Hoppa över navigering
  •   1

    Justering

  •   20

    Frågestund

  •   21

    Mötete öppnas

  •   22

    Anmälningar

  •   24

    Närvaro

  •   25

    Justering

  •   26

    Valärenden i kommunfullmäktige 2021

  •   27

    Ny mandatperiod: val av ledamöter och ersättare i nämnder, val av ledamöter, suppleanter och revisorer i bolag och stiftelser

  • Tertialrapporterna med helårsprognos utgör en del av den löpande uppföljning som kommunstyrelsen har ansvar för. Uppföljningen bygger i huvudsak på att prognostiserade avvikelser mot budget och mot verksamhetens mål redovisas och kommenteras. Syftet är att samlad information om ekonomi och verksamhet ska ge stadens ledning en helhetsbild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. Underlagen utgör en viktig del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt.

    Stadsledningskontoret har analyserat samtliga nämnders tertialrapporter. Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål samt tolv underliggande mål för verksamhetsområden. Under respektive inriktningsmål ges en sammanfattad bedömning av nämndernas och bolagsstyrelsernas uppfyllelse av årsmålet. Bedömningen utgår från hur nämnderna och styrelserna, i sina verksamhetsberättelser, beskriver att de arbetat under året för att bidra till uppfyllelse av årsmålet.

    Fullmäktige fattade beslut i ärendet den 8 november 2021. av 12 kap. 2 § kommunallagen följer att revisorerna ska bedöma om resultaten i tertialrapport 2 är förenliga med de mål som fullmäktige har beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska lämnas till fullmäktige inför behandlingen av delårsrapporten. Av förbiseende behandlades ärendet i fullmäktige utan revisorernas skriftliga bedömning. Då revisorernas rapport nu föreligger bör fullmäktige behandla ärendet på nytt.

    Bilagor

  • Exploateringsnämnden har den 17 juni 2021 godkänt förslag till nytt mark- och driftavtal, ”Hamnavtalet” (Dnr: E2021-02095), mellan Stockholms Hamn AB (Hamnen), exploateringsnämnden och trafiknämnden. I det nya Hamnavtalet återlämnar Hamnen stora arrendeområden till staden, bland annat arrendeområdet Loudden samt del av arrendeområdet Frihamnen. Det nya Hamnavtalet börjar gälla tidigast den 1 januari 2022 under förutsättning att det godkänns av kommunfullmäktige och Hamnens styrelse. Exploateringsnämndens tecknande av Hamnavtalet är villkorat till att genomförandeavtal för återtagande av arrenderad mark tecknas.

    Detta ärende innehåller förslag till genomförandeavtal för Loudden respektive del av Frihamnen samt köpavtal för Hus M.

    Genomförandeavtalen reglerar frågor rörande marksanering, inlösen av byggnader, övertagande av anläggningar såsom bergrum, kajer och tekniska installationer.

    Hamnavtalet har omförhandlats för att bättre passa stadens utbyggnadsplaner. För att möjliggöra planerad utveckling i Norra Djurgårdsstaden behöver exploateringsnämnden ha rådighet över marken.

    De ekonomiska konsekvenserna till följd av genomförandeavtalen bedöms kunna hanteras inom ramen för projekt Loudden. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om 126 mnkr, men sammantaget prognostiseras ett positivt nettonuvärde för projektet. Driftkostnader förenade med inlösen av byggnader samt övertagande av mark och anläggningar bedöms rymmas inom tidigare beslutad budget om 37 mnkr fram till år 2026 för drift och underhåll av mark, byggnader och anläggningar inom planeringsområdet Loudden.

    Bilagor

  • Projektet syftar till att möjliggöra för Stockholm Avfall AB att bygga en ny matavfallsanläggning och för Stockholm Exergi AB att bygga ut Högdalenverket med en ny panna för fjärrvärmeproduktion vid kvarteret Tippen i Högdalen.

    Den föreslagna exploateringen omfattar upplåtelse av tomträtt till Stockholm Avfall AB för matavfallsanläggningen inom fastigheten Tippen 2, 3 och 4. Inom fastigheterna Tippen 2 och 4, Gubbängen 1:1 och Örby 4:1 planeras försäljning av mark till Stockholm Exergi AB.

    Åtgärderna som föreslås bidrar till att uppnå målet om ett fossilfritt Stockholm år 2040. Utvecklingen av området och verksamheten som planeras överensstämmer även med översiktsplanens inriktning att ”värna områden och anläggningar för Stockholms tekniska försörjning”.

    Exploateringsnämnden har, tillsammans med de tre bolagen, Stockholm Avfall AB, Stockholm Exergi AB och Prezero Recycling AB (Prezero), tagit fram tre exploateringsöverenskommelser som reglerar överlåtelse, tomträttsupplåtelser av mark samt fördelning av åtaganden för att genomföra planen. Bolagen ansvarar för att utreda och hantera de slänter med rasrisk som identifierats på stadens mark enligt överenskommelserna. Undantag gäller om Prezeros utbyggnad av ny slänt och tryckbank på stadens mark innebär merkostnader på grund av krav från miljömyndighet som innebär att mark utanför verksamhetens område kräver schaktarbete. Bolagen har förbundit sig att bygga enligt stadens krav för hållbar energianvändning.

    Detaljplanen har granskats och bedöms kunna antas under slutet av 2021 när genomförandebeslutet har godkänts.

    Exploateringsnämndens investeringar utgörs främst av flytt av fjärrvärmeledningar, ombyggnad av gång- och cykelväg, bidrag till Ellevios GIS-ställverk om 5 mnkr för att en ny tunnelbanedragning ska bli möjlig, hantering av instabila slänter samt grönkompensationsåtgärder för det område som tas i anspråk. Utgifterna bedöms uppgå till 69,2 mnkr.

    Inkomsterna utgörs av Stockholm Avfall AB:s delfinansiering av ledningsflytt men även av vissa kompensationsåtgärder som ska ske på bolagens bekostnad. Inkomsterna bedöms uppgå till 21 mnkr.

    Försäljningsinkomsten avser tillskottsmark från fastigheterna Tippen 2 och 4, Gubbängen 1:1 samt Örby 4:1 som överlåts till Stockholm Exergi AB där försäljningsinkomsten uppgår till 25 mnkr och reavinsten beräknas uppgå till 4,1 mnkr. Exploateringsnämndens expertråd godkände värderingen den 15 oktober 2021.

    Redovisad nuvärdeskalkyl redovisar ett positivt nuvärde om 25 mnkr inklusive framtida tomträttsavgälder men exklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster visar kalkylen ett nettonuvärde om 1 mnkr.

    Bilagor

  • Projektet Bjurbäcken är en del av Fokus Hagsätra-Rågsved där staden planerar för en socialt värdeskapande utveckling i ett av översiktsplanens fokusområden, med bland annat sammanlagt 3 000 nya bostäder.

    I projektet Bjurbäcken genomförs Detaljplan för del av fastigheten Älvsjö 1:1 vid kvarteret Bjurbäcken 6 i stadsdelen Rågsved (DP 2017-04553-54). Detaljplanen möjliggör 335 nya bostäder i två kvarter vid Bjursätragatan i Rågsved. AB Stockholmshem uppför 120 hyresrätter enligt stockholmshuskonceptet och Keywe AB uppför 215 bostadsrätter.

    Exploateringsnämndens investeringar omfattar i huvudsak ledningsomläggningar, grönkompensation samt ett urspårningsskydd vid de intilliggande tunnelbanespåren. Fördyringar under genomförandet föranleder behov av ett reviderat genomförandebeslut. Fördyringarna förklaras främst av oförutsedd förekomst av föroreningar och mer omfattande behov av spontning och ledningsomläggning än beräknat.

    Exploateringsnämndens utgifter beräknas uppgå till 102,2 miljoner kronor, inkomsterna till 13,9 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 86,5 miljoner kronor. Nettonuvärdet enligt nuvärdesmetoden uppgår till 7 miljoner kronor och täckningsgraden till 106 procent, inklusive redan nedlagda utgifter.

    Bilagor

  • Den 14 december 2015 beslutade kommunfullmäktige att medge exploateringsnämnden rätt att genomföra exploatering inom del av Årsta 1:1 samt Packrummet 9-12 omfattande investeringsutgifter om 214 miljoner kronor och investeringsinkomster om 6,6 miljoner kronor, genomförandebeslut för projektet Packrummet. Kommunfullmäktige godkände i samma ärende försäljning av del av Årsta 1:1 och Packrummet 9-12 till en försäljningsinkomst om cirka 1 115 miljoner kronor och gav exploateringsnämnden i uppdrag att teckna erforderliga avtal (dnr 123-1640/2015).

    Den 26 augusti 2021 beslutade exploateringsnämnden att för sin del godkänna förslag till tilläggsavtal till överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom fastigheterna Packrummet 9-12 samt del av Årsta 1:1. Exploateringsnämnden beslutade också att för sin del godkänna eventuellt kommande tilläggsavtal till överenskommelse om exploatering för upplåtande av äganderättslägenheter. Ärendet har hemställts till kommunfullmäktige då det är kopplat till en försäljning som godkänts av kommunfullmäktige (dnr KS 2021/1091).

    Bilagor

  • Hagastaden är ett av kommunfullmäktige utpekat angeläget stadsutvecklingsprojekt, där ett nytt område skapas genom överdäckning av E4/E20 och Värtabanan. Visionen för området är en vetenskapsstad med fokus på hälsa där arbetsplatser, forskning och bostäder möter kultur och rekreation. Kommunfullmäktige godkände genomförandebeslutet för projektet den 15 mars 2010.

    Då projektets omfattning och ekonomi har förändrats behöver ett reviderat genomförandebeslut fattas. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 9 412 mnkr netto, och försäljningsinkomsterna beräknas till 12 630 mnkr. Jämfört med genomförandebeslutet beräknas investeringsutgifterna minska med nära 1 000 mnkr och försäljningsinkomsterna öka betydligt. Lönsamhetskalkylen för projektet redovisar nu ett positivt nettonuvärde om
    2 813 mnkr. Projekt Hagastaden förväntas därmed att leverera ett betydande överskott till staden. Utbyggnaden av Hagastaden ger ett tillskott av kontors- och butikslokaler och bidrar till att stärka det lokala och regionala näringslivet. Totalt möjliggörs cirka 14 000 nya arbetsplatser i området.

    Projektet bidrar med cirka 3 900 bostäder till stadens mål om att bygga 140 000 nya bostäder till 2030. Förutom vanliga bostäder kommer studentbostäder, forskarbostäder, talangbostäder, seniorboende samt vård- och omsorgsboende att finnas i Hagstaden. Projektet bidrar även till att uppnå stadens åtagande om nya bostäder i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling.

    De ekonomiska förutsättningarna för projekt Hagastaden har förbättrats betydligt sedan genomförandebeslutet från 2010. Investeringsutgifterna netto beräknas minska med nära 1 000 mnkr. Det förklaras i huvudsak av att inga osäkerheter kvarstår kring finansiering av överdäckningarna av E4/E20 och Värtabanan, och att projektet därför inte längre budgeterar med motsvarande riskreserv. Projektet har goda möjligheter att färdigställas inom utsatta ekonomiska ramar sett till storleken på projektets resterande riskreserv.

    Den stora ökningen av försäljningsinkomsterna beror på att markvärdet har ökat betydligt sedan genomförandebeslutet fattades samt att nya byggrätter tillkommit inom främst östra Hagastaden. Det är samtidigt viktigt att beakta den risk som exploateringsnämnden lyfter gällande de ännu inte antagna detaljplanerna för östra respektive västra Hagastaden. Om byggrätter faller bort kommer försäljningsinkomsterna att bli lägre.

    Enligt stadens investeringsstrategi ska exploateringsprojekten i huvudsak vara lönsamma i syfte att investeringsutgifter för infrastruktur och kommunal service ska kunna finansieras av inkomsterna i projekten. Vid analys av lönsamheten är det därför viktigt att beakta att det för staden som helhet tillkommer investeringsutgifter som inte belastar exploateringsnämndens budget. SISAB kommer att uppföra en skola, idrottshall och förskola inom östra Hagastaden. Överskottet från projekt Hagastaden bedöms nu även kunna finansiera SISAB:s investeringar i området.

    Bilagor

  • Sedan 2011 har två separata avtal beträffande hamnområdena gällt mellan exploateringsnämnden respektive trafiknämnden och Stockholms Hamn AB. Markavtalet mellan exploateringsnämnden och Stockholms Hamn AB gäller nyttjande av mark för hamnändamål. Driftavtalet mellan trafiknämnden och Stockholms Hamn AB innebär att Stockholms Hamn AB ansvarar för drift och underhåll, tillsyn av kajer och bryggor, slussar med mera inom de markområden som anges i markavtalet. Avtalen sades upp till upphörande den 31 december 2020. Tillfälliga avtal gäller till den 31 december 2021.

    Förslaget till nya mark- och driftavtal innebär att omfattningen av upplåten mark justeras och att Stockholms Hamn AB bibehåller nyttjanderätt till ungefär hälften av den tidigare upplåtna ytan, samt att ansvarsfördelningen mellan nämnderna och Stockholms Hamn AB i frågor som ansvar för ytor, fastighets- och mervärdesskatt förtydligas.

    Nyttjanderättsavgiften som Stockholms Hamn AB ska erlägga till exploateringsnämnden enligt det nya markavtalet uppgår till 46,65 mnkr per år (prisnivå 2022). För Stockholms Hamn AB:s åtaganden enligt det nya driftavtalet erlägger trafiknämnden 20,0 mnkr per år till Stockholms Hamn AB (prisnivå 2022). Som en direkt konsekvens av avtalen, gällande den avgift som Stockholms Hamn AB betalar till exploateringsnämnden och den ersättning Stockholms Hamn AB får från trafiknämnden för drift- och underhåll, ökar Stockholms Hamn AB:s nettokostnader med nära 8,0 mnkr jämfört med 2021. Denna ökning möts av minskade egna kostnader för bolaget på motsvarande nivå.

    Markavtalet har omförhandlats för att bättre passa stadens utbyggnadsplaner, och driftavtalet innebär en förtydligad ansvarsfördelning gällande drift och underhåll. Avtalen har upprättats på för parterna godtagbara villkor, och de ekonomiska effekterna är hanterbara. Ersättning enligt de nya avtalen innebär en positiv nettoeffekt för stadens nämnder, men de sammantagna ekonomiska konsekvenserna för trafiknämnden beräknas bli negativa på grund av ökade kostnader för drift- och underhåll av tillkommande ytor. För exploateringsnämnden tillkommer intäkter i form av arrende från S:t Erik Markutveckling AB för ytor som inte längre ingår i markavtalet. De ekonomiska konsekvenserna för nämnderna får hanteras i samband med Avstämning av mål och budget för 2022.

    Exploateringsnämnden, trafiknämnden och styrelsen för Stockholms Hamn AB har även hemställt till kommunfullmäktige för beslut tillfälliga avtal avseende nyttjande av mark samt drift och underhåll för tiden fram till dess att nytt markavtal och drift- och underhållsavtal träffas.. Separata genomförandeavtal kommer att tecknas mellan exploateringsnämnden och Stockholms Hamn AB gällande områdena Loudden och del av Frihamnen. Tillfälliga avtal behöver därför inte träffas.

    Bilagor

  • Exploateringsnämnden har länge planerat för utveckling av marken mellan Stockholm Waterfront och Klara Sjö. Den aktuella platsen är idag en trafikplats som rymmer Klarastrandsleden, en lokalgata, ett antal trafikramper samt en kajpromenad. Området domineras av trafik och betong och närmiljön är otrygg och bullerutsatt.

    ”Vision för City” antogs av kommunfullmäktige 2012. City ska enligt visionen innehålla arbetsplatser, bostäder och service i anslutning till både city och kollektivtrafikens hjärta. Aktuell del av fastigheten Norrmalm 4:41 är belägen vid Klarabergsviadukten i anslutning till konferensanläggningen Stockholm Waterfront, och utbyggnad av tomten har varit aktuell sedan Stockholm Waterfront byggdes.

    Exploateringsnämnden bedömer att cirka 15 000 kvm BTA kommersiella lokaler, i huvudsak kontor, kan uppföras på platsen. Under planprocessen ska ett mindre inslag av bostäder prövas. Nämnden planerar för att riva trafikramper, bygga nya broar samt förlänga Blekholmstunneln så att en byggbar överdäckning skapas. De sammanlagda investeringsutgifterna beräknas till cirka 1 090 mnkr i löpande prisnivå och investeringsinkomsterna beräknas till cirka 27 mnkr.

    Exploateringsnämnden har under våren 2021 genomfört en anbudstävling på pris. Stenhöga Utveckling 3 AB, helägt av Humlegården Fastigheter AB, lämnade det högsta anbudet. Bolaget ska efter fastighetsbildning förvärva marken för 82 000 kr per kvm ljus BTA. Försäljningsinkomsterna beräknas till 1 385 mnkr i löpande prisnivå. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett positivt nettonuvärde om 123 mnkr för projektet.

    Exploateringsnämndens bedömning är att projektet uppfyller flera av stadens övergripande mål i budget och andra styrdokument såsom att skapa hållbara och attraktiva stadsmiljöer, ett gott näringslivsklimat, bidra till fler arbetsplatser och ökad trygghet. I enlighet med översiktsplanen skapas ett bättre samband mellan stadsdelarna city och Kungsholmen.

    Klara City View kommer att ge ett tillskott på cirka 15 000 kvm kommersiella ytor för kontor. Samtliga byggnaders bottenvåningar ska fyllas med publika verksamheter som till exempel restauranger, caféer och butiker. Cirka
    1 000 arbetsplatser skapas i citys bästa kollektivtrafikläge. Genom detta projekt kan en otrygg miljö göras mer trygg för stadens invånare och besökare. Projektet skapar bättre kopplingar mellan Klarabergsviadukten och kajplanet vid Klara Sjö, vilket ger möjligheter för fler människor att röra sig utmed kajen.

    Projektet är mycket komplicerat och osäkerheterna är större än genomsnittet för exploatering inom staden. Försäljningsinkomsterna är goda och exploateringen beräknas bli lönsam, trots att kalkylerade exploateringsutgifter och riskpåslag är högre än normalt i förhållande till projektets omfattning. Projektets exploateringsgrad kommer att ha stor påverkan på nuvärdet.

    Nya brokonstruktioner, vägtunnel, tekniska installationer, kaj- och vägytor ska efter färdigställande övertas av trafiknämnden för drift och underhåll.

    Bilagor

  • Svenska Fotbollförbundet (SvFF) och de nordiska fotbollsförbunden har tagit initiativ till att undersöka möjligheten att söka ett nordiskt värdskap för europamästerskapet i fotboll för damer år 2025.

    Processen för ett potentiellt EM i Stockholm år 2025 innefattar ett flertal steg fram till dess att UEFA (Europeiska Fotbollförbundet) i december 2022 fattar beslut om värdskap för mästerskapet. Nästa steg för fotbollsförbunden är en förstudie som inleds med att skicka in en intresseanmälan till UEFA till vilken förbunden söker medverkan av städer med intresse att upprätthålla värdskap under turneringen, däribland Stockholms stad. Till grund för samverkan i förstudiearbetet tecknas ett intentionsavtal mellan förbund och intresserade värdstäder. Stadens medverkan i förstudien kommer att ledas av Stockholm Business Region AB i samverkan med idrottsförvaltningen.

    Mot bakgrund av att såväl Tele 2 Arena som Friends Arena är aktuella svenska arenor vid en eventuell nordisk ansökan antas stadens medverkan i förstudien innefatta ett samverkansavtal med Solna Stad genom vilket staden företräder Solna stad gentemot UEFA och Svenska Fotbollförbundet.

    Efter genomförd förstudie fattar de nordiska fotbollsförbunden i mars 2022 sitt beslut om en preliminär ansökan om värdskap ska göras till UEFA. Detta beslut behöver föregås av ett förnyat beslut i kommunfullmäktige genom vilket staden förbinder sig att vid en eventuell tilldelning av mästerskapet till de nordiska länderna vara en av flera tilltänkta värdstäder.

    En tidig och preliminär uppskattning av stadens totala ekonomiska insats för ett värdskap för EM i fotboll år 2025 beräknas till 30-40 mnkr med fördelning över åren 2023-2025. För förstudiearbetet och arbetet med en ansökan under 2022 uppgår kostnaderna för stadens arbete till 2,5 mnkr.

  • I kommunfullmäktiges budget för år 2020 fick kommunstyrelsen i uppdrag att i samarbete med exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna samt Stockholm Vatten och Avfall AB utarbeta en handlingsplan för klimatanpassning, främst inriktad på skyfall och värmeböljor.

    Uppdraget ska ses i ljuset av Stockholm stads Miljöprogram 2020-2023. Miljöprogrammet är strukturerat efter de mest prioriterade miljömålen på lång sikt. Programmets mål kopplar även till de sjutton hållbarhetsmålen inom Agenda 2030. I programmet finns ett eget målområde gällande klimatanpassning. Av programmet framgår en målbild som innebär att Stockholm har utvecklats till en stad som är väl förberedd att kunna hantera konsekvenserna av ett förändrat klimat och kan hantera både direkta och indirekta effekter av höga vattennivåer och flöden, skyfall, värmeböljor och långvarig torka.

    Målområde 3 Ett klimatanpassat Stockholm omfattar två etappmål för programperioden:

    3.1 Stärkt förmåga att hantera effekter av skyfall

    3.2 Stärkt förmåga att hantera effekter av värmebölja.



    Vidare följer av programmet att handlingsplaner för skyfall och värmebölja ska utarbetas och att dessa ska ligga till grund för prioritering av åtgärder.

    Handlingsplanen som nu presenteras anger stadens ambitionsnivå för klimatanpassningsarbetet och innehåller aktiviteter för att stärka stadens förmåga att hantera skyfall och värmeböljor. Aktiviteterna är framåtsyftande och ska bland annat bidra till att utveckla och systematisera arbetet och höja kunskapsnivåer.

    Bilagor

  • Planen syftar till att möjliggöra en ny sorteringsanläggning för avfall med förbränningspanna och ackumulatortank samt utökning av en fastighet för återvinning. Inom planområdet finns även en anläggning för gasverksamhet. Stockholms stad har beslutat att arbeta för att bli fossilbränslefritt 2040. Uppförandet av sorteringsanläggningen och utbyggnad av Högdalens värmeverk är nödvändiga för att nå Stockholms klimatmål 2040 och för målet om att staden ska samla in och omhänderta 70 procent av matavfallet.

    Bilagor

  • Detaljplanen syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse på en obebyggd yta utmed Täbylundsvägen vid Nälstastråket. Planförslaget möjliggör för ett bostadskvarter med lamellhus med en gemensam gård mellan husen. Planförslaget innehåller cirka 86 lägenheter som avses upplåtas som bostadsrätter, vilka är fördelade i fem bostadshus. Marken inom planområdet ägs av Stockholms stad och markanvisades till Svenska Hem i Bromma 19 februari 2015.

    Bilagor

  • I enlighet med nuvarande samverkansavtal ska avtalsparterna årligen besluta om eventuell justering av programpriserna. Storsthlm tar fram underlag enligt fastställd beräkningsmodell och därtill görs en politisk bedömning. Storsthlms styrelse föreslår att både programpriserna för nationella program och strukturtillägget räknas upp med i genomsnitt 1,5 procent inför 2022.

    Ersättning och rutiner för elever i mindre undervisningsgrupper med specialpedagogisk verksamhet tas bort från prislistan från och med 2022. Enligt skollagen kan fristående skolor söka tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd. Kommunala gymnasieskolor i andra kommuner kan på motsvarande sätt söka verksamhetsstöd för enskilda elever.

    Bilagor

  • Trafiknämnden föreslår att gång- och cykelbanorna på Västerbron breddas, genom att bredden på körbanorna reduceras från cirka 4,20 till 3,50 meter. Dagens utrymme för gång och cykel på bron är underdimensionerat och uppfyller inte stadens riktlinjer. Dagens fyra körfält är överbreda och bredden på dessa kan reduceras och tillgänglig yta omfördelas.

    Den tillgängliggjorda ytan omfördelas till gång och cykel, så att stadens riktlinjer och planeringsdokument för berörda trafikslag uppfylls. Gångbanornas bredd ökas med 1,30 meter till 2,50 meter och cykelbanornas bredd ökas med 0,20 meter till 2,25 meter. Brons totala bredd förblir oförändrat 26,00 meter.

    Trafiknämnden bedömer att förslaget ger ökad framkomlighet och komfort för gående och cyklister samt oförändrad framkomlighet för fordonstrafik. Nämnden bedömer att breddningen av gångbanan kommer att bidra till ökad trafiksäkerhet och trygghet för gående och cyklister, eftersom risk för konflikt om utrymmet kommer att minska. Den avsmalnade körbanan bedöms bidra till en ökad efterlevnad av hastighetsgränsen.

    Genomförandet planeras ske under 2022 till en utgift om 68,0 mnkr, vilket i trafiknämndens beslut inkluderar riskpåslag för eventuellt behov av ny betonggjutning innan nytt tätskikt påförs. Projektet har efter trafiknämndens beslut bedömt att tätskiktet inte kommer att behöva bytas och därmed kommer projektet att kunna genomföras till en lägre utgift. Trafiknämnden ska i sin verksamhetsplan för 2022 ange den nya prognosen för projektet, som enligt trafikkontoret är 16 mnkr lägre.

    Trafiknämnden avser att ansöka om investeringsbidrag från Trafikverket, inom så kallat stadsmiljöavtal, som kan uppgå till som mest 50 procent av entreprenadkostnaden.

    Bilagor

  • I Stockholms stads budget för 2019 gavs arbetsmarknadsnämnden i samarbete med Stockholm Business Region AB och i samråd med kommunstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till en integrationspakt med näringslivet för att bidra till att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för nyanlända.

    Den 30 september 2019 lanserades Integrationspakten – under devisen ”Dra ditt strå till Stockholm”. Sedan starten och fram till mars 2021 har över 285 företag och föreningar blivit medlemmar i Integrationspakten.

    Utifrån en genomlysning och utvärdering av Integrationspaktens första år, genomförd av arbetsmarknadsnämnden tillsammans med Sweco Society, föreslår arbetsmarknadsnämnden en förtydligad målstruktur samt uppdatering av beslutad inriktning för Integrationspakten. Genom att precisera mål samt tydliggöra flöden från medlemsnätverket in i stadens verksamheter, kan de idéer, initiativ, relationer och samverkansmöjligheter som uppstår inom nätverket ytterligare stärka och bidra till stadens kärnverksamheter.

    Förslag på uppdaterad inriktning för Integrationspakten är enligt följande:

    Integrationspakten är Stockholms stads medlemsnätverk för en mer inkluderande arbetsmarknad och stad.

    Integrationspakten är ett verktyg för staden att tillsammans med medlemmarna verka för att uppnå de globala målen i Agenda 2030 och förverkliga stadens Vision 2040, med social hållbarhet och en inkluderande arbetsmarknad i fokus.

    Integrationspakten tar vara på och kanaliserar medlemmarnas engagemang för att skapa samhandling mellan aktörer inom privat, ideell och offentlig sektor.

    Visionen är att fler stockholmare ska etableras på arbetsmarknaden och att fler arbetsgivare ska kunna nå efterfrågad kompetens.

    Integrationspaktens devis är ”Dra ditt strå till Stockholm”.

    En intern målstruktur visar på inriktning och ambitionsnivå i Stockholms stads arbete med att utveckla plattformen.

    Förslaget innebär även att årliga aktivitetsplaner ska tas fram som ett verktyg för att styra det löpande arbetet med Integrationspakten. För att förtydliga och beskriva Integrationspaktens mål har arbetsmarknadsnämnden med stöd av Sweco utarbetat en målstruktur som nämnden föreslår ska vara gällande för det fortsatta arbetet. Vidare har en modell för uppföljning utarbetats som föreslås ligga till grund för det fortsatta uppföljningsarbetet.

    Bilagor

  • I Stockholms stads budget 2022  ingår en budgetsatsning som ger barn- och ungdomsföreningar som uppfyller kriterierna för nolltaxa rätt till nolltaxa året runt. Kommunfullmäktige har i samband med budget för 2020 fastställt kriterierna för nolltaxa för föreningars barn- och ungdomsverksamhet, bilaga 3 till utlåtandet.

    Idrottsnämnden har arbetat fram ett förslag till nolltaxa året runt från och med januari 2022 för de barn- och ungdomsföreningar som uppfyller kriterierna för nolltaxa. Enligt nämnden är nolltaxa året runt mycket efterfrågat av föreningslivet, som ser mycket positivt på förslaget då det möjliggör för föreningarna att erbjuda mer aktiviteter till inga eller lägre deltagaravgifter.

    Idrottsnämnden konstaterar att förslaget beräknas öka efterfrågan på bokade tider under ickesäsong, vilket bidrar till ökat antal aktiviteter för barn och ungdomar. Vidare konstaterar nämnden att förslaget kommer innebära lägre ekonomiska trösklar att delta i vissa idrotter om föreningarna sänker sina deltagar-/medlemsavgifter. Alternativt kommer föreningarnas ekonomi att stärkas.

    Idrottsnämnden konstaterar samtidigt att förutsättningarna för bokade tider blir mer jämlika om efterfrågan blir stor från föreningar som tidigare inte haft ekonomiska förutsättningar att kunna boka tider under icke-säsong.

    Bilagor

  • Kulturnämnden fick i budget 2020 flera uppdrag som på olika sätt syftade till att stärka förutsättningarna för en nattlivs- och livescensvänlig stad. Uppdragen delades med flera andra nämnder och bolag. Förslaget till strategi för nattklubbar och livescener svarar sammanhållet på dessa uppdrag.

    Tre övergripande fokusområden har identifierats där Stockholms stad särskilt behöver stärka sitt arbete för att bli en mer nattklubbs- och livescensvänlig stad:

    1) Tydliga, samordnade och proaktiva tillstånds- och tillsynsprocesser.

    2) Nattklubbs- och livescensverksamhet möjliggörs i stadens egna lokaler och på stadens egen mark.

    3) Effektiva kontaktvägar.

    Inom varje fokusområde föreslås ett antal åtgärder som förväntas ge effekter i linje med strategins övergripande mål.

    Det övergripande målet för strategin är att Stockholms stad ska vara en nattklubbs- och livescensvänlig stad som aktivt skapar goda förutsättningar för natt-klubbar, livescener och arrangörer i en växande stad. Övriga mål är att stadens nämnder och bolagsstyrelser ska ha en förståelse för att nattklubbar och livescener bidrar till en attraktiv stad, att stadens medarbetare ska bemöta aktörer verksamma inom nattklubbar och livscener på ett uppmuntrande och stödjande sätt samt att staden ska arbeta proaktivt och samordnat, i enlighet med strategin, för att underlätta för nattklubbar och livescener att starta upp och bedriva verksamhet.

    Strategins målgrupp är i första hand stadens berörda förvaltningar och bolag för att dessa, i sin tur, ska underlätta för fastighetsägare samt för nattklubbs- och kulturarrangörer. Strategin är ett långsiktigt och stadsövergripande styrdokument. Berörda nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för implementering och uppföljning i sina respektive verksamhetsplaner.

    Bilagor

  • Med utgångspunkt i Vision Möjligheternas Stockholm – Vision 2040, pekar biblioteksplanen 2022-2025 ut riktningen för bibliotekets roll i att bidra till en stad som är världsledande i att leva upp till mänskliga rättigheter och barnrätt, där mångfald, innovationer, nytänkande och tillgänglighet är ledord. Uppdraget formuleras i bibliotekslagen, som också pekar på prioriterade målgrupper: personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter, personer med annat modersmål än svenska samt barn och ungdomar.

    Mer relevant än någonsin – biblioteksplan för Stockholms stad 2022-2025 bygger på en bred datainsamling där användare, icke-användare, medarbetare, samarbetspartners och andra samhällsaktörer har deltagit.

    Med utgångspunkt från en positionering av bibliotekens roll i Stockholm, där det samhällsviktiga uppdraget, det litterära ekosystemet, den oberoende platsen och samverkan är grundstenar, formas fem strategiska förflyttningar för biblioteksverksamheten de kommande åren:



    Från bokryggar till levande litteratur

    Biblioteket ska lyfta samlingen och synliggöra den, vilket innebär såväl ökat utrymme som helt nya arbetssätt. Det är mötet mellan bok och människa som är målet. Nyttjandet av beståndet och den totala utlåningen ska öka markant.



    Från bibliotekets bestånd till stockholmarnas samling

    Biblioteket ska gå från många lokala biblioteksbestånd till en gemensam bok-samling. Tanken med ett stockholmsgemensamt bestånd är att ge stockholmarna en bättre och mer jämlik tillgång till boksamlingarna, samtidigt som mängden transporter kan minskas och resurserna inom biblioteksverksamheten nyttjas bättre.



    Från kopieringsrum till samhällsuppdrag

    Biblioteket ska säkerställa medborgarservice och demokratisk samhällsvägledning inom biblioteket genom att använda biblioteksrummet och digitala kanaler för infrastruktur och vägledning, genom rekrytering av nödvändig kompetens och genom samarbete med stadsdelar, näringsliv och civilsamhälle.



    Från biblioteket mitt i byn till bibliotek mitt i staden

    Biblioteket ska som ett komplement till de lokala biblioteken etablera ett nodbibliotek i varje stadsdelsområde, där biblioteksrum och verksamhet formas efter behoven i ett större närområde än det allra mest lokala. Detta görs bland annat genom att utveckla större bibliotek som redan idag har ett stort upptagningsområde, öka tillgänglighet och öppettider på de lokala biblioteken och genom att stärka och utveckla det uppsökande och rörliga biblioteksarbetet. Bibliotekets digitala verksamheter, tjänster och utbud ska binda samman de fy-siska platserna och komplettera varandra.



    Från erbjudande till inbjudande

    Biblioteket ska gå från erbjudandet i fokus till upplevelsen i fokus, bland annat genom förbättrade möjligheter till medskapande för bibliotekets användare, ett tydligt värdskap och ett välkomnande bemötande, välkomnande miljöer och genom attraktiva och moderna digitala tjänster.

    Bilagor

  • Clara Lindblom och Tobias Johansson (båda V) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Stockholms stad ska ta initiativ till samtal om att starta ett kommungemensamt idrottsfastighetsbolag för att gemensamt med andra närliggande kommuner i Stockholmsregionen kunna bygga och förvalta idrottsanläggningar.

    Bilagor

  • Karin Lekberg (S) lyfter i sin motion till kommunfullmäktige frågan om hur staden hanterar avgifter för förskola i fall med familjekonstellationer med separerade föräldrar. Stockholms stads nuvarande regler och system baserar avgiften för förskola på inkomsten i det hushåll där barnet är folkbokfört. Motionären pekar på att dagens system kan leda till konflikter och svåra situationer mellan vårdnadshavare och att andra kommuner istället valt att separera avgiften där två hushåll bär varsin del av avgiften. Därför föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämnden i samverkan med kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda ett system som syftar till att den vårdnadshavare som idag får fakturan inte ska behöva agera kronofogde avseende obetalda förskoleavgifter från den andra vårdnadshavaren.

    Bilagor

  • Rikard Warlenius och Maria Mustonen (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om elsparkcyklar. Motionärerna yrkar att föreskrifter tas fram som reglerar elsparkscyklarnas närvaro i det offentliga rummet, att arbetsvillkoren för hantering av elsparkcyklar och verksamheternas miljöpåverkan undersöks samt att möjligheterna att förhindra verksamhet från de företag som inte erbjuder kollektivavtalsliknande villkor ses över.

    Bilagor

  • I en motion av Peter Wallmark (SD) till kommunfullmäktige framförs att hyreslägenheter har blivit en handelsvara där det går att tjäna stora pengar på andra människors akuta behov av bostad. Vid flera fastighetsägares inventeringar har otillåtna uthyrningar upptäckts, i vissa extrema fall med onormalt många personer boende eller skrivna i en lägenhet. Det, anser motionären, medför att behovet av underhåll blir betydligt större med stora oförutsedda kostnader för fastighetsägare och i slutändan för skattebetalarna.

    I motionen föreslås att Stockholms stads kommunala bostadsbolag – AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder och AB Stockholmshem – får i uppdrag att genomföra en omfattande lägenhetsinventering. Syftet är att komma tillrätta med den otillåtna andrahandsuthyrningen.

  • Mirja Räihä (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att garantera Stockholms äldre en bra omsorg och vård. Motionären anser att i och med den överenskommelse som slutits mellan Region Stockholm och Storsthlm om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Stockholms län skärps kraven för kommunens arbete med att erbjuda anpassad omsorg. Motionären beskriver vidare att insatsen Tryggt mottagande är både bra och välkommet och att staden behöver säkerställa att omfattningen av verksamheten svarar mot behovet. Motionären menar även att det är viktigt med kontinuitet och att den som har vårdinsatser i hemmet får en samlad vård och omsorg.

    Med bakgrund i ovanstående föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar:

    ·         Att Stockholms stad följer upp överenskommelsen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård med syfte att säkerställa att Stockholms äldre ges den vård de behöver och att regionen bär sitt ansvar för avtalet.

    ·         Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att uppvakta regionen med krav på en fungerande vård vid regionens sjukhus som garanterar Stockholms äldre en värdig vård.

    ·         Att Stockholms stad ställer sig bakom kravet på att hemsjukvården ska kommunaliseras.

    ·         Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om kommunalisering av hemsjukvården så väl gentemot StorSthlm som Region Stockholm.

    ·         Att Stockholms stads ambition är att kommunalisering av hemsjukvården och den skatteväxling som blir en konsekvens ska vara genomförd senast 1/1 2022.

    Bilagor

  • Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna lyfter i sin motion fram att det finns ett behov av att klarlägga Stockholms stads kostnader för nyanlända, asylinvandring och illegala invandrare. I motionen framgår en önskan om att staden ska initiera en utredning om vilka ekonomiska konsekvenser den förda och pågående mottagningen av nyanlända, illegala- och asylinvandrare får för staden och dess invånare. Utredningen föreslås gälla till exempel kostnader för skolor, lärare, socialarbetare och bostäder. Utredningen föreslås även innefatta huruvida den nämnda invandringen skapar undanträngningseffekter för stadens invånare. I utredningen ska det ingå representanter för samtliga partier i kommunfullmäktige. Det ska även knytas adekvata experter till utredningen.

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att en viktig del i Stockholms stads arbete för att garantera en god hälsa för äldre är att trösklarna för att de äldre ska ägna sig åt motion, sänks. Motionären anför vidare att en aktiv livsstil leder till en bättre hälsa med färre sjukdomar och ökat välmående vilket enligt motionären innebär minskat tryck på den gemensamma välfärden. Motionären anser att införandet av avgiftsfria simhallsbesök för äldre är en av flera åtgärder för att sänka trösklarna för en aktiv livsstil för äldre.

    I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att personer skrivna i Stockholms stad äldre än 75 år ska erhålla kostnadsfritt inträde till stadens simhallar.

     

  • Rashid Mohammed (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs utrikesfödda kvinnor som en grupp som har särskilt svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, framförallt de utrikesfödda kvinnor som även har en bristfällig utbildning. Motionen pekar på de svårigheter som målgruppen möter på arbetsmarknaden och visar på att integrationspolitiken saknar ett tydligt jämställdhetsperspektiv och att det enligt Riksrevisionen finns brister i individanpassningen som behöver stärkas. Kommunfullmäktige föreslås därför besluta att staden ska utreda i vilken utsträckning utrikesfödda kvinnor får ta del av stadens arbetsmarknads- och etableringsinsatser.

    Bilagor

  • Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår de att Stockholms stad inför ett slöjförbud på alla skolor. I motionen framförs att skolan ska verka för jämställdhet och därför gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för samtliga elever oavsett kön. Skolan ska främja interaktion mellan elever och barn ska vara fria och skyddade från religiösa dogmer som cementerar osunda könsroller och bidrar till ojämställdhet mellan könen. Motionärerna anser att de värderingar som slöjan representerar inte hör hemma i ett modernt, sekulärt samhälle. Ett slöjförbud bör därför införas och är en nödvändig åtgärd om Stockholms stad vill komma åt de problem som finns med hedersförtryck och religiöst tvång. Motionärerna menar att slöjan är en islamistisk symbol som symboliserar religiös underkastelse och påtvingad uppdelning mellan män och kvinnor, framtagen av män för att förtrycka kvinnor. De anser även att det är omöjligt för skolan att på riktigt verka för jämställdhet om barn av kvinnligt kön sexualiseras i skolan genom slöjan, samt att slöjan är en markering om att samhället inte ska vara jämställt. Vidare framförs att det är naivt att tro att barn frivilligt bär en huvudbonad som deras föräldrars religion förordar och att det är hederskulturen som tvingar barnen att bära slöja.

    Bilagor

  • I en motion till kommunfullmäktige från Emilia Bjuggren (S) framförs att det bör införas en klimatlåda i Stockholms stad. I motionen föreslås att den mat som blir över från skolors matservering ska säljas till målgruppen skolpersonal, elever och elevers vårdnadshavare, med syfte att minska matsvinnet. Initialt ska konceptet prövas i en eller två skolor inom ramen för ett pilotprojekt och därefter skalas upp till att omfatta flera skolor. Motionären konstaterar att staden aktivt arbetar med att minska matsvinnet i verksamheterna men att det idag saknas en samlad redovisning av matsvinnet i staden. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämnden i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden får i uppdrag att göra ett pilotförsök med klimatlådan samt att nämnderna får i uppdrag att utvärdera pilotförsöket och om lämpligt föreslå en modell för att skala upp klimatlådan till flera skolor.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion om att bygga ett kallbadhus vid Riddarholmskajen i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad ger i uppdrag till berörd förvaltning att ta fram ett underlag för att kunna uppföra ett nytt kallbadhus vid Riddarholmskajen. Motionären anger att Riddarholmskajen är en dåligt nyttjad yta, men en oerhört vacker plats. Enligt förslaget skulle ett kallbadhus med flera bassänger och annan service som restauranger och träningslokaler kunna uppföras där. På så sätt skulle Riddarholmskajen göras till en attraktiv och hälsofrämjande plats för stadens invånare och besökare.

    Motionären föreslår också att det privata näringslivet ska ges möjlighet att bygga och driva anläggningen. Stockholms stad skulle genom att arrendera ut platsen få inkomster och undvika dyra investeringar och driftskostnader. Som exempel anger motionären att denna modell finns i Helsingfors, där alla är mycket nöjda.

    Bilagor

  • Olle Burell och Emilia Bjuggren (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

    Motionärerna anser att en central kostenhet för hållbar mat i stadens verksamheter bör inrättas i staden i syfte att klara målen för minskade utsläpp, då staden måste ta ansvar för hur klimatsmarta måltider kan erbjudas i de offentliga verksamheterna.

    Motionärerna konstaterar att ett nätverk, i enlighet med God, hälsosam och klimatsmart mat - Matstrategi för Stockholms stad ska inrättas och att nätverket på sikt ska kunna utvecklas och formaliseras till en kostenhet med övergripande ansvar för stadens mat och måltider.

    Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inrättar en stadsövergripande kostenhet med ett övergripande ansvar för stadens måltider och med ett samordningsansvar för det stadsövergripande nätverket.

    Bilagor

  • Sissela Nordling Blanco (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

    I motionen föreslås att kommunfullmäktige inför ett särskilt föreningsstöd för de nationella minoriteternas föreningar. Mot bakgrund av växande nationalism vill motionären att bidraget inrättas för att slå vakt om de nationella minoriteternas rättigheter i Stockholm. Bidraget ska stödja de nationella minoriteternas föreningar i deras ordinarie verksamhet för att trygga kontinuitet, inte minst med tanke på att lokalkostnaderna är höga i Stockholm.

    Enligt motionen är stadens befintliga föreningsstöd inte anpassat för att stödja de nationella minoriteternas ordinarie verksamhet. De nationella minoriteternas riksorganisationer erhåller enligt motionen statsbidrag, men detta går uteslutande till det nationella arbetet och kommer således inte de lokala föreningarna till godo.

    Bilagor

  • I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom och Rodrigo Arce (båda V) föreslås att Stockholms stad ska skylta på de nationella minoritetsspråken i stadens offentliga lokaler, för att visa på närvaron av dessa språk i staden och landet och främja dem. Motionärerna anser att ett sådant initiativ skulle kunna leda till ökad stolthet hos de nationella minoriteterna och ökad kunskap om minoriteterna bland majoritetsbefolkningen. Eftersom det finns flera varieteter inom samiska och romani chib anser motionärerna att skyltning ska finnas på de olika språken. Det totala antalet språk skulle då bli fjorton.

    Bilagor

  • I en motion till kommunfullmäktige av Peter Wallmark (SD) framförs att berörda förvaltningar behöver utreda hur ett IOP kan initieras med Volontärbyrån. Motionären menar att genom att etablera ett IOP med byrån kan nämnda verksamhet expandera och fler utsatta äldre få det stöd de behöver.

    Motionären yrkar att berörda förvaltningar utreder hur ett idéburet offentligt partnerskap kan initieras med Volontärbyrån i syfte att ge stöd till äldre utsatta stockholmare. Motionären menar att staden behöver inta en aktiv roll i att främja organisationens arbete med tanke på att den bidrar till att hjälpa äldre utsatta stockholmare.

    Bilagor

  • I motionen, som väckts av Peter Wallmark (SD), framförs att Katarinavägens södra sida idag är en otrygg plats utan bebyggelse i den sista, östra, delen upp mot Renstiernas gata. Att låta denna del av Södermalm, med en av Stockholms mest magnifika utsikter, stå obebyggd är slöseri i ett Stockholm med svår bostadsbrist anser motionären. Området skulle kunna utvecklas och tillföra bostäder, lokaler, kultur och fler och större grönytor utan att omkringliggande bebyggelse störs.

    Motionären föreslår kommunfullmäktige att besluta att berörda förvaltningar ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur den östra delen av Katarinavägen kan utvecklas till en trygg och attraktiv plats att bo och verka på.

    Bilagor

  • Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att målgruppen för studentbostäder inom de kommunala bostadsbolagen utökas till att även omfatta yrkesstudenter inom kommunal vuxenutbildning.

    Bilagor

  • I motionen framför Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) att mottagandet av nyanlända till Stockholms stad inte har stått i proportion till vad kommunen mäktar med att ta hand om.

    Motionärerna framhåller att storleken på invandringen är en följd av riksdagens beslut, men att det är Sveriges kommuner som i många avseenden har fått axla bördan när det gäller konsekvenserna av den förda politiken.

    I lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) framgår anvisningar om att ta emot en nyanländ för bosättning i kommuner. Från och med 1 mars 2016 är det en skyldighet för en kommun att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen.

    Motionärerna menar att bosättningslagen går emot det kommunala självstyret i vilken det framgår att kommunerna ska sköta lokala angelägenheter av allmänt intresse. I motionen föreslås kommunfullmäktige därför besluta att Stockholms stad ska hänvisa till det kommunala självstyret för att inte tvingas ta emot fler nyanlända i rådande situation.

    Bilagor

  • Emilia Bjuggren och Ulf Walther (båda S) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om att göra det lättare att återvinna. Motionärerna föreslår att staden tar fram en strategi med konkreta åtgärder för att öka återvinningsgraden i Stockholm. De föreslår även att kommunfullmäktige ska ge Stockholm Vatten och Avfall AB ett särskilt ägardirektiv som syftar till att öka öppethållandet vid stadens återvinningscentraler till klockan 07-21 på vardagar. Till sist föreslås även att miljö- och hälsoskyddsnämnden ges i uppdrag att samla avfallsbranschen samt andra relevanta aktörer för att förbättra tillgängligheten vid stadens återvinningscentraler.

    Bilagor

  • Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det behövs omfattande och genomgripande åtgärder på flera nivåer för att på allvar komma till rätta med trångboddheten, särskilt den extrema trångboddheten. I motionen föreslås därför att Stockholms stad på ett aktivt och strukturerat sätt ska använda de bostadspolitiska verktyg staden förfogar över, främst de kommunala bostadsbolagen och det kommunala planmonopolet, för att sätta fart på arbetet med att minska trångboddheten och som delmål helt få bort den extrema trångboddheten.

    Bilagor

  • I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom m.fl. (alla V) framförs att i Stockholms stad befinner sig hundratals hemlösa EU- och tredjelandsmedborgare, varav en del är romer. Motionärerna menar att situationen för dessa människor länge har varit ohållbar och snabbt måste förbättras.

    Det är mot denna bakgrund motionärerna yrkar att staden skyndsamt ska ordna en legal boplats i samverkan med civilsamhället där personer får bo med tillgång till toalett, vatten, el, sanitet, sophämtning m.m. Platsen ska besökas av stadens EU-team för uppsökande arbete och länkning och särskilda insatser mot kvinnor ska göras.

    Motionärerna yrkar också att staden skriver om de avtal om idéburna-offentliga partnerskap (IOP) som idag finns med civilsamhället till att rikta dessa mot dagverksamheter med sysselsättning och stöd att komma ur fattigdom.

    Bilagor

  • Emilia Bjuggren (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om stockholmarnas deltagande i klimatomställningen. I motionen framförs att stadens Miljöprogram 2020-2023 och Klimathandlingsplan 2020-2023 bör kompletteras med skrivningar om stockholmarnas deltagande i klimatomställningen. I motionen föreslås bland annat att staden bör sprida goda exempel på klimatomställning, instifta ett pris för lokala initiativ och att miljöförvaltningens informationsarbete med projektet klimatsmarta stockholmare utökas.

    Bilagor

  • Alexandra Mattson Åkerström och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

    Motionärerna föreslår fyra åtgärder för att staden ska uppnå det åttonde målet i stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning som rör ”rätten att delta i demokratin” på samma villkor som andra.

    I motionen föreslås att:

    Att stadens funktionshinderråd byter namn till funktionsrättsråd.

    Att Stadshusets rådssal tillgängliggörs fysiskt med höj-/sänkbara talarstolar, ramp till talarstol med mera.

    Att staden gör en översyn för att säkerställa hur vi på bästa sätt kan tillgängliggöra alla nämnder, bolag och fullmäktiges handlingar för alla.

    Att föreningar från funkrörelsen som utser representanter i råden tilldelas medel att genomföra rekryteringsinsatser i olika stadsdelar för att bredda deltagandet i funktionshinderråden oavsett bakgrund.

    Bilagor

  • Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att det är viktigt att den kultur som staden premierar genom kulturstöd är konstruktiv och positiv för samhället i stort samt inkluderande och främjande för samhällsgemenskapen. Motionärerna anser att Sveriges och Stockholms historia samt kulturellt svenska fenomen är en bra utgångspunkt för detta. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att berörda parter ges i uppdrag att utreda hur svensk kultur kan prioriteras vid ansökning av kulturstöd.

    Bilagor

  • Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

    Motionären reser frågeställningar kring hur staden mäter och följer uppmålen avseende .verksamhetens kvalitet, bland annat inom äldreomsorgen. Detta menar motionären har aktualiserats i och med pandemin.

    Därför föreslås i motionen att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utvärdera stadens system för ledning och styrning och återkomma med förslag till förändringar av detta i syfte att mäta och följa upp kvaliteten på verksamheterna och den nytta de ger invånarna i Stockholms stad.

    Bilagor

  • Alexander Ojanne och Karin Lekberg (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad ger berörd förvaltning i uppdrag att påbörja arbetet med att anlägga konstgräs på Sköndals Bollplan samt att utreda alternativen för att lägga frysrör på planen eller hitta annan plats för skridskoåkning. Motionärerna anger att platsen dessvärre blivit mindre använd sett till sitt ändamål och utnyttjas allt mer som parkeringsplats istället för fotbollsplan. En upprustning av Sköndals BP skulle både kunna nyttjas av föreningslivet och vara en samlingsplats för spontanidrott utanför bokningsbara tider.

    Utöver detta vill motionärerna även säkerställa möjligheten till skridskoåkning. Antingen genom att hitta en yta i närområdet för spolning när klimatet tillåter eller lägga frysrör under fotbollsplanen för att skridskoåkning ska vara möjligt även under en mild vinter.

    Bilagor

  • Bengt Herke m.fl. (-) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls den allvarliga situation som råder i utsatta områden och att det finns stora förbättringsmöjligheter i arbetssätt och samverkansformer för att vända utvecklingen. Motionärerna lyfter fram att det bör inrättas lokala myndighetsgemensamma aktionsgrupper i de utsatta områdena där staden ska samverka med en rad nationella myndigheter. I motionen yrkas att kommunstyrelsen tar erforderliga kontakter med berörda statliga myndigheter för att inrätta myndighetsgemensamma aktionsgrupper; samt att kommunstyrelsen tar erforderlig kontakt med Polisen för att stärka den polisiära förmågan i stadens särskilt utsatta områden.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Gubbängsfältet idag är en mycket stor och nästan obebyggd yta på en central plats med bra infrastruktur och att Stockholm lider av en svår bostadsbrist varför det är av stor vikt att antalet bostäder ökar. En exploatering på Gubbängsfältet kan förutom att tillgängliggöra fler bostäder även bidra till omkringliggande områdens attraktivitet genom att även tillföra parker, torg, handel, nöjesanläggningar och annan service. Berörda förvaltningar föreslås ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur Gubbängsfältet kan exploateras för att tillföra mer bostäder.

    Bilagor

  • Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att alla fastigheter i stadens ägo ansluts till en gemensam driftcentral efter den modell som Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) driver i egen regi. Genom att koppla upp alla sina skolor och merparten av förskolorna till en driftcentral som i realtid övervakar och styr fastigheterna har SISAB kunnat minska energianvändningen och transporterna. Satsningen har enligt motionärerna varit både ekonomiskt och klimatmässigt framgångsrik.

    Den erfarenhet och de kunskaper som SISAB har byggt upp bör enligt motionärerna utnyttjas genom en investering i en gemensam driftcentral för stadens fastighetsägande bolag, förvaltningar och stiftelser. En sådan bedöms i motionen kosta omkring en miljard kronor, vilket skulle tjänas in på cirka fem till sex år.

    Bilagor

  • Tina Kratz m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige gällande förskolans barngrupper. I motionen lyfts förskolepersonalens möjlighet till kompetensutveckling och goda arbetsvillkor som grunden för en likvärdig och kompensatoriskt förskola. Vidare föreslås nio åtgärder som motionärerna anser är nödvändiga för att nå löftena om minskade barngrupper, målen i läroplanen för förskolan (Lpfö18) och målet om förbättrad arbetsmiljö i förskolan. Motionärerna föreslår nio åtgärder för att nå minskade barngrupper, målen i läroplanen för förskolan och målet om förbättrad arbetsmiljö i förskolan. De yrkar att:

    - fasta vikarier anställs eller vikariepooler upprättas lokalt, antingen på enheten eller stadsdelsnivå

    - en handlingsplan för att stärka kvaliteten upprättas med fokus på att minska variationen i kvalitet mellan förskolor

    - en satsning görs på validering av förskolans personal

    - åtgärder görs och resurser tillförs för att minska barngruppernas storlek med max 12 barn i grupper 1-3 år och 16 barn i grupper 4-5 år

    - säkerställa en likvärdig förskola som är trygg, säker och håller hög kvalitet

    - definitionerna för personaltäthet och barngrupperna ses över, så att det blir enhetligt över hela staden och en likvärdighet kan säkerställas

    - en tidsplan för att fasa ut AVA-anställningarna upprättas

    - andelen personal med specialkompetens inom området barn med särskilda behov utökas

    - genomföra en större kompetensutvecklingsinsats om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för förskolans personal

    Bilagor

  • Anna Rantala Bonnier och Sissela Nordling Blanco (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att utbildningsnämnden i Stockholms stad ska tillse att alla Stockholms skolor får i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

    Motionärerna beskriver att den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck lever ofta med starka begräsningar. Många av de som utsätts är flickor och kvinnor, men även hbtq-personer av alla kön samt pojkar som inte vill utöva kontroll över sina systrar eller som på annat sätt bryter mot familjens normer och regler. Skolan har en unik position där skolpersonal på daglig basis möter barn och unga. Detta menar motionärerna ger möjligheten att se och fånga upp de elever som lever med hot och våld och se till att de får hjälp.

    Motionärerna framför att i den revisionsrapport som gjorts konstateras att Stockholms skolor behöver ytterligare stöd i att arbeta mot hedersrelaterat våld för att veta vad de bör göra när de upptäcker att en elev är utsatt.

    Motionärerna föreslår att utbildningsnämnden i Stockholms stad tillser att alla Stockholms skolor får i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

    Bilagor

  • Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår de att Stockholms stad alltid har den svenska flaggan hissad på Stadshusets tomtmark.

    Bilagor

  • Tina Kratz m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att staden behöver arbeta mer strategiskt med frågan om barns utrymme i den växande staden, särskilt hur mycket mark som avsätts för förskolors gårdar och vilka åtgärder som behövs i närområden där de redan befintliga förskolegårdarna är för små. Motionärerna föreslår ett antal åtgärder som de anser möjliggör ett strategiskt arbete för att tillvarata och utveckla barns utemiljöer i en stad som förtätas:

    Markanvisningarna ska fortsättningsvis ange friytan per barn samt de kompletteringsinvesteringar som krävs för att barns utemiljöer ska vara goda.

    Riktlinjer för lekvärdesfaktorer tas fram utifrån aspekter som omväxlande vegetation, topografi, lekutrustning, underlagets kvalitet och närhet till bra grönområden.

    För nya förskolor ska det finnas större möjligheter att påverka gårdarnas storlek och utformning.

    Att barnkonsekvensanalyser görs i varje bygglovs- och exploateringsärende gällande förskolornas gårdar.

    Bilagor

  • Sara Stenudd (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att 10 000 stockholmare står i kö för att få tillgång till en odlingslott och att det finns många positiva effekter av denna fritidssysselsättning. Motionären anser vidare att den styrande majoriteten inte gjort några direkta initiativ för att tillgodose detta. I motionen yrkas att:

    Staden skyndsamt tar fram nya potentiella områden där det går att anlägga nya koloniträdgårdar/lotter.

    Att staden ombesörjer att det i anslutning till befintliga koloniträdgårdar/lotter finns tillgängliga toaletter.

    Att staden tar ett samlat grepp över vad som gäller för de olika upplåtelseformerna samt ge förslag på förbättringar.

    Bilagor

  • Clara Lindblom och Tina Kratz (båda V) har i en motion i kommunfullmäktige tagit upp frågan om minskning av allmän visstidsanställning (AVA) i förskola och skola. I motionen framförs att en minskning av allmänna visstidsanställningar, och därmed en ökning av tillsvidareanställningar, för yrkesgrupperna i förskolan är viktigt för att för att förbättra arbetssituationen för de anställda. Vidare lyfts att minskningen av allmänna visstidsanställningar skulle kunna öka kontinuiteten i arbete med barn i behov av särskilt stöd samt underlätta kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Handlingsplanen för förbättrad arbetssituation för barnskötare och förskollärare presenterades 2019 i vilken ett antal åtgärder presenterades. Motionärerna menar att dessa åtgärdsförslag nu bör kopplas samman med arbetet för trygga anställningar. Motionen avslutas med tre förslag på åtgärder:


    Kommunstyrelsen får i uppdrag att initiera en partsgemensam överenskommelse för att minimera AVA, med prioritet av barnskötare och elevassistenter i förskola och skola.

    Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillse att nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser för såväl chefer som barnskötare och elevassistenter som arbetar med barn i behov av särskilt stöd finns tillgängliga.

    Kommunstyrelsen får i uppdrag att därutöver vidta lämpliga åtgärder för att tydligt minska AVA i alla verksamheter där anställningsformen förekommer, exempelvis i kultursektorn.

    Bilagor

  • Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det är viktigt att svensk språkhistoria tillgängliggörs för allmänheten på ett sådant sätt att information är pedagogisk och gynnsam för Stockholms besöksnäring. Motionärerna anför att inrättandet av ett museum för svensk språkhistoria skulle innebära att ny kulturell attraktion tillförs Stockholms stad som skulle locka både stockholmare och besökare. Det skulle innebära ett nytt forum för språkhistorisk diskussion samt generera inkomster till staden. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att berörda nämnder ges i uppdrag att utreda kostnaderna samt det praktiska genomförandet avseende inrättandet av ett svenskt språkhistoriskt museum i Stockholms stad.

    Bilagor

  • Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs ett behov av tydliga och transparenta rutiner för ersättningsinvesteringar för att såväl nämnder som allmänhet ska kunna följa, förstå och förutse processen när ianspråktagen idrottsmark ska ersättas med en ny anläggning på en annan plats.

    Motionären föreslår att kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med fastighetsnämnden, exploateringsnämnden och idrottsnämnden se över gällande rutiner och tidsplaner för ersättningsinvesteringar vid ianspråktagande av idrottsmark samt att utarbeta rutiner för framtagande av risk- och indexpåslag i tidiga skeden av planeringen som tar ökad höjd för förändringar av tidsplanerna.

    Bilagor

  • Karin Lekberg (S) har väckt en motion i fullmäktige om digitaliseringsgymnasium. I motionen framförs att Stockholm ligger i framkant när det kommer till digitalisering och att många företag inom tech och IT väljer att etablera sig här. Motionären lyfter fram att tech-branschen är stabil till skillnad från arbetsmarknaden i stort och att hela arbetsmarknaden genomgår ett skifte där digital kompetens blir allt mer viktig inom alla branscher. Motionären menar att om Stockholm ska kunna konkurrera med övriga aktörer så måste staden möta kommande behov. Enligt motionären skulle ett nytt digitaliseringsgymnasium möta både arbetsmarknadens samt elevernas behov och intressen. Det skulle också kunna bidra till att kanalisera ungas samhällsengagemang och locka både tjejer och killar till branschen. Motionären föreslår mot bakgrund av ovanstående att utbildningsnämnden ges i uppdrag att initiera arbetet med att utveckla ett digitaliseringsgymnasium i nära samverkan med branschen.

    Bilagor

  • Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen redogörs för att Stockholms stad årligen fördelar skattemedel i form av kulturstöd. Motionärernas uppfattning är att det i vissa fall förekommit att organisationer/föreningar som tilldelats bidrag också brustit i redovisningen kring hur stödet har använts. Motionärerna menar att redovisningen av kulturstöd i dagsläget inte är tillräckligt omfattande för att upptäcka fusk och andra oegentligheter och vill därför se ett utökat redovisningskrav för att försvåra och förhindra missbruk av stöd man erhållit från staden. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att berörda parter utreder hur mer omfattande uppföljningar och redovisningskrav avseende kulturstödet kan införas.

    Bilagor

  • Linnéa Vinge (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunstyrelsen ska besluta om att Stockholms stad ska utreda förutsättningarna för att tillgänglighetsanpassa promenadstigen runt sjön Judarn i Judarskogens naturreservat. Motionären menar att framkomligheten på promenadstigen runt sjön är begränsad vilket gör det svårt för personer med barnvagnar, rullatorer och rullstolar att ta sig fram. I motionen beskrivs att Judarskogen är ett kommunalt naturreservat beläget kring sjön Judarn inom Bromma stadsdelsnämndsområde. I reservatet finns gott om stigar och parkvägar och staden har iordningställt flera rastplatser och eldstäder. Runt sjön leder en två kilometer lång promenadstig som kantas av informationsskyltar om naturen och naturreservatets historia.

    Bilagor

  • Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att de som jobbar för Stockholms stad eller utför välfärd i ett företag som jobbar på stadens uppdrag ska ha rätt till en trygg anställning och goda arbetsvillkor. Det leder till trygghet och frihet för stadens anställda, ökar attraktiviteten för välfärdsarbeten och underlättar för staden att rekrytera samt innebär att kvalitén och säkerheten stärks. Därför föreslår motionären följande.           

    1.      Att kommunfullmäktige ger äldrenämnden i uppdrag att revideraförfrågningsunderlag för hemtjänst så att det åter ställs krav på såväl heltid som norm som att minska andelen timanställda eller anställda med andra osäkraanställningsformer och därigenom öka andelen fastanställda.

    2.      Att Stockholm stad inför en målsättning om att minst 90 % av de anställda ska ha en fast tjänst enligt ovan.

    3.      Att Stockholm stad inför motsvarande målsättning för heltidstjänster.

    4.      Att kommunfullmäktige uttalar att staden i samband med upphandlingar ska tillämpakrav på särskilda avtalsvillkor avseende lön och pensionsrättigheter i nivå medkollektivavtal.

    5.      Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att senast första september 2020 initiera en oberoende granskning för att analysera tillkortakommanden avseende tillgång till skyddsmaterial samt hur detta ska kunna undvikas framöver.

    6.      Att ett Personal- och jämställdhetsutskott åter inrättas.

     

    Bilagor

  • Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige som framför möjligheterna med elvägar för busstrafiken. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inleder ett samarbete med Region Stockholm om att inrätta ett försök med trådlösa elvägar för SL-bussar samt att staden tillsammans med Region Stockholm identifierar lämpliga busslinjer och vägsträckor där induktionsteknik ska installeras.

    Bilagor

  • Arvid Vikman (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att Stockholms stad bör ta fram en modell för gröna parkeringsköp, inrätta en mobilitetsfond samt inrätta en resurs som arbetar med mobilitetsfrågor gentemot fastighetsägare och parkeringsaktörer.

    Bilagor

  • Torun Boucher och Tina Kratz (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anför att det inom Stockholms stad inte finns samma utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga som är teknikintresserade som för de som är intresserad av idrott eller kultur. Motionärerna vill därför att staden undersöker möjligheten att starta Komtek (kommunala teknik- och entreprenörsskolan) i Stockholms stad, liksom att staden utreder den organisatoriska placeringen samt ger en eller flera stadsdelar i uppdrag att starta en pilot. I motionen yrkas att:

    uppdra åt utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen att undersöka möjligheterna att starta Komtek i Stockholms stad samt att utreda den organisatoriska placeringen i staden.

    kommunstyrelsen ska återkomma senast i budget för 2021 med ett uppdrag att starta en pilotverksamhet i en eller flera stadsdelar under 2021.

    Bilagor

  • I motionen till kommunfullmäktige av Tina Kratz (V) framförs att stadens barngrupper är för stora och att stadens statistik och underlag behöver ses över, då motionären anser att befintlig statistik ger en skev bild av förskolans verklighet. I motionen föreslås också att stadens definitioner av exempelvis barngrupp bör vara desamma över hela staden, och förslagsvis likna Skolverkets definitioner. Motionären beskriver att arbetsmiljön i förskolan har blivit alltmer stressig för medarbetare och barn, vilket enligt motionärerna beror på alltför stora barngrupper. Vidare beskrivs att medarbetarna inte hinner genomföra undervisningen och ge det enskilda barnet tillräcklig uppmärksamhet och stöd i enlighet med läroplansuppdraget. I motionen lyfts även att politiken inte får rätt bild av arbetsmiljön då indikatorn som mäter barngruppernas storlek inte ger en rättvis bild av verkligheten. Mot ovanstående bakgrund föreslås följande förslag på åtgärder:

    Att kommunfullmäktiges mål för barngruppernas storlek ska vara ett genomsnittstal för läsåret och bygga på statistik insamlad varje månad, möjligen med undantag för juli

    Utreda andra sätt att mäta förskolornas barngruppsstorlek för att hitta den som kommer närmast verkligheten

    Att upprätta en plan för hur stadens förskolor ska närma sig Skolver-kets riktmärke för barngruppers storlek

    Att kommunfullmäktiges mål för personaltäthet ska vara ett

    genomsnittstal för läsåret och bygga på statistik insamlad varje månad, möjligen med undantag för juli

    Att utreda om möjligheten att ta fram en indikator som även inklude-rar barnens vistelsetid i relation till personaltätheten

    Att det förtydligas vilka som ingår i indikatorn för personaltäthet

    Att införa en indikator för utbildade barnskötare

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det råder akut brist på studentbostäder i Stockholm. Motionären menar på att möjligheten till bostäder för lärare och studenter är en grundförutsättning för att Stockholm ska kunna behålla en ledande position när det kommer till forskning och utbildning i Sverige. I motionen pekas parkeringsplatserna öster om Norrtäljevägen, i anslutning till Stockholms universitet, ut som möjlig yta för exploatering med studentbostäder, lokaler och näringsverksamheter. Bebyggelsen föreslås ske genom tillfälliga och snabbt uppbyggda modulhus.

    Bilagor

  • Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utreda stadens kostnader för tolkar. Motionärerna menar att användningen av tolktjänster innebär en stor kostnad för stockholmarna och att det finns ett behov att utreda frågan eftersom kostnaderna för tolkar med största sannolikhet kommer fortsätta öka som en följd av rådande situation med ett ökat mottagande av nyanlända. Underlaget från en sådan utredning kan användas för att effektivisera stadens tolkverksamhet. Exempel på åtgärder som kan minska stadens kostnader är, enligt motionärerna, att anlita tolk via länk eller att staden anställer egna tolkar.

    Bilagor

  • Lisa Palm, Anna Rantala Bonnier, Maria Jansson och Madeleine Kaharascho Fridh (alla Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska ansluta sig till ICAN Cities Appeal till stöd för FN:s konvention om kärnvapenförbud. ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear weapons) samlar organisationer över hela världen till stöd för avskaffandet av kärnvapen och har även formulerat en uppmaning som enskilda städer kan skriva på för att visa hur viktigt det är att förbjuda kärnvapen.

    Bilagor

  • Tobias Johansson, Alexandra Mattsson Åkerström och Hassan Jama (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige inför en kostnadsfri simskola för alla sexåringar i staden.

    I motionen konstateras att simkunnigheten i Stockholm överlag är god men att det skiljer sig mellan olika delar av staden och att skillnaderna är kopplade till socioekonomiska livsvillkor. I motionen framhålls att simkunnighet är en livsviktig kunskap som räddar liv, men att alla barn inte har möjligheten att lära sig simma.

    Bilagor

  • Maria Mustonen och Sara Stenudd (båda V) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om inrättande av återbruksgallerior. I motionen framförs att det behövs fler styrmedel som bryter trenden med ökad materialanvändning och som skapar möjligheter till ökat återbruk. Motionärerna anser att ett bra sätt att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändningen är modellen med återbruksgallerior som Eskilstuna kommun har introducerat.

    Motionärerna föreslår att Stockholm Vatten och Avfall AB och arbetsmarknadsnämnden i samarbete med andra relevanta nämnder ska utreda hur kommunala återbruksgallerior kan implementeras i Stockholm, att utreda hur byggvaror och annat relevant verksamhetsavfall kan inkluderas i konceptet samt att göra en utvärdering av Pop Up-återbruksverksamheten.

    Motionärerna föreslår även att exploateringsnämnden tillsammans med stadsbyggnadsnämnden ska utreda var en pilotanläggning kan lokaliseras.

    Bilagor

  • Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige där flera åtgärder för en stärkt beredskap föreslås. Förslagen spänner över en bredd av frågeställningar som till exempel en säkrad tillgång på skyddsutrustning, definiera egen rådighet och kompetensbehov i stadens verksamheter, erbjuda fasta tjänster för de som jobbar inom välfärd, plan för att rusta nödvändig samhällsinfrastruktur såsom till exempel skyddsrum, brandstationer samt skydd mot klimatrelaterade utmaningar, utveckla förutsättningar för kriskommunikation, att återuppta den sociala hållbarhetskommissionens arbete samt att inte sälja ut hyresrätter.

    Bilagor

  • Alexander Ojanne (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

    I motionen redogörs att flera fotbollsplaner under de närmaste åren kommer att försvinna inom en radie av en kilometer från Högdalens centrum utan att några ersättningsytor presenterats. Istället för att möta det ökade behovet av antalet spelplaner i området anför motionären att runt hälften av dessa planer istället försvinner, vilket medför att föreningar har problem att boka träningstider och att spontanidrott försvåras då beläggningen på de planer som är kvar blir mycket hög. Bandhagens BP, som kommer att användas som mark för paviljong till Bandhagens skola för att öka antalet elevplatser, var vidare den enda ytan i området som vintertid spolades för skridskoåkning. Motionären föreslår att minst en ny fotbollsplan projekteras inom området och ska stå färdig innan Bandhagens skola byggs ut samt att Högdalen BP beläggs med konstgräs och en kylanläggning.

    Bilagor

  • Alexandra Mattson Åkerström och Sara Stenudd (båda V) har i en motion till kommunfullmäktige lagt fram förslag på ökad tillgänglighetsanpassning av stadens lokaler och verksamheter. Motionärerna anser att Stockholms stad har mycket kvar att göra innan staden blir tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga. De bedömer därför att det finns behov att genomföra en mängd åtgärder för att öka tillgängligheten i staden.

    Motionärerna föreslår att staden inrättar en tillgänglighetskommission med tillhörande investeringsfond som leder stadens arbete med att säkerställa tillgängligheten. Kommissionen föreslås ha en liknande struktur som trygghetskommissionen för att kunna agera snabbt mot lättare avhjälpta hinder. Kommissionen föreslås vara knuten till funktionshinderombudsmannen och kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor med representanter från funktionshindersorganisationer. Som en del i detta föreslår motionärerna även att staden ska anställa en tillgänglighetsstrateg som leder arbetet.

    Motionärerna föreslår att tillgänglighetskommissionen ska tillsammans med berörda nämnder ta fram riktlinjer för en analys gällande tillgänglighetsanpassningen för stadsplanering och utformning av offentliga platser och byggnader så att det som byggs ska ha en så kallad universell utformning.

    Motionen framhåller att det i dagsläget kan vara svårt för invånare att veta hur och på vilket sätt som en lokal är tillgänglig eller inte. Motionärerna förslår därför att staden tar fram en tillgänglighetscertifiering för tillgängliga lokaler. Tillgänglighetscertifieringen föreslås i första hand vara för stadens lokaler och lokaler där staden bedriver verksamhet, men även andra fastighetsägare ska kunna få tillgänglighetscertifieringen om de uppfyller kraven.

    Motionärerna anser att information om tillgängligheten ska finnas på stadens webbplats och kan med fördel även visas genom att skapa en synlig märkning som en symbol för att visa att lokalen är certifierad. Motionärerna lyfter fram att en stor del av informationen om staden för invånare nås via stadens webbsida, därför är det viktigt att denna är tillgänglig och användarvänlig för alla.

    Motionärerna yrkar följande:

    Inrätta en Tillgänglighetskommission med tillhörande investeringsfond

    Tillsätta en central tillgänglighetsstrateg

    Kommunstyrelsen och ansvariga nämnder och bolag ska intensifiera arbetet med att ta fram aktiviteter för alla nämnder och bolag för att uppnå målen i delaktighetsprogrammet

    Staden ska upphandla insiktsutbildningar gällande funktionshinder som alla bolag och nämnder kan använda sig av

    Ta fram riktlinjer för ”funkisanalys” för stadsplanering

    Ta fram en tillgänglighetscertifiering med tillhörande ”funkisflagga” för lokaler

    Säkerställa att all stadens information är tillgänglig på flera olika sätt för att vara tillgänglig för alla.

    Bilagor

  • Alexandra Mattsson Åkerström (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att sexualbrott är ett ökande problem i samhället och ett stort hot mot flickors och kvinnors hälsa och utveckling. Motionären yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad gör en översyn av hur staden idag möter unga förövare av sexualbrott och våldsbrott i nära relation och vilka insatser som erbjuds med fokus på förövare. Vidare yrkar motionären att Stockholms stad tillsätter en anonym stödlinje och att staden anordnar föräldraskapsutbildningar med tema säker internetanvändning för föräldrar.

    Bilagor

  • I en motion till kommunfullmäktige av Peter Wallmark (SD) beskrivs att Stockholms stad i flera decennier har bedrivit ett dyrt och omfattande brottspreventivt arbete för att förhindra att fler personer dras in i kriminalitet. Motionären anser att utvecklingen förefaller gå i motsatt riktning och att brottsligheten blir grövre och kriminaliteten sjunker ner i åldrarna. Motionären ser det som nödvändigt att utvärdera det brottspreventiva arbetet som har bedrivits, och idag bedrivs av Stockholms stad, för att se vilka lösningar som varit effektiva och vilka som varit det motsatta. Genom att utvärdera vad som fungerar kan Stockholms stad vidta åtgärder som förbättrar situationen.

    Bilagor

  • Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inte ska ge försörjningsstöd eller andra förmåner till personer som vistas i Sverige illegalt. Motionärerna anser även att Stockholms stad ska ställa sig bakom en policy där insatser som kan anses ge incitament som stöder skapandet av parallellsamhällen genom att ge illegala invandrare sociala förmåner, ekonomiskt stöd eller boendealternativ ska upphöra. Motionärerna anser att det stöd som ska kunna erbjudas dessa individer endast bör omfatta akut sjukvård och ekonomiskt stöd till hemresa.

    Bilagor

  • I en motion till kommunfullmäktige föreslår Emilia Bjuggren (S) att Stockholms stad ska ansluta sig till initiativet Glokala Sverige vid nästa ansökningstillfälle. Motionären menar att ett deltagande i Glokala Sverige kan bidra i arbetet för att Stockholms stad ska uppnå målen inom Agenda 2030. Genom ökat stöd till stadens medarbetare och ökad möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra kommuner skapas mervärde genom projektet.

    Bilagor

  • Anna Rantala Bonnier (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att kommunfullmäktige bör besluta om att införa långsiktiga boendelösningar för utsatta EU-medborgare i linje med redan framtagna lösningar i andra kommuner samt att staden ska erbjuda skolgång i stadens skolor för de barn till EU-medborgare som vistas här under längre perioder.

    Motionären beskriver att andra kommuner har infört längre möjligheter till vandrarhemsboende samt uppställningsplatser för husvagnar för att nämna några exempel. I arbetet med utsatta EU-medborgare redovisar ett antal frivilligorganisationer att man i det uppsökande arbetet påträffat ett tjugotal barn under 18 år. Detta är barn som kan vistas i Stockholm under en längre tid. Genom att erbjuda mer långsiktiga boendeplatser samt skolgång skulle staden, enligt motionären, kunna försäkra dessa barn en tryggare tillvaro och möjliggöra för dem att känna sig mer delaktiga i det samhälle de vistas i. När staden inte erbjuder skolgång till utsatta EU-medborgares barn bryter staden mot barnkonventionens bestämmelser om alla barns rätt till utbildning och inte minst om rätten till utveckling. Utbildning främjar utveckling och lärande och är en förutsättning för att skapa mening i vardagen. I ett längre perspektiv bidrar utbildning till att stärka minderåriga EU-medborgares livschanser.

    Motionären framför att det är självklart att Stockholm ska stå upp för och säkerställa efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna där rätten till bostad och skolgång är grundläggande.

    Bilagor

  • Torun Boucher (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att elskåp ofta misspryds av klotter och skadegörelse som varje år kostar staden stora summor samt att forskning visar att om stadsmiljön är inbjudande och trivsam så ökar tryggheten och skadegörelse minskar. Motionären anser därför att kulturnämnden i samarbete med Stockholm Exergi AB bör få i uppdrag att initiera och ansvara för ett initiativ i likhet med tävlingen ”Konst på elskåp” som anordnades av Fortum i Stockholms stad år 2010.

    Motionären föreslår att kulturnämnden initierar och ansvarar för någon form av fortsättning på initiativet i samarbete med Stockholm Exergi AB samt att initiativet skulle vara en del av Stockholms stads trygghetssatsning då det kan engagera och involvera många människor på ett positivt sätt samtidigt som det kan bidra till en mer inbjudande stadsmiljö. Motionären yrkar därför att kulturnämnden får i uppdrag att utreda hur ett sådant arrangemang skulle kunna genomföras.

  • Maria Mustonen (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om utbyggnaden av laddplatser. Motionären föreslår att staden utreder hur laddinfrastruktur för elfordon kan byggas utanför tomtmark samt tar fram en handlingsplan för att bygga ut laddinfrastrukturen så att den blir tillgänglig i hela kommunen.

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska ta fram nya riktlinjer för klimatinvesteringar som beaktar investeringens marginalnytta ur ett livscykelperspektiv.

    Motionären anför att en betydande andel av de klimatrelaterade investeringarna inte uppbär den klimatnytta per krona som kan förväntas av en effektiv klimatsatsning och att investeringar i energisnåla lampor är exempel på en ineffektiv klimatåtgärd.

    Vidare föreslår motionären att riktlinjerna för klimatinvesteringarna ska ange ett minsta tillåtet gränsvärde för klimatnytta per krona.

    Bilagor

  • Motionären vill ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över regelverket för att säkerställa att alla medarbetare får reella möjligheter att använda friskvårdstimmen under sin arbetstid, till exempel genom att sänka heltidsmåttet med en timme per vecka eller schemalägga friskvårdstimmen.

    I motionen framförs att det finns stora skillnader i möjligheterna att utnyttja de friskvårdsförmåner som erbjuds i förvaltningar och bolag. Inte minst gäller det den så kallade friskvårdstimmen som erbjuds av vissa förvaltningar och bolag. Motionären hänvisar till att då stadens riktlinjer för uttag av friskvårdstimme omöjliggör uttag i början och slutet av arbetsdagen, försvårar det för vissa yrkesgrupper att ta del av denna förmån. Motionären vill därför ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över regelverket eller på annat sätt säkerställa att alla medarbetare får reella möjligheter att använda friskvårdstimmen under sin arbetstid.

    Bilagor

  • Ulf Walther (S) anför i sin motion att kommunfullmäktige ska besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning säkerställa att Fryshuset får ett förlängt uppdrag i Östberga. Fryshuset har, genom ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, haft verksamhet i Östberga som, enligt motionären, har kompletterat fritidsgårdens verksamhet. Motionären menar att stadens samlade satsningar ihop med de boendes engagemang har lyft stadsdelen, men att det är för tidigt att ta bort Fryshusets verksamhet från Östberga då det fortfarande finns problem med att unga rekryteras till kriminalitet.

    Bilagor

  • Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige. Motionären yrkar på att den centrala krisledningen behöver förbättras utifrån de lärdomar som kan dras av hanteringen av terrordådet på Drottninggatan. Motionens yrkanden lyder:

    Finansborgarrådet ges i uppdrag att återkommande initiera krisledningsövningar med krisledningsnämnden för att stärka stadens förmåga i händelse av kris.

    Kommunstyrelsen redovisar de insatser som redan vidtagits, samt de som planeras, för en bättre fungerande kriskommunikation.

    Kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera insatser för att en frivillig resursgrupp tillskapas i Stockholm.

    Kommunstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med förslag till förstärkta investeringar i brandförsvar och skyddsrum i enlighet med ovanstående.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framför att Snösätra industriområde är ett nedgånget område och att området ligger relativt isolerat från övrig bostadsbebyggelse i en vacker skogsmiljö. I motionen framförs att det finns ett behov av att planera större och mer sammanhållna stadsdelar på obebyggd mark. Motionären föreslår att beslutet om inrättande av naturreservat på den södra delen av industriområdet samt inriktningen att utreda förutsättningar för en kulturpark i den norra delen upphävs. Istället föreslås i motionen att området markanvisas och planeras för bostäder.

  • Torun Boucher (V) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att staden ska utreda Kulturskolans ansökningssystem i syfte att ta fram ett förfarande som inte utgör ett hinder för de prioriterade grupperna. Motionären anför att det nuvarande ansökningssystemet inte visar hur stor efterfrågan det är på Kulturskolans kurser. Därutöver anförs att nuvarande system riskerar att förstärka klyftor, eftersom systemet gynnar den som har möjlighet att kunna bevaka erbjudanden digitalt, dagtid på vardagar.

    Bilagor

  • Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunstyrelsen ska ta fram en årlig rapport och uppföljning av stadens miljöprogram och klimatstrategi. Av motionen framgår att staden har två styrdokument i miljöarbetet, Stockholms stads miljöprogram 2016-2019 och Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040. Motionären menar att uppföljningen av dessa program är viktigt för att veta om staden är på rätt väg i klimatarbetet samt om extra insatser behöver sättas in.

    Motionären anser att stadsledningskontoret idag följer upp miljöprogrammet årligen och klimatstrategin följs löpande, men att ingen formell rapportering görs samt att ingen samlad uppföljning av programmen har presenterats.

    Bilagor

  • Torun Boucher (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären ger en beskrivning av Kulturskolans lokalutveckling och tidigare vägval och anför vikten av att Kulturskolan ska ha ändamålsenliga lokaler och en långsiktig strategi för placeringen av dessa. Vidare anförs att en rimlig målsättning är att ha en destinerad kulturskolelokal i varje stadsdel.

    Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären att kulturnämnden får i uppdrag att ta fram en långsiktig lokalstrategi som ska syfta till att utveckla och stärka Kulturskolan i alla stadsdelar i hela Stockholms stad.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att exploateringsnämnden ges i uppdrag att löpande sammanställa en förteckning över inkomna markanvisningsansökningar. Förteckningen skulle bland annat innehålla en beskrivning av ansökan, en redovisning av hur ansökan hittills hanterats och i förekommande fall en redovisning av motiv för avslag. Förslaget syftar till att bidra till att effektivisera processen och ge vägledning till aktörer som har för avsikt att inkomma med ansökningar.

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att ett kulturbidrag införs för att täcka merkostnaden för att återställa förvanskade fasader eller renovera originalfasader. Motionen föreslår även att fastighetsägare ska informeras om kulturbidraget och att de ges möjlighet till rådgivning i samband med att de söker bygglov. Syftet med bidraget är att uppmuntra fastighetsägare att välja att återställa eller renovera förvanskade fasader.

    Bilagor

  • Karin Lekberg (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga i Stockholm. Det framgår enligt motionären av en rapport från Socialstyrelsen samt av stockholmsenkäten. Därutöver visar stockholmsenkäten att det finns skillnader i psykisk ohälsa mellan skolor i Stockholm. Motionären konstaterar att utvecklingen måste tas på allvar och att förskolan, tillsammans med BVC och skolans elevhälsa spelar en avgörande roll för att kunna upptäcka och stödja unga som mår dåligt. Mot denna bakgrund föreslås det i motionen att befintliga screeningprogram inom elevhälsan och BVC ska kompletteras med barn och ungas psykiska hälsa.

    Bilagor

  • Peter Wallmark och Linnea Vinge (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att stadens styrande majoritet ofta framhåller kommunala fritidsgårdar som en förebyggande åtgärd för att unga dras in i kriminalitet, trots att det enligt motionärerna inte finns någonting som styrker det. Motionärerna menar att stockholmspolisen istället vittnar om hur fritidsgårdar används för droghandel och rekrytering av kriminella samt menar att kriminella erhåller anställningar på fritidsgårdarna, vilket de menar pekar mot allt annat än trygga och säkra miljöer för stadens ungdomar.

    Motionärerna hänvisar till en kommunal utredning på 1970-talet som visar att besökare på fritidsgårdar registrerades för fler brott och vid fler tillfällen än övriga ungdomar. I en senare studie från Brottsförebyggande rådet har detta resultat, enligt motionärerna, bekräftats. Sverigedemokraterna föreslår en utredning av de kommunala fritidsgårdarna, likt den som gjordes på 1970-talet. Utredningen ska kartlägga om ungdomar som vistas på stadens fritidsgårdar i högre andel är kriminella än andra ungdomar eller inte. Den ska även granska huruvida personal på fritidsgårdarna förekommer i belastningsregistret eller inte. Syftet med en sådan utredning är att följa upp om fritidsgårdar verkligen kan anses förebygga att unga dras in i kriminalitet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna att

    • en utredning av de kommunala fritidsgårdarna som kartlägger förekomsten av kriminalitet hos ungdomar och personal tillsätts

    • denna redovisas för kommunfullmäktige

    • utdrag ur belastningsregistret ska krävas vid anställning på stadens fritidsgårdar.

    Bilagor

  • Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att majoriteten av de som arbetar inom Stockholms stad är kvinnor. Motionären framhåller att mensskydd är en nödvändighet för menstruerande och en angelägenhet även för den som inte har mens. Enligt motionen har inte alla möjlighet att gå ifrån arbetsplatsen för att besöka en affär och provisoriskt skydd är varken tryggt eller bekvämt.

    Enligt motionen är många av stadens verksamheter kvinnodominerade så en stor del av arbetslaget kommer att påverkas av en förbättrad tillgång till mensskydd.

    Motionären anser att staden bör följa goda exempel till arbetsgivare som valt att tillhandahålla menskydd till sina anställda och framför att utöver att det är ett sätt att minska tabut kring menstruation så är det en viktig jämställdhetsåtgärd och arbetsmiljöfråga. Utifrån det föreslår motionären att staden inför gratis mensskydd på samtliga arbetsplatser.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att studieförbundet Ibn Rushd erhåller stöd från Stockholms stad samt att de genom åren har varit medialt uppmärksammat och kritiserat på såväl nationell som lokal nivå. Kritiken har bland annat rört kopplingar till det Muslimska brödraskapet samt de föreläsare som bjudits in. Av motionen framkommer vidare att kopplingen mellan Ibn Rushd och Muslimska brödraskapet fastslagits i flera rapporter och av flera forskare. Hässleholms kommun har nyligen beslutat att dra in det kommunala stödet till studieförbundet. En av Ibn Rushds medlemsorganisationer, Sveriges unga muslimer (SUM) har fått avslag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) på sin ansökan om statsbidrag, bland annat på grund av att organisationen inte verkar i enlighet med demokratins idéer. Motionären menar att det mot bakgrund av detta är svårförståeligt att staden fortsätter att betala ut bidrag till förbundet. Motionären föreslår därför kommunfullmäktige att besluta att kommunfullmäktige omedelbart omprövar beslutet i kulturnämnden av den 18 februari 2020 om att ge Ibn Rushd fortsatt stöd om 400 000 kr/år.

  • Peter Wallmark och Martin Westmont (både SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att säkerställa att rätt verksamhet bedrivs i stadens lokaler och att stadens riktlinjer avseende lokalupplåtelser följs. Av motionen framkommer att motionärerna vill se en inventering av stadens lokaler för att säkerhetsställa att gällande avtal som hyresgästen har med staden efterföljs och att stadens riktlinjer avseende lokalupplåtelser följs i sin helhet. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

    Att inventera stadens lokaler för att säkerhetsställa att hyresgäster följer de riktlinjer avseende lokalupplåtelse som gäller

    Att göra en genomlysning av stadens lokaler för att få klarhet om det förekommer otillåten andrahandsuthyrning

    Att göra en total inventering för att klarlägga renoveringsbehovet för stadens lokaler

  • Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I den föreslår de att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram nyckeltal för rekommenderat maximalt antal medarbetare per chef i olika verksamheter och att göra översiktliga kostnadsberäkningar över vad det innebär i fråga om ökade resurser, i arbetet med nyckeltal i första hand prioritera äldreomsorgen samt att beakta behovet av ökade resurser för att väsentligt sänka antalet medarbetare per chef i äldreomsorgen i förslag till budget 2022-2024.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att exploateringskontoret ges i uppdrag att för ledamöterna i exploateringsnämndens och stadsbyggnadsnämndens räkning sammanställa en förteckning över samtliga inkomna markanvisningsansökningar under pågående mandatperiod. Denna redovisning ska därefter göras löpande kvartalsvis. Förteckningen ska enligt förslaget bland annat innehålla en beskrivning av ansökan, en redovisning av hur ansökan hittills hanterats och i förekommande fall en redovisning av motiv för avslag.

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Han skriver i sin motion att nuvarande modell för planförslag lider av stort demokratiskt underskott då denna utesluter politiskt förtroendevalda, medborgare och närboende från verkligt inflytande och deltagande i planeringen. Motionären framför att det ofta är tjänstemän på stadsbyggnads- respektive exploateringskontoren som tar fram underlag och förutsättningar för projekt och utifrån dessa utformar ett enda förslag som sedan beslutsfattare och berörda ska ta ställning till.

    Det framförs att dessa förslag ibland tas fram av tjänstemännen själva, ibland genom medverkan av privata konsulter och i samarbete med byggaktörer. Förslagen är sedan så genomarbetade att när politiker ska fatta beslut om dessa är det i regel för sent och det handlar, enligt motionären, enbart om att kunna säga ja eller nej till föreliggande förslag.

    Motionären framför vidare att det i flera projekt inom stadens försorg visats på bristen på möjlighet för politiker att medverka i utformningen. Vid t.ex. arkitekttävlingar medverkar fackfolk i juryn och medborgare har bara att ta ställning för eller emot det vinnande förslaget. Även om planprojekt kan föregås av tidiga dialoger innebär dagens system, enligt motionären, att allmänheten ändå inte har något inflytande i framtagandet av projekt.

    Motionären framför också att det i flera projekt inom stadens försorg visats på bristen på möjlighet för politiker att medverka i utformningen. För att utveckla dialogen med stockholmarna och skapa större delaktighet och förståelse hos dessa föreslår motionären ett antal former för hur olika förslag ska tas fram inom stadsutvecklingsarbeten inom staden, bland annat genom att ta fram flera olika alternativ baserat på olika stadsbyggnadstypologier eller stadsbyggnadsidéer för ett stadsutvecklingsprojekt.

    Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret ska ta fram ett antal principiella utformningar för ny bebyggelse i större och viktiga stadsbyggnadsprojekt och presentera dessa för stadsbyggnads- respektive exploateringsnämnderna.

    Bilagor

  • I en motion till kommunfullmäktige framför Clara Lindholm (V) att parklekarna är och har varit en viktig del av stockholmsbarnens fritid, men att många av de cirka 50 parkleksbyggnader som ägs av fastighetskontoret har passerat sin tekniska livslängd och att de behöver renoveras eller ersättas med nya behovsanpassade byggnader. Motionären skriver att renoveringsbehoven för dessa byggnader är större än budgeten och att hyresnivåerna inte täcker framtida underhållsbehov och investeringskostnader för att kunna utveckla stadens parkleksbestånd. I motionen konstateras att det därför vore bra att staden tar fram en konceptbyggnad för energieffektiva parkleksfastigheter.

    Vidare framförs att lagkrav i plan- och bygglagen (PBL) försvårar möjligheten att behålla parkleksverksamhet på grund av exempelvis byggnadernas placering, storlek, tillgänglighet och transport på parkvägar. Det råder också en osäkerhet om ändrad detaljplan krävs innan bygglov ges, då befintliga parkleksbyggnader står på stamfastighet och parklekar som rivs inte kan byggas upp utan ny detaljplan.

    Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande

    - Att snarast ta fram en stadsövergripande strategi för utvecklingen, utbyggnaden och finansieringen av stadens parkleksverksamhet enligt intentionerna i motionen.

    - Att ta fram en konceptbyggnad för parkleksbyggnader enligt intentionen i motionen.

    Bilagor

  • Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att arbetskläder till all förskolepersonal är en del i arbetet att förbättra arbetsmiljön. Motionären framför att det är en brist idag med ojämn tillgång till lämpliga arbetskläder inom stadens förskolor och att det är något som kommunen bör ha yttersta ansvar för att säkra. Motionären anser vidare att det utöver att det är viktigt ur arbetsmiljöaspekt också är ett steg mot en mer jämställd arbetsmarknad. Motionären föreslår att stadsdelsnämnderna ges i uppdrag att tillgodose personal inom den kommunala förskoleverksamheten arbetskläder och skor anpassade för alla säsonger samt för inomhus såväl som utomhusbruk. Motionären föreslår vidare att resurser tilldelas stadsdelsnämnderna motsvarande kostnader för inköp av arbetskläder samt skor.

  • Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att öka stadens energieffektiviseringar. Motionären beskriver bland annat de tidigare målen för energieffektivisering som fastslagits i stadens miljöprogram 2016-2019 och föreslår tre åtgärder för att öka stadens energieffektiviseringar.

    Att kommunstyrelsen utreder hur en lägre kalkylränta kan tillämpas i stadens bolag och förvaltningar som äger och förvaltar byggnader.

    Att stadens samtliga bolag och förvaltningar som äger och förvaltar byggnader tillåts använda en lägre kalkylränta vid energieffektiviserande renoveringar.

    Att kommunstyrelsen tillsätter en stadsövergripande grupp med uppdrag att ta fram åtgärder för att nå stadens mål gällande energieffektivisering.

  • Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att modersmålsundervisning idag erbjuds på tveksamma grunder till enorma kostnader. Därför är det enligt motionärerna av vikt att modersmålsundervisning stramas upp för att följa de lagar och föreskrifter som finns. Motionärerna vill att utbildningsnämnden får i uppdrag att skapa ett styrdokument om hur modersmålsundervisningen ska bedrivas i Stockholms stad.

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion om särskilda markanvisningar för byggemenskaper i kommunfullmäktige.. I motionen beskrivs övergripande ett antal projekt med byggemenskaper som genomförts i andra städer. Föreningen Byggemenskapers analys av fördelarna med byggemeskaper återges också. I motionen framhålls därefter att en eller flera markanvisningar bör göras till byggemenskaper, bestående av grupper av hushåll med intresse av att driva stadsbyggnadsprojekt, till marknadsmässiga priser. Motionärens förslag till beslut är att stadsbyggnadskontoret ska ges i uppdrag att utreda möjligheten att tillskapa ett antal markanvisningar som är riktade till byggemenskaper.

    Bilagor

  • Linnéa Vinge (SD) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad tar fram en plan för att ursprungsmärka kommunens alla matsedlar. Motionären framhåller att det ska vara en rättighet att kunna ta reda på ursprunget på maten man äter och för många är det en självklarhet att välja svensk, närproducerad, ekologisk mat och att välja bort ritualslaktat kött.

    Motionen beskriver att Sverigedemokraternas inställning är att kött från djur som inte bedövats vid slakt inte hör hemma i kommunens verksamheter, partiet anser även att staden bör upphandla på ett sådant sätt att lokal företagsamhet främjas.

    Motionären anser att som ett första steg bör kommunen ursprungsmärka alla kommunala matsedlar så att alla som ingår i stadens omsorg får möjligheten att själva påverka sina matval.

  • I en motion till kommunfullmäktige av Madeline Kaharascho Fridh och Lisa Palm (båda Fi) konstateras att sedan år 2015 är staden medlem i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR), men att mer behöver göras.

    Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att kommunfullmäktige beslutar om att ta fram ett stadsövergripande program mot rasism som följs upp i stadens ordinarie ledningssystem. Motionärerna föreslår också att civilsamhället görs delaktiga i framtagandet av programmet mot rasism.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger berörd nämnd i uppdrag att utreda om ett nytt tillfälligt tillstånd kan utfärdas till Järva Motorklubb. Detta i syfte att återuppta verksamheten på Järva motorbana för att utvärdera om synergieffekter uppstår som främjar miljö, djurliv och upplevd trygghet när motorbanan används.

    I motionen framförs att Järva motorbana har funnits på Barkarby sedan år 1970 och att klubben har varit utan bana sedan det senaste tillståndet gick ut den 31 december 2017, trots löften från Stockholms stad om hjälp med att hitta en ny passande plats.

    Motionären framför att anledningen till uppsägningen var att banan hamnat i ett naturreservat på grund av en uppgörelse om grönytekompensation vid bygget av Förbifarten. Motionären hänvisar till undersökningar som visar att artrikedomen har reducerats, inte utvecklats, sedan motorbanan stängdes, och menar att det indikerar att motorbanan faktiskt främjar artrikedomen.

    Motionären framför vidare att otryggheten har ökat sedan området blivit avfolkat.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Sergels torg har ett högt politiskt, symbolmässigt och arkitekturhistoriskt värde, men att platsen behöver göras mer attraktiv. Ett antal förslag läggs fram, som också syftar till att göra torget mer användbart. Bland annat föreslås att det nuvarande torget byggs över, så fotgängarna kommer upp i marknivå. Under tak ska torget fungera ännu bättre än idag som stockholmarnas vardagsrum, för kultur, möten och demonstrationer. Torget föreslås få en körbar anslutning mot Beridarebansgatan, en trappa mot Drottninggatan och en entré ner mot befintligt torg via befintlig trappa. Stadsbyggnadsnämnden föreslås ta fram en plan för genomförande av motionens intentioner.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret får i uppdrag att ta initiativ till att bjuda in boende att på eget initiativ och på egen bekostnad anlägga nya kolonilottsområden på stadens mark i närheten av sina bostadsområden. Motionären anser att stadsbyggnadskontoret ska ges i uppdrag att initiera anläggande av nya koloniområden i samband med nyproduktion av bostäder och på lämpliga platser intill befintliga bostadsområden.

    Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret gör ett utskick till centrala företrädare för hyresgästföreningar och bostadsrättsföreningar, med inbjudan till intresserade boende. Uppgiften är att dessa på egen hand lokaliserar lämpliga platser i sitt närområde, arrangerar en kolonilotts-kö och förankrar detta i närområdet. Ansökningar kan därefter behandlas av stadsbyggnadskontoret för vidare handläggning.

    Motionären anser att stadsbyggnadskontoret för detta projekt bör ta fram en handledning med en checklista. Särskild vikt bör läggas vid att de boende själva står för kostnaderna för anläggande av odlings- eller kolonilotter. Motionären föreslår en målsättning att planering för cirka 2 000 odlingslotter påbörjas inom denna mandatperiod.

    Bilagor

  • I en motion till kommunfullmäktige beskriver Peter Wallmark (SD) att småskalig näringsverksamhet bidrar till en stadsdels attraktivitet och liv men att det svårt att få lönsamhet på uthyrning av lokaler vilket gör att det sämre motiverar att bygga dessa i nyproduktion. I motionen framförs att ansvaret för hyressättning och lämpliga lokaler bör delas mellan privata aktörer och staden. För att åstadkomma detta föreslås en modell för att staden i projekt med över tio bostäder, och/eller över 1 000 kvm boarea, ska ställa krav på att en procent av motsvarande bostadsyta uppförs och upplåts separat för lokaler lämpliga för verksamheter samt att det ska vara en förutsättning för markanvisning eller bygglov. Vidare framförs att lokalerna ska upplåtas med självkostnadshyra till lämplig företrädare i staden som ska ha rätt att ta ut hyra och uthyra lokalerna till lämpliga verksamheter, företrädesvis småföretagare inom service- eller kultursektorn. I syfte att säkra lokaler för verksamheter med lägre lönsamhet samt att bidra till trygga och levande stadsmiljöer med levande bottenvåningar föreslås att stadsbyggnadskontoret får uppdrag att vidare utreda och föreslå en lösning utefter förslagen modell.

    Bilagor

  • Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om ökad trafiksäkerhet, bättre tillgänglighet och mer miljövänliga transporter på Djurgården. Motionären framför att flera åtgärder ska vidtas för att person- och varutransporterna samt sophanteringen på Djurgården ska hanteras mer rationellt och med ökad miljöfokus. I motionen lämnas följande förslag:

    En samordningsperson med ansvar för trafiken på Djurgården tillsätts av staden.

    En framställan sker till regionen om ökad frekvens av spår-vagnstrafiken till Djurgården.

    En samordning sker av alla varutransporter till verksamheterna på Djurgården samt att det sker med ellastbilar.

    En gång- och cykelbro byggs från Strandvägen (Torstenssonsgatans förlängning) till Junibacken på Djurgården.

    Ett sopsugssystem för sopor och matrester installeras för verksamheterna på Djurgården med stadens medverkan.

    Bilagor

  • Lisa Palm och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att elever ges bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen om de erbjuds frukost i skolan. Motionärerna hänvisar till studier som lyfter fram ett antal positiva effekter av att elever erbjuds frukost, såsom en förbättrad fysisk och psykisk hälsa, en lugnare studiemiljö samt att elever ges bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen.

    Motionärerna lyfter fram att det främst är barn till föräldrar med utländsk bakgrund och ensamstående föräldrar som har det svårast ekonomiskt och även drabbas hårt i en lågkonjunktur och att en satsning på frukost i skolan skulle ge en utjämnande effekt. I motionen föreslås därför att utbildningsnämnden ges i uppdrag att införa frukost på några utvalda ytterstadsskolor i förskoleklass till årskurs 6 som ett pilotprojekt.

    Bilagor

  • Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen, daterad den 2 november 2020, yrkas att kommunfullmäktige ska ge trafiknämnden tio uppdrag som sammantaget innebär en storskalig satsning på cykel i Stockholm. I tillägg till dessa uppdrag föreslås att kommunstyrelsen ska ges i uppdrag att ta fram en ny cykelplan för åren 2021-2025 med högre ambitioner än den föregående samt att kommunfullmäktige skjuter till nödvändiga medel för satsningen. Syftet med satsningen är att öka användningen av cykel som transportmedel för att Stockholm ska bli en hållbar stad.

    Uppdragen som trafiknämnden föreslås få är att:

    utvärdera 2012 års cykelplan och följa upp måluppfyllelsen

    inventera och bygga om riskfyllda och olycksdrabbade platser i staden

    genomföra nya flödesanalyser och uppdatera investeringsplanerna efter stockholmarnas nya beteendemönster

    växla upp informations- och kommunikationsarbetet som rör främst cykling och cykelbanor i staden

    se över hur skyltningen för cyklande, gående och bilkörande kan förbättras för bättre samspel i trafikmiljön

    ta fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram med särskilt fokus på oskyddade trafikanter

    snabbutreda hur tre cykelstrador (expressväg för cykel) kan anläggas i Stockholm, i norr, söder och väster

    utreda vilka gator som skulle vara lämpliga att göra om till cykelgator

    kräva att elsparkcykelbolagen ansöker om tillstånd i enlighet med ordningslagen

    genomföra en enkel upphandling av lånecyklar utan villkorad reklamfinansiering.

  • Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna beskriver att spridningen av covid-19 belyst vikten av att basala hygienrutiner upprätthålls inom äldreomsorgen. En bärande del av det är korrekt användning av arbetskläder. Enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket hamnar arbetskläder under arbetsmiljölagen vilket tydliggör arbetsgivarens ansvar att stå för, bekosta och tvätta arbetskläder inom särskilda boenden, hemtjänst, LSS-boende och hälso- och sjukvård.

    Vidare menar motionärerna att de mötts av oroväckande uppgifter om att hanteringen av arbetskläder inom äldreomsorgen i vissa fall har brustit. Med anledning av detta anser motionärerna att stadens uppföljning av efterföljandet av de basala hygienrutinerna och hanteringen av arbetskläder inom hemtjänst måste skärpas.

    Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen följande uppdrag att i samråd med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna:

    Stärka uppföljningen av efterlevnaden av de basala hygienrutinerna inklusive hanteringen av arbetskläder

    Utreda möjligheten att införa krav på arbetsskor för personal inom hela äldreomsorgen, liksom ytterkläder för anställda som rör sig mellan olika arbetsställen.

    Bilagor

  • Rashid Mohammed och Torun Boucher (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att de lokaler som tidigare inhyste Tensta gymnasium och Tensta träff stått tomma sedan hösten 2019. Motionärerna menar att det finns ett stort behov av bl.a. ateljéer i staden varför det föreslås att staden undersöker möjligheten att utveckla Tensta gymnasium och Tensta träffs lokaler till ett kultur- och föreningscentrum. Motionärerna yrkar därför att Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB i samråd med kulturnämnden och fastighetsnämnden får i uppdrag att se över hur Tensta gymnasium och Tensta Träff kan utvecklas till ett kulturcentrum.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs trafiksituationen på en sträcka av Götgatan, mellan Högbergsgatan och Sankt Paulsgatan, skyltad som gågata men som även är ett utpekat cykelpendlingstråk där det under sommarhalvåret är flera caféer och restauranger som har uteservering på trottoarerna. Detta leder sammantaget till trängsel och risk för olyckor i gaturummet, då de gående tvingas att dela utrymme med cyklisterna och vice versa. Motionären föreslår att cykeltrafiken leds bort från Götgatan på den aktuella sträckan för att göra trafiken säkrare. Därmed skulle även vissa fördelar kunna uppnås för cyklisterna och eventuellt möjliggöra ökade upplåtelseintäkter för staden från tillgängliggjord gatuyta.

    I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att dels utreda förutsättningarna för hur cyklisterna kan ledas bort från Götgatan mellan Högbergsgatan och Sankt Paulsgatan, dels se över möjligheten för näringsidkare längs aktuell sträckning av Götgatan att efter en omläggning av cykeltrafiken få hyra en större del gatumark sommartid än vad som nu är möjligt.

  • Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen daterad den 28 oktober 2020 lyfts behovet av att ta ett samlat grepp om tillgängligheten och trafiksäkerheten kring Järvafältet.

    Motionärerna uppger att i takt med att antalet besökare till fältet har ökat, så har behovet av trafiksäkerhetsåtgärder och anvisade parkeringsplatser också gjort det. Problemen utgörs bland annat av att trafikslagen på väg till och från det nya utomhusbadet blandas på de bara delvis asfalterade vägarna samt att den som tar bussen till badet och kliver av vid närmaste busshållplats är hänvisad till att promenera längs en bilväg utan avgränsad trottoar, där bilisterna dessutom har begränsad sikt.

    Vidare är det vanligt att bilar parkeras på olämpliga platser i det känsliga kulturreservatet, eftersom antalet anvisade parkeringsplatser vid populära samlingsplatser är begränsat. Det förekommer också olovlig körning samt att bilister och motorcyklister inte håller sig inom hastighetsbegränsningarna. Motionärerna tror inte att dessa problem kommer att minska i omfattningen när den planerade begravningsplatsen och idrottsanläggningen ytterligare ökar antalet besökare till fältet.

    Mot bakgrund av detta föreslår de att kommunfullmäktige ska besluta att exploateringsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnden får i uppdrag att:

    rusta upp befintliga gång- och cykelbanor och förstärka med tydlig separering, farthinder, skyltning och belysning kring Järvafältet,

    utreda möjligheten att anlägga nya gång- och cykelvägar för att stärka förbindelserna med omgivande stadsdelar och möjligheten att anlägga fler besöksparkeringar för att minska risken för felparkering i det känsliga naturområdena, och

    ta initiativ till samverkan med Polismyndigheten för att se över möjligheterna att vidta ytterligare åtgärder för att öka trafiksäkerheten i området.

     

  • Anders Göransson (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tillgängliggöra stadens parkplaner. Motionären anser att stadens parkplaner ska tillgängliggöras för allmänheten genom bland annat koppling till Googles sökresultat, i syfte att sprida kunskap om parkerna och på så sätt fördjupa och utveckla den lokala demokratin.

    Bilagor

  • I en motion föreslår Peter Wallmark (SD) att kommunfullmäktige ska besluta att berörd förvaltning ges i uppdrag att:

    Utreda möjligheten att öppna upp stadens idrottshallar på jul-, sport och påsklovet i samarbete med Stockholms olika idrottsförbund.

    I motionen skriver Peter Wallmark (SD) att många barn och ungdomar inte reser bort på skolloven och har därför ett behov av organiserade aktiviteter. För att förbättra folkhälsan och få barn och ungdomar intresserade av någon sport är det ett bra tillfälle när skolan är stängd. Det ger en möjlighet att prova på olika sorters sporter under ledning och översyn från kunniga ledare. Det ger också föreningarna en chans att knyta kontakter med nya förmågor samtidigt som barn och ungdomar får ett meningsfullt och innehållsrikt lov.

    Bilagor

  • Karin Lekberg (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls fritidsklubbarnas vikt för den sociala, språkliga och kunskapsmässiga utvecklingen hos mellanstadieelever. Motionären ställer sig kritisk till den avgiftshöjning som genomfördes till 2021 inom de kommunala verksamheterna. I motionen uttrycks en oro över att inskrivningsgraden har påverkats negativt av avgiftshöjningen och att de barn som i högre grad har behov av att delta i fritidsklubbens verksamhet tvingas avstå av ekonomiska skäl. I motionen föreslås därför kommunfullmäktige besluta att avskaffa avgiften för Stockholms stads fritidsklubbar.

    Bilagor

  • Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att situationen i Stockholms stad är allvarlig, då det helt saknas fordonskrav i pågående avtal med privata hemtjänstutförare och att detta sannolikt är förklaringen till att det inte finns så många miljöbilar inom den upphandlade hemtjänsten. En enkät från äldreförvaltningen och miljöförvaltningen har visat att 70 procent av de privata hemtjänstaktörer som har svarat använder bil i tjänsten och att 85 procent av bilarna drivs på bensin medan resterande är dieseldrivna. Eftersom endast cirka 30 procent av hemtjänsten i staden utförs i kommunal regi anser motionärerna att det är synnerligen angeläget att i det fortsatta arbetet med elektrifiering av hemtjänsten helt fokusera på de privata aktörerna.

    I motionen föreslås att kommunfullmäktige uppdrar åt äldrenämnden att i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden:

    ta fram förslag till nytt förfrågningsunderlag för upphandlad hemtjänst där det klargörs att fordon som ingår i uppdraget ska vara miljöbil spjutspets enligt stadens definition

    klargöra i förfrågningsunderlaget att ingångna avtal följs upp genom insamlande av registreringsnummer för respektive verksamhetsutförare för att säkerställa efterlevnad

    föreslå vilken nämnd som lämpligen har ansvaret för uppföljning av miljökraven och ange vilka resurser som krävs för uppdraget.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att antalet båtplatser i befintliga båtklubbar och hamnanläggningar ska utökas, nya båtklubbar och hamnanläggningar, inklusive platser för vinterförvaring, ska anläggas samt att redovisning ska ske hur nya båtplatser kan ingå som en del av planeringen för nya stadsdelar som planeras i vattennära läge. Motionären framför att båtlivet är en viktig del av Stockholms karaktär och bidrar till att skapa en attraktiv, föränderlig och inbjudande stad

    I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om att antalet båtplatser i befintliga båtklubbar och hamnanläggningar ska utökas, nya båtklubbar och hamnanläggningar, inklusive platser för vinterförvaring, ska anläggas samt att redovisning ska ske hur nya båtplatser kan ingå som en del av planeringen för nya stadsdelar som planeras i vattennära läge.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att stadens beslutsrätt om markanvändningen inom Nationalstadsparken ska återtas. Motionären föreslår vidare att staden ska inleda en dialog med lämpliga politiska företrädare på riksnivå för beslut om en revidering och omarbetning av lagen om Nationalstadsparken. Motionären menar att lagen om Nationalstadsparken tillkom i en annan ekonomisk, politisk och befolkningsmässig verklighet än dagens, nu är trycket på nya bostäder högre. Motionären framför att Stockholms innerstad hotas av överexploatering och föreslår därför att staden bör erbjuda byggaktörer möjligheten till att exploatera sammanhållen obebyggd mark i anslutning till innerstaden. Enligt motionären finns denna typ av mark främst inom Nationalstadsparken.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.