning av centrum och bland annat 415 nya bostäder, har lagts till de ursprungligen 15 projekten, för att ingå i det reviderade inriktningsbeslutet. Ett separat inriktningsbeslut för Sätra centrum fattades av exploateringsnämnden den 14 juni 2018, vilket exploateringsnämnden beslutat ersätts av det reviderade inriktningsbeslutet för Fokus Skärholmen.

Fördyringar i projektet och behov av utökad utredningsutgift har föranlett ett behov av ett reviderat inriktningsbeslut för projektet. Den 15 november 2018 godkände exploateringsnämnden för sin del fortsatt utredning av förutsättningarna för exploatering inom stadsdelsnämndsområdet Skärholmen. Nämnden beslutade också att uppdra till exploateringskontoret att bearbeta projektet för att öka lönsamheten.

De beräknade försäljningsinkomsterna har ökat från 2,78 miljarder kronor till 2,84 miljarder kronor genom att öka andelen bostadsrätter i delprojekten Mälaräng, Ålgrytevägen och Skärholmsdalen. Andelen bostadsrätter har härmed ökat från 50 procent till 57 procent totalt sett.

Utgiftssidan har setts över både i delprojekten och på koncernnivå. Bland annat har medel funnits avsatta för en ombyggnation av Skärholmsvägen för att möjliggöra en eventuell dragning av Spårväg syd. Detta ska i så fall bekostas av Trafikförvaltningen i Region Stockholm, och ingår inte längre i projektkalkylen. Översynen av projektet har medfört att det beräknade nettonuvärdet inklusive nedlagda utgifter till detta beslutstillfälle ökat från minus 237 miljoner kronor till 62 miljoner kronor.



Med utgångspunkt i detta uppdrag har Fokus Skärholmen och dess ingående delprojekt omarbetats. Den 25 april 2019 togs ärendet upp på nytt i exploateringsnämnden. Exploateringsnämnden beslutade då att godkänna fortsatt utredning av förutsättningarna för exploatering inom stadsdelsnämndsområdet Skärholmen, och att hemställa ärendet till kommunfullmäktige för godkännande. Inriktningsbeslut för projekt vars investeringsutgifter bedöms överstiga 300 miljoner kronor ska enligt stadens investeringsregler beslutas av kommunfullmäktige.

Detaljplanens huvudsyfte är att omvandla området kring Bredängs trafikplats till en attraktiv och funktionsblandad stadsmiljö som bidrar till att koppla samman Bredäng, Mälarhöjden, Västertorp och Fruängen. Planen som tillskapar cirka 1100 bostäder, skapar förutsättningar för höga och varierade boendekvalitéer och möjliggör för levande och aktiva gatumiljöer, välfungerade parker, offentlig service och kommersiella lokaler inom planområdet.

Planen ämnar även möjliggöra en skola (F-9), en fristående förskola, förskolor i bottenvåningar på flerbostadshus, lokaler för centrumändamål i bottenvåningar och för handels- och småindustriytor vid Södertäljevägen. För verksamhet i västra delen av planområdet är syftet att bekräfta befintlig användning. I planarbetet ingår även förberedelser för ett förändrat klimat genom exempelvis säkerställande av hantering av dagvatten inom både allmän plats och kvartersmark.

I syfte att påskynda bostadsbyggandet genom en bättre planberedskap och minskad detaljstyrning prövas för projektet en mer generellt hållen detaljplan.

Markanvisade byggaktörer är AB Stockholmhem, Storstaden Bostad , JM, HSB, Botrygg Förvaltningsfastigheter, SISAB och Sveafastigheter Bostad. Till det finns betydande ej markanvisade delar.

EU driver via European Institute of Innovation & Technology (EIT) ett antal stora program kallade ”Knowledge and Innovation Communities” (KIC) inriktade mot innovation och entreprenörskap inom olika samhällssegment. Programmen knyter ihop olika aktörer inom akademin, forskning och näringsliv med samhällsnytta.

I januari 2018 publicerades en ny utlysning av ett KIC-program riktad mot Urban Mobility, dvs rörlighet i städer. Utlysningen stängde 12 juli 2018.

Trafikkontoret i Stockholms stad är sedan 2017 medlem i ett konsortium, kallat Mobilus, som gjorde en ansökan till programmet Urban Mobility. Vid tidpunkten för leverans av ansökan bestod konsortiet av 48 medlemmar i Europa (varav 13 huvudstäder, 18 universitet samt 17 industripartners) samt 33 anslutna partners från sammanlagt 15 länder. I december 2018 utsågs Mobilus till det vinnande konsortiet att bli European Innovation and Technology in Urban Mobility.

Konsortiet får nu resurser och mandatet att stärka Europas innovationskraft och konkurrens mot andra länder inom den specifika samhällsutmaningen urban mobilitet. Den totala projektbudgeten uppgår till 1,6 miljarder € med möjlighet till EU-bidrag på 400 miljoner € under en 7-års period med 48 partners i Europa.

Trafikkontoret får nu möjlighet att genomföra innovationsprojekt med väsentliga bidrag från EU. Innovationsprojekten ska bygga vidare på befintlig verksamhet som främst skapar mervärde för Stockholms stad men även andra europeiska städer, företag och universitet.

Enligt utlåtande från stadens jurister ryms deltagande i den legala entiteten, s.k. KIC Legal Entity, inom den kommunala kompetensen. Det krävs dock ett beslut av kommunfullmäktige.

Genomförandebeslut för nya cykelbanor och upprustning av Vasagatan fattades av kommunfullmäktige den 4 september 2019.

Projektet omfattar Vasagatan, Norra Bantorget, Östra Järnvägsgatan, Vasaplan och Tegelbacken. I området finns brister gällande trafiksäkerhet, otillräckliga gångytor, belysning, trygghet och gestaltning vilket åtgärdas.

Dessa gator ingår även i ett cykelpendlingsstråk som förbinder Tegelbacken med Torsgatan, och är en central länk i det regionala cykelvägnätet. Cykelinfrastrukturen på stäckningen är bristfällig och behöver åtgärdas.

Vasagatan är ett av Citys mest högtrafikerade gångstråk med upp till 50 000 gående per dygn. Det är också ett av Citys större cykelstråk med upp till 8 000 cyklister per dygn. Flera busslinjer trafikerar gatan, dock ingen stombusslinje. Antalet motorfordonspassager är cirka 18 000 per dygn.

Arbetet med projektet påbörjades under 2018 med färdigställande på Tegelbacken (med undantag för slutasfaltering) och Östra Järnvägsgatan mellan Olof Palmes gata och Gamla Brogatan samt förberedande arbeten med att riva mittrefug på Vasagatans södra del och ombyggnad av anslutningen mot Söderkopplet/Centralbron. Projektet har flyttat cirka 25 nattbusslinjer och byggt nya busshållplatser för dessa på Kungsbron och Klarabergsviadukten.

I början av april 2019 startade årets arbeten med färdigställande vid Norra Bantorget samt den västra sidan av Vasagatan mellan Centralplan och Tegelbacken.

Projektet har under arbetets gång visat sig vara mer komplicerat och arbetskrävande än vad som beräknades tidigare. I de tidigare kalkylerna har kostnaden av en helhetsupprustning på den komplexa plats som Vasagatan är missbedömts.

Komplexiteten ligger i att bygga om 40 000 m2 yta med stor hänsyn till omgivningen på en plats med stora trafikflöden, en stor mängd kommersiella verksamheter och en stor mängd ledningar och konstruktioner under mark.



Projektområdet markerat i lila

I kombination med tillkommande arbeten har detta medfört att utgifterna för projektet har ökat. Ett nytt genomförandebeslut krävs eftersom nettoutgiften beräknas överskrida beslutat belopp med 15 %. För Vasagatan beräknas överskridandet bli 31 % eller 57 mnkr. Trafikkontoret har med anledning av detta arbetat fram en handlingsplan för att i framtida projekt förbättra tillförlitligheten i trafikkontorets genomförandebeslut för investeringsprojekt.

Rikard Warlenius (V) har lämnat in en motion om att Bromma flygplats så snart som möjligt bör omvandlas till en ny miljöstadsdel, då det är viktigt både för klimatet och för Stockholms stadsutveckling. I motionen lyfts fram att Arlanda inte behöver en ny landningsbana för att kunna ta hand om den ökning av trafiken som en överföring av Brommaflyget till Arlanda skulle leda till, utan att det endast krävs mindre förändringar av dagens tre banor.

Mot bakgrund av detta föreslås att kommunfullmäktige beslutar att avveckla Bromma flygplats senast år 2038. Om motparten Swedavia så medger ska nedläggningen tidigareläggas ytterligare. Vidare föreslås att kommunfullmäktige beslutar att en planprocess för att bygga om flygfältet till en hållbar stadsdel med omkring 35 000 bostäder inleds snarast, i syfte att byggandet ska komma igång så snabbt som möjligt efter att flyget kan utrymmas.

Karin Wanngård (S) har lämnat en motion till kommunfullmäktige med tio förslag kring stadens arbete med bland annat arbetsmarknads- och tillväxtfrågor. Hon föreslår bland annat att aktivitet präglar Stockholms jobbpolitik även framgent, att kommunfullmäktige formulerar mål för minskad ungdomsarbetslöshet, att möjligheterna till vuxenutbildning stärks och att Stockholms stad ska föra en bostadspolitik för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden. Vidare föreslår motionären att staden ska sträva efter att genomföra stora arrangemang, som OS/Paralympics, för att stärka Stockholm som besöksmål. Motionären föreslår också att investeringar i skolor, bostäder, äldreboenden, idrottsanläggningar och infrastruktur ska fortsätta ligga i nivå med behoven i en växande stad.

I en motion av Karin Wanngård m.fl. (S) framförs bland annat att en fortsatt utveckling av Arlanda flygplats med en fjärde bana är viktig för regionens behov, att stadens översiktsplan pekar ut Bromma flygplats som ett kommande stadsutvecklingsområde samt att det finns ett ansvar för både bostadsförsörjningen och att i god tid planera för en god kollektivtrafikförsörjning av nya stora bostadsområden. Vidare anförs att en nedläggning av Bromma flygplats möjliggör skapandet av en ny stadsdel lika stor som Kungsholmen, med 30-35 000 bostäder och nästan lika många arbetsplatser.

I motionen föreslås en ny tunnelbanelinje via Hässelby, Vällingby, Bromma (flygplats) och Alvik, med vidare anslutning till T-centralen och söderut. Projektförslaget fanns med i det underlag som studerades inför Sverigeförhandlingen 2015. Linjen bedömdes ha en hög samhällsekonomisk nytta. Vidare framförs i motionen att även andra alternativa sträckningar av ny tunnelbana via en ny stadsdel på Bromma flygplats bör analyseras innan beslut om exakt dragning fattas. Gällande avtal för Bromma flygplats löper till 2038 och då kollektivtrafikplaneringen har långa ledtider anser motionärerna att en förhandling i regionen och med staten måste påbörjas i närtid.

I en motion till kommunfullmäktige skriver Clara Lindblom m.fl.(alla V) att staden behöver ett ersättningsystem i hemtjänsten som utgår från tillit och uppmuntrar till en hemtjänst som utgår från den äldres önskemål och behov från dag till dag. Motionärerna framhåller att det finns ett starkt behov av att minska stressen för de anställda och att ge de anställda inom hemtjänsten mer utrymme att använda sitt yrkeskunnande.

Motionärerna skriver att kommunfullmäktige i september 2016 fattade beslut om att införa ramtid i hemtjänsten och året efter hade all hemtjänst, både kommunal och privat, genomgått utbildning i det nya arbetssättet med ramtid. Målsättningen med ramtid är att brukaren ska få bestämma mer över sin egen tid. Motionärerna bedömer att trots införandet av den så kallade ramtiden pågår en minutjakt som de anser påverkar brukarna och de anställda inom hemtjänsten negativt. Motionen föreslår att den minutstyrda ersättningen bör tas bort för att staden helt ska kunna lämna den minutstyrda hemtjänsten.

Vidare anser motionärerna att när staden tar fram ett nytt ersättningssystem är det viktigt att lära av andra kommuner, exempelvis Lund vars ersättningssystem bygger på Individens behov i centrum, IBIC.

Med anledning av ovan föreslår Clara Lindblom m.fl. (alla V) att kommunfullmäktige beslutar att utreda ersättningssystemet i hemtjänsten i syfte att införa ett nytt användarvänligt system som bygger på tillit och utgår från kunskapen att de äldres behov kan variera från dag till dag.