Möte 2020-05-25

I kommunfullmäktiges budget för 2019 fick kulturnämnden i uppdrag att analysera vilka resultat och effekter som tidigare insatser gett för att bredda deltagandet inom Kulturskolans verksamheter. Av analysen framkommer att den nuvarande avgiftsmodellen från 2015 inte fått avsedd effekt med ett ökat deltagande i stadsdelar där Kulturskolan har låg beläggning och att det behövs andra insatser för att öka deltagandet. Exempel på utvecklingsområden är ett närmare samarbete med skola och fritidshem, ett mer efterfrågestyrt kursutbud, samt möjlighet till avgiftsfritt deltagande för barn till föräldrar med bristande ekonomiska möjligheter. För att Kulturskolan ska kunna nå fler barn och unga i stadsdelar med lägre deltagande och andra underrepresenterade grupper, föreslår kulturnämnden att Kulturskolans riktade, avgiftsfria och uppsökande verksamhet utökas. Expanderingen av dessa verksamheter finansieras genom ett nytt kursavgiftssystem där nya möjligheter ges att söka fullständig eller partiell avgiftsbefrielse, baserat på hushållets inkomst, kombinerat med ökade kursavgifter. Genom att en relativt stor grupp elever blir helt avgiftsbefriade i det nya avgiftssystemet, bör det få positiva effekter i form av bättre förutsättningar för ett ökat tillflöde av elever inom underrepresenterade grupper. Kulturnämnden föreslår att ett nytt avgiftssystem införs per den 1 augusti 2020. Tidigare ärende, Regler och villkor för Kulturskolans verksamhet, med diarienummer 145-626/2015, upphör därmed i samband med att detta ärende börjar gälla.

Den 4 maj 2020 behandlade kommunfullmäktige ärendet varvid det minoritetsåterremitterades. Skälen för återremiss är följande:

Kulturnämndens förslag om höjda kursavgifter i Kulturskolan från och med den 1 augusti 2020 föreslås avslås och kulturnämnden föreslås ges i uppdrag att återkomma till nämnden med ett förslag som såväl på kort och lång sikt ökar det kvalitativa utbudet av både avgiftsbefriande verksamheter och verksamheter med avgifter. Enligt motiven i återremissen hänvisas bland annat till att avgifter till Kulturskolan ska vara låga och generella. De allra flesta familjer ska ha råd att ha sina barn på Kulturskolan utan att behöva fundera två gånger på priset. Omfördelning ska inte ske mellan barn utan genom skatt. Att ett uppdrag i budget inte är finansierat ska inte gå ut över stadens barn.

Stockholms stad har haft en stadsövergripande och långsiktig vision som överordnat styrdokument under drygt 12 år. Att utforma en gemensam vision för staden var ett arbete som påbörjades redan kring år 2005. Stockholms kommunfullmäktige beslutade i juni 2007 om en gemensam vision för staden, Vision 2030, Ett Stockholm i världsklass. Utgångspunkten var ett antal framtidsanalyser av Stockholms utveckling och Territorial Reviews, Stockholm, där OECD utvärderade regionens styrkor och utmaningar. Visionen implementerades i stadens ordinarie styrsystem och kommunicerades till stadens medarbetare för att nå goda resultat och ökad delaktighet.

Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget 2013 om att visionen skulle utvärderas och uppdateras, inte minst utifrån förutsättningen att staden växt snabbare än tidigare förväntat. Efter ett arbete som involverade många medarbetare i staden beslutade kommunfullmäktige om Vision 2040 – Ett Stockholm för alla, år 2015. Visionen har varit styrande för kommunfullmäktiges budget med treårsplan.

Utifrån uppdrag av kommunfullmäktige har ett arbete med revidering av Vision 2040 genomförts under våren 2019. Arbetet har letts av stadsledningskontoret och har involverat ett stort antal medarbetare i staden. I detta ärende redovisas ett förslag till en reviderad långsiktig vision för staden, Vision 2040 – Möjligheternas Stockholm.

Det nya visionsförslaget har sin grund i tidigare visioner och i de långsiktiga mål som framgår av kommunfullmäktiges budget för 2019. Förslaget till reviderad vision är, också i likhet med budgeten, indelad i tre huvudteman med samma utgångspunkter som kommunfullmäktiges inriktningsmål:

1. En modern storstad med möjligheter och och valfrihet för alla

   ? En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt
   ? En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden

   Revideringen av visionen har tagit sin utgångspunkt i kunskaper om trender och globala strukturer som har betydelse för Stockholmsregionen och dess särskilda förutsättningar och utmaningar. I genomförandet av visionen ska Stockholms stad även bidra till att målen i Agenda 2030 uppfylls i de delar där staden har rådighet samt förhålla sig till de regionala utmaningarna och målen i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050.

   Den demografiska utvecklingen med fler barn och äldre i befolkningen är en särskilt viktig förutsättning. Hur befolkningen utvecklas är avgörande i planeringen för framtida behov av bland annat bostäder och kommunal service. Därutöver finns det flera stora och globala samhällsutmaningar som påverkar utvecklingen, såsom miljö- och klimatförändringarna och en allt hårdare global konkurrens. Det finns även en ökad social polarisering idag, där klyftorna mellan olika grupper i samhället tenderar att öka, liksom mellan olika delar av landet. Världen är också mitt uppe i en digital revolution och hastigheten i förändringstakten ökar. Tekniken blir en allt större del av det moderna samhället. Stockholms stad kan dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen skapar, om vi samtidigt förstår de risker och begränsningar som finns.

   Vision 2040 är en vision om hur staden tar till vara på möjligheterna och skapar en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling i Stockholm.

Älvsjö och Örby utvecklas till en hållbar, tät blandstad med stora urbana och gröna kvaliteter som är väl sammankopplad med omgivande stadsdelar. Området ska innehålla 7 000- 10 000 bostäder och ett stort antal arbetsplatser. Platsens identitet ska stärkas. Den omfattande nya bebyggelsen förutsätter en förnyelse av det spillvattenförande systemet i området.

Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) planerar att bygga ny avloppstunnel, benämnd Mässtunneln, mellan exploateringsområde Älvsjö, Örby och Liljeholmen. Mässtunneln planeras vid Liljeholmen ansluta till avloppstunneln som ska byggas mellan Bromma och Henriksdal inom projektet Stockholms Framtida Avloppsrening (SFA). Ungefärlig längd är 4 kilometer och tvärsnittsarean som mest 21 m2. Syftet med Mässtunneln är att den ska avlasta befintligt avloppssystem inom Älvsjö och Örby så området kan bebyggas utan risk för källaröversvämningar i VA-systemet nedströms. Mässtunneln ersätter även SFA:s tidigare planerade grentunnel genom Årsta för att avlasta en bräddpunkt i Bägersta byväg. Mässtunneln ska dessutom avlasta kända flaskhalsar i ledningssystemet. SVOA har identifierat ytterligare sex befintliga problemsträckor med höga trycknivåer och risk för bräddningar. Dessa områden är Tellusborgsvägen/Bäckvägen, Mikrofonvägen/Tellusborgsvägen, Elektravägen och två punkter kring Älvsjövägen (Juvelerarvägen och Krattvägen) samt i Älvsjöstaden vid Götalandsvägen.

Kostnaden för tunneln beräknas till totalt 552 mnkr, där 40 mnkr består av förprojektering och 512 mnkr för utförandet. Projektet beräknas totalt ta nio år varav byggnationen sex år. Tunneln beräknas tas i drift år 2027.

Genomförandebeslutet avser projektet Hornsbergskvarteren.
Förslag till ny detaljplan för området som också hemställts till kommunfullmäktige möjliggör ny bebyggelse i ett område som idag i huvudsak består av Hornsbergs bussdepå, som planeras att avflyttas från platsen år 2021. Detaljplanen innehåller cirka 750 bostäder, kontorskvarter, idrottshallar, hotell och ett parkeringshus.

Exploateringsnämnden har tagit fram överenskommelser om exploatering med överlåtelse av mark. Skanska Fastigheter Stockholm AB med dotterbolag avser att i kvarter 5 och 6 bygga kontorsfastigheter och hotell. Skanska Fastigheter Stockholm AB avser att i kvarter 8 uppföra en kontorsfastighet.

Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB avser att i kvarter 4 uppföra cirka 250 bostadsrättslägenheter med kommersiella lokaler i bottenvåning. Borätt AB avser att i kvarter 1 bygga cirka 230 bostadsrätts- eller ägarlägenheter med kommersiella lokaler i bottenvåning samt sex gruppbostäder och en förskola.

Familjebostäder AB avser att i kvarter 3 bygga cirka 220 hyreslägenheter med kommersiella lokaler i bottenvåning samt sex speciallägenheter och en förskola. Marken ska upplåtas med tomträtt. Ikano Bostad AB som haft markanvisning för bostadsrätter i området har valt att inte gå vidare och teckna överenskommelse om exploatering. Denna del kommer därför att markanvisas på nytt för bostadsändamål och förskola i ett senare skede.

De sammanlagda försäljningsinkomsterna beräknas till 3 391 miljoner kronor och reavinsten till 3 359 miljoner kronor. Exploateringsnämndens investeringsutgifter uppgår till 1 438 miljoner kronor i löpande prisnivå. Investeringsinkomsterna beräknas till 93 miljoner kronor. Utgifterna utgörs till största delen förvärv av mark samt byggnation av gator och torg samt upprusning av parkytor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett positivt nettonuvärde om 1 571 miljoner kronor inklusive redan nedlagda utgifter. Täckningsgraden beräknas uppgå till 203 procent.

Exploateringsnämnden redovisar även en lönsamhetskalkyl där fastighetsnämndens utgifter för en ny idrottsanläggning med två idrottshallar räknats in. Nettonuvärdet uppgår då till 1 330 miljoner kronor. Projektet är därmed lönsamt även med stadens övriga utgifter inräknat.

Näringslivspolicyn syftar till att vägleda stadens näringslivsarbete och vara ett strategiskt verktyg för att uppfylla kommunfullmäktiges mål:

• En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt

• Stockholm har Sveriges bästa företagsklimat och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv

Näringslivspolicyn ska bidra till att staden utvecklar organisation och arbetssätt för att bli mer näringslivsfrämjande och att förståelsen för näringslivets betydelse och näringslivsfrågor ökar inom staden. Policyn är i första hand ett internt dokument för Stockholms stad och målgruppen är främst anställda i stadens egna verksamheter.

De övergripande målen för stadens näringslivsarbete specificeras i fokusområden som syftar till att få nya företag att starta och befintliga företag att växa, vilket i sin tur leder till ökad tillväxt och nya arbetstillfällen. Utgångspunkterna är följande:

Stadens organisation och arbetssätt ska vara näringslivsfrämjande och förståelsen för näringslivets förutsättningar och behov ska vara hög i stadens verksamheter. Hela Stockholm ska kunna erbjuda trygga, välfungerande och innovativa miljöer för företagande.

Intern samverkan ska öka för att staden ska kunna vara proaktiv, smidig och serviceinriktad i relationerna med näringslivet. Kommunikation och kontaktvägar ska utvecklas för att skapa tydliga ingångar, bättre service och effektivare myndighetsutövning. Näringslivsperspektivet ska stärkas i stadsutveckling för att säkerställa att näringslivets behov tas med i ett tidigt skede i planeringsprocessen och ges goda förutsättningar att långsiktigt verka i staden.

Näringslivet ska ses som möjliggörare i arbetet med att uppfylla stadens mål kring platssamverkan, integration och hållbarhet. Långsiktiga samarbeten ska finnas kring kompetensförsörjningsfrågor.

Stockholm ska vara världsledande och inta rollen som en internationell förebild i det globala miljö- och klimatarbetet. Arbetet för miljö och klimat ska göra tydliga avtryck och stadens egna verksamheter ska gå före för att visa vägen i arbetet för en klimatsmart och hållbar stad.

Förslaget till nytt Miljöprogram 2020-2023 fokuserar på de största miljöutmaningarna för perioden. De områden som utifrån uppföljning och övrig rapportering har störst utmaningar är hållbar energianvändning, transporter, klimatanpassning, kemikalieutsläpp, god vattenstatus, biologisk mångfald samt resurseffektiva kretslopp. Utsläppen av växthusgaser minskar inte, globalt och nationellt, i den omfattning som krävs och klimatfrågan dominerar miljöarbetet i allt högre grad. I förslag till nytt miljöprogram föreslås därför höjda ambitioner för klimatarbetet, dels med en högre målsättning för utsläppsminskning, dels genom att ta in åtgärder som syftar till att minska konsumtionens klimatpåverkan. Staden är en stor upphandlande myndighet som kan gå före och vara ett gott exempel och inspirera omvärlden.

Staden kommer inte uppnå miljömålen av egen kraft utan arbetet behöver ske i nära samverkan med omvärlden och genom teknikutveckling. Programmet har därför utformats på ett sätt som ska stimulera och stärka samverkan, innovation och kommunikation. Näringslivets roll i miljöarbetet tydliggörs och former för samverkan behöver utvecklas.

Förslag till nytt miljöprogram för 2020-2023 formulerar mål inom de områden där utmaningarna för Stockholm bedömts som störst så som klimatpåverkan, klimatanpassning, resurshushållning och cirkulärekonomi, biologisk mångfald, samt skadliga utsläpp och emissioner. Inom dessa områden formuleras mål för den egna organisationen och för stadens geografiska område, dels utifrån stadens långsiktiga ambitioner som mål på längre sikt och dels som etappmål för programperioden med förväntat resultat vid utgången av år 2023.

I programförslaget beskrivs genomförande och uppföljning från olika perspektiv med exempel på åtgärder och ansvarsfördelning, liksom hur intern och extern samverkan, innovation, inköpsprocessen och kommunikationsarbetet kan bidra till snabbare måluppfyllelse.

Konsumtionsperspektivet belyses inom olika målområden för att peka ut hur vi når ökad kunskap om konsumtionens betydelse för minskad miljöpåverkan.

Programmet är strukturerat utifrån de högst prioriterade målen för Stockholms miljö på lång sikt, det vill säga fram till 2030 eller längre:

Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040

En fossilfri organisation 2030

Ett klimatanpassat Stockholm

Ett resurssmart Stockholm

Ett Stockholm med biologisk mångfald i väl fungerande och sammanhängande ekosystem

Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö

Ett giftfritt Stockholm

Dessa mål med en prioriterad inriktning på lång sikt omfattar var för sig ett antal etappmål för programperioden 2020-2023.

Sammantaget lägger miljöprogrammet fast sju prioriterade mål för Stockholms livsmiljö, 16 etappmål och förslag på indikatorer. Denna precisering av målen på lång och kort sikt ska ge en tydlig bild av hur staden säkerställer en ekologisk långsiktigt hållbar utveckling. I programmets målbeskrivningar tydliggörs hur respektive mål bidrar till de nationella miljömålen och de globala målen enligt Agenda 2030. Förutom tydliga exempel på konkreta åtgärder för måluppfyllelse beskrivs även de handlingsplaner eller motsvarande som finns med relevans för respektive mål och vars åtgärder bidrar till måluppfyllelse.

Respektive nämnd ska utifrån Miljöprogrammet och Klimathandlingsplanen formulera en miljö- och klimathandlingsplan för verksamheten vid sidan av verksamhetsplanen. Här kan respektive nämnd och bolagsstyrelses arbete detaljeras utifrån de övergripande inriktningarna.

I samband med budgeten för år 2019 fick kommunstyrelsen i uppdrag av Kommunfullmäktige att revidera Strategi för ett fossilbränslefritt Stockholm 2040, att ta fram en koldioxidbudget med kvarvarande utsläpp i enlighet med Parisavtalet samt att utreda hur staden kan bli klimatpositiv till 2040. Klimathandlingsplan 2020-2023 – för ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 är resultatet av samtliga dessa uppdrag, och ersätter därmed Strategin för ett fossilfritt Stockholm 2040.

Klimathandlingsplan 2020-2023 – för ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 anger hur staden ska nå sina ambitiösa klimatmål, fastlagda i Miljöprogram 2020-2023.

Dessa mål är:

Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040, med följande etappmål till 2023:

Minskade växthusgasutsläpp – högst 1,5 ton CO2e per invånare

Minskad klimatpåverkan från konsumtionen



En fossilfri organisation 2030, med följande etappmål till 2023:

Minskade växthusgasutsläpp – högst 105 000 ton CO2e från stadens verksamheter

Effektiv energianvändning



Klimathandlingsplanen uttrycker stadens klimatbudget som visar återstående utsläpp till 2040, i form av en ambition på maximalt tillåten utsläppsmängd om 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 2020-2040.

För perioden 2020-2023 redovisas konkreta åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser som ska leda till att etappmålet om högst 1,5 ton CO2 per invånare nås. Dessa åtgärder är angivna som beting för olika utpekade kommunala nämnder och bolagsstyrelser. Åtgärdsbetingen utgör stadens klimatbudget för perioden 2020-2023.

Klimathandlingsplanen anger också hur staden kan ha nettonollutsläpp senast år 2040, bland annat genom att aktivt vidta åtgärder för att öka produktionen av biokol samt driva på arbetet för att fånga in och lagra koldioxid.

Det långsiktiga målet är att Stockholm ska vara klimatpositiv 2040. För att nå detta mål kan staden arbeta med klimatåtgärder rörande konsumtion av till exempel flygresor, mat och byggmaterial. Men det krävs även en utveckling av teknik och affärsmodeller för negativa utsläpp samt en kraftsamling tillsammans med såväl regering som EU krävs, då staden inte har rådighet över flera åtgärder inom framför allt transportområdet.

Klimathandlingsplan 2020-2023 – för ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 gör att Stockholms stad tar viktiga steg mot en ledande position bland världens städer att möta intentionerna i Parisavtalet.

Detaljplanen syftar till att fullfölja programmet för Nordvästra Kungsholmen, där den grundläggande stadsbyggnadsidén är att bygga ut stenstaden i modern tappning. Detta genom att området för bussdepå omvandlas till integrerade stadskvarter med bostäder, kontor, idrott och service. Syftet är också att bevara och utveckla Kristinebergs idrottsplats samt skapa nyanlagd park som en del av Kristinebergs Slottspark.

Planförslaget innehåller fyra bostadskvarter med cirka 890 lägenheter och två förskolor om totalt 10 avdelningar, två kontorskvarter, ett hotellkvarter och ett kvarter med en idrottsanläggning. Under Essingeledens brokonstruktion föreslås ett parkeringshus med fasad mot Lindhagensgatan. Här placeras även en sopsugsterminal och tryckstegningsstation. Planförslaget omfattar del av slottsparken med Kristinebergs IP samt en ny park, Ekparken. En ny förrådsbyggnad i anslutning till idrottsplatsen ingår även i förslaget.

Ambitionen är att området ska bli en modern stadsdel med innerstadens starka attraktionskraft och stadskvalitéer. Planförslaget grundar sig på den etablerade innerstadsstrukturen med en tät kvartersbebyggelse som fullbordar Lindhagensgatans stadsrum och stärker kopplingarna med centrala Kungsholmen i öster och planerad bebyggelse i stadsutvecklingsområdets södra delar kring Kristinebergs slott.

Rickard Warlenius (V) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad ska ”erkänna att vi befinner oss i ett klimatnödläge”. Motionären föreslår även att staden ska ta fram en handlingsplan som svarar mot klimatnödläget och att en vetenskaplig klimatpanel ska tillsättas som ska ge rekommendationer och riktlinjer för arbetet med handlingsplanen.

Vidare föreslås även att Stockholms stad i denna fråga ska prioritera samarbete med andra kommuner nationellt och internationellt samt att staden uppmärksammar en årlig dag för att summera stadens klimatarbete.

Sissela Nordling Blanco och Madeleine Kaharascho Fridh (båda Fi), har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. För att möta stockholmarnas intresse och behov för centrala och tillgängliga platser för litteratur och poesi föreslår motionärerna att Stockholms stad inrättar ett litteraturhus. Motionärerna anför att litteraturhuset skulle bli en central och samlande punkt för bokförlag, författarsamtal och besök av fristadsförfattare som inte kan göra sina röster hörda i hemlandet. Motionärerna föreslår även att staden utreder möjligheterna att placera litteraturhuset i Medborgarhusets lokaler på Medborgarplatsen som en del av upprustningen av Medborgarhuset. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inrättar ett litteraturhus samt att staden utreder möjligheterna att placera litteraturhuset i Medborgarhusets lokaler på Medborgarplatsen som en del av upprustningen av Medborgarhuset.

Emilia Bjuggren (S) uppmärksammar i en motion till kommunfullmäktige att bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av de svenska klimatgasutsläppen. Motionären föreslår att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram en strategi för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor till år 2040, att livscykelbaserade funktionskrav på minskade utsläpp ska beaktas i hela planprocessen samt att staden ska ställa miljökrav ur ett livscykelperspektiv vid upphandlingar av byggnader och anläggningar.

Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda ett förslag på lokalt system för klimatkompensation. Utredningen föreslås även redovisa förutsättningarna för hur merkostnader för klimatkompensation kan användas för att finansiera koldioxidlagring genom tekniken BECCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage). Vidare föreslås även i motionen att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att söka ett samarbete med Oslo kommun om koldioxidlagring samt att undersöka möjligheten för Stockholm att ansluta sig till Norges nationella projekt för koldioxidlagring.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om skatt på avfallsförbränning. Motionären beskriver de troliga effekterna av det förslag till beskattning av avfallsförbränning som regeringen arbetar med i enlighet med Januariavtalet. En sådan skatt har utretts (Brännheta skatter! SOU 2017:83) och ska syfta till att öka utsorteringen till materialåtervinning. Motionären menar dock att skatten kan få motsatt effekt, det vill säga en minskad materialåtervinning. Om den energirika plasten sorterats ut så blir det mindre värmeenergi per ton förbränt avfall. Då behövs en större mängd avfall i förbränningen för att få tillräcklig mängd värme. Eftersom skatten beräknas per ton avfall blir det därför dyrare totalt sett att förbränna sorterat avfall utan plast. För att uppnå syftet med skatten – att öka utsorteringen för materialåtervinning – bör skatten därför inte införas på sorterat avfall, menar motionären. På så sätt skapas incitament för ökad materialåtervinning.

Emilia Bjuggren (S) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen skickar en hemställan till Finansdepartementet i frågan och att staden ska bedriva ett aktivt påverkansarbete i frågan.

I en motion föreslår Alexandra Mattsson Åkerström (V) att kommunfullmäktige fattar beslut om att personer som deltagit i daglig verksamhet inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), alternativt sysselsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) i 25 alternativt 30 år ska tilldelas hedersbelöning med tillhörande firande och middag i Stadshuset.

Sissela Nordling Blanco (Fi) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar om att införa ett mentorskapsprogram för unga hbtq-personer. Det föreslås att de riktade insatser som bedrivs av civilsamhället ska tjäna som modell för stadens arbete. Som exempel tar motionen upp ett projekt från RFSL Stockholm, där unga hbtq-personer erbjöds en mentor via nätet.Av motionen framgår att programmet ska bidra till bättre självkänsla, till att bryta isolering samt ge stöd till unga som får sina liv kringskurna av kränkningar, diskriminering, hot och våld.

Karin Gustafsson (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att vidta åtgärder för att Stockholms stadshus borgargård öppnas upp för exempelvis stadens kultur. Motionären anför att öppnandet av en kulturscen på Borgargården skulle skapa liv, bidra till Stockholms kulturliv och ytterligare stärka stadshusets attraktivitet. Även möjligheten att ta en kopp kaffe på Borgargården bör enligt motionären undersökas.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Lisa Palm och Maria Jansson (båda Fi) att kommunfullmäktige beslutar att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av dagens upptagningsområden samt att utifrån kriterier om social variation skapa nya upptagningsområden. I motionen beskrivs att skolsegregationen är utbredd i Stockholm. Motionärerna menar att staden därför behöver undersöka hur upptagningsområden kan ritas om för att elever ska ha nära till sin skola samtidigt som stadens skolor i större utsträckning blir en plats där elever från olika bakgrunder möts.

Lisa Palm (Fi) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar att uppdra utbildningsförvaltningen att tillse att stadens grund- och gymnasieskolor tillhandahåller kostnadsfria mensskydd till elever. Motionären anser att staden behöver satsa mer på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Att införa skattefinansierat mensskydd i skolan anser motionären kan leda till samtal om sexuell hälsa, PMS, endometrios och att få bort stigmatiseringen kring menstruation.

I en motion till kommunfullmäktige av Lisa Palm (Fi) föreslås att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att göra en översyn av sex- och samlevnadsundervisningen i Stockholms skolor samt får i uppdrag att genomföra en kompetenssatsning i sex och samlevnad med fokus på samtycke och sexuella rättigheter.

Motionären vill se ett helhetsgrepp om sexualundervisningen och menar att mot bakgrund av Skolinspektionens granskning av sex- och samlevnadsundervisningen behöver staden göra mer. Motionären menar att granskningen visar på stora brister i undervisningen gällande samtycke, sexuella trakasserier, hedersproblematik och att undervisningen i stort är heteronormativ.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om översyn och utredning av nya personalpolitiska insatser och förmåner för att främja stadens kompetensförsörjning. Motionären anser att staden behöver göra mer för att behålla kunniga medarbetare genom att kontinuerligt se över de förmåner och personalpolitiska insatser man erbjuder för att på både kort och lång sikt klara kompetensförsörjningen. Några av de åtgärder som föreslås är pensionsväxling, möjlighet att köpa årskort på SL med löneavdrag, utvecklingsprogram för specialister samt en permanent kompetenssatsning.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås en utredning av möjligheterna att installera solcellsdrivna parkbänkar med anslutning till kommunalt Wifi och möjlighet till laddning av mobiltelefoner, elcyklar och elsparkcyklar samt ett samarbete med företag som tillhandahåller elsparkcyklar.

I en motion av Olle Burell (S) om att satsa på F-9-skolor i Rinkeby, framförs att organisera skolor som F-9 skapar större trygghet och långsiktighet i elevernas skolgång och det blir lättare för professionen att utforma och göra insatser under en längre tid. Motionären vill därmed uppdra åt utbildningsförvaltningen att snarast bygga om skolstrukturen i Rinkeby så att alla kommunala grundskolor erbjuder sina elever en sammanhållen skolgång från och med förskoleklass till och med nian.

Sara Stenudd (V) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att staden bör anställa en stadsljusdesigner för att främja biologisk mångfald. I motionen lyfter Stenudd (V) att en ljusdesigner skulle kunna användas i ett tidigt skede av planprocessen för att skapa en belysning som ökar tryggheten och de estetiska värdena samt som har hänsyn till miljöaspekter och energibesparing. Stenudd (V) föreslår i motionen följande.

Att staden ger berörda förvaltningar i uppdrag att utarbeta en
ljusstrategi.

Att staden tillskapar och tillsätter en tjänst som ljusdesigner.

I en motion av Clara Lindblom (V) till kommunfullmäktige framförs att de allmännyttiga bostadsbolagen är ett av kommunens viktigaste verktyg för att leva upp till bostadsförsörjningsansvaret. Antalet bostäder i markanvisningar till de allmännyttiga bostadsbolagen skulle behöva vara högre för att staden ska komma till rätta med den akuta bostadsbristen och säkerställa en jämn nivå på byggandet även när högkonjunkturen nu ser ut att mattas av. Det låga antalet markanvisningar till allmännyttan riskerar att hämma bolagens nyproduktion i flera år framöver, samtidigt som Stockholm lider av en akut bostadsbrist.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige uppdrar åt exploateringsnämnden att markanvisa minst 4 000 bostäder per år till de allmännyttiga bolagen AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Hälften av dessa markanvisningar ska öronmärkas för Stockholmshus, Snabba hus och andra innovativa lösningar för att pressa hyrorna i nyproduktionen.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att staden måste pröva nya och innovativa sätt att pressa hyrorna i nyproduktionen och säkerställa att sänkta produktionskostnader kommer hyresgästerna till del i form av lägre hyra.

Enligt motionen bör staden inför markanvisning ställa krav på att projekt ska leva upp till kraven för att erhålla statliga investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande, samt att hyran i dessa projekt ska sättas enligt reglerna om presumtionshyra (12 kap. jordabalken). Det innebär att hyran förhandlas med Hyresgästföreningen utifrån nyproduktionskalkyl snarare än lägenhetens bruksvärde. I förekommande fall skulle detta innebära att pressade produktionskostnader och investeringsstöd skulle komma hyresgästerna till del i form av lägre hyra än vad som annars hade varit fallet.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger exploateringsnämnden i uppdrag att utreda hur markanvisningar kan öronmärkas för byggaktörer som uppför hyresbostäder och bostäder för studenter enligt motionens intentioner.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om masshantering. I motionen föreslås att kommunstyrelsen tar fram en stadsövergripande masshanteringsstrategi samt att en samordnande funktion inom staden inrättas för masshanteringsfrågorna.

I motionen föreslås vidare att staden tar initiativ till regional samordning av masshanteringen och att trafiknämnden får i uppdrag att ändra Stockholms stads lokala trafikföreskrifter så att massgodstransporter upp till 15 meter tillåts inom Stockholms stad.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholm behöver göra mer för att bryta den negativa utvecklingen på dagens bostadsmarknad och att rätten till bostad ska vara en självklarhet.

Motionären föreslår därför att Stockholms stad ska ansluta sig till det globala FN-initiativet The Shift och genom detta visa på ambitionen att förverkliga bostaden som en rättighet för stadens invånare.

Genom att ansluta sig till The Shift, kan Stockholms stad enligt motionären, skapa nya lösningar och idéer samtidigt som det främjar utbytet med andra städer som står inför liknande utmaningar. Vidare framförs att städer som New York, London, Berlin och Paris har skrivit under åtagandet.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) framförs att det sedan många år har varit ett stort missnöje avseende situationen kring Kista busstorg. Motionärerna menar att platsens utformning har varit och är fortsatt ogästvänlig och känns mycket otrygg samt att platsen präglas av betong och mörker. Det är en otrevlig miljö, helt utan växtlighet, där många människor tvingas stå vid olika årstider och olika tider på dygnet. Det finns inte heller någon verksamhet vid torget som skulle kunna locka kunder, varför platsen är helt öde förutom dem som måste stå där i väntan på sin buss. Motionärerna lyfter även att trafiksituationen runt torget är mycket rörig med en blandning av många bussar, taxibilar, personbilar och gående. Utifrån detta anser motionärerna att alla inblandade, både interna och externa aktörer, måste ta sitt ansvar och samlas för en plan för hur busstorget ska bli en plats som välkomnar besökare till Kista. Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar följande:

Att staden tillsätter en arbetsgrupp med representanter från bland andra trafikkontoret, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning för utvecklingen av området kring Kista busstorg.

Att staden bjuder in bland andra boende, SL, fastighetsägare, näringsidkare, arbetsgivare och Region Stockholm till ett gemensamt arbete för att utveckla området kring Kista busstorg.

Att staden utifrån ovanstående utarbetar en genomförandeplan som kan påbörjas senast under 2020.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det är kapacitetsbrist i Stockholms nuvarande elinfrastruktur, framförallt vad gäller bristerna att hantera höga effekter. Bakgrunden är att elanvändningen förväntas att öka i Stockholm, delvis för att befolkningen växer och delvis för att fler sektorer elektrifieras. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad:

kartlägger nuläget, framtida behov och nödvändiga åtgärder för elinfrastrukturen

skyndsamt tar fram en strategisk planering för elnätet

bjuder in andra kommuner, regionen och elnätsbolag för att samordna strategisk planering av de nationella, regionala och lokala elnäten.