Möte 2019-03-18

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Projektet Söderstaden består av fyra delprojekt varav Slakthusområdet utgör den del med störst potential för nya bostäder, nya arbetsplatser och där utbyggd kollektivtrafik tillkommer. Slakthusområdet bedöms tillföra cirka 4 000 nya bostäder samt cirka 10 000 nya arbetsplatser fram till år 2030. För att möjliggöra utvecklingen har S:t Erik markutveckling köpt ett antal tomträtter inom området, däribland tomträtten på fastigheten Sandhagen 10 som ägs av dotterbolaget Fastighets AB Palmfelt Center.

I framtiden ska en del av Sandhagen 10 utgöra torg, trafikområde för den utbyggda tunnelbanan samt ny kvartersbildning för nya byggnader. Det medför att byggnaden inom den del av fastigheten som berörs överlåts till exploateringsnämnden och att tomträtten inom en del av fastigheten upphör. Förvärvet görs för att tillförsäkra Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT) tillträde till nödvändiga områden för tunnelbanans genomförande. Exploateringsnämnden godkände förvärvet den 10 december 2018.

För att säkerställa marktillgången och möjliggöra den norra uppgången i Slakthusområdet ska parkeringshuset överlåtas till exploateringsnämnden, därefter rivas och marken upplåtas till Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT).

Projektet Söderstaden består av fyra omfattande delprojekt varav Slakthusområdet utgör den del med störst potential för nya bostäder, nya arbetsplatser och där utbyggd kollektivtrafik tillkommer. Slakthusområdet bedöms tillföra cirka 4 000 nya bostäder samt cirka 10 000 nya arbetsplatser fram till år 2030. För att möjliggöra utvecklingen i enlighet med programmet för Slakthusområdet som godkändes i stadsbyggnadsnämnden den 5 februari 2017 samt inriktningsbeslutet som fattades i kommunfullmäktige den 3 april 2017 behöver marken beredas och cirka 30 byggnader berörs. Tillhörande teknisk infrastruktur behöver därutöver justeras.

Staden har inom ramen för Stockholmsöverenskommelsen tecknat genomförandeavtal avseende utbyggnad av tunnelbana till Nacka-söderort. Staden är därmed delprojektägare och medfinansiär av tunnelbaneprojektet och har ett ansvar att verka för tunnelbanans markåtkomst enligt tidplan. Det avser såväl permanent nyttjade områden som tillfälligt nyttjande under utbyggnadstiden.

Inom Slakthusområdet får nya tunnelbanan entréer till blå linjen som förlängs. Entréerna berör fyra byggnader som därmed behöver rivas under 2021 för att upplåta marken för tunnelbaneproduktionen med början 2022. Rivningarna behöver påbörjas 2019 och bedöms pågå till 2021.

Stockholm – en växande stad i förändring

Stockholm är en stad i stark utveckling med en kraftigt växande befolkning. Det ger stora möjligheter till att utveckla en hållbar och attraktiv stad att bo i, men ställer också stadens verksamheter inför stora utmaningar. Staden har också utmaningar inom klimat och infrastruktur och ett allt mer digitaliserat samhälle. Den omsorg och service som erbjuds idag kommer att behöva genomgå omfattande förändringar för att leva upp till allt högre krav från brukare, medarbetare och samarbetspartners. I syfte att utveckla effektiva samhällstjänster med hög kvalitet driver staden ett ständigt pågående kvalitets- och innovationsarbete. I detta är samverkan med näringsliv och akademin av stor vikt för att stärka Stockholms innovationskraft och bidra till att utveckla kommunal verksamhet men också för att stärka kompetensförsörjningen, både för regionen som arbetsmarknad och för staden som arbetsgivare.



Stockholms stads samarbete med akademi och näringsliv

För att tillföra stadens utvecklingsarbete ny kunskap och kompetens har Stockholms stad under många år haft samarbeten med regionens lärosäten, där KTH varit en av de akademier staden samarbetat mest med. Idag finns ett tjugotal universitet och högskolor i regionen och Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet utgör tillsammans en stark universitetsmiljö. Stockholm har också ett innovativt näringsliv med stark förmåga till förnyelse och utveckling där en stor del av de sysselsatta återfinns inom kunskapsintensiva näringar. En stor näringslivsbredd har bidragit till skapande av starka kluster och innovativa miljöer i regionen. Det gäller exempelvis Kista där Stockholms stad, KTH och näringslivet samarbetat i decennier vilket lagt grunden till Stockholm som en smart digitaliserad stad.

I utvecklingen av Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden (NDS) har staden genom ett långsiktigt sektorsövergripande samarbete med forskningen och näringslivet lyft hållbarhetsfrågorna och integreringen av miljöarbetet i stadsutvecklingen till en världsledande position. Det finns en rad konkreta resultat av detta. Särskilt känd är utvecklingen av Hammarbymodellen där resursanvändningen minskat genom att koppla ihop infrastruktur såsom sophantering, vattenrening, värme och el på ett optimalt sätt. I Hammarby Sjöstadsverk utvecklar KTH:s Vattencenter olika tekniker för att återanvända behandlat avloppsvatten. Med forskningsprojektet Smart Energy City har hushåll kunnat se och styra sin energianvändning på ett smartare sätt. I NDS har en effektiv planering och användning av områdets resursflöden lett till energieffektivisering i bostadsbyggandet och nu förs dessa kunskaper ut till hela staden. Försök med värmeåtervinning från byggnader med värmeöverskott pågår där överskottet levereras in i fjärrvärmenätet istället för att släppas ut lokalt. Raden av exempel kan göras betydligt längre, och sammantaget har dessa bidragit till en mera hållbar stad.

Även stadens välfärdsverksamheter inom bland annat äldreomsorg, utbildning och socialtjänst har under en lång period haft en nära samverkan med forskare. I exempelvis stadens socialtjänstakademi har staden ett samarbete med ett universitet, högskolor, statliga myndigheter och landstinget avseende preventions- och utvecklingsfrågor i socialt arbete som bidrar till att ny kunskap når de som utför det praktiska arbetet ute i verksamheterna.

Som ett led i denna utveckling ingick Stockholms stad och KTH år 2014 ett strategiskt partnerskap. I partnerskapsavtalet anförs att parterna ska ytterligare stärka sitt långsiktiga och strategiska samarbete avseende kompetensutveckling, personutbyten samt utbildning och forskning. Det har bland annat bidragit till utvecklingen av testbäddar och gemensamma utvecklingsprojekt mellan staden och akademin, där några exempel är Grow smarter, Openlab, Digital Demo Stockholm och Urban ICT Arena.



Samarbete mellan KTH och MIT

KTH och Massachusetts Institute of Technology (MIT) har tecknat en avsiktsförklaring om att gemensamt driva forskning inom ramen för ett gemensamt Forskningslabb. MIT är ett universitet och forskningsinstitut i Boston, USA, med världsledande forskning inom arkitektur, ingenjörsvetenskap, humaniora, konst, medicin och samhällsvetenskap. MIT har en starkt global prägel med många internationella studenter och samarbeten. MIT representeras i detta sammanhang av MIT Senseable City lab som är en tvärvetenskaplig forskningsgrupp på MIT som forskar kring hur digital teknik påverkar och förändrar människors liv i urbana miljöer. Gruppen har genom åren byggt upp ett mycket stort kunnande kring hur stordata och artificiell intelligens (AI) kan användas för att göra analyser till grund för utveckling av urbana miljöer.

Inriktningen för samarbetet är design och digitalisering för en utvecklad stadsbyggnad. I ett preliminärt förslag om forskningens inriktning som MIT och KTH gemensamt har presenterat föreslås att forskningen inriktas kring tre teman vilka hänger samman och kompletterar varandra.

 -    Att känna staden: Stordata och AI används i miljö- och stadsrumsanalyser för att ta fram lösningar för en hållbar stadsutveckling.

-    Den smarta stadens uthållighet (resilience) och säkerhet: Stordata som genereras i den urbana miljön, det offentliga rummet och framför allt kring de sociala interaktioner som sker i städer används i syfte att påverka stadsutvecklingen på innovativa sätt.

-    Ny styrning med AI och stordata: Där ny användning av AI i kombination med stordata används som ett verktyg för styrning (Governance) och utveckling av städer. 

Dessa översiktliga teman utgör stommen för forskningen där specifika frågeställningar kommer att hanteras inom ramen för olika projekt. Ett första projekt föreslås handla om urban segregation och är tänkt att starta under 2019. I det kan frågeställningar belysas med bäring på hur olika former av social interaktion och stadsbyggnad hänger samman för att vi idag och i framtiden kan förbättra planering och utveckling av staden.

Som ett led i att fortsätta utveckla och stärka det långsiktiga och strategiska forskningssamarbetet har KTH och Stockholms stad den 12 december 2018 tecknat en avsiktsförklaring om att verka för att även staden etablerar ett samarbete med det gemensamma forskningslabbet. I detta ärende redogörs för det samarbetsavtal som ska reglera samarbetet och de förutsättningar som ska gälla för detta. Avtalet bifogas ärendet.

Ytterligare ett avtal med mera detaljerade villkor, dock tydligt inom de ramar som läggs fast i detta ärende, kommer att finnas genom det konsortiumavtal som parterna senare avser att teckna avseende Forskningslabbet. Forskningslabbets mera konkretiserade mål, styrning och organisation ska bestämmas i konsortiumavtalet.

Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) äger genom Stockholm Vatten AB 33 procent i Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag (SYVAB) som driver Himmerfjärdsverket. I dag avleder SVOA avloppsvatten från Stockholms stad och Huddinge till verket.

Efter genomförande av projektet Stockholms framtida

avloppsförsörjning (SFA) år 2026 kommer SVOA att minska sin leverans av avloppsvatten till Himmerfjärdsverket och avleda det avloppsvatten som idag går via Eolshällsanläggningen till Henriksdals reningsverk.

Himmerfjärdsverket står inför en omfattande om- och tillbyggnad som kommer att innebära stora investeringar.

Mot bakgrund av den planerade investeringen i Himmerfjärdsverket och framtida omledning från Eolshällsanläggningen har aktieägarna enats om en omförhandling av gällande aktieägaravtal och att ägarkommunerna måste utöka sina borgensåtaganden i SYVAB. Förändringarna innebär att SVOA minskar sitt aktieägande från 40 aktier till 20 aktier i samband med att omledning sker. När det gäller borgensåtagandet föreslås Stockholms stad att utöka sitt borgensåtagande med 425 miljoner kronor och samtliga borgensåtaganden för SYVAB ska gälla till och med 31 december 2027.

Den befintliga dagvattentunnel mellan Sickla och Henriksdal som leder dagvatten från Enskedefältet och Björkhagen till Saltsjön via Sickla är i dag hårt belastad och kapaciteten är begränsad på grund av sand och sedimentsansamlingar. Tunnelns kapacitet bedöms som otillräcklig för att hantera framtida behov och åtgärder måste därför vidtas. Stockholm Vatten AB:s styrelse har fattat ett inriktningsbeslut för anläggandet av en ny dagvattentunnel där dagvattnet separeras från spillvattensystemen. Den aktuella investeringen omfattar en total kostnad om 320 mnkr. Då investeringsutgiften överstiger 300 mnkr krävs ett godkännande i kommunfullmäktige.

Stockholm Vatten AB (bolaget) och trafiknämnden (nämnden) konstaterar samfällt att det har funnits ett behov av att fastställa gränssnitten för ansvarsfördelningen mellan va-huvudmannen, bolaget, och allmän platsmarkhållaren, trafiknämnden. Efter genomförda utredningar har det bedömts att de överförda dag- och spolvattenanläggningarna utgör va-installationer. Kostnaderna för drift och underhåll av va-installationer bedöms, till skillnad från den allmänna va-anläggningen, inte få finansieras av taxekollektivet via va-taxan.

Baserat på denna grund har bolaget och nämnden utarbetat ett förslag till avtal som beskriver vilka principer som ska gälla för ansvarsfördelningen, bland annat genom att precisera den förbindelsepunkt som utgör gränsen för va-installationen och den allmänna va-anläggningen. Avtalet tydliggör att bolaget ikläder sig ett ansvar som verksamhetsutövare för dagvatten som uppkommer på allmän platsmark, som trafiknämnden förvaltar.

Avtalet reglerar även den ekonomiska kompensation som bolaget ska erhålla från trafiknämnden för detta. Avtalet kompletterar därmed det överlåtelseavtal daterat den 26 juni 2014 som innebar att va-installationer överfördes till bolaget.

I avtalet tydliggörs vilka slag av anläggningar som avtalet omfattar samt att trafiknämnden ensamt ansvarar för planering, drift, underhåll och investering av galler på rännstensbrunnar, växtbäddar för gatuträd samt ledningar under brokonstruktioner.

Avtalet innehåller även överenskomna former för dokumentation, samordning, planering och uppföljning. Bland annat ska bolaget upprätta en budget för uppskattade kostnader för avtalets omfattning. Budgetarbetet ska följa stadens process för budget och treårsbudget och de leveransdatum som följer av dessa. I takt med att Stockholm växer och omvärldens krav förändras kommer avtalets omfattning succesivt behöva utökas med nya va-installationer. Berörda parter ges därför rådighet att succesivt, inom givna ekonomiska förutsättningar, föra in tillkommande anläggningar inom avtalets omfattning.

Avtalet föreslås gälla till och med den 1 januari 2029 för att därefter förlängas med två år i taget. Avtalets princip möjliggör att andra liknande ansvarsområden i framtiden kan tillföras avtalet, till exempel ansvar för klimatsäkring.

Förutom trafiknämnden förvaltar även andra nämnder allmän platsmark där dagvattnet i vissa fall omhändertas i va-installationer, exempelvis förvaltar stadsdelsnämnderna parkmark. Det framgår att Stockholm Vatten AB har en ambition att teckna avtal med samtliga nämnder som har sådana va-installationer med målet att dessa avtal upprättas under tredje kvartalet 2019. I samband med beslutet om förslaget till avtal om dag- och spolvattenhantering har styrelsen för Stockholm Vatten AB gett verkställande direktören i uppdrag att teckna avtal med berörda nämnder avseende hantering av dagvatten på allmän platsmark.

För att möjliggöra framtida överlåtelser framhåller bolaget att det finns behov av att upprätta nya arbetssätt och ändrade rutiner hos exploateringsnämnden, som innebär att anläggningar och ledningar för dag- och spolvatten särredovisas i exploateringsprojekten så att va-installationen kan överlåtas till bolaget mot en ersättning som motsvarar redovisat värde.

Kommunfullmäktiges budget för 2019 ger trafiknämnden ett antal uppdrag som ska syfta till att öka framkomligheten. Bland annat pekas cykelpendlingsstråk och kollektivtrafikens framkomlighet ut som prioriterad. Tillgängligheten till lediga parkeringsplatser är av betydelse för att uppnå ökad framkomlighet, vilket nämnden kan påverka genom att ändra nivån på felparkeringsavgifterna.

Trafiknämnden föreslår att avgiften för felparkeringar som anses vara trafikfarliga eller hindrande höjs med 100 kronor till 1 300 kronor, att avgiften för trafikstörande eller hindrande uppställning höjs med 250 kronor till 1 100 kronor och att avgiften för mindre trafikstörande uppställning höjs med 150 kronor till 900 kronor. Bilaga 2 är en precisering av felparkeringsavgifterna enligt transportstyrelsens föreskrifter.

Ärendet minoritetsåterremitterades i kommunfullmäktige den 18 februari 2019. Som grund för återremissen anfördes att kommunfullmäktige behöver få ett ordentligt beslutsunderlag som innehåller en helhetsöversyn av parkeringsavgifterna i staden, med utgångspunkt i stadens parkeringsplan. Vidare anfördes att Transportstyrelsens beslut om att stoppa högre avgifter på nästan 300 gator i Bromma påkallar att reda ut den juridiska aspekten.

Det anfördes även att felparkeringsavgifterna strider mot lagstiftningens intentioner att avgifterna ska varieras efter olika slag av överträdelser och att avgifterna i praktiken ska vara avskräckande från att göra fel.

En annan tveksamhet handlar om den ekonomiska beräkningen och huruvida ärendet bidrar till att uppnå trafiknämndens budget.

Slutligen anses att förslaget strider mot parkeringsplanen och innebär i praktiken väldigt lite för ökad framkomlighet och bättre trafikmiljö.

Per Ossmer och Martin Westmont (båda SD) anför i en motion till kommunfullmäktige att gatutiggeri av medborgare från andra EU-länder mycket ofta förekommer i anslutning till gator och andra offentliga platser och att många invånare anser att detta bidrar till en otryggare stadsmiljö. Vidare anförs att tiggare orsakar betydande sanitära problem, belastar stadens sociala system samt att kostnaderna uppgår till betydande belopp för staden.

Per Ossmer och Martin Westmont (båda SD) föreslår att kommunalfullmäktige beslutar

Att i stadens allmänna ordningsföreskrifter 14 § införs ett allmänt förbud mot tiggeri.

Att sociala myndigheter i kommunen inte ska bevilja medel som uppmuntrar till fortsatt tiggeri som livsmedel, sovplatser eller på annat sätt understödja förekommande tiggeri.



Motionen återremitterades den 26 november 2018, § 18, med hänvisning till ny mandatperiod.