Möte 2020-11-30

Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen regleras i lagen om kommunernas bo-stadsförsörjningsansvar 2013:866 (bostadsförsörjningslagen). I socialtjänstlagen (2001:453) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) an-ges vilka personer som kommunen har ett särskilt ansvar för.

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2021-2024 grundar sig på en analys av den de-mografiska utvecklingen, bostadsbehovet för särskilda grupper, av efterfrågan på bo-städer, flyttmönster och marknadsförutsättningar. Riktlinjerna tar dessutom avstamp i stadens Vision 2040, FN:s barnkonvention och Agenda 2030. De särskilt prioriterade grupper som lyfts i riktlinjerna är ungdomar och unga vuxna, studenter, äldre, perso-ner med funktionsnedsättning, nyanlända och ensamkommande barn och unga, hem-lösa samt personer utsatta för våld i nära relation. Bostäder för dessa grupper, som står långt ifrån bostadsmarknaden, ska prioriteras.

Stockholms stad bedriver ett brett och ambitiöst arbete med bostadsförsörjnings-frågor. I stadens Vision 2040, översiktsplan, kommunfullmäktiges budget samt i öv-riga styrdokument anges målsättningar och andra aspekter på bostadsförsörjningen på både kort och lång sikt.

I kommunfullmäktiges budget lämnas årligen, inom ramen för stadens styrsystem ILS, Integrerat ledningssystem, direktiv till de nämnder och bolagsstyrelser som har ansvar för genomförandet av olika delar av stadens bostadsförsörjningsansvar.

Ett kraftigt bostadsbyggande för att underlätta bostadsförsörjningen är en av kom-munkoncernens mest prioriterade uppgifter. Målet är att 140 000 bostäder byggs mel-lan åren 2010 och 2030. Befolkningsprognosen visar på fortsatt stor befolkningsök-ning och alla åldersgrupper väntas öka under perioden 2019-2028. För att täcka det demografiska bostadsbehovet behöver cirka 7 000 bostäder tillkomma varje år fram till 2040.

Stadens höga takt i bostadsförsörjningen utgör en bas för att bostäder till stadens särskilt prioriterade grupper enligt bostadsförsörjningslagen ska kunna tillgodoses.

I riktlinjerna föreslås, förutom bostadsbehoven för de särskilt prioriterade grup-perna, ett antal förslag till åtgärder i syfte att förbättra bostadsförsörjningen i allmän-het och för de särskilt prioriterade grupperna i synnerhet. Åtgärderna vänder sig dels till kommunkoncernen dels till statliga och regionala instanser då bostadsförsörjning inte enbart är en kommunal angelägenhet utan också ett intresse på nationell nivå.

Åtgärderna föreslås inarbetas i ordinarie verksamhet via uppdrag i kommunfullmäk-tiges budget och följas upp enligt befintliga processer.

Riktlinjerna följs upp årligen genom Boverkets bostadsmarknadsenkät, men också genom nämnders och bolagsstyrelsers ordinarie uppföljning och rapportering.

Tertialrapporterna med helårsprognos utgör en del av den löpande uppföljning som kommunstyrelsen har ansvar för. Uppföljningen bygger i huvudsak på att prognostiserade avvikelser mot budget och mot verksamhetens mål redovisas och kommenteras. Syftet är att samlad information om ekonomi och verksamhet ska ge stadens ledning en helhetsbild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. Underlagen utgör en viktig del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt.

Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB har analyserat samtliga nämnders och bolagsstyrelsers rapporter. Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål samt tolv underliggande mål för verksamhetsområden. Under respektive inriktningsmål ges en sammanfattad bedömning av nämndernas och bolagsstyrelsernas prognostiserade uppfyllelse av årsmålet.

I föreliggande ärende gör stadsledningskontoret en bedömning av uppfyllelse av verksamhetsområdesmålen för det innevarande året. Bedömningen utgår från hur nämnderna och styrelserna, i sina verksamhetsplaner, beskriver att de kommer arbeta under året för att bidra till uppfyllelse av årsmålet.

Enligt kommunallagens 11 kap. §§ 8, 10 och 11 ska kommunstyrelsen upprätta förslag till budget före oktober månads utgång. Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året.

Kommunstyrelsens förslag till budget 2021 föreslås fastställas den 25 november 2020. Kommunfullmäktige behandlar budgeten den 14-15 december 2020. Detta innebär att kommunstyrelsen före oktober månads utgång ska föreslå skattesatsen för kommunfullmäktige.

Under första halvåret 2021 planeras produktionssättning av ett nytt systemstöd för utskrivningsprocessen som ska ersätta det befintliga systemet WebCare. I samband med upphandlingen av ett nytt IT-stöd för vårdövergångar vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har det informerats om ett kommande interimsavtal mellan Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län.

Överenskommelsens syfte är att förtydliga och skapa förutsägbarhet kring vilka åtaganden respektive part har inför kommande implementering samt förtydliga kommande ekonomisk modell för kostnader mellan parterna.

Enligt den överenskommelse om exploatering som tecknades år 2010 och tilläggsavtal tecknat 2015 ska Fastighetsaktiebolaget Hermius 3 svara för exploatering av bland annat fastigheten Trafikflyget 9 (projektnamn ”Hangar 4”) i enlighet med detaljplan 2004-14499-54. Enligt överenskommelsen skulle samtliga åtaganden vara uppfyllda senast 31 december 2019.

Så har inte skett. Inte heller har byggnadsskyldigheten i det tillhörande tomträttsavtalet avseende Trafikflyget 9 fullgjorts inom angiven tid. Skälen är enligt bolaget bland annat kraftigt försämrade marknadsutsikter och väsentligt förändrade förutsättningar för detaljhandelsfastigheter, vilket föranlett behov att se över projektet.

Av denna anledning och då andra aktörer inom området inte heller hållit sina tidigare angivna tidplaner har bolaget bett om att få ändra användningen av Trafikflyget 9 och senarelägga färdigställandetidpunkten.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Fastighetsaktiebolaget Hermius 3 och dotterbolagen Trafikflyget 1 i Stockholm AB, Trafikflyget 3 i Stockholm AB, Trafikflyget 5 i Stockholm AB och Trafikflyget 9 i Stockholm AB tagit fram ett tilläggsavtal till överenskommelsen om exploatering. Tilläggsavtalet syftar till att reglera ny färdigställandetidpunkt för bebyggelsen på Trafikflyget 9 samt samordning och åtaganden i förhållande till övriga exploatörer inom detaljplanen.

Eftersom befintlig detaljplan är framtagen med avsikten att tillskapa detaljhandelsfastigheter inom kvarteret Trafikflyget innehåller tilläggsavtalet även en avsiktsförklaring där parterna gemensamt ska inleda ett arbete mot ändrad användning och utformning av Trafikflyget 9. Bolaget har identifierat en framtida potential för kontor och service.

Parternas avsikt är att en eventuell ny detaljplan med en ändrad användning av Trafikflyget 9 ska antas senast år 2023 och att byggnation ska kunna påbörjas vid samma tidpunkt.

Tilläggsavtalet är villkorat av att kommunfullmäktige senast den 31 december 2020 godkänner avtalet.

Nedan redovisas motioner, inlämnade före den 1 juli 2019, som ännu inte har behandlats av kommunstyrelsen.

Styrelsen i Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa Fastigheter) har i september 2020 godkänt ett genomförandebeslut avseende ett ombyggnads- och omvandlingsprojekt i fastigheten Dalen 20 i Enskededalen.

Projektet innebär en omvandling till 205 seniorlägenheter och underhållsåtgärder i det befintliga servicehuset, till en total investeringsutgift om 424 mnkr.

Projektet är i linje med bolagets uppdrag samt i enlighet med Boendeplan för 2020 med utblick mot 2040. Fastigheten Dalen 20 i Enskededalen inrymmer idag Enskededalens servicehus med 166 lägenheter, Smultronhemmets vård- och omsorgsboende med 8 lägenheter som drivs på entreprenad av Ersta Diakoni på uppdrag av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd samt 27 lägenheter som hyrs av Stiftelsen Hotellhem i Stockholm (SHIS).

Utöver dessa bostäder finns en simhall och ett bibliotek samt några mindre uthyrningar. Fastigheten är belägen i Enskededalen med närhet till tunnelbana och ett lokalt centrum med kommersiell service.

Micasa Fastigheter har med anledning av detta genomfört en utredning av underhållsbehov och förutsättningarna att omvandla servicehuset till ett seniorboende. Efter att inriktningsbeslutet fattades i februari har bolaget genomfört en programprojektering.

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd fattade 2020-03-05 beslut om avvecklingen av Enskededalens servicehus och i augusti 2020 godkände kommunstyrelsens ekonomiutskott ansökan om uppsägning av samtliga hyreskontrakt i servicehuset och vård- och omsorgsboendet.

I Norrmalms stadsdelsnämndsområde finns behov av grundskole- och förskoleplatser och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) fick hösten 2013 beställningar för kapacitetsökning i form av ny-, till- och ombyggnad av grundskolan Vasa Real till en F-9 skola med 1320 elever samt en ny förskola med 162 förskolebarn, fördelat på 9 avdelningar.

Projektet planeras vara färdigt för inflyttning i juni 2023 till en investeringsutgift om totalt 464 mnkr. Ett tidigare reviderat genomförandebeslut fattades i SISABs styrelse i slutet av 2016 till en investeringsutgift om 315 mnkr. Projektkostnaden har ökat med totalt 149 mnkr, vilket föranleder ett reviderat genomförandebeslut som tillställs kommunfullmäktige. Produktionsstarten är försenad nästan tre år jämfört med den ursprungliga planeringen. Detta beror främst på den överklagan som gjordes 2017 avseende trädfällningen på skolgården.

Utbildningsnämndens del av den totala projektkostnaden uppgår till 358 mnkr, varav 350 är hyresgenererande kostnader och 8 mnkr avser inventarier som direktfaktureras. För Norrmalms stadsdelsnämnd uppgår projektkostnaden och tillika den hyresgenererande kostnaden till 67 mnkr. SISAB står för 39 mnkr som avser underhållsåtgärder.

I september 2015 fattade Stockholms stads kommunfullmäktige beslut om att godkänna genomförandet av AB Svenska Bostäders nyproduktion av cirka 1000 studentlägenheter inom Campus Albano, till en total investeringsutgift om 1 475 mnkr. I februari 2018 tog AB Svenska Bostäders styrelse beslut om att revidera budgeten till 2130 mnkr, vilket redovisades i mars 2018 för Stockholms Stadshus AB i en lägesrapport. Huvudorsaken var stora kostnadsökningar mot budgeterat för upphandlade entreprenader och att bolaget haft svårigheter att i ett så komplext projekt göra korrekta kalkyler i ett tidigt skede.

Beräknad slutkostnad är idag 2 395 mnkr. Orsakerna till kostnadsökningen är bland annat att det har varit tidsförskjutningar och ökade projekteringskostnader vid omprojektering. Tidplanen har förskjutits på grund av fördröjda tillstånd från Trafikverket och Region Stockholm, för byggnation nära järnväg och tunnlar. Det har också varit mer omfattande mark- och grundläggningsarbeten till följd av komplicerade markförhållanden, samt ökade kostnader för gemensamma arbeten som utförs av andra byggherrar. Vidare har anslutningsavgifterna höjts och kostnaderna för stomarbete ökat, och projektet har även påverkats av allmän kostnadsutveckling och konjunkturläge.

Byggkostnaden har stigit med 920 mnkr sedan ursprungligt genomförandebeslut, och projektet har fått ett försämrat nuvärde med över 15 procent. Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB gör dock bedömningen att direktavkastningen i projektet, även med utökad investeringsutgift, är jämförbar med andra flerbostadshus i innerstaden.

Stockholms Hamn AB bedriver sin verksamhet på stadens mark. Sedan 1990, då hamnverksamheten överfördes till Stockholms Hamn AB (bolaget), har staden (genom exploateringsnämnden) upplåtit för verksamheten erforderlig mark till bolaget genom det så kallade Markavtalet. Därtill har staden (genom trafiknämnden) och bolaget avtalat om drift- och underhållsansvar, tillsyn av kajer och bryggor, slussar med mera i det så kallade Driftavtalet.

Avtalstiden för de gällande avtalen är den 1 januari 2011 till den 31 december 2020. Avtalen är uppsagda för omförhandling. Parterna har arbetat med framtagande av nya avtal med en avtalstid om tio år, som skulle ha gällt från och med den 1 januari 2021, vilket visat sig inte vara möjligt att slutföra. För att hinna slutföra avtalsarbetet och med beaktande av den tid som krävs för hantering av erforderliga beslut är parterna överens om att träffa ett avtal om tillfällig nyttjanderätt och ett avtal om tillfälligt drift- och underhållsansvar för en period om maximalt ett år, det vill säga med avtalstid från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021. Dessa avtal ska snarast möjligt under avtalstiden ersättas av nya tioåriga mark- respektive driftavtal.

För den tillfälliga nyttjanderätten och det tillfälliga drift- och underhållsansvaret gäller de villkor som framgår av nu gällande Markavtal och Driftavtal jämte justeringar av avtalen genom träffade tilläggsavtal.

Stockholm, Huddinge och övriga kommuner anslutna till Stockholm Vatten och Avfall AB:s (SVOA) dricksvattennät växer kraftigt och beräknas fortsätta att växa från ca 1,5 miljoner anslutna personer i nuläget till ca 2,2 miljoner anslutna personer år 2050.

För att klara nämnda förutsättningar behöver SVOA förstärka huvudvattenledningsnätets kapacitet ut från vattenverken till reservoarerna och anslutna grannkommuner. Utbyggnaden av huvudvattennätet och reservoarer behöver även ske utifrån ett längre tidsperspektiv, normalt 100 år, bland annat på grund av hänsyn till stadens utveckling och tillgängliga utrymmen för byggande. Huvudvattennätet behöver således dimensioneras och utformas utifrån dagens behov och pågående exploateringar för att säkra vattenförsörjningen till år 2050.

På grund av utbyggnadens omfattning och komplexitet valde SVOA att (år 2018) skapa ett program, Stockholms Framtida Vattenförsörjning (SFV) för utbyggnaden, innefattande tre delprogram för vattenverk, huvudvattenledningar respektive reservoarer (vattentorn). För mer fördjupad information om SFV hänvisas till bilaga 2 till utlåtandet.

Detta inriktningsbeslut gällande en ny huvudvattenledning mellan Norsborg och Alby är en del av det större programmet SFV.

Planförslaget för Marievik 15 m.fl. i stadsdelen Liljeholmen syftar till att skapa en tät, levande och upplevelserik stadsmiljö genom funktionsblandning och hög arkitektonisk kvalitet i byggnader och offentliga rum. Förslaget möjliggör cirka 960 bostäder som planeras att upplåtas med bostadsrätt, tre förskolor och cirka 27 000 kvm nya verksamhetslokaler. Viss kontorsbebyggelse och ett parkeringshus rivs för att ge plats för bostadskvarteren. Övriga kontorsbyggnader bevaras för olika typer av verksamheter och medges utökad byggrätt. Området tillgängliggörs för allmänheten genom att nya offentliga platser och målpunkter tillskapas; torg, park och ett utvecklat kajstråk. Längs kajen anläggs en ny bad- och brygganläggning som en ny målpunkt i området. All mark inom planområdet är idag privatägd. Vattenområdet ägs av staden respektive Trafikverket. Detaljplanen förutsätter att strandskyddet upphävs för mark- och vattenområde inom delar av planområdet.

Stadsbyggnadsnämnden godkände planförslaget första gången den 12 december 2019. Efter att beslutet fattades har ärendet tagits om från granskning med anledning av Länsstyrelsens yttrande, avseende markföroreningar och miljökvalitetsnorm för vatten. Tjänsteutlåtandet och planhandlingar är till största del identiska med dem som godkändes i december 2019, på plankartan har en bullerbestämmelse förtydligats och i planbeskrivningen är texter om kontroll och hantering av markföroreningar tillagda.

Trafiknämnden beslutade den 12 november 2020 att hemställa ett beslut om förlängning av tillfällig taxeändring till 0 (noll) kronor för MC och moped klass 1 till kommunfullmäktige för fastställande. Beslutet gäller specifikt på parkeringsplats reserverad för motorcykel och moped klass 1 samt på platser där motorcykel och moped klass 1 har tillstånd att parkera med giltig boendedispens.

Den tillfälliga ändring som föreslås förlängas avser tidigare beslut i kommunfullmäktige den 15 juni 2020, dnr KS 2020/645, om att parkeringsavgifterna för motorcykel och moped klass 1 tillfälligt sänks till 0 (noll) kronor från och med den 9 april 2020 till och med 31 augusti 2020 vilket senare förlängdes i beslut i kommunfullmäktige den 12 oktober 2020, dnr KS 2020/1096, att gälla till och med 31 december 2020.

Trafiknämnden beslutade den 12 november 2020 att hemställa ett beslut om att tillfälligt revidera avgift för serveringsyta på offentlig plats till 0 (noll) kronor under perioden 1 december 2020 – 31 mars 2021 till kommunfullmäktige.

Under tiden som tillståndet gäller ansvarar tillståndshavaren för att skotta och halkbekämpa ytorna närmast uteserveringen samt intilliggande ytor som stadens renhållningsfordon inte kommer åt, till följd av uteserveringen.

Storsthlms styrelse har den 4 juni 2020 beslutat att rekommendera kommunerna i länet att anta en överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm om uppdrag och samverkan avseende ungdomsmottagningarna i länet.

Syftet med överenskommelsen är att tydliggöra ungdomsmottagningens uppdrag och organisation, samt att skapa förutsättningar för en likvärdig, jämställd och jämlik verksamhet. Överenskommelsen ämnar ligga till grund för lokala avtal och överenskommelser samt gynna en god samverkan, både regionalt och lokalt. Enligt rekommendationen ska överenskommelsen börja gälla 1 januari 2021.

Kommunfullmäktige gav miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att ta fram en strategi för stadens arbete med biologisk mångfald i kommunfullmäktiges budget för 2019. Handlingsplanen utgör en tematisk konkretisering av Stockholms miljöprogram 2020-2023 (Dnr KS 2019/1040) och är resultatet av arbetet med uppdraget.

Syftet med handlingsplanen är att ange inriktningen för arbetet med biologisk mångfald inom Stockholms stad. Handlingsplanen innehåller fem strategier som syftar till att konkretisera hur staden ska arbeta med etappmålen i miljöprogrammet om biologisk mångfald, samtidigt som målen för bostadsförsörjningen prioriteras med en hög genomförandetakt. Handlingsplanen är också ett led i arbetet med att nå stadens Vision 2040.

Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad har varit på remiss under februari 2020.

Stockholm Vatten AB har i uppdrag att trygga och säkra dricksvatten- och avloppshanteringen i ett växande Stockholm och Huddinge med en minimerad påverkan på miljön. Det innebär att vissa ledningsnät och anläggningar behöver renoveras och byggas ut. Komplexiteten och omfattningen av projekten ställer högre krav på utredningar, planering och samordning. För att möjliggöra detta behöver intäkterna utvecklas i takt med kostnaderna. Vidare behöver intäkterna för anslutning av nya VA-kunder spegla motsvarande kostnader.

VA-taxan består av två delar, anläggningsavgift och brukningsavgift. Anläggningsavgiften är en engångsavgift som betalas i samband med anslutning till det kommunala VA-nätet. Brukningsavgiften är en periodisk avgift som ska täcka VA-verksamhetens löpande kostnader som exempelvis drift- och underhåll, personal, ränta och avskrivningar.

I enlighet med tidigare beslutad plan för att uppnå full kostnadstäckningsgrad vid nyanslutning av fastigheter föreslås en höjning av anläggningsavgiften som motsvarar 24 % för enfamiljshus, till 194 100 kr (exkl. moms), och
27 % för flerfamiljshus, till 447 500 kr (exkl. moms). Höjningen är den fjärde och sista planerade höjningen.

För att täcka bolagets löpande kostnader för VA-verksamheten 2021 föreslås en generell höjning av brukningsavgifterna med 7 %, inklusive industriavloppstaxa och avgifter för särskilda VA-abonnemang och serviceåtaganden. För ett enfamiljshus, så kallad typhus A, blir årskostnaden 4 242 kr (inkl. moms) vilket motsvarar en kostnadsökning på 23 kr per månad. För ett flerfamiljshus, så kallad typhus B, blir årskostnaden 32 296 kr (inkl. moms) vilket motsvarar en ökning på 12 kr per månad och lägenhet.

Förslaget till reviderad avfallstaxa bygger, liksom gällande taxa, på att kunden debiteras för beställd behållarvolym eller uppmätt vikt på avfallet. Avfallsnämnden gör bedömningen att en styrning via taxan, när det gäller vissa typer av abonnemang, är nödvändig för att på lång sikt säkerställa en miljöriktig och resurseffektiv avfallshantering.

Grunden för avfallsnämndens förslag till avfallstaxa 2021 utgörs bland annat av de ekonomiska förutsättningar som redovisades i mars 2020 av styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB i flerårsbudgeten för perioden 2021-2023. Av denna framgår att avfallsverksamhetens driftkostnader år 2021 beräknas öka med drygt 90 mnkr jämfört med budget 2020. Cirka 50 mnkr avser ökade entreprenadkostnader på grund av övergångsavtal med ökad servicenivå. Kostnaderna för förbränning ökar med 18 mnkr till följd av en ny skatt, som infördes i april 2020, och kostnaderna för fett och slam samt storbehållare ökar med 12 mnkr på grund av nya avtal. Vidare bedöms den ökade matavfallsinsamlingen leda till ökade transportkostnader.

För att täcka dessa kostnadsökningar beräknades avgifterna för hushållsavfall behöva öka med 13 procent. Avgifterna för fettslam beräknades behöva höjas med 25 procent.

I samband med utarbetandet av förslag till avfallstaxa 2021 har en ny prognos för 2020 tagits fram som visar att resultatet för avfallsverksamheten pekar på ett underskott om 32 mnkr, bland annat till följd av coronapandemin som lett till taxebortfall på grund av minskat antal abonnemang och volymer. För att balansera underskottet föreslår avfallsnämnden att avgifterna för hushållsavfall i stället höjs med 18 procent. Därmed beräknas ett överskott om 32 mnkr uppkomma år 2021.

Kommande år förväntas driftkostnaderna öka ytterligare och medföra behov av taxehöjningar även kommande år, trots den föreslagna höjningen för 2021. De ekonomiska förutsättningarna sammanfattas i nedanstående tabell.

Stockholm Avfall AB, prognos intäkter och kostnader 2020-2023, mnkr.