Möte 2019-06-17

De senaste årens mycket stora skuldökning gör att aktuell extern skuld för kommunkoncernen närmar sig nuvarande gräns för maximal upplåning om 60 000 mnkr. Detta medför att en ramhöjning behöver ske. Den externa skulden har ökat från cirka 23 000 mnkr vid utgången av år 2014 till cirka 54 000 mnkr i nuläget. Ökningen beror på att kommunkoncernens relativt stora investeringsvolymer under perioden till stor del har lånefinansierats.

Mandaten för kommunkoncernens finansverksamhet definieras i finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (finanspolicyn). Finanspolicyn anger mål och riktlinjer för finansverksamheten inom kommunkoncernen och ska fastställas årligen av kommunfullmäktige och revideras vid behov.

Kommunfullmäktige godkände den 17 december 2018 den nuvarande finanspolicyn. I denna uppgår den interna totala ramen för utlåning till och borgensteckning för stadens bolag till 100 000 mnkr. Den totala ramen för extern upplåning uppgår till 60 000mnkr.

I ärendet föreslås enbart uppdatering av ramen för extern upplåning till 75 000mnkr .

Den 7 mars 2019 godkände exploateringsnämnden för sin del fortsatt utredning av förutsättningarna för exploatering inom Södra Solvallastaden. Nämnden har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut då investeringsutgifter överstigande 50,0 miljoner kronor enligt regler för ekonomisk förvaltning ska hemställas kommunfullmäktige.

Stadsbyggnadsnämnden godkände den 31 augusti 2017 redovisningen av programsamrådet Södra Solvallastaden. Inom området föreslås bebyggelse om cirka 1700-2200 bostäder, verksamheter, hotell en grundskola F-9 samt ett antal förskolor.

Investeringsutgifterna bedöms till cirka 799,0 miljoner kronor, varav planeringsutgiften fram till ett kommande genomförandebeslut omfattar cirka 30,0 miljoner kronor.

Den aktuella exploateringen på stadens mark avser totalt cirka 680 bostäder varav cirka 280 bostäder i hyresrätt och cirka 400 bostäder i bostadsrätt. Det planeras även för ett hotell, en grundskola F-9 samt en friliggande förskola som SISAB kommer uppföra.

De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 799,0 miljoner kronor, varav 6,9 miljoner kronor är utgifter före år 2019. Utgifterna avser främst utbyggnad av ett helt nytt gatunät och parkrum inom området, grundförstärkning, ledningsomläggningar, utgifter för marksanering samt förvärv av del av kvarter 23 från Travsällskapet.

Investeringsinkomsterna beräknas till cirka 400,0 miljoner kronor varav huvuddelen utgörs av Travsällskapets delfinansiering av utbyggnaden på allmän platsmark. Försäljningsinkomster som huvudsakligen avser kvarter 14, 24, 23 och del av kvarter 35 samt de delar av kvarter inom stadens mark som Travsällskapet ska förvärva beräknas till cirka 610,0 miljoner kronor och reavinsten beräknas uppgå till cirka 516,0 miljoner kronor.

Efter en lagändring i plan- och bygglagen från 1 januari 2015 ska en kommun som har som avsikt att teckna exploateringsavtal för genomförandet av en detaljplan, anta riktlinjer för detta förfarande. Exploateringsavtal tecknas för att få täckning för de kostnader som uppkommer för staden i och med ny bebyggelse på privat mark. Enligt lagen ska riktlinjerna ange grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av en detaljplan som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal med en kommun.

Syftet med dessa riktlinjer för exploateringsavtal är att uppfylla de krav som lagstiftningen ställer genom att öka förutsägbarheten kring vad exploateringsavtalen kan komma att innehålla och hur formerna för förhandlingarna kring sådana avtal ska gå till.

Av alla bostäder som planeras i Stockholm stad så är det cirka 17 % som sker på privatägd mark. Huvuddelen av Stockholms exploateringsprojekt sker på stadens mark, och då tillämpas gällande markanvisningspolicy. Efter synpunkter från Fastighetsnämnden och Trafiknämnden har förtydliganden gjorts i form av en ett klargörande på sidan 5 respektive stycket Polistillstånd på sidan 6 i de bifogade riktlinjerna.

Storsthlm har tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit fram en reviderad överenskommelse om hanteringen av avlidna. Överenskommelsen innehåller ansvarsfördelning, kostnader för bårhusförvaring och administrativa rutiner gällande bårhusförvaring på landstingens bårhus. Parter i denna överenskommelse är Region Stockholm genom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och respektive kommun i Stockholms län.

Målgruppen för överenskommelsen är de personer som avlider inom kommunernas särskilda boendeformer eller där kommunen är sjukvårdshuvudman, d.v.s. särskilt boende och dagverksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och boende med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Förslaget till överenskommelsen är en reviderad version av en tidigare överenskommelse som när den var ute på rekommendation inte antogs av alla kommuner, däribland Stockholms stad. Detta berodde bland annat på att den tidigare överenskommelsen var en trepartsöverenskommelse som gällde mellan Region Stockholm, kommunerna i Stockholms län samt bårhusen som juridisk person, vilket staden ansåg inte vara förenligt med stadens riktlinjer. Det nuvarande förslaget till överenskommelse är reviderat och gäller enbart mellan de två huvudmännen kommun och landsting.

Kommunstyrelsen fick i budget för år 2018 i uppdrag att i samarbete med Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Stockholms Stadshus AB anpassa och revidera stadens nuvarande ramavtal med Micasa. Förslaget till nytt avtal benämns samverkansavtal för att betona parternas gemensamma ansvar med kommunkoncernnyttan i fokus. Avtalet föreslås gälla från och med 1 juli 2019.

En noggrann genomgång krävs för att säkerställa och definiera olika areor som justeras genom det nya samverkansavtalet, vilket bedöms ta viss tid. Avsikten är den nya hyressättningen ska träda ikraft från och med lämpligt kvartalsskifte när samtliga hyresobjekt är genomgångna. Dock tidigast från årsskiftet 2019/2020.

Viktiga förutsättningar för det nya samverkansavtalet är att på objektsnivå klara hyran för nyproduktion, skapa incitament för att effektivisera lokalutnyttjandet, säkerställa löpande och periodiskt underhåll, förtydliga ansvarsfördelning samt möjliggöra så kallade tredje partsinhyrningar. Förtydliganden görs i ansvarsfördelningen gällande drift och underhåll. Ansvaret för nycklar/lås och brandsläckare överförs samtidigt till nämnderna. Micasa ges ett ökat ansvar för vissa åtgärder motiverade enligt Lag om bostadsanpassningsbidrag.

Staden tecknade i april 2015 en överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom fastigheten Backåkra 7 i Norra Djurgårdsstaden med Oscar Properties Förvaltnings AB. Enligt överenskommelsen ska fastigheten bebyggas med 44 bostadslägenheter som ska upplåtas med bostadsrätter. Fastighetsbildning har genomförts och bolaget tillträdde den nya fastigheten i januari 2018.

Bolaget har, efter tillträdet, presenterat en delvis alternativ användning för staden. Förslaget innebär att en fastighetsdelning genomförs och att ena delen av den ursprungliga fastigheten upplåts med bostadsrätter medan den andra delen upplåts med hyresrätter till förmån för företagsbostäder. Som en del av förslaget vill bolaget, för den del av projektet som föreslås upplåtas med hyresrätter, tillskapa ett större antal lägenheter av mindre storlek jämfört med tidigare planer.

Det nya förslaget omfattar totalt 64 bostäder (varav 4 bostadsrättsradhus och 60 hyresrättslägenheter). I överenskommelse om exploatering från 9 april 2015 angavs att bolaget skulle bygga totalt cirka 44 bostäder.

AB Stockholmshem föreslår, som ett led i arbetet att uppfylla stadens bostadsmål och bolagets ägardirektiv, att bygga 96 hyreslägenheter med tillhörande parkering i stadsdelen Åkeslund, Bromma.

Projektet består av 6 stycken punkthus med 4 respektive 6 våningar. Under kvartersmarken byggs ett garage som kommer att täcka in behovet för de befintliga p-platser som byggs bort samt behovet av p-platser för de nya husen.

Byggproduktionen förväntas starta i slutet av 2019 och första inflyttningen under 2021. Den aktuella investeringen omfattar en total produktionskostnad om 340 mnkr.

År 2014 förvärvade AB Familjebostäder, tillsammans med JM AB, fastigheterna Kabelverket 7 och Kabelverket 8 i Älvsjö av Fastighets AB Nätverket. Förvärvet omfattar delar av det industri- och verksamhetsområde i Älvsjö där Ericssonkoncernen tidigare bedrivit verksamhet.

Området har etappindelats i tre olika detaljplaner. Efterhand har

fastighetsbildningar skett och de nybildade fastigheterna har fördelats mellan JM och Familjebostäder.

Kv. Kabelverket 17 omfattas av detaljplan 3, vilken vann laga kraft 28 februari 2018. Planen omfattade för Familjebostäders del ca 450 stycken lägenheter och 85 studentlägenheter samt områdets panncentral som ska bevaras och anpassas för ny verksamhet. Detaljplan 3 har styckats upp i 6 fastigheter. 129 av de 450 lägenheterna ligger i kv. Kabelverket 17 och omfattas av detta beslut.

Den aktuella investeringen omfattar en total produktionskostnad om 464 mnkr.

Planområdet ligger cirka 200 meter nordost om Bandhagens centrum, utmed Örbyleden vid korsningen Örbyleden-Grycksbovägen, och utgörs idag till stora delar av en grusad bollplan och en liten skogbeklädd kulle.

Bostadsbebyggelsen, som inrymmer cirka 380 bostäder, 248 hyresrätter och 137 bostadsrätter, utgörs av fyra halvslutna kvarter med bostäder i fyra till sju våningar samt handel, kontor och föreningslokaler i bottenvåning. Bebyggelsen är högst mot Örbyleden och trappas sedan ner söderut mot befintlig bebyggelse. Placering av bebyggelsen och dess orientering mot Grycksbovägen och Örbyleden kommer att förstärka gatans karaktär och tydliggöra entrén till Bandhagen. Vidare möjliggör planen att planera en ny gatustruktur inom kvarteren.

Bebyggelsen ska utgöra en ny årsring i stadsbilden med hög arkitektonisk kvalitet i varierande höjder. Målsättningen med kvarterens byggnadsvolymer är att skapa en variation både inom och mellan kvarteren. Detta åstadkoms genom att dela upp kvarteren i kortare huskroppar, med varierade hushöjder.

Östra delen av det aktuella området markanvisades i mars 2010 till Bo Rätt i Stockholm AB,BORIS. I juni 2011 markanvisade exploateringsnämnden ytterligare mark till BORIS och även till Svenska Hus i Stockholm AB. Mark-anvisningen gällde totalt cirka 300 bostäder i form av hyresrätter och bostadsrätter i ett kollektivtrafiknära läge.

Plankartan har reviderats för att den ska medge tillräckligt utrymme för gatulösning samt justera gränsdragningen mellan parkmark och gatumark. Revideringen påverkar varken föreslagen eller befintlig byggrätt

Planområdet ligger i stadsdelen Mariehälls södra del, angränsande till den norra delen av Ulvsunda industriområde, mellan Bällstaviken och Karlsboda-vägen med Tvärbanan. Inom planområdet finns idag kontors- och verksam-hetsbyggnader samt parkering.

Syftet med detaljplanen är att omvandla mark med verksamheter och kontor till en del av en blandad stad med cirka 370 nya bostäder, lokaler i bottenvåningar, förskola och park. Syftet är också att tillgängliggöra strandområdet och Bällstaviken för allmänheten genom en sammanhängande strandpark med gångstråk. Kopplingarna till omkringliggande stadsdelar stärks för att skapa en mer integrerad och tryggare stadsdel. Mark reserveras även för en gång- och cykelbro över Bällstaviken.

Fastigheten Masugnen 5 ägs av Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB och fastigheten Masugnen 7 ägs av JM AB. Fastigheten Masugnen 8 ägs av BRF Bällstavik. Fasigheten Masugnen 1 samt Mariehäll 1:10 och Ulvsunda 1:1 ägs av Stockholms stad. Byggaktörer är Skanska och JM.

Efter stadsbyggnadsnämndens godkännande av detaljplanen har planbeskrivningen kompletterats med ett förtydligande avseende den föreslagna korsningen vid kv. Masugnen 5 och 8, genom tillägg av meningen, ”Korsningen föreslås förbjudas för infart med tunga fordon”, på sidan 43. Kompletteringen tydliggör korsningens föreslagna funktion och förtydligar hur trafiksäkerheten i korsningen föreslås tillgodoses.

Taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet innehåller i huvudsak avgifter som tas ut i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) och/eller kommunallagen (2017:725) 2 kap. 5 §. Övriga delar av taxan har stöd i annan speciallagstiftning.

Stadsbyggnadsnämnden har under år 2018 genomfört en genomlysning av verksamhetens kostnader för att leverera de tjänster och produkter som omfattas av nämndens taxa. Genomlysningen har visat att dessa kostnader inte helt täcks av det nuvarande avgiftsuttaget samt tydliggjort vissa behov av justeringar i taxans konstruktion. Nya arbetssätt har i vissa fall lett till lägre kostnader jämfört med tidigare, medan ny lagstiftning eller andra krav i andra fall har medfört högre kostnader.

För bygglovsverksamheten innebär förslaget till ny taxa för stadsbyggnadsnämnden sammantaget en genomsnittlig avgiftshöjning med cirka 20 procent. För planverksamheten innebär förslaget en höjning med i genomsnitt cirka 15 procent, och för stadsmätningsverksamheten en höjning med i genomsnitt cirka 25 procent.

Den föreslagna indexjusteringen möjliggör för stadsbyggnadsnämnden att löpande kompensera för allmänna kostnadsökningar i taxan.

Den 28 mars 2019 beslutade stadsbyggnadsnämnden att godkänna förslag till ny taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet, och att hemställa förslaget till kommunfullmäktige för fastställande.

Stadsbyggnadsnämndens taxa har varit oförändrad sedan 2016.

Idag finns miljözon klass 1, den gäller för tunga fordon över 3,5 ton. Från den 1 januari 2020 utökas kommunernas möjlighet att införa ytterligare två miljözonsklasser, miljözon klass 2 och 3.

Kommunerna har själva rätt att bestämma om de vill införa miljözon och inom vilket geografiskt område. Miljözon klass 2 omfattar personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som drivs med bensin eller diesel.

För att skydda människors hälsa finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft ,MKN, utfärdade genom luftkvalitetsförordningen (2010:477). MKN är en gränsvärdesnorm, en ska-norm, det vill säga den får inte överskridas.

Det finns tre olika miljökvalitetsnormer (år, dygns- och tim- medelvärde) som styr hur stor del kvävedioxidhalt som får finnas i luften. På Hornsgatan klarades under 2018 miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde medan dygns- och timmedelvärdet överskreds för kvävedioxidhalten på Hornsgatan. Miljökvalitetsnormerna för dygns- och timmedelvärdet för kvävedioxidhalten på Hornsgatan har ännu inte klarats under något år sedan luftkvalitetsförordningen infördes i svensk lagstiftning.

Grunden för miljökvalitetsnormer finns i ett EU-direktiv, direktiv för uteluft och renare luft i Europa 08/50/EG. EU-direktivet har införlivats i Luftkvalitetsförordningen SFS 2010:477. Sverige har valt att ha skarpare krav än EU-direktivet för kvävedioxid. Årsmedelvärdet är detsamma som EU-direktivet kräver medan dygnsmedelvärdet samt timmedelvärdet är nationella miljökvalitetsnormer. Om miljökvalitetsnormerna överskrids krävs det en åtgärdsplan som anger åtgärder för att komma till rätta med luftkvaliteten. Åtgärder för att sänka kvävedioxidhalten är av komplex natur, flera faktorer måste beaktas för att undvika att en åtgärd är kontraproduktiv.

Till följd av överskridandena av miljökvalitetsnormerna och ett pågående tillsynsärende om detta gällande just Hornsgatan har trafikkontoret under årens lopp utrett ett flertal försök att sänka kvävedioxidhalten på just denna gata. Vissa åtgärder likt ett dedikerat körfält för buss och tung lastbil på Hornsgatan ansågs inte lämpligt, eftersom detta skulle innebära en ökad köbildning för personbilar, vilket skulle resultera i ökade utsläpp av kvävedioxider.

Införandet av miljözon klass 2 på Hornsgatan är ett led för att uppnå gällande luftkvalitetnormer för kvävedioxidhalter på Hornsgatan.

Den lokala trafikföreskriften om miljözonklass 2 på Hornsgatan förväntas leda till lägre halter av kvävedioxid på Hornsgatan och i viss mån även på närliggande gator.

Kommunfullmäktige antog i februari 2017 (utl. 2017:30, dnr 171- 1292/2016) Grönare Stockholm, riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden. Riktlinjerna syftar till att generellt stärka stadens gröna kvaliteter i alla stadsdelar. I kommunfullmäktiges budget för 2017 utökades också trafiknämndens investeringsbudget med 300 mnkr under åren 2017- 2019, med avsikt att genomföra satsningar på grönytor och parker i de sju stadsdelar som utpekats som särskilt prioriterade.

Vårbergstoppen ingår som ett av 24 investeringsprojekt som finansieras genom de särskilda investeringsmedel som ingår i satsningen Grönare Stockholm. Trafiknämnden fattade beslut om att utreda förutsättningarna för en ny stadsdelspark på Vårbergstoppen vid sammanträdet den 6 april 2017. Trafiknämnden tog också ett inriktningsbeslut angående Vårbergstoppen den 14 juni 2018. Genomförandet av projektet Vårbergstoppen och den särskilda investeringsverksamheten inom Grönare Stockholm sker med ambitionen att bidra till kommunfullmäktiges mål 2.5 fastlagt i budgeten för 2019 som lyder ”Stockholm är en hållbar stad med god livsmiljö”.

Vårbergstoppen är en 90 meter hög konstgjord kulle belägen i södra Stockholm, sydväst om Vårbergs centrum. I den norra delen av Vårbergstoppen finns Vikingaberget som är Stockholms högsta naturliga punkt, 77 meter över havet. Hela grönområdet är en del av Bornsjökilen som är en av Stockholms tio gröna kilar.

I direkt anslutning till det aktuella området, nordost om toppen mot Vårbergsvägen, planeras ny bebyggelse. Detaljplanen antogs av stadsbyggnadsnämnden i april 2018 och anläggningsarbete är planerat att påbörjas hösten 2019.

Habiliteringsersättning är en ersättning en person som deltar i daglig verksamhet kan erhålla. Senast Stockholms stad höjde ersättningen var 2017 då den höjdes från 6,50 kr per timme till dagens 8 kr per timme. Socialstyrelsen fördelar ut statsbidrag som syftar till att införa, bibehålla eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enligt LSS (habiliteringsersättning). Stockholm stad har av Socialstyrelsen tilldelats 25,5 mnkr för 2019, vilket räcker till en höjning med 5 kr per timme. Stadsledningskontoret föreslår att staden höjer habiliteringsersättningen med 5 kr per timme 2019 till 13 kr per timme och tar del av statsbidraget samt att höjningen gäller retroaktivt från och med 1 januari 2019.

Från och med årsskiftet 2017/2018 finns nya tillägg i Socialtjänstlagen och i Hälso- och sjukvårdslagen. Tilläggen innebär i korthet att missbruk och beroende av spel om pengar nu ska likställas med missbruk och beroende av alkohol och andra substanser. Förändringen innebär att kommuner och regioner nu har ett gemensamt ansvar att tillhandahålla stöd och behandling av den typen av beroende och missbruk på samma sätt som den redan gällande ansvarsfördelningen för annat missbruk och beroende.

Förslaget till tilläggsöverenskommelsen har utformats utifrån lagrådsremissen och regeringens proposition 2016/17:85 och har tagits fram inom det Regionala samrådet för psykiatri och beroendefrågor. Förslaget har beretts av en arbetsgrupp innehållande representanter från kommuner i Stockholms län och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i samarbete med medicinskt sakkunniga. Den nu föreslagna överenskommelsen om missbruk och beroende av spel om pengar föreslås som en tilläggsöverenskommelse till redan befintliga överenskommelser inom missbruks- och beroendeområdet och föreslås träda i kraft den 30 september 2019.

Storsthlm har begärt kommunernas ställningstagande senast 31 maj 2019. Stockholms stad har begärt och fått anstånd att inkomma med ställningstagande till 19 juni 2019.

Den 12 december 2018 beslutade riksdagen om en ny lag om tobak och liknande produkter. Bland annat införs en tillståndsplikt för handel med tobak. Detaljhandel och partihandel med tobaksvaror ska få bedrivas endast av den som har tillstånd för sådan handel. Lagen om tobak och likande produkter (2018:2088) gäller från den 1 juli 2019.

Enligt lagen har kommunen rätt att ta ut en avgift för prövningen av en tillståndsansökan för att sälja tobaksvaror. Kommunen får även ta ut avgifter för sin tillsyn av den som bedriver tillståndspliktig försäljning. Avgifterna ska spegla kommunernas faktiska kostnad för hanteringen av tillståndsansökningar. Avgifterna ska följa de allmänna krav om självkostnadsprincipen som finns om kommunala taxor.

Enligt beslut i kommunfullmäktige den 6 maj 2019 fick socialnämnden i uppdrag att föreslå kommunfullmäktige avgifter för ansökan om försäljningstillstånd och avgifter för tillsyn enligt lagen om tobak och liknande produkter (2018:2088).

I en motion föreslår Martin Westmont (SD) att en del av beståndet av stadens konstnärsbostäder och konstnärsateljéer på stadsdelen Södermalm görs om till boenden för unga stockholmare för att lösa en del av bostadsbristen i staden som enligt motionären främst drabbar unga människor. I ett första steg handlar det om följande tre byggnader: Malongen vid Nytorget, kvarteret Dihlströms på Glasbruksgatan och kvarteret Tegen på Bjurholmsgatan. Fastighetsnämnden äger och förvaltar fastigheten Dihlströms och Dotterbolaget AB Stadsholmen äger och förvaltar fastigheterna Malongen och Tegen.

Rikard Warlenius (V) har lämnat in en motion om att Bromma flygplats så snart som möjligt bör omvandlas till en ny miljöstadsdel, då det är viktigt både för klimatet och för Stockholms stadsutveckling. I motionen lyfts fram att Arlanda inte behöver en ny landningsbana för att kunna ta hand om den ökning av trafiken som en överföring av Brommaflyget till Arlanda skulle leda till, utan att det endast krävs mindre förändringar av dagens tre banor.

Mot bakgrund av detta föreslås att kommunfullmäktige beslutar att avveckla Bromma flygplats senast år 2038. Om motparten Swedavia så medger ska nedläggningen tidigareläggas ytterligare. Vidare föreslås att kommunfullmäktige beslutar att en planprocess för att bygga om flygfältet till en hållbar stadsdel med omkring 35 000 bostäder inleds snarast, i syfte att byggandet ska komma igång så snabbt som möjligt efter att flyget kan utrymmas.

Karin Wanngård (S) har lämnat en motion till kommunfullmäktige med tio förslag kring stadens arbete med bland annat arbetsmarknads- och tillväxtfrågor. Hon föreslår bland annat att aktivitet präglar Stockholms jobbpolitik även framgent, att kommunfullmäktige formulerar mål för minskad ungdomsarbetslöshet, att möjligheterna till vuxenutbildning stärks och att Stockholms stad ska föra en bostadspolitik för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden. Vidare föreslår motionären att staden ska sträva efter att genomföra stora arrangemang, som OS/Paralympics, för att stärka Stockholm som besöksmål. Motionären föreslår också att investeringar i skolor, bostäder, äldreboenden, idrottsanläggningar och infrastruktur ska fortsätta ligga i nivå med behoven i en växande stad.

I motionen av Clara Lindblom m.fl. (alla V) framförs att Stockholms stads tre allmännyttiga bostadsbolag omgående ska ansluta sig till Allmännyttans klimatinitiativ eftersom staden som stor aktör på bostadsmarknaden har stora möjligheter att påverka utsläppen av växthusgaser. Allmännyttans klimatinitiativ har initierats av branschorganisationen Sveriges Allmännytta (tidigare Sabo) och syftar till att minska utsläppen av växthusgaser genom ambitiösa mål, samverkan och aktivt erfarenhetsutbyte.