Möte 2021-05-31

Region Stockholm och Storsthlm har under åren 2018-2020 arbetat fram en ny överenskommelse som gäller hjälpmedel samt medicintekniska produkter som används för vård och omvårdnad i särskilt boende, dagverksamhet, daglig verksamhet samt socialpsykiatriskt boende.

Förslaget på ny överenskommelse förenklas så att ansvaret inom hjälpmedelsområdet koncentreras till en överenskommelse, istället för flera olika. För denna överenskommelse kommer en styrgrupp utses, som består av tjänste-personer på ledningsnivå. Som stöd i sitt arbete har styrgruppen en samverkansgrupp. Syftet med samverkansgruppen är att fortlöpande följa
utvecklingen inom området samt påtala behov av förändringar till styrgruppen. Syftet är även att utveckla kunskaps- och beslutsstöd såsom rutiner och processbeskrivningar i sådana frågor som rör bägge parterna.

Tidigare överenskommelse var framtagen av hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) på uppdrag av presidierna för landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd och KSL:s styrelse 2014.

Med anledning av den nya överenskommelsen har även en revidering gjorts av ”Sammanhållen överenskommelse för vård och omsorg för äldre”.

Omfattning, giltighetstid och syfte med överenskommelsen

Syftet med överenskommelsen är att tydliggöra kostnadsansvaret för respektive huvudman, Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län. Överenskommelsen gäller förskrivningsbara hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel samt medicintekniska produkter som används i vården, för personer som ingår i vård- och omsorgsuppdraget och bor i nedan angivna särskilda boendeformer.

Överenskommelsen omfattar:

Särskilt boende för äldre enligt Socialtjänstlagen (Sol) 5 kap 5 § andra stycket

Dagverksamhet, SoL, inklusive sysselsättning enligt 3 kap. 6§ SoL (socialpsykiatri)

Bostad med särskild service för personer över 18 år enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 9 pt.9 § och 9 pt. 8 § för personer över 18 år

Daglig verksamhet enligt LSS 9 pt.10 §

Bostad med särskild service enligt SoL, 5 kap 7 § tredje stycket (socialpsykiatri)

För att skapa en sammanhållen vård och omsorg för olika målgrupper i samhället krävs samverkan mellan kommun och region. Storsthlm företräder kommunerna avseende uppföljning och utvärdering av överenskommelsens övergripande och principiella frågor samt tillämpning av denna överenskommelse i relation till Region Stockholm.

Överenskommelsen börjar gälla tre månader från att alla parter beslutat anta överenskommelsen och gäller till dess överenskommelsen sägs upp eller omförhandlas. Överenskommelsens uppsägningstid är tolv månader och upphör då att gälla för samtliga parter. Omförhandling av överenskommelsen ska ske om någon part så begär. Omförhandlat avtal börjar gälla tidigast tre månader efter det omförhandlade avtalet godkänts av parterna.

Övergripande om fördelning av kostnadsansvar

Kostnadsansvaret fördelas huvudsakligen efter respektive huvudmans hälso- och sjukvårdsansvar. Förskrivning sker främst av den huvudman som har kostnadsansvar, men kan för hjälpmedel utföras av den som inte har kostnadsansvar, så kallad förtroendeförskrivning.

Stockholms stads program för att motverka hemlöshet 2020-2025 är en fortsättning på programmet mot hemlöshet 2014-2019. Programmet beskriver hur stadens socialtjänst ska arbeta för att motverka hemlöshet, dels vilka insatser och verktyg som stadens socialtjänst kan använda till stöd för personer i processer ur hemlöshet, dels de förhållningssätt som ska prägla socialtjänstens arbete med att motverka hemlöshet. Programmet innehåller sex mål samt tre strategier för socialtjänstens arbete med att motverka hemlöshet. Programmet belyser vikten av löpande kunskapsutveckling i syfte att säkerställa att det stöd som erbjuds personer som befinner sig i hemlöshet utgår från evidensbaserade metoder.

I kommunfullmäktiges budget för 2019 fick kulturnämnden i uppdrag att i samarbete med Stockholm stads berörda nämnder och bolagsstyrelser ta fram ett stadsövergripande kulturstrategiskt program. Syftet med programmet är att främja samverkan mellan kulturlivet och staden. Målet är att stockholmarnas tillgång till kultur och möjligheter till eget skapande ska öka, särskilt genom insatser för att nå fler i de stadsdelar och bland de grupper där det idag är relativt få som tar del av det offentligt finansierade kulturlivet.

Programmet täcker inte hela det kulturpolitiska fältet utan är inriktat på områden där stadens förvaltningar och bolag, ofta i samverkan med privata eller offentliga aktörer tar ett gemensamt ansvar att möjliggöra stärkta förutsättningar för kulturlivets infrastruktur. Det gäller främst utbildning och akademi, stadsutveckling, lokalförsörjning, kulturella och kreativa näringar samt besöksnäringen. Detta är områden där det identifierats att stadens aktörer kan agera mer samlat och därmed resursstarkt för att stödja utvecklingen av ett fritt och rikt kulturliv, som håller hög kvalitet och är tillgängligt för alla. Vidare framhålls att en stark och oberoende kultursektor är en förutsättning för en välfungerande demokrati och ett hållbart samhälle i linje med stadens genomförande av Agenda 2030.

Programmet utgår från två perspektiv: lika möjligheter till deltagande och skapande samt ett kreativt och attraktivt Stockholm. Dessa samverkar, förstärker och förutsätter varandra och ska tillvaratas genom nya former av samverkan inom områdena stadsutveckling, utbildning och bildning, staten, regionen och akademin, de kulturella och kreativa näringarna samt besöksnäringen. Enligt programmet finns det mycket att vinna på ett effektivare inomkommunalt samarbete i kulturfrågorna, både för staden och kulturlivet och det anses nödvändigt att samarbetet inkluderar alla de aktörer som kan bidra till ett starkare kulturliv i Stockholm och därmed en attraktivare stad.

Lika möjligheter är en nyckelfråga för en rättvis och hållbar stad. Stadens egna verksamheter är en viktig bas för det breda deltagandet i kulturen med museer, kulturskola, fritidsverksamhet och bibliotek i alla stadsdelar. Samtidigt utgör konst och kultur kärnan i de växande kulturella och kreativa näringarna (KKN). Besöksnäringen, som består av både offentliga och privata verksamheter, bygger ofta på kultur och kulturarv. Båda perspektiven samverkar, förstärker och förutsätter varandra. Ett exempel på detta är den svenska musikexporten som kan kopplas till att barn och ungdomar får möjlighet att utveckla sitt musikintresse i skolan och kulturskolan. Jämlika förutsättningar och kreativ tillväxt är därmed delar av samma ekosystem.

Vidare framgår att ett mångsidigt kulturutbud skapas av många. De statliga institutionerna tillför Stockholm många av landets spetsinstitutioner inom kultur. Civilsamhällets organisationer tar ansvar för mötesplatser där stockholmarna kan utveckla sitt eget skapande, bredda sitt kunnande och visa sitt samhällsengagemang. Den privata kultursektorn står för arbetsplatser, arenor och visningslokaler. Staden behöver samarbeta med alla kulturlivets aktörer för att optimera tillgången till och kvaliteten på Stockholms kulturutbud.

I programmet framgår att när Stockholm växer behöver kulturlivets infrastruktur utvecklas i takt med de nya behov som uppstår och med fokus på lika möjligheter att ta del av och skapa kultur. Den utpekade samverkan mellan stadens verksamheter och kulturella och kreativa företag, övrigt näringsliv samt civilsamhället, syftar till att skapa en stark tillväxt för konst och kultur i Stockholm till nytta och glädje för stockholmarna, besökare och företag.

Det kulturstrategiska programmet är ett styrdokument och ska implementeras av stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Detta genom att nämnder och bolag tar fram konkreta mål och arbetssätt för att nå inriktningen i programmet. Uppföljningen sker löpande inom ramen för stadens ordinarie system för styrning och uppföljning.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Östermalms stadsdelsnämnd anför i sitt ärende att syftet med ändringarna är att förtydliga vilka regler som gäller för hundägare på hundrastplatser på Östermalm.

Områdena i de lokala ordningsföreskrifterna inom Östermalms stadsdelsnämndsområde som berörs är:

·         Hundrastgård i Kontorsparken Norra Djurgårdsparken

I samband med att den första etappen, Norra 1, i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden byggdes ut anlades en tillfällig lekplats i Kontorsparken. När den permanenta lekplatsen i den närliggande Ekorrparken var färdigställd fanns det inte längre behov av den tillfälliga lekplatsen. Stadsdelsförvaltningen såg däremot behov av en hundrastgård i området vilken anlades på platsen. Denna hundrastgård behöver läggas till på kartan över hundrastplatser på Östermalm i bilaga 9 i de Allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Stockholms stad.

·         Hundrastgård i Frisens park på Djurgården

Hundrastgården i Frisens park på Djurgården ligger på Kungliga Djurgårdsförvaltningens mark. Eftersom de allmänna lokala ordningsföreskrifterna gäller även här ska även denna hundrastplats läggas till i bilaga 9 i de Allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Stockholms stad.

·         Hundrastgård Lill-Jansskogen

Hundrastgården i Lill-Jansskogen benämns som hundrastningsområde i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna, men eftersom detta är en inhägnad hundrastgård behöver detta justeras i kartan i bilaga 9 i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Stockholms stad.

I övrigt föreslår nämnden att namnen på hundrastplatser i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna förtydligas enligt följande:

• Hundrastgården i Hjorthagsparken byter namn till hundrastgård i västra Hjorthagsparken

• Hundrastningsområdet i Hjorthagsparken byter namn till hundrastningsområde i östra Hjorthagsparken

• Hundrastningsområde på Gärdet byter namn till hundrastningsområde på Ladugårdsgärdet

• Hundrastgård på Sportfältet byter namn till hundrastgård vid Kampementsbacken.

Södermalms stadsdelsnämnd beslutade den 26 november 2020 om förslag till ändringar i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun och hemställde dessa till kommunfullmäktige för godkännande. Ändringarna avser inrättande av en hundrastgård (hundrastgård vid kvarteret Skjutsgossen) och avveckling av två (hundrastgård i Rosenlundsparken och hundrastgård på Sjöbergsplan).

Enligt ordningslagen (1993:1617) kan en kommun meddela föreskrifter för att upprätthålla allmän ordning på offentlig plats. Beslut fattas med stöd av förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala ordningsföreskrifter enligt ordningslagen. Föreskrifterna kan gälla i hela kommunen eller endast i en del av den. I det senare fallet ska området som omfattas vara klart och otvetydigt definierat.

Stadens allmänna lokala ordningsföreskrifter anger att hundar ska hållas kopplade på offentlig plats med undantag för de områden där kommunen anordnat hundrastplatser. Det finns två typer av hundrastplatser: hundrastgård och hundrastområde. Den förra avser ett inhägnat rastområde, med gräs- eller grusunderlag och den senare är ett rastområde som inte är inhägnat. Stadens hundrastplatser är på så vis definierade till antal och placering varför det krävs ett nytt beslut i kommunfullmäktige när en ny hundrastplats anläggs eller ändras. Dessa hundrastplatser finns angivna på karta i föreskrifternas bilaga 9 (bilaga 1 till utlåtandet).

Enligt ordningslagen (1993:1617) kan en kommun meddela föreskrifter för att upprätthålla allmän ordning på offentlig plats. Beslut fattas med stöd av förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala ordningsföreskrifter enligt ordningslagen. Föreskrifterna kan gälla i hela kommunen eller endast i en del av den. I det senare fallet ska området som omfattas vara klart och otvetydigt definierat. Stadens allmänna lokala ordningsföreskrifter anger att hundar ska hållas kopplade på offentlig plats med undantag för de områden där kommunen anordnat hundrastplatser. Det finns två typer av hundrastplatser: hundrastgård och hundrastområde. Den förra avser ett inhägnat rastområde, med gräs- eller grusunderlag och den senare är ett rastområde som inte är inhägnat. Stadens hundrastplatser är på så vis definierade till antal och placering varför det krävs ett nytt beslut i kommunfullmäktige när en ny hundrastplats anläggs eller ändras. Dessa hundrastplatser finns angivna på karta i föreskrifternas bilaga 9.

     Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade den 25 februari 2021 om förslag till ändring i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun och hemställde att kommunfullmäktige godkänner dessa. Ändringen avser inrättande av en hundrastgård i östra Kristinebergs slottspark/Kristinebergshöjden.

För att säkerställa att stöd inte ges till föreningar/organisationer som har en verksamhet som står i strid med samhällets grundläggande värderingar om respekt för alla människors lika värde och enskildas grundläggande fri- och rättigheter har stadsledningskontoret tagit fram riktlinjer avseende förenings- och kulturstöd. Av riktlinjerna framkommer att nämnderna ska föra in ett demokrativillkor i sina riktlinjer eller rutiner för handläggning av förenings- och kulturstöd. Demokrativillkoret konkretiseras i riktlinjerna genom att stöd inte ska lämnas till en förening/organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten.

1. utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter,

2. diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,

3. rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller

4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

I enlighet med kommunfullmäktiges budget 2020 ska kommunstyrelsen, i samarbete med berörda nämnder, ta fram stadsövergripande riktlinjer för lokaluthyrning som möter stadens demokrativillkor.

Storstockholms brandförsvar tar ut avgifter bland annat för tillsyn och tillstånd. Beslut om taxa måste tas av respektive medlemskommuns fullmäktigeförsamling och kan inte delegeras till kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar. Direktionen för Storstockholms brandförsvar beslutade den 24 november 2020 om en revidering av taxor för tillsyn enligt LSO, lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) samt LBE, lag om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011) samt tillståndsprövning enligt LBE, att gälla från den 1 januari 2022, och att hemställa förslagen till kommunfullmäktige i Stockholms stad för antagande.

Stadsledningskontoret har gjort en översyn av kommunstyrelsens reglemente och föreslår en ändring av reglementet. Förslaget utgår från Sveriges Kommuner och Regioners förslag till kommunstyrelsereglemente och innebär en tydligare beskrivning av kommunstyrelsens uppdrag. Översynen innebär också att uppgifter förs in i reglementet som ligger på kommunstyrelsen enligt tidigare beslut och budgetuppdrag.

AB Familjebostäder föreslår som ett led i arbetet att uppfylla stadens bostadsmål och ägardirektiv, att bygga hyreslägenheter med tillhörande lokal och parkeringsplatser i Solberga i nära anslutning till Älvsjö centrum. I detta projekt tillförs bostäder i ett väletablerat och uppskattat område med god tillgång till både service och allmänna kommunikationsmedel.

Projektet har cirka 200 meters avstånd till Älvsjö centrum. Området består av stad och natur med tillgång till goda kommunikationer.

Kraftcentralen 1 består av tre huskroppar om fyra till tio våningar. Projektet omfattar totalt nybyggnation av 87 bostäder, en lokal och 24 parkeringsplatser till en total produktionskostnad om 307 mnkr.

AB Stockholmshem föreslår, som ett led i bolagets arbete att uppfylla stadens bostadsmål och dess ägardirektiv, att bygga bostäder samt lokaler genom förtätningar på egen mark vid Byälvsvägen i Bagarmossen.

I september 2017 fattade Stockholms stads kommunfullmäktige beslut om att godkänna genomförandet av AB Familjebostäders nyproduktion av cirka 100 nya hyresrätter och garage inom fastigheten Banken 3, till en total investeringsutgift om 297 mnkr.

Projektet innefattar fyra punkthus samt garage. Ett av husen ska bli ett kollektivhus med 33 lägenheter. Projektets samtliga beslut överklagades av närboende, och tvingades därför till ett års produktionsstopp mellan andra kvartalet 2018 och andra kvartalet 2019. Projektet har fått en ökad produktionskostnad som främst beror på produktionsstoppet. Totalt har projektutgifterna stigit med 91 mnkr sedan kommunfullmäktiges ursprungliga genomförandebeslut 2017.

Beräknad slutkostnad är idag 388 mnkr och antalet lägenheter är 99 stycken. Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB gör bedömningen att direktavkastningen i projektet fortfarande är godtagbar då projektet, trots kostnadsökningarna, inte medför några nedskrivningar.

För att stadens verksamheter ska kunna flyga med drönare krävs sedan den 1 januari 2021 att staden registrerar sig som drönaroperatör hos Transportstyrelsen och får ett s.k. operatörs-ID. Enligt de nya reglerna måste det vid all flygning med drönare finnas en ansvarig operatör, en s.k. drönaroperatör. Operatören ansvarar för hur drönaren används, bland annat för att flygningen genomförs på ett säkert sätt, att den planerade flygningen inte utgör en risk för andra luftfartyg, människor, djur, miljö eller egendom samt att fjärrpiloten som utför flygningen har rätt kompetens. Det kan endast finnas en drönaroperatör per juridisk person och då staden såsom registrerad drönaroperatör ansvarar för alla drönare inom stadens verksamheter behövs att staden som helhet införskaffar sig ett operatörs-ID samt upprättar riktlinjer för stadens drönarverksamhet. Kulturnämnden, som äger en drönare, har hemställt om att staden ska skaffa sig ett operatörs-ID.

Stadsbyggnadsnämnden har tagit fram förslag på åtgärder för att underlätta för näringsidkare vars verksamhet påverkas negativt av de restriktioner som råder för att minska smittspridningen under den pågående pandemin. Förslaget är att under perioden 1 april 2021 till och med 31 december 2021 inte ta ut någon avgift för tidsbegränsade bygglov, med efterföljande startbesked och slutbesked, för ärenden som avser uteserveringar. Stadsbyggnadsnämnden bedömer att de ekonomiska konsekvenserna uppgår till en nettokostnad om högst 0,5 miljoner kronor.

Avgifter för bygglov, startbesked och slutbesked regleras av stadsbyggnadsnämndens taxa. Ändringar i nämndens taxa ska beslutas av kommunfullmäktige.

Ulla Eriksson har testamenterat 15 % av sina tillgångar till Norra begravningsplatsen. Det motsvarar 1 065 294 kronor som testamenterats till kyrkogårdsnämnden. Två gravar är nämnda i testamentet men inte vidare vad gåvan ska användas till. De omnämnda gravarna är upplåtna för all framtid och den ena har ett avtal om skötsel för all framtid. Kostnaden för skötseln av graven bedöms uppgå till 40 000 kr och utgör endast en liten del av det testamenterade beloppet. Arvet ses därför som en gåva.

Fastighetsnämnden beslutade den 9 mars 2021 att föreslå att kommunfullmäktige godkänner nämndens förslag till åtgärdande av uppkomna skador på läktarbyggnad och fotbollsplan på Grimsta IP till en kostnad som redovisas i bilaga till utlåtandet (sekretess). Med anledning av att de planerade åtgärderna inte kan anses som värdehöjande standardförbättringar kommer genomförandet att bedrivas som ett driftprojekt och därmed belasta nämndens resultatbudget.

Beslutet har föregåtts av utredningar för att kunna göra en helhetsbedömning av marksättningarna och anledningen till hur skador har uppkommit tillsammans med Trafikverket, som driver byggprojektet E4 Förbifart Stockholm i närområdet.

Fastighetsnämndens förslag till att åtgärda uppkomna skador på läktarbyggnaden och att minimera risk för skador på grund av sänkning av grundvattennivå är att utföra grundförstärkning av läktarbyggnaden. Befintlig pålning behöver utökas och nya pålfundament, fribärande golv samt grundbalkar gjutas. För att undvika framtida skador på grund av sättningar, vilka förväntas uppkomma på grund av grundvattensänkning, ska samtliga rör och ledningar fästas mekaniskt upp till bottenplattan. Grund för sättningsberäkningar utgörs av de nya grundvattennivåerna, angivna av Trafikverket. För att åtgärda marksättningarna på fotbollsplanen samt omkringliggande markområden planeras att gräva ut tunga jordmassor som ska ersättas av lättfyllnadsmassor.

Projektets tidplan är att produktionsstart sker i juni 2021 och att återflytt av hyresgästerna kan ske i maj 2022.