Möte 2024-12-16

Ärendet delas ut på sammanträdet.

Ärendet delas ut på sammanträdet.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Svenska Fotbollförbundet (SvFF) och Dansk Boldspil-Union (DBU) har sänt in intresseanmälan till Europeiska Fotbollsförbundet (UEFA) gällande arrangörskap av europamästerskapet i fotboll för damer år 2029.

Från SvFF är Stockholm, Göteborg och Malmö tillfrågade som svenska värdstäder vid ett eventuellt mästerskap. Ett första steg i ett sådant åtagande för Stockholms stad innefattar att gemensamt med fotbollsförbunden och andra värdstäder kartlägga förutsättningar för en eventuell ansökan. Arbetet med detta pågår fram till februari 2025. Finner parterna att en ansökan ska lämnas in föregås detta av ett förnyat beslut om stadens värdskap vid kommunfullmäktiges möte den 10 mars 2025.

Tyresö kommun förvärvade mark mellan Tyresövägen och området i Lindalen i Tyresö av Stockholms stad år 2018. Fastighetsnämnden sålde marken och hade endast i uppdrag att avyttra mark utanför Stockholms stads kommungräns. Av den anledningen blev en liten markremsa i området inom Stockholms stad kvar i stadens ägo.

Tyresö kommun har inkommit med en förfrågan om att förvärva den återstående marken. Förfrågan gällde även att överlåta stadens del av Töresjövägen till Tyresö kommun. Exploateringsnämnden har samrått med trafiknämnden, som har väghållaransvaret, och konstaterat att det inte föreligger några hinder för en överlåtelse.

Exploateringsnämnden har därmed tagit fram ett förslag på Överenskommelse om fastighetsreglering samt justering av kommungräns. Nämnden har framställt till kommunfullmäktige om att godkänna att överenskommelsen träffas samt att exploateringsnämnden medges rätt att träffa den med Tyresö kommun.

I stadens budget för 2024 och i översiktsplanen pekas fyra fokusområden ut som särskilt viktiga för stadens arbete: Järva, Skärholmen, Hagsätra-Rågsved och Farsta. Arbetet med fokusområdena är prioriterat och alla nämnder och bolagsstyrelser ska enligt budgeten ta ansvar för utvecklingen av området, vilket inkluderar bland annat stadsutveckling, trafik, skola och socialtjänst samt intern och extern samordning.

Vidare pekas särskilt centrumen i fokusområdena ut som en viktig del när områden utvecklas. Budgeten anger vidare att staden fortsatt ska identifiera behov, prioritera och driva på utvecklingen av just centrummiljöer i fokusområden och att arbetet med centrumanalyser ska fortsätta för att förbättra centrummiljöerna i de olika stadsdelsområdena.

I kommunstyrelsens förslag till tertialrapport 2 (dnr KS 2024/873) lämnas en redovisning med anledning av ett uppdrag från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen från 2023 om att ta fram en centrumanalys. Uppdraget syftade till att identifiera vilka centrummiljöer som är i behov av olika former av insatser. Centrumanalysen identifierar sex prioriterade centrum som kräver särskilda insatser: Tensta, Hjulsta, Husby, Vårberg, Sätra och Rågsved centrum.

I kommunfullmäktiges budget för 2025 finns också följande aktivitet Kommunstyrelsen ska i samarbete med Skärholmens stadsdelsnämnd, exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, SISAB och andra berörda nämnder och bolagsstyrelser föreslå åtgärder för utveckling av Vårbergs centrums omnejd samt fortsätta utvecklingsarbetet av Sätra centrum med omnejd, inom ramen för arbetet med Fokus Skärholmen.

Sätra Centrum Fastigheter AB som äger tomträtten till fastigheten Högsätra 10 (Sätra centrum) försattes i konkurs under kvartal 1 2024 och en konkursförvaltare utsågs. Konkursförvaltaren har under perioden prövat att sälja centrum men inte erhållit bud som motsvarar fordringsägarnas förväntningar. Ett troligt kommande scenario är att Kronofogden genomför en exekutiv auktion av den aktuella tomträtten under första kvartalet 2025.

Projektet Örnsbergs industriområde syftar till att omvandla industriområdet till en funktionsblandad stadsmiljö med cirka 1 400 nya bostäder samt verksamheter och offentlig service. I projektet ingår även utveckling med bebyggelse vid Örnsbergs tunnelbanestation och på en plats i planområdets sydvästra del. Fastigheterna i industriområdet är i huvudsak privatägda medan gator samt natur- och parkmark ägs av staden.

De flesta byggnader kommer att rivas. Vissa som är kulturhistoriskt värdefulla kommer att bevaras och få ny användning. Den befintliga gatustrukturen planeras i stort att behållas.

Inriktningsbeslut för projektet fattades år 2017 i samband med markanvisning till HEFAB för bostadsbebyggelse på en överdäckning ovanpå tunnelbanan vid Örnsbergs tunnelbanestation. År 2019 startade stadsbyggnadsnämnden en detaljplan för omvandling av industriområdet på initiativ av de privata fastighetsägarna. Den pågående planeringen vid tunnelbanestationen införlivades i den större detaljplanen. År 2021 blev HEFAB uppköpt av John Mattson, som sedan dess varit delaktig i planarbetet.

Enligt föravtal ska parterna som ingår i planeringen bära ett kostnadsansvar som baseras på parternas nytta. Stadens andel är beräknad att uppgå till 17 procent och kan komma att justeras utifrån slutlig byggrätt.

Efter plansamrådet har John Mattson Fastighetsföretagen AB arbetat fram ett nytt bebyggelseförslag som omfattar cirka 230 hyreslägenheter och en förskola som inte längre kräver en överdäckning av tunnelbanan. Bolaget har också lämnat in ett förslag på kompletterande bebyggelse med cirka 50 bostadsrätter på en plats i planområdet sydvästra del som tidigare planerades för förskola. I samband med förslaget till reviderat inriktningsbeslut beslutade exploateringsnämnden om markanvisningar till John Mattson Fastighetsföretagen AB i enlighet med de lämnade förslagen.

Exploateringsnämndens projektutgifter beräknas nu uppgå till 320,9 miljoner kronor och avser främst ombyggnation och anläggning av gator, skyfallsränna, ledningsomläggningar och förläggning av nya ledningar vilka bekostas av ledningsägarna. Projektinkomsterna beräknas uppgå till cirka 271,2 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 119,6 miljoner kronor. Nettonuvärdet uppgår till 132 miljoner kronor och täckningsgraden till 149 procent.

Projektet Slakthusområdet etapp 4a avser genomförande av detaljplan Styckmästaren 1 med flera som möjliggör kontorsbyggnader med centrumändamål i bottenvåningarna och en ny högskola; Stockholms konstnärliga högskola (SKH). Detaljplanen omfattar även ett nytt torg med ett underliggande skyfallsmagasin. Staden äger samtliga fastigheter inom planområdet. Fastigheten Styckmästaren 3 upplåts med tomträtt till Atrium Ljungberg Slakthuset 22 AB, som är ett dotterbolag till Atrium Ljungberg AB.

Exploateringsnämnden har tillsammans med bolagen Atrium Ljungberg Slakthuset 22 AB och Atrium Ljungberg Slakthuset 23 AB tagit fram överenskommelser om exploatering med tomträtt som reglerar ansvar i genomförandet av etappen. Avtalen avser kvarteren som betecknas OP (kontorsbebyggelse) respektive Q (högskola). Överenskommelsen avseende kvarter Q innebär en preliminär årlig tomträttsavgäld om 10 miljoner kronor och har hemställts till kommunfullmäktige för godkännande (bilaga).

Atrium Ljungberg har tecknat ett hyresavtal med Stockholms konstnärliga högskola. Redovisad kalkyl baseras på högskoleavgäld för den berörda ytan. Fram tills att denna yta realiseras ska ytan omfattas av kontorsavgäld.

Exploateringsnämndens sammanlagda projektutgifter beräknas uppgå till cirka 466,9 miljoner kronor och projektinkomsterna till cirka 22,4 miljoner kronor. Intäkterna från tomträttsavgälder beräknas uppgå till sammanlagt cirka 15 miljoner kronor per år. Nettonuvärdet uppgår till 26 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Täckningsgraden är 106 procent.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra en utveckling av Slakthusområdet som en hållbar och trygg blandstad med stärkta kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Planen ska möjliggöra ny bebyggelse som innehåller högskola för konstnärlig utbildning, kontor, verksamheter, centrumändamål och vård. En befintlig byggnad inom Styckmästaren 3 har ett högt kulturhistoriskt värde och ska bevaras. Föreslagen bebyggelse ska bidra till levande offentliga rum med aktiva bottenvåningar och hög entrétäthet. Byggnader ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet, vilket kommer att säkerställas med planbestämmelser och ett arkitekturprogram för kvartersmarken.

Detaljplanen möjliggör en upprustning och utveckling av allmän plats i enlighet med framtagna riktlinjer för Slakthusområdet. Evenemangstorget ska vara en öppen och flexibel mötesplats för både evenemang och vardagsliv samt ska möjliggöra visitering vid större evenemang. Torget ska även kunna omhänderta vatten vid skyfall genom ett föreslaget underjordiskt magasin.

Detaljplanen möjliggör en utveckling av fastigheten Spelbomskan 9 m.fl. vid Odenplan med kontor, service, handel samt hotell. Ett viktigt syfte med planen är att den nya byggnaden ska bidra positivt till omgivande stadsmiljö och stadens siluett genom hög arkitektonisk kvalitet med fokus på god helhetsverkan. Vertikalitet och slankhet ska eftersträvas i gestaltningen av högdelen.

Särskild omsorg ska läggas vid form, färg och material. Byggnaden höjer sig över den rådande skalan och siluetten och ska gestaltas utifrån hur stadsbilden påverkas i olika betraktelseskalor. Detaljeringsgraden i fasaden ska öka närmare gatunivån där människor kommer nära. Översta delen av byggnaden ska utformas så att den anpassar sig till stadens siluett.

I budgeten för 2023 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att, tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta fem nya biotopskyddsområden 2024 i enlighet med tidigare utredning samt att utreda ytterligare fem områden. Ett av de områden som i den tidigare utredningen föreslogs få biotopskydd, är Olovslunden i Bromma.

I februari 2024 beslutade stadsbyggnadsnämnden att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att samråda om förslag till biotopskydd för Olovslunden. Samråd har hållits under våren 2024. Samtliga remissinstanser tillstyrker beslutsförslaget, men har lämnat några mindre synpunkter. Efter samrådet har några mindre ändringar gjorts i förslaget utifrån inkomna synpunkter.

Biotopskyddsområdet syftar till att bevara och på sikt utveckla de naturvärden som är knutna till vattenmiljön i Olovslunden och de omgivande livsmiljöerna för groddjur och fladdermöss.

Skydd av området bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad.

I biotopskyddsområdet föreslås hela Olovslunden ingå, frånsett lekplatsen med plaskdammen och några små gräsytor intill dem. På så vis skyddas förutom dammen också groddjurens födosöksområden, vandringsvägar och övervintringsplatser samt äldre träd som har betydelse för fladdermöss.

Området utgörs av biotoptypen strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad. Området har en viktig funktion inom stadens gröna infrastruktur och är identifierat som en livsmiljö för skyddsvärda arter i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO).

I samband med stadens budget för år 2022 gav kommunfullmäktige i uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag på ett sammanhållet program för stadens arbete med mänskliga rättigheter. Det nya programmet för de mänskliga rättigheterna som nu föreslås är ett styrdokument som ska gälla för samtliga nämnder och bolagsstyrelser.

Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna ska ge vägledning för stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser i arbetet med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Programmets mål är: Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism.

Kopplat till programmet kommer sex stycken handlingsplaner att tas fram för;

Att motverka rasism

Barnens rättigheter och inflytande i Stockholms stad

De nationella minoriteternas rättigheter

Lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck (hbtqi)

Romsk inkludering

Arbetet med att uppnå målet med programmet och handlingsplanerna är nära kopplat till stadens demokratiarbete och arbetet med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför.

En strategi för stadens utomhusbelysning har tagits fram utifrån ett uppdrag i kommunfullmäktiges budget för 2023. Strategin synliggör de aspekter som behöver beaktas av stadens förvaltningar och bolag vid utveckling av utomhusbelysning. Strategin utgår från de fem fokusområdena biologisk mångfald, energi- och resurseffektivisering, gestaltning och anpassning till stadsbild, ljusföroreningar samt trygghet och säkerhet.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 11 juni 2024 att föreslå att kommunfullmäktige beslutar höja timtaxan för tillsyn enligt miljöbalken från 1 410 kr/tim till 1 450 kr/tim, vilket motsvarar en höjning med 2,8 procent. Timtaxan för livsmedelskontroll föreslås höjas från 1 720 kr/timme till 1 790 kr/timme, vilket motsvarar en höjning med 4,1 procent. De föreslagna timtaxehöjningarna beror enbart på kostnadsökningar, främst på grund av ökade lönekostnader, administrativa kostnader, sociala avgifter, lokalkostnader och IT-kostnader.

Nämnden föreslår ett bemyndigande från kommunfullmäktige att årligen ha möjlighet att indexjustera avgifterna med Sveriges Kommuners och Regioners Prisindex kommunal verksamhet (PKV) samt göra ändringar av mindre betydelse genom nämndbeslut.

Eftersom att taxorna i ärendet är en del av kommunal författningssamling som beslutas av kommunfullmäktige ska miljö- och hälsoskyddsnämnden även fortsättningsvis hemställa taxorna för beslut till kommunfullmäktige.

Stockholms stads klimathandlingsplan har reviderats mot bakgrund av det uppdrag som gavs i kommunfullmäktiges budget för 2023. Arbetet med att revidera klimathandlingsplanen har bedrivits parallellt med att stadens miljöprogram reviderats.

Stadens Miljöprogram 2030 anger de klimatmål som ska nås för Stockholms klimatomställning. De övergripande klimatmålen är En rättvis och inkluderande omställning och Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck. Under dessa finns även delmål. Klimathandlingsplan 2030 är ett styrdokument för Stockholms stads hela organisation som konkretiserar hur de klimatrelaterade målen i miljöprogrammet ska kunna nås.

Planen redovisar cirka 140 åtgärder uppdelade på fem omställningsområden och konkretiserar hur stadens alla verksamheter i bred samverkan ska arbeta mot målen. En utsläppsbudget sätter tempot i utsläppsminskningen baserat på ett åtagande om global klimaträttvisa.

De fem utpekade omställningsområdena är:

Agera för en rättvis och inkluderande omställning.

Utveckla ett klimatpositivt energisystem.

Driva på för hållbara och fossilfria transporter.

Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart.

Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation.

Förslaget till klimathandlingsplan föreslås få en programperiod fram till 2030 vilket är längre än tidigare planer. På detta sätt kan klimathandlingsplanen bättre harmonieras med Parisavtalet, Agenda 2030 och EU:s mission om klimatneutrala och smarta städer 2030. Det går även i linje med flera av stadens målsättningar som sträcker sig till 2030. Det innebär även att stadens verksamheter får bättre planeringsförutsättningar, tid för implementering och en längre genomförandetid vilket främjar arbetet.

Klimathandlingsplan 2030 – en rättvis omställning för ett Stockholm utan globalt klimatavtryck har utformats för att underlätta kommunikationen av planen. Utformningen är gjord för att vara tillgänglig och skapa engagemang och stötta såväl intern och extern kommunikation.

Varje år gör kommunstyrelsen, med hjälp av utpekade uppföljningsansvariga, en uppföljning av Miljöprogram 2030 som redovisas till kommunfullmäktige. Klimathandlingsplanen följs upp genom de klimatrelaterade målen (Mål 1 och Mål 2) inom den uppföljningen. Under våren 2027 ska en grundlig halvtidsuppföljning av miljöprogrammet genomföras för att säkerställa att staden är på rätt väg för att nå målen 2030.

Utbildningsnämnden föreslår att förlänga den nuvarande skolbiblioteksplanen, Skolbiblioteksplan för skolor och förskolor i Stockholms stad 2021-2024 (dnr KS 2020/1413) till och med år 2025. Detta för att få till en gemensam löptid och samtidigt underlätta samverkan i framtagandet av den nya stadsövergripande biblioteksplanen och skolbiblioteksplanen.

Kommunstyrelsen fick i budget 2023 i uppdrag att i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna ta fram ett förslag på nya ersättningsnivåer inom daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 (LSS) med målet att minska antalet nivåer och för att på ett bättre sätt balansera den enskildes behov. Utifrån inkomna remissvar gjordes bedömningen att det fanns delar i förslaget som behövde utredas ytterligare och stadsledningskontoret har under 2024 utrett detta och gjort förändringar därefter. Ett nytt ärende skapades och skickades ut på remiss under 2024.

Trafiknämnden föreslår genomförande av etapp 2 - 5 av program för energibesparande armaturbyte belysning för perioden 2025 - 2029. Programmet innebär att nämnden kan fortsätta att byta ut äldre armaturer mot mer energieffektiva LED-armaturer. Det syftar till att sänka energiförbrukningen samtidigt som driftkostnaderna kan sänkas och en hög drift- och funktionssäkerhet kan bibehållas. Effekten av programmet efter slutförande är att elanvändningen minskar med cirka 10 GWh per år och att klimatpåverkan minskar med cirka 663 ton CO2 per år.

Trafiknämnden konstaterar att det föreslagna programmets utgifter inte ryms i sin helhet i nämndens långsiktiga investeringsplan och att tidplanen för genomförande av programmet kan komma att förlängas, då de årliga utgifterna för genomförande behöver anpassas efter tillgängligt budgetutrymme alternativ beviljande av extern finansiering.

Johan Nilsson (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs att i Stockholms trädgårds-, villa- och småstugeområden regleras byggande och förtätning genom mycket gamla detaljplaner samt att vissa styrmedel gått förlorade när tomter har friköpts. Motionären anser att staden behöver göra en översyn av de gamla detaljplanerna, att de upphävs och att nya detaljplaner tas fram och föreslår att stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att utarbeta en plan och organisation för en sådan översyn och påbörja arbetet.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken han framhåller vikten av att medborgarna får möjlighet att göra sina röster hörda när staden planeras och utvecklas. Motionären anser att mer måste göras för att informera berörda närboende och föreslår att kommunfullmäktige ska ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att stärka samrådsprocessen genom ökad fysisk annonsering.

Anne-Christine Carlberg (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären skriver i sin motion att svenskspråkiga äldre som önskar ett äldreboende med svensktalande personal och svenska traditioner idag inte finns. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ska ges i uppdrag att inrätta somatiska- och demensboenden med svenska språket och kulturen som profilinriktning.

Anette Hellström (M) anför i en motion till kommunfullmäktige att det idag råder en ojämn kunskapsnivå inom äldreomsorgen för de anställda vad gäller matlagning med och för de äldre. Det kan finnas en okunskap i exempelvis hur maten ska serveras och vilka tillbehör man bör servera för en fullgod måltid. Genom att utbilda personalen inom näringslära kan Matlyftet fortsätta att utvecklas för en bättre tillvaro för våra äldre.

Gabriel Kroon och Linnéa Vinge (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stoppa flytten av Medeltidsmuseet till nya lokaler i Börshuset, Gamla stan. I motionen anförs att Stockholms stad bör framställa en begäran till riksdagsförvaltningen om att Medeltidsmuseet ska fortsätta hyra lokalerna och verka på Helgeandsholmen. Motionärerna menar att Stockholms stad bör begära att Medeltidsmuseet ska få fortsätta verksamheten på Helgeandsholmen då flytten av museet skulle innebära att verksamheten kommer att sakna viktiga föremål och minska i attraktivitet.

Gabriel Kroon, Anders Lindman och Liliane Åkerlund (alla SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att berörda nämnder får i uppdrag att utveckla en modell för samfinansiering av bullerskydd mellan kommun och fastighetsägare samt att samordna arbetet mellan Trafikverket, fastighetsägare och staden själv för att minska bullernivåerna på Essingeleden.

Kristin Jacobsson (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framför att den organiserade brottsligheten är ett av Sveriges allvarligaste samhällsproblem och att det är allt vanligare att tjejer och kvinnor dras in i organiserad brottslighet och gängkriminalitet. Hotbilden för kvinnor som vill lämna kriminalitet beskrivs som komplex och svår och motionären anser att stadens avhopparverksamhet i mångt och mycket är riktad till män.

Med anledning av ovanstående så föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar att inrätta en avhopparverksamhet med samlad specialkompetens för kvinnor som önskar att lämna gängkriminalitet samt att det säkerställs att den information som ges ut gällande stadens avhopparverksamhet även riktas till tjejer och kvinnor.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska utreda och sätta in insatser vid varje öppen drogscen (ÖDS) som har en skola inom en radie av 500 meter för att undvika att barn och unga rekryteras av gängkriminella eller utsätts för brott.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås en rad åtgärder för att garantera och säkerställa skolgången för barn på skyddade boenden.

Andréa Hedin och Anna Cederschiöld Stuart (båda M) anför i en motion väckt i Stockholms kommunfullmäktige att ytterligare 4 500 timmar per månad i Stockholms skolidrottslokaler ska göras bokningsbara för idrottsföreningar utöver den tid som redan idag är möjlig att boka.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion till kommunfullmäktige ett antal åtgärder som han anser att staden behöver vidta i syfte att tydligt markera stadens ställningstagande mot Rysslands krig mot Ukraina samt för att säkerställa att stadens resurser inte går till aktörer som stödjer eller sponsrar kriget.

Dennis Wedin och Therese Lindström (båda M) har i kommunfullmäktige väckt en motion om att utveckla Ringvägen till ett grönt alléstråk med liv och rörelse. Motionärerna framhåller att vackra och gröna stadsmiljöer har en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande, att de förbättrar luftkvaliteten och är viktiga åtgärder för urban klimatanpassning. De anser att fler urbana grönytor behövs och har identifierat att Ringvägen, med sina trädalléer, har potential att utvecklas från en trafikdominerad gata till ett stråk med liv och rörelse. Mellan träden kan ett grönt alléstråk växa fram med exempelvis ny gångväg, parksoffor och blomrabatter.

Andréa Hedin och Sophia Granswed Baat (båda M) föreslår i en motion till kommunfullmäktige ett antal förslag för att motverka desinformationskampanjen mot socialtjänsten. Bland annat föreslås att stadsdelsförvaltningarna i samverkan med grundskolorna i sitt område ska ansvara för att vårdnadshavare till skolpliktiga barn ska få kunskap om socialtjänstens uppdrag och arbetssätt. Vidare föreslås det att socialtjänsten regelbundet ska närvara på föräldramöten i både förskolor och skolor. Motionärerna föreslår också att förskolesociala team ska utredas och testas genom en pilot.

Annika Elmlund (M) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att stadsdelsnämnderna ska ges i uppdrag att identifiera de områden och utsatta platser i Stockholms stad som upplevs som otrygga samt att staden tar fram ett åtgärdsprogram/handlingsplan för hur man bäst ska trygga dessa utsatta platser som också involverar civilsamhälle och näringsliv.

Dennis Wedin och Kristina Lutz (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Kungsträdgården ska bli en mer levande och grön mötesplats med fler träd, blommor, buskar, aktiviteter och uteserveringar. Motionärerna föreslår även att restaurangbyggnaden med tomträtt i norra delen av Kungsträdgården, med beteckningen Sju sekel 1, flyttas till en alternativ plats i parken, befintlig byggnad rivs och ny entré till Kungsträdgården skapas från Hamngatan.

Jan Jönsson (L) anför i en motion till kommunfullmäktige att det råder en hög grad av valfrihet inom Stockholms stad äldreomsorg som ska värnas samtidigt som formerna för denna valfrihet ska utvärderas och utvecklas. Motionären föreslår i motionen att utreda införandet och utformningen av ett valfrihetssystem enligt LOV som huvudregel för vård- och omsorgsboenden staden.

Andrea Hedin (M) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige angående judiskt liv i Stockholm. I motionen framhålls att uppmärksammandet av judiskt liv i Stockholm är särskilt angeläget med anledning av samhällsutvecklingen och omvärldsläget. Det är enligt motionen av särskild vikt att uppmärksammandet och firandet av judiskt liv 250 år kommer många till del och därför bör vara tillgängligt i flertalet forum.

Anette Hellström (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utreda behovet av en ny sporthall i Mälarhöjden.

I motionen framförs att det kommer byggas 1 100 nya lägenheter i Mälaräng samt en ny skola och förskola. Tillgången på idrottshallar är begränsad vilket försvårar idrottsutövning. Därtill betonas idrottens positiva effekter för hälsa, social gemenskap och fostran.

I motionen framförs en idé om att bygga en ny idrottshall på fotbollsplanen vid Mälarhöjdens skola. Fotbollsplanen kan därefter läggas på taket av nya idrottshallen. Ett annat alternativ är att bygga en ny fullstor idrottshall vid den nya skolan i Mälaräng.

I en motion till kommunfullmäktige anför Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) att Stockholms ekonomi just nu befinner sig i en pressad situation vilket kräver hårdare prioriteringar i Stockholms stad och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att:

Stadsledningskontoret ska initiera en fördjupad kartläggning av stadens kostnader avseende kommunikationskonsulter och medieköp.

Stadsledningskontoret ska initiera en översyn om hur stadens riktlinjer för mutor och representation efterlevs samt föreslå en uppdatering av rådande policy.

Att kostnaderna för kommunikationskonsulter halveras och medel omfördelas till utbildningsnämndens förfogande.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om fler biståndsbedömda trygghetsboenden för äldre. Motionären beskriver hur antalet personer över 80 år i Stockholm förväntas fördubblas fram till 2040 vilket ställer stora krav på äldreomsorgen. Därmed behöver stadens kapacitet att erbjuda moderna och ändamålsenliga bostäder till äldre öka.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i Stockholms stads kommunfullmäktige där hon föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen och Stockholm Business Region i uppdrag att återuppta samverkan med det flygförbindelsefrämjande samverkansprojektet Connect Sweden samt övriga flygfrämjande samarbeten.

Jan Jönsson, Björn Ljung och André Nilsson (alla L) föreslår i en motion väckt i Stockholms kommunfullmäktige att staden utreder och kartlägger den samhällsekonomiska kostnaden för kommunen som beror på att människor befinner sig i strukturell hemlöshet och att staden tar fram en plan för hur man kan motverka och hjälpa människor ur den, som inkluderar exploaterings-, stadsbyggnads- och socialnämnden samt Bostad Stockholm.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Gabriel Kroon och Anders Edin (båda SD) att stadsbyggnadsnämnden ska ges i uppdrag att i samråd med lokalbor upprätta en ny detaljplan för Stockholms stads trädgårdsstäder och bevarandevärda egnahemsområden. Motionärerna menar att generösa regleringar i äldre detaljplaner möjliggjort ovarsam exploatering i dessa miljöer. Motionärerna vill med förslaget begränsa ytterligare förtätning i dessa miljöer.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige om könsseparerade badtider i stadens simhallar. I motionen föreslås att Stockholms stad inte ska tillhandahålla eller stödja könsseparerade badtider i stadens simhallar.

André Nilsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de framhåller att Stockholm behöver fler bostäder i city. Motionären betonar att det är viktigt för Stockholm att ta ett samlat grepp för att skapa en levande och grön stadskärna med ett tillräckligt utbud av bostäder.

Linnéa Vinge (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där hon föreslår att berörda nämnder ges i uppdrag att:

Ta fram förslag på en handlingsplan/handlingsplaner i syfte att förebygga övergrepp mot barn inom kommunala verksamheter.

Att initiera en utbildning för personal som arbetar med barn för att öka kunskapen om hur sexuella övergrepp mot barn lättare kan upptäckas.

Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att yrkesutbildning för ukrainska medborgare ska genomföras som pilotprojekt i Stockholms stad.

För asylsökande och personer med tillfälligt skydd från Ukraina är rätten till utbildning begränsad enligt skollagen. Ukrainare har inte rätt till utbildning inom komvux med undantag för utbildning i svenska för invandrare och svenska som andraspråk.

Från och med den 1 november 2024 blir det möjligt för denna målgrupp att folkbokföra sig. När lagen träder i kraft får ukrainare, som valt att folkbokföra sig, rätt till hela vuxenutbildningens utbud.

Hanna Wistrand (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår hon att staden bör utreda möjligheten att erbjuda demokrati-praoplatser för stadens högstadieelever, för att på så sätt öka förståelsen och kunskapen i hur lokal demokrati fungerar och hur den genomförs i Stockholm.

Emelie Wassermann (SD) anför i en motion väckt i Stockholms kommunfullmäktige att ensamheten och isoleringen av våra äldre är ett växande problem samtidigt som att glappet ökar mellan den yngre och den äldre generationen och att naturliga mötesplatser saknas. I syfte att motverka detta föreslår motionären att berörda nämnder och utskott ska få i uppdrag att möjliggöra för ålderspensionärer att äta lunch till självkostnadspris i stadens kommunala skolor.

Jan Jönsson (L) anför i en motion väckt i Stockholms kommunfullmäktige att studieroteam som arbetsmodell snarast testas som pilotverksamhet i ett par skolor som identifierat låg studiero som ett betydande problem samt att möjligheten att sprida arbetssättet till hela staden utreds och möjliggörs om utvärderingen av piloten blir framgångsrik.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han anför att kommunfullmäktige i Stockholms stad ska besluta att avstyrka alternativet att lägga en arbetstunnel och byggarbetsplats för tunnelbaneutbyggnaden mellan Fridhemsplan och Älvsjö vid Rålambshovsparken. Motionären anför att staden istället ska föra en dialog med Region Stockholm om att hitta en lösning vid Lindhagensplan, som han menar inte skulle ha en lika stor negativ påverkan på bebyggelse, stads- och gaturum samt kulturmiljö.

Sergej Salnikov (SD) har i kommunfullmäktige väckt en motion där han föreslår att kommunfullmäktige får i uppdrag att ta fram ett bildvisningsverktyg som, utan föranmälan, möjliggör bildvisning i fullmäktigesalen.

Motionären anför att det redan idag är tekniskt möjligt att visa bilder i fullmäktigesalen. Det kräver dock, enligt motionären, omständliga förberedelser innan sammanträdet. Det krävs att bilden skickas till tekniker i förväg samt kräver ett godkännande från kommunfullmäktiges ordförande. Motionären anser att detta gör det praktiskt sett omöjligt att löpande, under debatter nyttja den funktionen.

Bildvisningsvertyget skulle enligt motionären kunna möjliggöra tydligare och mer strukturerade presentationer av motioner, interpellationer vilket förbättrar förståelsen av behandlade ärenden. Motionären anser att genom att kunna visa upp relevanta bilder och grafik kan ledamöterna tydligare kommunicera sina ståndpunkter och argument.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken hon föreslår att Natoflaggan ska vara hissad vid Stadshuset varje dag.

Dennis Wedin och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen konstateras att exploateringsnämnden den 24 augusti 2023 beslutade att förlänga markanvisningarna till två aktörer som har för avsikt att uppföra 200 lägenheter i flerbostadshus vid Herrängsskogen. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger exploateringsnämnden i uppdrag att avbryta arbetet med den planerade exploateringen vid Herrängsskogen och dra tillbaka de aktuella markanvisningarna inom fastigheterna Långbro 13:1 och Herrängen 1:1 samt att kommunfullmäktige uttalar att Herrängsskogen ska förbli oexploaterad för överskådlig framtid samt ger exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att inte starta planering för andra/nya exploateringar inom området.

Dennis Wedin och Jonas Nilsson (båda M) har väckt en motion i Stockholms kommunfullmäktige om att stärka småbåtslivet i Stockholms stad. I motionen framförs bland annat att småbåtslivet i Stockholms stad ska stärkas. Detta ska ske genom att båtklubbar som idag arrenderar mark av staden ges långsiktiga arrenden i syfte att möjliggöra för bland annat större investeringar från klubbarnas sida.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att idrottsnämnden bör snöröja fler fotbollsplaner vintertid. I motionen föreslås därför att idrottsnämnden får i uppdrag att förbättra förutsättningarna för snöröjning av fotbollsplaner genom att exempelvis investera i mer utrustning och utöka tiden för personal att snöröja.

Stadsledningskontoret anser att förslagen i motionen inte är motiverade att genomföras med anledning av den begränsade miljönyttan ytterligare skärpta krav eller sanktionsmöjligheter skulle innebära. Staden saknar även bemyndigande att ställa ett generellt bindande krav på lägre lösningsmedelsförlust än det som framgår av 76 § i förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel.

Stadsledningskontoret anser inte att kommunfullmäktige behöver lägga några ytterligare uppdrag med anledning av den remitterade motionen.

Av kommunfullmäktiges budget 2024 framgår att miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsynsarbete ska prioriteras och utvecklas i syfte att säkerställa stockholmarnas hälsa. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska även stärka uppströmsarbetet för att undvika att nya kemikalier släpps ut och påverkar ekosystemen.

Kemtvättar som använder mer än 1 kilogram organiska lösningsmedel per kalenderår är anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter enligt 19 kap. 4 § 4 p miljöprövningsförordningen (2013:251). Enligt 76 § i förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel får kemtvättar inte släppa ut mer än 20 gram organiska lösningsmedel per kilogram rengjord och torkad vara, vilket motsvarar en lösningsmedelsförlust på 2 procent. Enligt 2 kap. miljöbalken ska verksamhetsutövaren vidta rimliga försiktighetsmått och använda sig av bästa möjliga teknik. Som utgångspunkt anses bindande krav likt den i 76 § förordningen om användning av organiska lösningsmedel, utgöra en specificering på vilka krav som ska bedömas som rimliga. Den slutliga bedömningen behöver göras inom ramen för nämndens tillsynsverksamhet i det enskilda fallet, men typiskt sett saknas rättsligt stöd att ställa skarpare krav än den bindande gränsen.

Stadsledningskontoret konstaterar att varken miljö- och hälsoskyddsnämnden eller staden har något bemyndigande att ställa ett generellt bindande krav på lägre lösningsmedelsförlust än det som framgår av förordningsbestämmelsen. För en skärpning av det generella kravet skulle staden behöva hemställa om en sådan justering av förordningen hos regeringen. Miljö- och hälsoskyddsnämndens målsättning om en lösningsmedelsförlust på 1,5 procent i tillsynen motiveras av att det bedöms rimligt att verksamhetsutövaren vidtar åtgärder vid denna gräns för att hinna förebygga ett överskridande av det bindande kravet på 2 procent. Målsättningen har således en koppling till det bindande kravet på 2 procent och utgör inte en självständig skärpning av kraven.

Stadsledningskontoret konstaterar även att skarpare krav på lösningsmedelsförlusten eller ytterligare sanktionsmöjligheter skulle innebära stora kostnader i förhållande till små utsläppsminskningar. Stadsledningskontoret anser därmed inte att förslagen i motionen är motiverade att genomföras.

Stadsledningskontoret anser inte att kommunfullmäktige behöver lägga några ytterligare uppdrag med anledning av den remitterade motionen.

Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att motion om hälsosamma kemtvättar med färre kemikalier av Tapani Juntunen (SD) besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige om en handlingsplan för en ökad energilagring. I motionen föreslås att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder, får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att öka energilagringen och värmelagringen i stadens egna fastigheter samt i privata aktörers fastigheter samt av överskottsel från stadens egna elproduktion.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att Stockholms stad ska delta som huvudpartner i Wallstreet 2025. Wallstreet är ett globalt koncept för konstutställningar i det gemensamma stadsrummet som genom samarbete mellan det privata och offentliga ska skapa trygga och trivsamma offentliga rum, platser och sammanhang där människor vill vistas.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige angående läslust och tillgång till böcker bland stadens barn och unga. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att förskolor i egen regi förses med enkla hallbibliotek och tillhörande böcker som barn och deras familjer kan låna hem. I motionen föreslås också att skolor i egen regi delar ut sommarlovspresenter i form av en egen bok varje år under grundskoleåren till sina elever.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han framför att Stockholms stad borde satsa på och prioritera att införa fler tätortsnära betesdjur som skötselmetod och ekosystemtjänst samt att betesdjur är ett viktigt kulturmiljöinslag. I motionen föreslås kommunfullmäktige att besluta om att ge kommunstyrelsen och berörda nämnder och bolagsstyrelser i uppdrag att införa fler tätortsnära betesdjur som ekosystemtjänst i staden till exempel i Bällsta gård, Grimstafältet, Järvafältet och Kräppladiket.

Gabriel Kroon m.fl. (SD) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kulturnämnden ska ges i uppdrag att utarbeta en tydlig definition kring armlängds avstånd, samt demokratisera urvalet av offentlig konst.

Motionärerna anser att staden behöver utarbeta tydliga riktlinjer om hur konst i den offentliga miljön väljs ut samt vilken befogenhet den politiska församlingen har över valet av företeelse. De anser även att stadens tolkning om principen om armlängds avstånd bör definieras samt att i strategin bör de kommunala tjänstemännen och politikerna ses som en enhet. Enligt motionärerna bör beslutstagandet över valet av offentlig konst i största möjliga mån decentraliseras till medborgarna.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att staden inrättar ett eftervårdsprogram med tillhörande uppföljningsriktlinjer för placerade barn och ungdomar. Motionären framför att det är viktigt att eftervården kring unga som placerats på institution förbättras och att målsättningen måste vara att ett barn som placeras kommer ut i bättre skick än vid placeringen men att det dessvärre inte är så idag.

Andréa Hedin och Sophia Granswed Baat (båda M) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige, i vilken de lyfter förskolan som en viktig grund för barns framtida skolgång och anför att införandet av karriärtjänster i skolan har medfört en ökad professionalisering av lärarkåren. Motionärerna anser att samma möjligheter till meritering och karriärsutveckling även bör möjliggöras för förskollärare och att möjligheter att erhålla statsbidrag för syftet bör undersökas.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att stadsledningskontoret, tillsammans med berörda nämnder, ges i uppdrag att utforma karriärtjänster i Stockholms stads förskolor.

Linnéa Vinge (SD) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige, i vilken hon anför att skilda förutsättningar till språkutveckling är det största hindret för en mer jämlik utbildning, och att det är av stor vikt att barn tidigt ges goda förutsättningar att utveckla sina språkkunskaper.

I motionen lyfts att Stockholms stads förskolerapport har slagit fast att mer behöver göras för att höja kompetensen i svenska hos personalen och att nuvarande insatser behöver utvärderas. Motionären förordar att staden kartlägger vilka förskolor som har problem med bristande svenskkunskaper hos personalen, för att på ett bättre sätt kunna rikta de befintliga utbildningarna dit de behövs.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att berörda nämnder ges i uppdrag att genomföra en kartläggning av i vilka förskolor som det föreligger problem med bristande svenskkunskaper hos personalen.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Linnéa Vinge (SD) att Stockholms stad ska upphandla ett trygghetspaket till skolorna bestående av metalldetektorer, skalskydd och väktare med pedagogisk träning som tillfälligt ska kunna sättas in omgående efter beslut av rektor.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Andréa Hedin (M) föreslås att alla kommunala grundskolor ges i uppdrag att arrangera lovskola, att lovskolan för låg- och mellanstadiet förstärks och utökas samt att staden etablerar samarbeten med lärosäten för att locka lärarstudenter att undervisa i lovskolan. Dessutom föreslås att lovskolan kombineras med meningsfull fritid.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att en vetenskaplig utvärdering beställs som redogör för feriejobbens långsiktiga effekter för olika grupper. Motionären föreslår även att nya riktlinjer för feriejobb ska utarbetas för att säkerställa insatsens kostnadseffektivitet.

Andréa Hedin (M) har i kommunfullmäktige väckt en motion där hon lyfter utmaningar med trygghet och studiero i Stockholms skolor och betonar akutskolornas roll i att motverka ordningsproblem genom att erbjuda miljöombyte för elever i behov av detta. Motionären föreslår därför att Stockholms stad ska säkerställa att befintliga akutskolor har tillräckliga resurser samt att akutskolorna ska öppna upp för platser från årskurs 4.

Dennis Wedin (M) anför i en motion till Stockholms stads kommunfullmäktige att Stockholm, trots goda förutsättningar för ett välmående och växande näringsliv, inte befinner sig i toppen av Sveriges kommuner vad gäller företagsklimat.

Mot bakgrund av det föreslår han att kommunstyrelsen och Stockholm Business Region AB ges i uppdrag att lägga upp en plan för att kommunfullmäktiges ledamöter under en dag ska genomföra totalt 100 företagsbesök i kommunen i syfte att förbättra företagsklimatet.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Andréa Hedin och Dennis Wedin (båda

M) att Stockholms stad inrättar en nattborgmästare. Motionärerna anser att Stockholm, likt andra städer i Europa och USA, bör inrätta en nattborgmästare som kan leda förändringsarbetet för att göra Stockholm mer attraktivt samt främja och skydda stadens nattliv. En nattborgmästare skulle kunna agera länk mellan olika aktörer och arbeta för att skapa en mer välkomnande miljö genom att minska kommunala begränsningar såsom öppettider och ljudnivåer.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden ska överta ansvaret för tillståndsgivning vid utskänkning av alkohol från socialnämnden. Syftet, enligt motionären, är att förenkla för restauranger och företag då tillsynen av livsmedelagstiftningen och utskänkningstillstånd utförs av en och samma förvaltning.

Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att vården av almar förenklas för stadsdelsnämnderna genom att dessa ges möjlighet att ta del av medel som är speciellt riktade mot sjukdomsdrabbade almar samt att trafiknämnden i samråd med stadsdelsnämnderna ges i uppdrag att revidera trädmålet så att även träd som fälls på grund av sjukdom inkluderas i målet om återplantering.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att kommunfullmäktige uppdrar till berörda nämnder att utreda möjligheterna till att skapa en Förbifart Skarpnäck inom ramen för den pågående stadsutvecklingen i Bagarmossen–Skarpnäck.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att aktivt delta i internationella samverkansprojekt riktat mot klimat- och miljöförbättringar i utvecklingsländer. Motionären föreslår även att kommunfullmäktige tar ställning för en ”donationspolicy” där duglig teknisk utrustning alltid ska prövas för sin lämplighet i syfte att doneras till ett utvecklingsland.

Andréa Hedin (M) föreslår i en motion väckt i Stockholms kommunfullmäktige att stadens idrottsanläggningar och idrottshallar som finns i anslutning till de kommunala skolorna ska öppnas upp under loven.

Jan Jönsson och Elin Hjelmestam (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att staden ska utreda och plantera vertikala planteringar/artificiella träd. I motionen framförs att Stockholm kan vara en bra plats för att testa vertikala planteringar/artificiella träd. I motionen framförs även att dessa har bättre uppsugningsförmåga av luftföroreningar än vanliga träd, de ger ett tillskott till stadsmiljön samtidigt som de bidrar till att sänka temperaturen i takt med att somrarna blir allt varmare.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att eldning av eget trädgårdsavfall ska tillåtas även utanför de nuvarande angivna bestämmelserna i kommunens avfallsföreskrifter. Motionären föreslår även att stadsledningskontoret ska initiera en dialog med kommunerna i Stockholms län i syfte att hitta en enhetlighet i regelverket kring eldning av trädgårdsavfall i egna trädgårdar.

Jonas Naddebo (C) har skrivit en motion till kommunfullmäktige om en satsning på renare vatten och stadsövergripande vattenamiral.

I motionen framförs bland annat att staden ska tillsätta en ny tjänst, en vattenamiral, för att ha ett stadsövergripande ansvar för att förbättra vattenkvalitén vid stadens badplatser. Vattenamiralen bör också leda arbetet för att skapa fler badplatser och möjliggöra för fler bastuflottar i Stockholm. Därutöver lämnas följande förslag:

Att ge kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och bolagsstyrelser i uppdrag att bygga ut stadens dagvattenledningar och utveckla Henriksdal till ett av världens mest effektiva och avancerade reningsverk

Att ge kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och bolagsstyrelser i uppdrag att säkerställa att de prioriterade skyfallsåtgärderna genomförs samt att skapa incitament för fastighetsägare att genomföra skyfallsåtgärder

Att ge kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och bolagsstyrelser i uppdrag att förbättra informationen till allmänheten om badvattenkvaliteten

Att ge kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och bolagsstyrelser i uppdrag att se till att miljökvalitetsnormerna för god ekologisk och kemisk vattenstatus uppnås senast 2027.