Möte 2021-10-18

Investeringen för att genomföra en ombyggnation av Gasklocka 2 till scen är omfattande, både utifrån de krav som ställs för en fungerande scenverksamhet men även för att uppfylla de krav som finns för bevarande av höga kulturvärden gällande såväl interiör som ytterfasader. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 1 053 mnkr. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett negativt nettonuvärde om cirka 450 mnkr inklusive tidigare nedlagda utgifter.

Nettonuvärdet för stadsutvecklingen i Hjorthagen som helhet är dock positivt med 1 304 mnkr. I detta nettonuvärde ingår scenen i Gasklocka 2. Exploateringsnämndens analyser visar att den negativa effekten på Hjorthagens ekonomi av att inte genomföra investeringen skulle vara något högre än 450 mnkr, framför allt genom att det påverkar andra aktörers vilja att investera i området.

Våren 2020 erbjöds aktörer möjlighet att lämna anbud på hyra av lokal för kultur- och evenemangsverksamhet i Gasklocka 2 genom riktade förfrågningar samt annonsering i branschpress. Samarbets- och intentionsavtal tecknades den 17 augusti 2020 med Pop House Entertainment Group AB.

Ett hyresavtal behöver innehålla ett datum då löptiden kan påbörjas. Det går i dagsläget inte att ange ett datum för när hyresperioden kan starta för verksamheten i Gasklocka 2, varför förslaget till hyresavtal presenteras som en bilaga till ett genomförandeavtal. Hyresavtalets löptid är 10 år, med 5 års löpande förlängning om ingen uppsägning sker. Den fasta bashyran är 20 mnkr per år och när omsättningen överstiger ett bestämt belopp utgår en rörlig hyresdel på en procentsats av den överskjutande delen. Längd och villkor för den första hyresperioden är avvägd med hänsyn till hyresvärdens och hyresgästens investeringar och branschpraxis.

I det reviderade inriktningsbeslutet för Hjorthagen, som kommunfullmäktige fattade beslut om den 2 november 2020 § 9 dnr KS 2019/1764, framgår att alternativa finansieringsmöjligheter med privata aktörer ska hållas öppna i den fortsatta processen, där huvudalternativet bör vara att pröva försäljning till extern aktör.

Enligt ordningslagen (1993:1617) kan en kommun meddela föreskrifter för att upprätthålla allmän ordning på offentlig plats. Beslut fattas med stöd av förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala ordningsföreskrifter enligt ordningslagen. Föreskrifterna kan gälla i hela kommunen eller endast i en del av den. I det senare fallet ska området som omfattas vara klart och otvetydigt definierat.

Södermalms stadsdelsnämnd beslutade den 17 juni 2021 om förslag till ändringar i de allmänna ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun och hemställde dessa till kommunfullmäktige för godkännande.

Stockholms allmänna lokala ordningsföreskrifter anger att hundar ska hållas kopplade på offentligplats med undantag för de områden där kommunen anordnat hundrastplatser. Stadens hundrastgårdar är på så vis definierade till antal och placering, varför det krävs ett nytt beslut i kommunfullmäktige när en ny hundrastgård anläggs. Dessa hundrastplatser finns angivna på karta i föreskrifternas bilaga 9, se bilaga 1 till utlåtandet.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har efter sammanslagningen av stadsdelsnämnderna Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö gjort en översyn av stadsdelsnämndens hundrastområden. Översynen har visat att det inom stadsdelsnämndsområdet finns 4 hundrastgårdar som inte är angivna i stadens allmänna lokala ordningsföreskrifter.

Enligt kommunallagen beslutar kommunfullmäktige om sina sammanträdesdagar. Fullmäktige ska fastställa kommunens budget före november månads utgång. Om det finns särskilda skäl kan budgeten beslutas under december månad förutsatt att skattesatsen beslutas före november månads utgång, vilket brukar ske år då val till kommunfullmäktige ägt rum.

Kommunfullmäktige ska vid sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Årsredovisningen ska överlämnas till fullmäktige och revisorerna snarast möjligt, dock senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser.

Sammanträde ska hållas om kommunstyrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.

Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska fullmäktige senast under oktober månad bestämma dagar för kommande års sammanträden. Enligt arbetsordningen hålls det första sammanträdet för mandatperioden den 15 oktober eller första måndagen därefter vilket år 2022 blir måndagen den 17 oktober. På det sammanträdet fastställer kommunfullmäktige sammanträdesdagar för resten av år 2022.

För sammanträdena gäller följande tider. Kommunfullmäktige sammanträder mellan kl. 16.00 och cirka kl. 22.00. Kl. 16.00 - 18.00 behandlas interpellationer och frågor. Med början kl. 18.00 behandlas beslutsärenden. I mån av tid fortsätter därefter behandlingen av frågor och interpellationer. De sista ordinarie sammanträdena före sommaren och juluppehållet börjar kl. 14.00. Kommunstyrelsen sammanträder i regel kl. 15.30.

Skolornas vintersportlov infaller 28 februari – 4 mars, påsklovet 11 april – 14 april och höstlovet 31 oktober – 4 november 2022.

I december 2015 fattade AB Familjebostäder beslut om att godkänna inriktningen av nyproduktion av 93 lägenheter inom Oldmästaren till en total investeringsutgift om 222 mnkr. Då utgick kalkylen från generella antaganden. Byggentreprenadpriserna har därefter ökat med cirka 50 procent, och bolaget har arbetat om kalkylen för att utgå från de projektspecifika förutsättningarna. Därför gäller inte längre denna tidigare beslutade utgift. AB Familjebostäder har i juni 2021 beslutat om och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut att godkänna en reviderad investeringsutgift om 367 mnkr.

I januari 2018 fattade kommunfullmäktige beslut om att godkänna inriktningen för AB Stockholmshems nyproduktion omfattande 180 lägenheter till en total investeringsutgift om 545 mnkr för projekt Bergholmsbacken i Bagarmossen. Projektet har därefter under planarbetet utökas till att omfatta 242 bostäder.

AB Stockholmshem har i juni 2021 beslutat om och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut att godkänna en reviderad investeringsutgift om 708 mnkr för ett utökat projekt med 242 bostäder.

I januari 2018 fattade kommunfullmäktige beslut om att godkänna inriktningen för AB Stockholmshems nyproduktion omfattande 180 lägenheter till en total investeringsutgift om 545 mnkr för projekt Bergholmsbacken i Bagarmossen. Projektet har därefter under planarbetet utökas till att omfatta 242 bostäder.

AB Stockholmshem har i juni 2021 beslutat om och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut att godkänna en reviderad investeringsutgift om 708 mnkr för ett utökat projekt med 242 bostäder.

I februari 2018 fattade kommunfullmäktige beslut om att godkänna inriktningen för AB Svenska Bostäders nyproduktion omfattande cirka 100 lägenheter samt garage inom fastigheten Dalen 21 i Gamla Enskede, till en total investeringsutgift om 319 mnkr. Projektet har efter kommunfullmäktiges beslut 2018 utökats till att omfatta 140 bostäder. AB Svenska Bostäder har i juni 2021 beslutat om och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut att godkänna en reviderad investeringsutgift om 421 mnkr för ett utökat projekt med 140 bostäder.

Planen syftar till att möjliggöra ett flerbostadshus i fem till sex våningar med garage i suterräng mellan Grimstagatan och Bergslagsvägen. Den tillkommande bebyggelsen syftar till att inrätta sig i den befintliga typologin som råder i Grimsta och underordna sig det intilliggande punkthuset. Vidare syftar bebyggelsen till att skapa en ökad trygghet för personer på Bergslagsvägens cykelbana och Grimstagatan.

Rune Evert har testamenterat 600 000 kronor av sina tillgångar till Skogskyrkogården. Enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning 5 kap. 1 § ska gåva underställas kommunfullmäktige för prövning då gåvans värde överstiger 500 000 kr. Kyrkogårdsnämnden föreslår att kommunfullmäktige godkänner förslaget till mottagande av gåvan till Skogskyrkogården.

Idrottsnämnden och fastighetsnämnden föreslår att Kristinebergs idrottsplats (IP) rustas upp så att den fortsättningsvis ska vara en idrottsplats för både fotboll och friidrott. Idrottsplatsen planeras att utvecklas till en anläggning som möter Svenska fotbollförbundets krav på damallsvenska arenor.

Nämnderna föreslår att naturgräset läggs om till konstgräs för att möjliggöra nyttjandet av den värmepist som idag används på Stadshagens IP och som måste omlokaliseras i och med exploateringsplanerna där. Vidare föreslås att läktarbyggnaden får en teknisk upprustning med nya omklädningsrum och energieffektivare installationer samt att en ny garage- och personalbyggnad (om cirka 170 kvm) med tillhörande upplagsytor uppförs. Såväl utomhusmiljö som läktare och omklädningsrum föreslås tillgänglighetsanpassas. I projektet ingår tillkommande utgifter på idrottsplatsen som är konsekvenser av genomförandet av den nya detaljplanen för Hornsbergskvarteren. Dialog förs med stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden för att minimera störningarna av ljud och ljus för de nya bostäderna.

Fastighetsnämnden utgår ifrån att projektets utgifter delvis kommer att finansieras inom nämndens utökade investeringsplan för ersättningsinvesteringar, medan övrig del av projektet avses att rymmas inom dess ordinarie långsiktiga investeringsplan för idrott.

Enligt den preliminära tidplanen kan Kristinebergs IP vara helt upprustad till vintern 2023.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) framförs att det sedan många år har varit ett stort missnöje avseende situationen kring Kista busstorg. Motionärerna menar att platsens utformning har varit och är fortsatt ogästvänlig och känns mycket otrygg samt att platsen präglas av betong och mörker. Det är en otrevlig miljö, helt utan växtlighet, där många människor tvingas stå vid olika årstider och olika tider på dygnet. Det finns inte heller någon verksamhet vid torget som skulle kunna locka kunder, varför platsen är helt öde förutom dem som måste stå där i väntan på sin buss. Motionärerna lyfter även att trafiksituationen runt torget är mycket rörig med en blandning av många bussar, taxibilar, personbilar och gående. Utifrån detta anser motionärerna att alla inblandade, både interna och externa aktörer, måste ta sitt ansvar och samlas för en plan för hur busstorget ska bli en plats som välkomnar besökare till Kista. Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar följande:

Att staden tillsätter en arbetsgrupp med representanter från bland andra trafikkontoret, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning för utvecklingen av området kring Kista busstorg.

Att staden bjuder in bland andra boende, SL, fastighetsägare, näringsidkare, arbetsgivare och Region Stockholm till ett gemensamt arbete för att utveckla området kring Kista busstorg.

Att staden utifrån ovanstående utarbetar en genomförandeplan som kan påbörjas senast under 2020.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna framför att Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet) bör ges beslutsrätt i frågor som rör bevarandet av Stockholms skönhet. Motionärerna anser att det finns ett behov att kulturellt viktiga frågor behandlas på ett mer varsamt sätt än idag och att Skönhetsrådet därför ska få beslutsrätt från att idag endast vara rådgivande. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Skönhetsrådet ges beslutsrätt i frågor som rör bevarandet av Stockholms skönhet.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det är kapacitetsbrist i Stockholms nuvarande elinfrastruktur, framförallt vad gäller bristerna att hantera höga effekter. Bakgrunden är att elanvändningen förväntas att öka i Stockholm, delvis för att befolkningen växer och delvis för att fler sektorer elektrifieras. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad:

kartlägger nuläget, framtida behov och nödvändiga åtgärder för elinfrastrukturen

skyndsamt tar fram en strategisk planering för elnätet

bjuder in andra kommuner, regionen och elnätsbolag för att samordna strategisk planering av de nationella, regionala och lokala elnäten.

Sissela Nordling Blanco och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige med förslag om att Stockholm ska införa metoden Group Violence Intervention (GVI) mot vapenvåldet. I motionen lyfts den stora utmaning som staden står inför till följd av dödligt våld genom skjutningar. För att stävja en fortsatt utveckling med dödligt våld föreslår motionärerna att Stockholms stad inför nya arbetssätt mot skjutningar likt Malmö stad som provar modellen ”Sluta skjut” med inspiration från det amerikanska arbetssättet GVI.

I motionen till kommunfullmäktige, som är skriven av Alexandra Mattsson Åkerström (V), framgår att personer med funktionsnedsättning löper större risk än andra att utsättas för våld och övergrepp. Det gäller särskilt kvinnor med funktionsnedsättning där våldet också kan rikta sig mot själva funktionsnedsättningen.

Motionären yrkar att

Stockholm stad begär registerkontroll vid anställning inom LSS i stadens egna verksamheter samt ställer detta som krav vid upphandling av verksamheter inom LSS.

Stockholm stad genomför uppsökande arbete inom LSSverksamheter för att informera om våld och vart man kan vända sig för att få stöd.

Personal inom LSS erbjuds vidareutbildning årligen på temat våld för att kunna upptäcka och stödja personer som utsätts.

Clara Lindblom och Alexandra Mattsson Åkerström (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att införa verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning som en egen tävlingsklass i Kvalitetsutmärkelsen. Motionärerna anser att tydligare tävlingskategorier kommer att stimulera fler medarbetare att vilja delta i Kvalitetsutmärkelsen och att socialtjänstens mångfacetterade verksamheter kan synliggöras i mycket större utsträckning än idag. Samtidigt anser de att det även kan bidra till att staden blir en mer intressant arbetsgivare och därmed bidra aktivt till kompetensförsörjningen.

Motionärernas förslag innebär att antalet tävlingsklasser utökas från fem till följande sex:

Alexandra Mattson Åkerström (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det i Stockholmsregionen vårdas ett stort antal personer dagligen inom psykiatrins heldygnsvård, varav en del behöver stöd från socialtjänsten vid utskrivning. Kommunerna har sedan länge ett uppdrag att samverka med psykiatrins heldygns- och öppenvård vid utskrivning från sjukhus för att tillgodose den enskildes rätt till insatser efter tiden på sjukhus som i många fall varit svår. Motionären anser att många ändå upplever svårigheter vid hemgång och det är inte ovanligt med återinskrivningar inom psykiatrins heldygnsvård, i vissa fall till följd av att den enskilde inte har tillräckligt med insatser på hemmaplan.

I Stockholm har metoden tryggt mottagande prövats inom äldreomsorgen med goda resultat. Metoden innebär att ett särskilt team stöttar brukaren intensivt efter sjukhusvistelse för att sedan trappa ner stödet i takt med att den enskilde blir bättre och kan övergå till exempelvis ordinarie hemtjänst. Inom socialpsykiatrin skulle detta kunna innebära förstärkt boendestöd efter utskrivning från psykiatrins slutenvård med särskilda team.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande:

Stockholms stad genomför en pilot med tryggt mottagande inom socialpsykiatrin i tre utvalda stadsdelar.

Piloten ska utvärderas och utifrån de lärdomar som framkommer genomförs därefter tryggt mottagande inom socialpsykiatrin som ett permanent arbetssätt.

Olle Burell (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om tillväxtstrategi för kulturskolan. Motionären anför att det saknas en övergripande plan för kulturskolans utveckling och föreslår att staden ska ta fram en stadsövergripande tillväxtstrategi för kulturskolan. Detta utifrån att Stockholms unga befolkning växer stadigt under överskådlig framtid. Strategin föreslås innehålla mål för stadens insatser med syfte att bland annat främja en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet, i såväl utbud som undervisning. Motionären föreslår att tillväxtstrategin ska ange hur ett brett och angeläget utbud av kulturella och konstnärliga uttryck ska utvecklas och erbjudas, hur kvaliteten ska stärkas och kompetensförsörjningen tryggas samt hur kulturskolans verksamheter kan knytas närmare skolorna och befintliga projekt kan integreras i den ordinarie verksamheten. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad tar fram en stadsövergripande tillväxtstrategi för kulturskolan.

Maria Ljuslin och Alexandra Mattsson Åkerström (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholm stad bör införa fri ledsagning på prov, för att sedan utvärdera försöket och dra lärdomar inför ett införande permanent i staden senast 2022.

För många personer med funktionsnedsättning är ledsagarservice/ledsagning en viktig insats för att kunna leva ett fritt och självständigt liv. Motionärerna menar att många brukare upplever det svårt att få de timmars ledsagning man behöver beviljade samt att det är en stor administration och byråkrati runt insatsen. Med anledning av det yrkar de på att staden inför den s.k. Laholmsmodellen, som innebär en mer tillitsbaserad välfärd istället för ökad kontroll.

Olle Burell (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att Stockholms stad, i samverkan med civilsamhällets och det icke-vinstdrivande kulturlivets organisationer, ska utarbeta en samlad strategi för att det på sikt ska finnas ett kulturhus i varje stadsdelsområde i Stockholm. Strategin ska ta hänsyn till barn och ungdomar i den växande staden och stärka tillgången till platser för kultur, bildning och demokrati. Motionären anför vidare att strategin ska kopplas till stadens grundskolor i syfte att integrera skolor och fritidsverksamhet och samverka för att alla elever ska ha en meningsfull fritid. Motionären lyfter Östberga kulturhus som förebild, som samlar fler verksamheter, bland annat bibliotek, fritidsgård och föreningslivets aktiviteter under samma tak. Med anledning av detta föreslås kommunfullmäktige att besluta att Stockholms stad utreder möjligheterna att i samverkan med civilsamhället utveckla ett koncept som leder till att det på sikt finns ett kulturhus, utformat utifrån lokala behov och förutsättningar, i varje stadsdelsområde.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) föreslår i en motion att kommunfullmäktige ska besluta om att staden ska anställa egna auktoriserade tolkar för de mest förekommande språkuppdragen, endast anlita auktoriserade tolkar samt genomföra regelbundna stickprovskontroller för att garantera att tolkarna arbetar på ett korrekt sätt och följer de etiska reglerna för uppdraget.

I en motion till kommunfullmäktige framför Clara Lindblom (V) behovet av fortsatta satsningar på kompetensutveckling i stadens verksamheter genom att inrätta en permanent kompetensutvecklingsfond.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om en stadsövergripande extern utvärdering av hela processen i staden med generella effektiviseringar, från val av metod och bedömd besparingspotential till uppföljning av resultatet och utvärdering av konsekvenserna.

Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med de fackliga organisationerna och stadens nämnder och styrelser utreda de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för att ta över lokalvården i egen regi.

Som skäl anförs att detta skulle öka kvaliteten i verksamheterna och trygga arbetsvillkoren för en yrkesgrupp som har stor betydelse för stadens verksamheter. Motionärerna menat att ett återtagande av lokalvården i egen regi skulle vara mer kostnadseffektivt även om det skulle innebära ökad administration och materialkostnader då välstädade lokaler ökar trivseln på arbetsplatsen och leder till större patientsäkerhet och minskad smittspridning inom äldrevården. Även inom förskolan och skolan är städningen vital för att barn och unga ska tillförsäkras en giftfri och hälsosam inomhusmiljö.

I motionen till kommunfullmäktige framför Peter Wallmark (SD) att elever som läser modersmål har bristfälliga kunskaper i svenska språket och att detta medför att eleverna inte har behörighet till gymnasiet. I motionen hänvisas nedåtgående kurvor i kunskapsresultaten för ämnet svenska samt behörighet till gymnasiet bland de skolor som har många elever med annat modersmål än svenska. Motionären lyfter även att staden fortsätter att satsa enorma summor på hemspråksundervisning samtidigt som det konstateras att de bristande svenskkunskaperna är ett stort problem.

I motionen föreslår Peter Wallmark (SD) därför att ingen undervisning i hemspråk, förutom den som följer enligt lag, ska erbjudas stadens elever samt att undervisningen i svenska språket utökas för elever med ett annat modersmål än svenska.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige och föreslår där att årliga utbildningar i hjärt-och lungräddning (HLR) ska utföras och omfatta all förskolepersonal med anledning av det stora ansvar personalen har över barns säkerhet. I motionen hänvisas till en undersökning gjord av Trygg Hansa 2017. Resultatet visade att 4 av 10 bland förskolans personal någon gång befunnit sig i en situation där de behövt använda HLR, men att bara var tionde uppgav att de hade den kunskap som krävdes. Utöver detta uppgav även en majoritet av personalen att en HLR-utbildning skulle skapa större trygghet i yrkesrollen.

I en motion av Olle Burell (S) till kommunfullmäktige föreslås att Stockholms stad utreder en utvecklad fritidsverksamhet på grundskolor, från förskoleklass till och med årskurs nio, anpassad utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar och behov. Motionären beskriver det som att det i grunden handlar om att se skoldagen, inklusive fritidshem och fritidsklubb, som en helhet. I motionen föreslås att arbetet ska ledas av rektor vid respektive skola och att verksamheten ska finnas tillgänglig även under helger och lov.

Clara Lindblom och Tobias Johansson (båda V) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Stockholms stad ska ta initiativ till samtal om att starta ett kommungemensamt idrottsfastighetsbolag för att gemensamt med andra närliggande kommuner i Stockholmsregionen kunna bygga och förvalta idrottsanläggningar.

Karin Lekberg (S) lyfter i sin motion till kommunfullmäktige frågan om hur staden hanterar avgifter för förskola i fall med familjekonstellationer med separerade föräldrar. Stockholms stads nuvarande regler och system baserar avgiften för förskola på inkomsten i det hushåll där barnet är folkbokfört. Motionären pekar på att dagens system kan leda till konflikter och svåra situationer mellan vårdnadshavare och att andra kommuner istället valt att separera avgiften där två hushåll bär varsin del av avgiften. Därför föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämnden i samverkan med kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda ett system som syftar till att den vårdnadshavare som idag får fakturan inte ska behöva agera kronofogde avseende obetalda förskoleavgifter från den andra vårdnadshavaren.

Rikard Warlenius och Maria Mustonen (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om elsparkcyklar. Motionärerna yrkar att föreskrifter tas fram som reglerar elsparkscyklarnas närvaro i det offentliga rummet, att arbetsvillkoren för hantering av elsparkcyklar och verksamheternas miljöpåverkan undersöks samt att möjligheterna att förhindra verksamhet från de företag som inte erbjuder kollektivavtalsliknande villkor ses över.

I en motion av Peter Wallmark (SD) till kommunfullmäktige framförs att hyreslägenheter har blivit en handelsvara där det går att tjäna stora pengar på andra människors akuta behov av bostad. Vid flera fastighetsägares inventeringar har otillåtna uthyrningar upptäckts, i vissa extrema fall med onormalt många personer boende eller skrivna i en lägenhet. Det, anser motionären, medför att behovet av underhåll blir betydligt större med stora oförutsedda kostnader för fastighetsägare och i slutändan för skattebetalarna.

I motionen föreslås att Stockholms stads kommunala bostadsbolag – AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder och AB Stockholmshem – får i uppdrag att genomföra en omfattande lägenhetsinventering. Syftet är att komma tillrätta med den otillåtna andrahandsuthyrningen.

Mirja Räihä (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att garantera Stockholms äldre en bra omsorg och vård. Motionären anser att i och med den överenskommelse som slutits mellan Region Stockholm och Storsthlm om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Stockholms län skärps kraven för kommunens arbete med att erbjuda anpassad omsorg. Motionären beskriver vidare att insatsen Tryggt mottagande är både bra och välkommet och att staden behöver säkerställa att omfattningen av verksamheten svarar mot behovet. Motionären menar även att det är viktigt med kontinuitet och att den som har vårdinsatser i hemmet får en samlad vård och omsorg.

Med bakgrund i ovanstående föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar:

·         Att Stockholms stad följer upp överenskommelsen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård med syfte att säkerställa att Stockholms äldre ges den vård de behöver och att regionen bär sitt ansvar för avtalet.

·         Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att uppvakta regionen med krav på en fungerande vård vid regionens sjukhus som garanterar Stockholms äldre en värdig vård.

·         Att Stockholms stad ställer sig bakom kravet på att hemsjukvården ska kommunaliseras.

·         Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om kommunalisering av hemsjukvården så väl gentemot StorSthlm som Region Stockholm.

·         Att Stockholms stads ambition är att kommunalisering av hemsjukvården och den skatteväxling som blir en konsekvens ska vara genomförd senast 1/1 2022.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna lyfter i sin motion fram att det finns ett behov av att klarlägga Stockholms stads kostnader för nyanlända, asylinvandring och illegala invandrare. I motionen framgår en önskan om att staden ska initiera en utredning om vilka ekonomiska konsekvenser den förda och pågående mottagningen av nyanlända, illegala- och asylinvandrare får för staden och dess invånare. Utredningen föreslås gälla till exempel kostnader för skolor, lärare, socialarbetare och bostäder. Utredningen föreslås även innefatta huruvida den nämnda invandringen skapar undanträngningseffekter för stadens invånare. I utredningen ska det ingå representanter för samtliga partier i kommunfullmäktige. Det ska även knytas adekvata experter till utredningen.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att en viktig del i Stockholms stads arbete för att garantera en god hälsa för äldre är att trösklarna för att de äldre ska ägna sig åt motion, sänks. Motionären anför vidare att en aktiv livsstil leder till en bättre hälsa med färre sjukdomar och ökat välmående vilket enligt motionären innebär minskat tryck på den gemensamma välfärden. Motionären anser att införandet av avgiftsfria simhallsbesök för äldre är en av flera åtgärder för att sänka trösklarna för en aktiv livsstil för äldre.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att personer skrivna i Stockholms stad äldre än 75 år ska erhålla kostnadsfritt inträde till stadens simhallar.

Rashid Mohammed (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs utrikesfödda kvinnor som en grupp som har särskilt svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, framförallt de utrikesfödda kvinnor som även har en bristfällig utbildning. Motionen pekar på de svårigheter som målgruppen möter på arbetsmarknaden och visar på att integrationspolitiken saknar ett tydligt jämställdhetsperspektiv och att det enligt Riksrevisionen finns brister i individanpassningen som behöver stärkas. Kommunfullmäktige föreslås därför besluta att staden ska utreda i vilken utsträckning utrikesfödda kvinnor får ta del av stadens arbetsmarknads- och etableringsinsatser.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår de att Stockholms stad inför ett slöjförbud på alla skolor. I motionen framförs att skolan ska verka för jämställdhet och därför gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för samtliga elever oavsett kön. Skolan ska främja interaktion mellan elever och barn ska vara fria och skyddade från religiösa dogmer som cementerar osunda könsroller och bidrar till ojämställdhet mellan könen. Motionärerna anser att de värderingar som slöjan representerar inte hör hemma i ett modernt, sekulärt samhälle. Ett slöjförbud bör därför införas och är en nödvändig åtgärd om Stockholms stad vill komma åt de problem som finns med hedersförtryck och religiöst tvång. Motionärerna menar att slöjan är en islamistisk symbol som symboliserar religiös underkastelse och påtvingad uppdelning mellan män och kvinnor, framtagen av män för att förtrycka kvinnor. De anser även att det är omöjligt för skolan att på riktigt verka för jämställdhet om barn av kvinnligt kön sexualiseras i skolan genom slöjan, samt att slöjan är en markering om att samhället inte ska vara jämställt. Vidare framförs att det är naivt att tro att barn frivilligt bär en huvudbonad som deras föräldrars religion förordar och att det är hederskulturen som tvingar barnen att bära slöja.

I en motion till kommunfullmäktige från Emilia Bjuggren (S) framförs att det bör införas en klimatlåda i Stockholms stad. I motionen föreslås att den mat som blir över från skolors matservering ska säljas till målgruppen skolpersonal, elever och elevers vårdnadshavare, med syfte att minska matsvinnet. Initialt ska konceptet prövas i en eller två skolor inom ramen för ett pilotprojekt och därefter skalas upp till att omfatta flera skolor. Motionären konstaterar att staden aktivt arbetar med att minska matsvinnet i verksamheterna men att det idag saknas en samlad redovisning av matsvinnet i staden. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämnden i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden får i uppdrag att göra ett pilotförsök med klimatlådan samt att nämnderna får i uppdrag att utvärdera pilotförsöket och om lämpligt föreslå en modell för att skala upp klimatlådan till flera skolor.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion om att bygga ett kallbadhus vid Riddarholmskajen i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad ger i uppdrag till berörd förvaltning att ta fram ett underlag för att kunna uppföra ett nytt kallbadhus vid Riddarholmskajen. Motionären anger att Riddarholmskajen är en dåligt nyttjad yta, men en oerhört vacker plats. Enligt förslaget skulle ett kallbadhus med flera bassänger och annan service som restauranger och träningslokaler kunna uppföras där. På så sätt skulle Riddarholmskajen göras till en attraktiv och hälsofrämjande plats för stadens invånare och besökare.

Motionären föreslår också att det privata näringslivet ska ges möjlighet att bygga och driva anläggningen. Stockholms stad skulle genom att arrendera ut platsen få inkomster och undvika dyra investeringar och driftskostnader. Som exempel anger motionären att denna modell finns i Helsingfors, där alla är mycket nöjda.

Olle Burell och Emilia Bjuggren (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Motionärerna anser att en central kostenhet för hållbar mat i stadens verksamheter bör inrättas i staden i syfte att klara målen för minskade utsläpp, då staden måste ta ansvar för hur klimatsmarta måltider kan erbjudas i de offentliga verksamheterna.

Motionärerna konstaterar att ett nätverk, i enlighet med God, hälsosam och klimatsmart mat - Matstrategi för Stockholms stad ska inrättas och att nätverket på sikt ska kunna utvecklas och formaliseras till en kostenhet med övergripande ansvar för stadens mat och måltider.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inrättar en stadsövergripande kostenhet med ett övergripande ansvar för stadens måltider och med ett samordningsansvar för det stadsövergripande nätverket.

Sissela Nordling Blanco (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige inför ett särskilt föreningsstöd för de nationella minoriteternas föreningar. Mot bakgrund av växande nationalism vill motionären att bidraget inrättas för att slå vakt om de nationella minoriteternas rättigheter i Stockholm. Bidraget ska stödja de nationella minoriteternas föreningar i deras ordinarie verksamhet för att trygga kontinuitet, inte minst med tanke på att lokalkostnaderna är höga i Stockholm.

Enligt motionen är stadens befintliga föreningsstöd inte anpassat för att stödja de nationella minoriteternas ordinarie verksamhet. De nationella minoriteternas riksorganisationer erhåller enligt motionen statsbidrag, men detta går uteslutande till det nationella arbetet och kommer således inte de lokala föreningarna till godo.

I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom och Rodrigo Arce (båda V) föreslås att Stockholms stad ska skylta på de nationella minoritetsspråken i stadens offentliga lokaler, för att visa på närvaron av dessa språk i staden och landet och främja dem. Motionärerna anser att ett sådant initiativ skulle kunna leda till ökad stolthet hos de nationella minoriteterna och ökad kunskap om minoriteterna bland majoritetsbefolkningen. Eftersom det finns flera varieteter inom samiska och romani chib anser motionärerna att skyltning ska finnas på de olika språken. Det totala antalet språk skulle då bli fjorton.

I en motion till kommunfullmäktige av Peter Wallmark (SD) framförs att berörda förvaltningar behöver utreda hur ett IOP kan initieras med Volontärbyrån. Motionären menar att genom att etablera ett IOP med byrån kan nämnda verksamhet expandera och fler utsatta äldre få det stöd de behöver.

Motionären yrkar att berörda förvaltningar utreder hur ett idéburet offentligt partnerskap kan initieras med Volontärbyrån i syfte att ge stöd till äldre utsatta stockholmare. Motionären menar att staden behöver inta en aktiv roll i att främja organisationens arbete med tanke på att den bidrar till att hjälpa äldre utsatta stockholmare.

I motionen, som väckts av Peter Wallmark (SD), framförs att Katarinavägens södra sida idag är en otrygg plats utan bebyggelse i den sista, östra, delen upp mot Renstiernas gata. Att låta denna del av Södermalm, med en av Stockholms mest magnifika utsikter, stå obebyggd är slöseri i ett Stockholm med svår bostadsbrist anser motionären. Området skulle kunna utvecklas och tillföra bostäder, lokaler, kultur och fler och större grönytor utan att omkringliggande bebyggelse störs.

Motionären föreslår kommunfullmäktige att besluta att berörda förvaltningar ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur den östra delen av Katarinavägen kan utvecklas till en trygg och attraktiv plats att bo och verka på.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att målgruppen för studentbostäder inom de kommunala bostadsbolagen utökas till att även omfatta yrkesstudenter inom kommunal vuxenutbildning.

I motionen framför Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) att mottagandet av nyanlända till Stockholms stad inte har stått i proportion till vad kommunen mäktar med att ta hand om.

Motionärerna framhåller att storleken på invandringen är en följd av riksdagens beslut, men att det är Sveriges kommuner som i många avseenden har fått axla bördan när det gäller konsekvenserna av den förda politiken.

I lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) framgår anvisningar om att ta emot en nyanländ för bosättning i kommuner. Från och med 1 mars 2016 är det en skyldighet för en kommun att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen.

Motionärerna menar att bosättningslagen går emot det kommunala självstyret i vilken det framgår att kommunerna ska sköta lokala angelägenheter av allmänt intresse. I motionen föreslås kommunfullmäktige därför besluta att Stockholms stad ska hänvisa till det kommunala självstyret för att inte tvingas ta emot fler nyanlända i rådande situation.

Emilia Bjuggren och Ulf Walther (båda S) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om att göra det lättare att återvinna. Motionärerna föreslår att staden tar fram en strategi med konkreta åtgärder för att öka återvinningsgraden i Stockholm. De föreslår även att kommunfullmäktige ska ge Stockholm Vatten och Avfall AB ett särskilt ägardirektiv som syftar till att öka öppethållandet vid stadens återvinningscentraler till klockan 07-21 på vardagar. Till sist föreslås även att miljö- och hälsoskyddsnämnden ges i uppdrag att samla avfallsbranschen samt andra relevanta aktörer för att förbättra tillgängligheten vid stadens återvinningscentraler.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det behövs omfattande och genomgripande åtgärder på flera nivåer för att på allvar komma till rätta med trångboddheten, särskilt den extrema trångboddheten. I motionen föreslås därför att Stockholms stad på ett aktivt och strukturerat sätt ska använda de bostadspolitiska verktyg staden förfogar över, främst de kommunala bostadsbolagen och det kommunala planmonopolet, för att sätta fart på arbetet med att minska trångboddheten och som delmål helt få bort den extrema trångboddheten.

I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom m.fl. (alla V) framförs att i Stockholms stad befinner sig hundratals hemlösa EU- och tredjelandsmedborgare, varav en del är romer. Motionärerna menar att situationen för dessa människor länge har varit ohållbar och snabbt måste förbättras.

Det är mot denna bakgrund motionärerna yrkar att staden skyndsamt ska ordna en legal boplats i samverkan med civilsamhället där personer får bo med tillgång till toalett, vatten, el, sanitet, sophämtning m.m. Platsen ska besökas av stadens EU-team för uppsökande arbete och länkning och särskilda insatser mot kvinnor ska göras.

Motionärerna yrkar också att staden skriver om de avtal om idéburna-offentliga partnerskap (IOP) som idag finns med civilsamhället till att rikta dessa mot dagverksamheter med sysselsättning och stöd att komma ur fattigdom.

Emilia Bjuggren (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om stockholmarnas deltagande i klimatomställningen. I motionen framförs att stadens Miljöprogram 2020-2023 och Klimathandlingsplan 2020-2023 bör kompletteras med skrivningar om stockholmarnas deltagande i klimatomställningen. I motionen föreslås bland annat att staden bör sprida goda exempel på klimatomställning, instifta ett pris för lokala initiativ och att miljöförvaltningens informationsarbete med projektet klimatsmarta stockholmare utökas.

Alexandra Mattson Åkerström och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Motionärerna föreslår fyra åtgärder för att staden ska uppnå det åttonde målet i stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning som rör ”rätten att delta i demokratin” på samma villkor som andra.

I motionen föreslås att:

Att stadens funktionshinderråd byter namn till funktionsrättsråd.

Att Stadshusets rådssal tillgängliggörs fysiskt med höj-/sänkbara talarstolar, ramp till talarstol med mera.

Att staden gör en översyn för att säkerställa hur vi på bästa sätt kan tillgängliggöra alla nämnder, bolag och fullmäktiges handlingar för alla.

Att föreningar från funkrörelsen som utser representanter i råden tilldelas medel att genomföra rekryteringsinsatser i olika stadsdelar för att bredda deltagandet i funktionshinderråden oavsett bakgrund.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att det är viktigt att den kultur som staden premierar genom kulturstöd är konstruktiv och positiv för samhället i stort samt inkluderande och främjande för samhällsgemenskapen. Motionärerna anser att Sveriges och Stockholms historia samt kulturellt svenska fenomen är en bra utgångspunkt för detta. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att berörda parter ges i uppdrag att utreda hur svensk kultur kan prioriteras vid ansökning av kulturstöd.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Motionären reser frågeställningar kring hur staden mäter och följer uppmålen avseende .verksamhetens kvalitet, bland annat inom äldreomsorgen. Detta menar motionären har aktualiserats i och med pandemin.

Därför föreslås i motionen att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utvärdera stadens system för ledning och styrning och återkomma med förslag till förändringar av detta i syfte att mäta och följa upp kvaliteten på verksamheterna och den nytta de ger invånarna i Stockholms stad.

Alexander Ojanne och Karin Lekberg (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad ger berörd förvaltning i uppdrag att påbörja arbetet med att anlägga konstgräs på Sköndals Bollplan samt att utreda alternativen för att lägga frysrör på planen eller hitta annan plats för skridskoåkning. Motionärerna anger att platsen dessvärre blivit mindre använd sett till sitt ändamål och utnyttjas allt mer som parkeringsplats istället för fotbollsplan. En upprustning av Sköndals BP skulle både kunna nyttjas av föreningslivet och vara en samlingsplats för spontanidrott utanför bokningsbara tider.

Utöver detta vill motionärerna även säkerställa möjligheten till skridskoåkning. Antingen genom att hitta en yta i närområdet för spolning när klimatet tillåter eller lägga frysrör under fotbollsplanen för att skridskoåkning ska vara möjligt även under en mild vinter.

Bengt Herke m.fl. (-) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls den allvarliga situation som råder i utsatta områden och att det finns stora förbättringsmöjligheter i arbetssätt och samverkansformer för att vända utvecklingen. Motionärerna lyfter fram att det bör inrättas lokala myndighetsgemensamma aktionsgrupper i de utsatta områdena där staden ska samverka med en rad nationella myndigheter. I motionen yrkas att kommunstyrelsen tar erforderliga kontakter med berörda statliga myndigheter för att inrätta myndighetsgemensamma aktionsgrupper; samt att kommunstyrelsen tar erforderlig kontakt med Polisen för att stärka den polisiära förmågan i stadens särskilt utsatta områden.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Gubbängsfältet idag är en mycket stor och nästan obebyggd yta på en central plats med bra infrastruktur och att Stockholm lider av en svår bostadsbrist varför det är av stor vikt att antalet bostäder ökar. En exploatering på Gubbängsfältet kan förutom att tillgängliggöra fler bostäder även bidra till omkringliggande områdens attraktivitet genom att även tillföra parker, torg, handel, nöjesanläggningar och annan service. Berörda förvaltningar föreslås ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur Gubbängsfältet kan exploateras för att tillföra mer bostäder.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att alla fastigheter i stadens ägo ansluts till en gemensam driftcentral efter den modell som Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) driver i egen regi. Genom att koppla upp alla sina skolor och merparten av förskolorna till en driftcentral som i realtid övervakar och styr fastigheterna har SISAB kunnat minska energianvändningen och transporterna. Satsningen har enligt motionärerna varit både ekonomiskt och klimatmässigt framgångsrik.

Den erfarenhet och de kunskaper som SISAB har byggt upp bör enligt motionärerna utnyttjas genom en investering i en gemensam driftcentral för stadens fastighetsägande bolag, förvaltningar och stiftelser. En sådan bedöms i motionen kosta omkring en miljard kronor, vilket skulle tjänas in på cirka fem till sex år.

Tina Kratz m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige gällande förskolans barngrupper. I motionen lyfts förskolepersonalens möjlighet till kompetensutveckling och goda arbetsvillkor som grunden för en likvärdig och kompensatoriskt förskola. Vidare föreslås nio åtgärder som motionärerna anser är nödvändiga för att nå löftena om minskade barngrupper, målen i läroplanen för förskolan (Lpfö18) och målet om förbättrad arbetsmiljö i förskolan. Motionärerna föreslår nio åtgärder för att nå minskade barngrupper, målen i läroplanen för förskolan och målet om förbättrad arbetsmiljö i förskolan. De yrkar att:

- fasta vikarier anställs eller vikariepooler upprättas lokalt, antingen på enheten eller stadsdelsnivå

- en handlingsplan för att stärka kvaliteten upprättas med fokus på att minska variationen i kvalitet mellan förskolor

- en satsning görs på validering av förskolans personal

- åtgärder görs och resurser tillförs för att minska barngruppernas storlek med max 12 barn i grupper 1-3 år och 16 barn i grupper 4-5 år

- säkerställa en likvärdig förskola som är trygg, säker och håller hög kvalitet

- definitionerna för personaltäthet och barngrupperna ses över, så att det blir enhetligt över hela staden och en likvärdighet kan säkerställas

- en tidsplan för att fasa ut AVA-anställningarna upprättas

- andelen personal med specialkompetens inom området barn med särskilda behov utökas

- genomföra en större kompetensutvecklingsinsats om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för förskolans personal

Anna Rantala Bonnier och Sissela Nordling Blanco (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att utbildningsnämnden i Stockholms stad ska tillse att alla Stockholms skolor får i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Motionärerna beskriver att den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck lever ofta med starka begräsningar. Många av de som utsätts är flickor och kvinnor, men även hbtq-personer av alla kön samt pojkar som inte vill utöva kontroll över sina systrar eller som på annat sätt bryter mot familjens normer och regler. Skolan har en unik position där skolpersonal på daglig basis möter barn och unga. Detta menar motionärerna ger möjligheten att se och fånga upp de elever som lever med hot och våld och se till att de får hjälp.

Motionärerna framför att i den revisionsrapport som gjorts konstateras att Stockholms skolor behöver ytterligare stöd i att arbeta mot hedersrelaterat våld för att veta vad de bör göra när de upptäcker att en elev är utsatt.

Motionärerna föreslår att utbildningsnämnden i Stockholms stad tillser att alla Stockholms skolor får i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår de att Stockholms stad alltid har den svenska flaggan hissad på Stadshusets tomtmark.

Tina Kratz m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att staden behöver arbeta mer strategiskt med frågan om barns utrymme i den växande staden, särskilt hur mycket mark som avsätts för förskolors gårdar och vilka åtgärder som behövs i närområden där de redan befintliga förskolegårdarna är för små. Motionärerna föreslår ett antal åtgärder som de anser möjliggör ett strategiskt arbete för att tillvarata och utveckla barns utemiljöer i en stad som förtätas:

Markanvisningarna ska fortsättningsvis ange friytan per barn samt de kompletteringsinvesteringar som krävs för att barns utemiljöer ska vara goda.

Riktlinjer för lekvärdesfaktorer tas fram utifrån aspekter som omväxlande vegetation, topografi, lekutrustning, underlagets kvalitet och närhet till bra grönområden.

För nya förskolor ska det finnas större möjligheter att påverka gårdarnas storlek och utformning.

Att barnkonsekvensanalyser görs i varje bygglovs- och exploateringsärende gällande förskolornas gårdar.

Sara Stenudd (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att 10 000 stockholmare står i kö för att få tillgång till en odlingslott och att det finns många positiva effekter av denna fritidssysselsättning. Motionären anser vidare att den styrande majoriteten inte gjort några direkta initiativ för att tillgodose detta. I motionen yrkas att:

Staden skyndsamt tar fram nya potentiella områden där det går att anlägga nya koloniträdgårdar/lotter.

Att staden ombesörjer att det i anslutning till befintliga koloniträdgårdar/lotter finns tillgängliga toaletter.

Att staden tar ett samlat grepp över vad som gäller för de olika upplåtelseformerna samt ge förslag på förbättringar.

Clara Lindblom och Tina Kratz (båda V) har i en motion i kommunfullmäktige tagit upp frågan om minskning av allmän visstidsanställning (AVA) i förskola och skola. I motionen framförs att en minskning av allmänna visstidsanställningar, och därmed en ökning av tillsvidareanställningar, för yrkesgrupperna i förskolan är viktigt för att för att förbättra arbetssituationen för de anställda. Vidare lyfts att minskningen av allmänna visstidsanställningar skulle kunna öka kontinuiteten i arbete med barn i behov av särskilt stöd samt underlätta kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Handlingsplanen för förbättrad arbetssituation för barnskötare och förskollärare presenterades 2019 i vilken ett antal åtgärder presenterades. Motionärerna menar att dessa åtgärdsförslag nu bör kopplas samman med arbetet för trygga anställningar. Motionen avslutas med tre förslag på åtgärder:


Kommunstyrelsen får i uppdrag att initiera en partsgemensam överenskommelse för att minimera AVA, med prioritet av barnskötare och elevassistenter i förskola och skola.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillse att nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser för såväl chefer som barnskötare och elevassistenter som arbetar med barn i behov av särskilt stöd finns tillgängliga.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att därutöver vidta lämpliga åtgärder för att tydligt minska AVA i alla verksamheter där anställningsformen förekommer, exempelvis i kultursektorn.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det är viktigt att svensk språkhistoria tillgängliggörs för allmänheten på ett sådant sätt att information är pedagogisk och gynnsam för Stockholms besöksnäring. Motionärerna anför att inrättandet av ett museum för svensk språkhistoria skulle innebära att ny kulturell attraktion tillförs Stockholms stad som skulle locka både stockholmare och besökare. Det skulle innebära ett nytt forum för språkhistorisk diskussion samt generera inkomster till staden. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att berörda nämnder ges i uppdrag att utreda kostnaderna samt det praktiska genomförandet avseende inrättandet av ett svenskt språkhistoriskt museum i Stockholms stad.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs ett behov av tydliga och transparenta rutiner för ersättningsinvesteringar för att såväl nämnder som allmänhet ska kunna följa, förstå och förutse processen när ianspråktagen idrottsmark ska ersättas med en ny anläggning på en annan plats.

Motionären föreslår att kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med fastighetsnämnden, exploateringsnämnden och idrottsnämnden se över gällande rutiner och tidsplaner för ersättningsinvesteringar vid ianspråktagande av idrottsmark samt att utarbeta rutiner för framtagande av risk- och indexpåslag i tidiga skeden av planeringen som tar ökad höjd för förändringar av tidsplanerna.

Karin Lekberg (S) har väckt en motion i fullmäktige om digitaliseringsgymnasium. I motionen framförs att Stockholm ligger i framkant när det kommer till digitalisering och att många företag inom tech och IT väljer att etablera sig här. Motionären lyfter fram att tech-branschen är stabil till skillnad från arbetsmarknaden i stort och att hela arbetsmarknaden genomgår ett skifte där digital kompetens blir allt mer viktig inom alla branscher. Motionären menar att om Stockholm ska kunna konkurrera med övriga aktörer så måste staden möta kommande behov. Enligt motionären skulle ett nytt digitaliseringsgymnasium möta både arbetsmarknadens samt elevernas behov och intressen. Det skulle också kunna bidra till att kanalisera ungas samhällsengagemang och locka både tjejer och killar till branschen. Motionären föreslår mot bakgrund av ovanstående att utbildningsnämnden ges i uppdrag att initiera arbetet med att utveckla ett digitaliseringsgymnasium i nära samverkan med branschen.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen redogörs för att Stockholms stad årligen fördelar skattemedel i form av kulturstöd. Motionärernas uppfattning är att det i vissa fall förekommit att organisationer/föreningar som tilldelats bidrag också brustit i redovisningen kring hur stödet har använts. Motionärerna menar att redovisningen av kulturstöd i dagsläget inte är tillräckligt omfattande för att upptäcka fusk och andra oegentligheter och vill därför se ett utökat redovisningskrav för att försvåra och förhindra missbruk av stöd man erhållit från staden. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att berörda parter utreder hur mer omfattande uppföljningar och redovisningskrav avseende kulturstödet kan införas.

Linnéa Vinge (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunstyrelsen ska besluta om att Stockholms stad ska utreda förutsättningarna för att tillgänglighetsanpassa promenadstigen runt sjön Judarn i Judarskogens naturreservat. Motionären menar att framkomligheten på promenadstigen runt sjön är begränsad vilket gör det svårt för personer med barnvagnar, rullatorer och rullstolar att ta sig fram. I motionen beskrivs att Judarskogen är ett kommunalt naturreservat beläget kring sjön Judarn inom Bromma stadsdelsnämndsområde. I reservatet finns gott om stigar och parkvägar och staden har iordningställt flera rastplatser och eldstäder. Runt sjön leder en två kilometer lång promenadstig som kantas av informationsskyltar om naturen och naturreservatets historia.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att de som jobbar för Stockholms stad eller utför välfärd i ett företag som jobbar på stadens uppdrag ska ha rätt till en trygg anställning och goda arbetsvillkor. Det leder till trygghet och frihet för stadens anställda, ökar attraktiviteten för välfärdsarbeten och underlättar för staden att rekrytera samt innebär att kvalitén och säkerheten stärks. Därför föreslår motionären följande.           

1.      Att kommunfullmäktige ger äldrenämnden i uppdrag att revideraförfrågningsunderlag för hemtjänst så att det åter ställs krav på såväl heltid som norm som att minska andelen timanställda eller anställda med andra osäkraanställningsformer och därigenom öka andelen fastanställda.

2.      Att Stockholm stad inför en målsättning om att minst 90 % av de anställda ska ha en fast tjänst enligt ovan.

3.      Att Stockholm stad inför motsvarande målsättning för heltidstjänster.

4.      Att kommunfullmäktige uttalar att staden i samband med upphandlingar ska tillämpakrav på särskilda avtalsvillkor avseende lön och pensionsrättigheter i nivå medkollektivavtal.

5.      Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att senast första september 2020 initiera en oberoende granskning för att analysera tillkortakommanden avseende tillgång till skyddsmaterial samt hur detta ska kunna undvikas framöver.

6.      Att ett Personal- och jämställdhetsutskott åter inrättas.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige som framför möjligheterna med elvägar för busstrafiken. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inleder ett samarbete med Region Stockholm om att inrätta ett försök med trådlösa elvägar för SL-bussar samt att staden tillsammans med Region Stockholm identifierar lämpliga busslinjer och vägsträckor där induktionsteknik ska installeras.

Torun Boucher och Tina Kratz (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anför att det inom Stockholms stad inte finns samma utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga som är teknikintresserade som för de som är intresserad av idrott eller kultur. Motionärerna vill därför att staden undersöker möjligheten att starta Komtek (kommunala teknik- och entreprenörsskolan) i Stockholms stad, liksom att staden utreder den organisatoriska placeringen samt ger en eller flera stadsdelar i uppdrag att starta en pilot. I motionen yrkas att:

uppdra åt utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen att undersöka möjligheterna att starta Komtek i Stockholms stad samt att utreda den organisatoriska placeringen i staden.

kommunstyrelsen ska återkomma senast i budget för 2021 med ett uppdrag att starta en pilotverksamhet i en eller flera stadsdelar under 2021.

Arvid Vikman (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att Stockholms stad bör ta fram en modell för gröna parkeringsköp, inrätta en mobilitetsfond samt inrätta en resurs som arbetar med mobilitetsfrågor gentemot fastighetsägare och parkeringsaktörer.

I motionen till kommunfullmäktige av Tina Kratz (V) framförs att stadens barngrupper är för stora och att stadens statistik och underlag behöver ses över, då motionären anser att befintlig statistik ger en skev bild av förskolans verklighet. I motionen föreslås också att stadens definitioner av exempelvis barngrupp bör vara desamma över hela staden, och förslagsvis likna Skolverkets definitioner. Motionären beskriver att arbetsmiljön i förskolan har blivit alltmer stressig för medarbetare och barn, vilket enligt motionärerna beror på alltför stora barngrupper. Vidare beskrivs att medarbetarna inte hinner genomföra undervisningen och ge det enskilda barnet tillräcklig uppmärksamhet och stöd i enlighet med läroplansuppdraget. I motionen lyfts även att politiken inte får rätt bild av arbetsmiljön då indikatorn som mäter barngruppernas storlek inte ger en rättvis bild av verkligheten. Mot ovanstående bakgrund föreslås följande förslag på åtgärder:

Att kommunfullmäktiges mål för barngruppernas storlek ska vara ett genomsnittstal för läsåret och bygga på statistik insamlad varje månad, möjligen med undantag för juli

Utreda andra sätt att mäta förskolornas barngruppsstorlek för att hitta den som kommer närmast verkligheten

Att upprätta en plan för hur stadens förskolor ska närma sig Skolver-kets riktmärke för barngruppers storlek

Att kommunfullmäktiges mål för personaltäthet ska vara ett

genomsnittstal för läsåret och bygga på statistik insamlad varje månad, möjligen med undantag för juli

Att utreda om möjligheten att ta fram en indikator som även inklude-rar barnens vistelsetid i relation till personaltätheten

Att det förtydligas vilka som ingår i indikatorn för personaltäthet

Att införa en indikator för utbildade barnskötare

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det råder akut brist på studentbostäder i Stockholm. Motionären menar på att möjligheten till bostäder för lärare och studenter är en grundförutsättning för att Stockholm ska kunna behålla en ledande position när det kommer till forskning och utbildning i Sverige. I motionen pekas parkeringsplatserna öster om Norrtäljevägen, i anslutning till Stockholms universitet, ut som möjlig yta för exploatering med studentbostäder, lokaler och näringsverksamheter. Bebyggelsen föreslås ske genom tillfälliga och snabbt uppbyggda modulhus.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utreda stadens kostnader för tolkar. Motionärerna menar att användningen av tolktjänster innebär en stor kostnad för stockholmarna och att det finns ett behov att utreda frågan eftersom kostnaderna för tolkar med största sannolikhet kommer fortsätta öka som en följd av rådande situation med ett ökat mottagande av nyanlända. Underlaget från en sådan utredning kan användas för att effektivisera stadens tolkverksamhet. Exempel på åtgärder som kan minska stadens kostnader är, enligt motionärerna, att anlita tolk via länk eller att staden anställer egna tolkar.

Lisa Palm, Anna Rantala Bonnier, Maria Jansson och Madeleine Kaharascho Fridh (alla Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska ansluta sig till ICAN Cities Appeal till stöd för FN:s konvention om kärnvapenförbud. ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear weapons) samlar organisationer över hela världen till stöd för avskaffandet av kärnvapen och har även formulerat en uppmaning som enskilda städer kan skriva på för att visa hur viktigt det är att förbjuda kärnvapen.

Tobias Johansson, Alexandra Mattsson Åkerström och Hassan Jama (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige inför en kostnadsfri simskola för alla sexåringar i staden.

I motionen konstateras att simkunnigheten i Stockholm överlag är god men att det skiljer sig mellan olika delar av staden och att skillnaderna är kopplade till socioekonomiska livsvillkor. I motionen framhålls att simkunnighet är en livsviktig kunskap som räddar liv, men att alla barn inte har möjligheten att lära sig simma.

Maria Mustonen och Sara Stenudd (båda V) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om inrättande av återbruksgallerior. I motionen framförs att det behövs fler styrmedel som bryter trenden med ökad materialanvändning och som skapar möjligheter till ökat återbruk. Motionärerna anser att ett bra sätt att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändningen är modellen med återbruksgallerior som Eskilstuna kommun har introducerat.

Motionärerna föreslår att Stockholm Vatten och Avfall AB och arbetsmarknadsnämnden i samarbete med andra relevanta nämnder ska utreda hur kommunala återbruksgallerior kan implementeras i Stockholm, att utreda hur byggvaror och annat relevant verksamhetsavfall kan inkluderas i konceptet samt att göra en utvärdering av Pop Up-återbruksverksamheten.

Motionärerna föreslår även att exploateringsnämnden tillsammans med stadsbyggnadsnämnden ska utreda var en pilotanläggning kan lokaliseras.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige där flera åtgärder för en stärkt beredskap föreslås. Förslagen spänner över en bredd av frågeställningar som till exempel en säkrad tillgång på skyddsutrustning, definiera egen rådighet och kompetensbehov i stadens verksamheter, erbjuda fasta tjänster för de som jobbar inom välfärd, plan för att rusta nödvändig samhällsinfrastruktur såsom till exempel skyddsrum, brandstationer samt skydd mot klimatrelaterade utmaningar, utveckla förutsättningar för kriskommunikation, att återuppta den sociala hållbarhetskommissionens arbete samt att inte sälja ut hyresrätter.

Alexander Ojanne (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

I motionen redogörs att flera fotbollsplaner under de närmaste åren kommer att försvinna inom en radie av en kilometer från Högdalens centrum utan att några ersättningsytor presenterats. Istället för att möta det ökade behovet av antalet spelplaner i området anför motionären att runt hälften av dessa planer istället försvinner, vilket medför att föreningar har problem att boka träningstider och att spontanidrott försvåras då beläggningen på de planer som är kvar blir mycket hög. Bandhagens BP, som kommer att användas som mark för paviljong till Bandhagens skola för att öka antalet elevplatser, var vidare den enda ytan i området som vintertid spolades för skridskoåkning. Motionären föreslår att minst en ny fotbollsplan projekteras inom området och ska stå färdig innan Bandhagens skola byggs ut samt att Högdalen BP beläggs med konstgräs och en kylanläggning.

Alexandra Mattson Åkerström och Sara Stenudd (båda V) har i en motion till kommunfullmäktige lagt fram förslag på ökad tillgänglighetsanpassning av stadens lokaler och verksamheter. Motionärerna anser att Stockholms stad har mycket kvar att göra innan staden blir tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga. De bedömer därför att det finns behov att genomföra en mängd åtgärder för att öka tillgängligheten i staden.

Motionärerna föreslår att staden inrättar en tillgänglighetskommission med tillhörande investeringsfond som leder stadens arbete med att säkerställa tillgängligheten. Kommissionen föreslås ha en liknande struktur som trygghetskommissionen för att kunna agera snabbt mot lättare avhjälpta hinder. Kommissionen föreslås vara knuten till funktionshinderombudsmannen och kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor med representanter från funktionshindersorganisationer. Som en del i detta föreslår motionärerna även att staden ska anställa en tillgänglighetsstrateg som leder arbetet.

Motionärerna föreslår att tillgänglighetskommissionen ska tillsammans med berörda nämnder ta fram riktlinjer för en analys gällande tillgänglighetsanpassningen för stadsplanering och utformning av offentliga platser och byggnader så att det som byggs ska ha en så kallad universell utformning.

Motionen framhåller att det i dagsläget kan vara svårt för invånare att veta hur och på vilket sätt som en lokal är tillgänglig eller inte. Motionärerna förslår därför att staden tar fram en tillgänglighetscertifiering för tillgängliga lokaler. Tillgänglighetscertifieringen föreslås i första hand vara för stadens lokaler och lokaler där staden bedriver verksamhet, men även andra fastighetsägare ska kunna få tillgänglighetscertifieringen om de uppfyller kraven.

Motionärerna anser att information om tillgängligheten ska finnas på stadens webbplats och kan med fördel även visas genom att skapa en synlig märkning som en symbol för att visa att lokalen är certifierad. Motionärerna lyfter fram att en stor del av informationen om staden för invånare nås via stadens webbsida, därför är det viktigt att denna är tillgänglig och användarvänlig för alla.

Motionärerna yrkar följande:

Inrätta en Tillgänglighetskommission med tillhörande investeringsfond

Tillsätta en central tillgänglighetsstrateg

Kommunstyrelsen och ansvariga nämnder och bolag ska intensifiera arbetet med att ta fram aktiviteter för alla nämnder och bolag för att uppnå målen i delaktighetsprogrammet

Staden ska upphandla insiktsutbildningar gällande funktionshinder som alla bolag och nämnder kan använda sig av

Ta fram riktlinjer för ”funkisanalys” för stadsplanering

Ta fram en tillgänglighetscertifiering med tillhörande ”funkisflagga” för lokaler

Säkerställa att all stadens information är tillgänglig på flera olika sätt för att vara tillgänglig för alla.

Alexandra Mattsson Åkerström (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att sexualbrott är ett ökande problem i samhället och ett stort hot mot flickors och kvinnors hälsa och utveckling. Motionären yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad gör en översyn av hur staden idag möter unga förövare av sexualbrott och våldsbrott i nära relation och vilka insatser som erbjuds med fokus på förövare. Vidare yrkar motionären att Stockholms stad tillsätter en anonym stödlinje och att staden anordnar föräldraskapsutbildningar med tema säker internetanvändning för föräldrar.

I en motion till kommunfullmäktige av Peter Wallmark (SD) beskrivs att Stockholms stad i flera decennier har bedrivit ett dyrt och omfattande brottspreventivt arbete för att förhindra att fler personer dras in i kriminalitet. Motionären anser att utvecklingen förefaller gå i motsatt riktning och att brottsligheten blir grövre och kriminaliteten sjunker ner i åldrarna. Motionären ser det som nödvändigt att utvärdera det brottspreventiva arbetet som har bedrivits, och idag bedrivs av Stockholms stad, för att se vilka lösningar som varit effektiva och vilka som varit det motsatta. Genom att utvärdera vad som fungerar kan Stockholms stad vidta åtgärder som förbättrar situationen.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inte ska ge försörjningsstöd eller andra förmåner till personer som vistas i Sverige illegalt. Motionärerna anser även att Stockholms stad ska ställa sig bakom en policy där insatser som kan anses ge incitament som stöder skapandet av parallellsamhällen genom att ge illegala invandrare sociala förmåner, ekonomiskt stöd eller boendealternativ ska upphöra. Motionärerna anser att det stöd som ska kunna erbjudas dessa individer endast bör omfatta akut sjukvård och ekonomiskt stöd till hemresa.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Emilia Bjuggren (S) att Stockholms stad ska ansluta sig till initiativet Glokala Sverige vid nästa ansökningstillfälle. Motionären menar att ett deltagande i Glokala Sverige kan bidra i arbetet för att Stockholms stad ska uppnå målen inom Agenda 2030. Genom ökat stöd till stadens medarbetare och ökad möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra kommuner skapas mervärde genom projektet.

Anna Rantala Bonnier (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att kommunfullmäktige bör besluta om att införa långsiktiga boendelösningar för utsatta EU-medborgare i linje med redan framtagna lösningar i andra kommuner samt att staden ska erbjuda skolgång i stadens skolor för de barn till EU-medborgare som vistas här under längre perioder.

Motionären beskriver att andra kommuner har infört längre möjligheter till vandrarhemsboende samt uppställningsplatser för husvagnar för att nämna några exempel. I arbetet med utsatta EU-medborgare redovisar ett antal frivilligorganisationer att man i det uppsökande arbetet påträffat ett tjugotal barn under 18 år. Detta är barn som kan vistas i Stockholm under en längre tid. Genom att erbjuda mer långsiktiga boendeplatser samt skolgång skulle staden, enligt motionären, kunna försäkra dessa barn en tryggare tillvaro och möjliggöra för dem att känna sig mer delaktiga i det samhälle de vistas i. När staden inte erbjuder skolgång till utsatta EU-medborgares barn bryter staden mot barnkonventionens bestämmelser om alla barns rätt till utbildning och inte minst om rätten till utveckling. Utbildning främjar utveckling och lärande och är en förutsättning för att skapa mening i vardagen. I ett längre perspektiv bidrar utbildning till att stärka minderåriga EU-medborgares livschanser.

Motionären framför att det är självklart att Stockholm ska stå upp för och säkerställa efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna där rätten till bostad och skolgång är grundläggande.

Torun Boucher (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att elskåp ofta misspryds av klotter och skadegörelse som varje år kostar staden stora summor samt att forskning visar att om stadsmiljön är inbjudande och trivsam så ökar tryggheten och skadegörelse minskar. Motionären anser därför att kulturnämnden i samarbete med Stockholm Exergi AB bör få i uppdrag att initiera och ansvara för ett initiativ i likhet med tävlingen ”Konst på elskåp” som anordnades av Fortum i Stockholms stad år 2010.

Motionären föreslår att kulturnämnden initierar och ansvarar för någon form av fortsättning på initiativet i samarbete med Stockholm Exergi AB samt att initiativet skulle vara en del av Stockholms stads trygghetssatsning då det kan engagera och involvera många människor på ett positivt sätt samtidigt som det kan bidra till en mer inbjudande stadsmiljö. Motionären yrkar därför att kulturnämnden får i uppdrag att utreda hur ett sådant arrangemang skulle kunna genomföras.

Maria Mustonen (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om utbyggnaden av laddplatser. Motionären föreslår att staden utreder hur laddinfrastruktur för elfordon kan byggas utanför tomtmark samt tar fram en handlingsplan för att bygga ut laddinfrastrukturen så att den blir tillgänglig i hela kommunen.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska ta fram nya riktlinjer för klimatinvesteringar som beaktar investeringens marginalnytta ur ett livscykelperspektiv.

Motionären anför att en betydande andel av de klimatrelaterade investeringarna inte uppbär den klimatnytta per krona som kan förväntas av en effektiv klimatsatsning och att investeringar i energisnåla lampor är exempel på en ineffektiv klimatåtgärd.

Vidare föreslår motionären att riktlinjerna för klimatinvesteringarna ska ange ett minsta tillåtet gränsvärde för klimatnytta per krona.

Motionären vill ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över regelverket för att säkerställa att alla medarbetare får reella möjligheter att använda friskvårdstimmen under sin arbetstid, till exempel genom att sänka heltidsmåttet med en timme per vecka eller schemalägga friskvårdstimmen.

I motionen framförs att det finns stora skillnader i möjligheterna att utnyttja de friskvårdsförmåner som erbjuds i förvaltningar och bolag. Inte minst gäller det den så kallade friskvårdstimmen som erbjuds av vissa förvaltningar och bolag. Motionären hänvisar till att då stadens riktlinjer för uttag av friskvårdstimme omöjliggör uttag i början och slutet av arbetsdagen, försvårar det för vissa yrkesgrupper att ta del av denna förmån. Motionären vill därför ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över regelverket eller på annat sätt säkerställa att alla medarbetare får reella möjligheter att använda friskvårdstimmen under sin arbetstid.

Ulf Walther (S) anför i sin motion att kommunfullmäktige ska besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning säkerställa att Fryshuset får ett förlängt uppdrag i Östberga. Fryshuset har, genom ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, haft verksamhet i Östberga som, enligt motionären, har kompletterat fritidsgårdens verksamhet. Motionären menar att stadens samlade satsningar ihop med de boendes engagemang har lyft stadsdelen, men att det är för tidigt att ta bort Fryshusets verksamhet från Östberga då det fortfarande finns problem med att unga rekryteras till kriminalitet.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige. Motionären yrkar på att den centrala krisledningen behöver förbättras utifrån de lärdomar som kan dras av hanteringen av terrordådet på Drottninggatan. Motionens yrkanden lyder:

Finansborgarrådet ges i uppdrag att återkommande initiera krisledningsövningar med krisledningsnämnden för att stärka stadens förmåga i händelse av kris.

Kommunstyrelsen redovisar de insatser som redan vidtagits, samt de som planeras, för en bättre fungerande kriskommunikation.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera insatser för att en frivillig resursgrupp tillskapas i Stockholm.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med förslag till förstärkta investeringar i brandförsvar och skyddsrum i enlighet med ovanstående.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framför att Snösätra industriområde är ett nedgånget område och att området ligger relativt isolerat från övrig bostadsbebyggelse i en vacker skogsmiljö. I motionen framförs att det finns ett behov av att planera större och mer sammanhållna stadsdelar på obebyggd mark. Motionären föreslår att beslutet om inrättande av naturreservat på den södra delen av industriområdet samt inriktningen att utreda förutsättningar för en kulturpark i den norra delen upphävs. Istället föreslås i motionen att området markanvisas och planeras för bostäder.

Torun Boucher (V) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att staden ska utreda Kulturskolans ansökningssystem i syfte att ta fram ett förfarande som inte utgör ett hinder för de prioriterade grupperna. Motionären anför att det nuvarande ansökningssystemet inte visar hur stor efterfrågan det är på Kulturskolans kurser. Därutöver anförs att nuvarande system riskerar att förstärka klyftor, eftersom systemet gynnar den som har möjlighet att kunna bevaka erbjudanden digitalt, dagtid på vardagar.

Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunstyrelsen ska ta fram en årlig rapport och uppföljning av stadens miljöprogram och klimatstrategi. Av motionen framgår att staden har två styrdokument i miljöarbetet, Stockholms stads miljöprogram 2016-2019 och Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040. Motionären menar att uppföljningen av dessa program är viktigt för att veta om staden är på rätt väg i klimatarbetet samt om extra insatser behöver sättas in.

Motionären anser att stadsledningskontoret idag följer upp miljöprogrammet årligen och klimatstrategin följs löpande, men att ingen formell rapportering görs samt att ingen samlad uppföljning av programmen har presenterats.

Torun Boucher (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären ger en beskrivning av Kulturskolans lokalutveckling och tidigare vägval och anför vikten av att Kulturskolan ska ha ändamålsenliga lokaler och en långsiktig strategi för placeringen av dessa. Vidare anförs att en rimlig målsättning är att ha en destinerad kulturskolelokal i varje stadsdel.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären att kulturnämnden får i uppdrag att ta fram en långsiktig lokalstrategi som ska syfta till att utveckla och stärka Kulturskolan i alla stadsdelar i hela Stockholms stad.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att exploateringsnämnden ges i uppdrag att löpande sammanställa en förteckning över inkomna markanvisningsansökningar. Förteckningen skulle bland annat innehålla en beskrivning av ansökan, en redovisning av hur ansökan hittills hanterats och i förekommande fall en redovisning av motiv för avslag. Förslaget syftar till att bidra till att effektivisera processen och ge vägledning till aktörer som har för avsikt att inkomma med ansökningar.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att ett kulturbidrag införs för att täcka merkostnaden för att återställa förvanskade fasader eller renovera originalfasader. Motionen föreslår även att fastighetsägare ska informeras om kulturbidraget och att de ges möjlighet till rådgivning i samband med att de söker bygglov. Syftet med bidraget är att uppmuntra fastighetsägare att välja att återställa eller renovera förvanskade fasader.

Karin Lekberg (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga i Stockholm. Det framgår enligt motionären av en rapport från Socialstyrelsen samt av stockholmsenkäten. Därutöver visar stockholmsenkäten att det finns skillnader i psykisk ohälsa mellan skolor i Stockholm. Motionären konstaterar att utvecklingen måste tas på allvar och att förskolan, tillsammans med BVC och skolans elevhälsa spelar en avgörande roll för att kunna upptäcka och stödja unga som mår dåligt. Mot denna bakgrund föreslås det i motionen att befintliga screeningprogram inom elevhälsan och BVC ska kompletteras med barn och ungas psykiska hälsa.

Peter Wallmark och Linnea Vinge (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att stadens styrande majoritet ofta framhåller kommunala fritidsgårdar som en förebyggande åtgärd för att unga dras in i kriminalitet, trots att det enligt motionärerna inte finns någonting som styrker det. Motionärerna menar att stockholmspolisen istället vittnar om hur fritidsgårdar används för droghandel och rekrytering av kriminella samt menar att kriminella erhåller anställningar på fritidsgårdarna, vilket de menar pekar mot allt annat än trygga och säkra miljöer för stadens ungdomar.

Motionärerna hänvisar till en kommunal utredning på 1970-talet som visar att besökare på fritidsgårdar registrerades för fler brott och vid fler tillfällen än övriga ungdomar. I en senare studie från Brottsförebyggande rådet har detta resultat, enligt motionärerna, bekräftats. Sverigedemokraterna föreslår en utredning av de kommunala fritidsgårdarna, likt den som gjordes på 1970-talet. Utredningen ska kartlägga om ungdomar som vistas på stadens fritidsgårdar i högre andel är kriminella än andra ungdomar eller inte. Den ska även granska huruvida personal på fritidsgårdarna förekommer i belastningsregistret eller inte. Syftet med en sådan utredning är att följa upp om fritidsgårdar verkligen kan anses förebygga att unga dras in i kriminalitet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna att

• en utredning av de kommunala fritidsgårdarna som kartlägger förekomsten av kriminalitet hos ungdomar och personal tillsätts

• denna redovisas för kommunfullmäktige

• utdrag ur belastningsregistret ska krävas vid anställning på stadens fritidsgårdar.

Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att majoriteten av de som arbetar inom Stockholms stad är kvinnor. Motionären framhåller att mensskydd är en nödvändighet för menstruerande och en angelägenhet även för den som inte har mens. Enligt motionen har inte alla möjlighet att gå ifrån arbetsplatsen för att besöka en affär och provisoriskt skydd är varken tryggt eller bekvämt.

Enligt motionen är många av stadens verksamheter kvinnodominerade så en stor del av arbetslaget kommer att påverkas av en förbättrad tillgång till mensskydd.

Motionären anser att staden bör följa goda exempel till arbetsgivare som valt att tillhandahålla menskydd till sina anställda och framför att utöver att det är ett sätt att minska tabut kring menstruation så är det en viktig jämställdhetsåtgärd och arbetsmiljöfråga. Utifrån det föreslår motionären att staden inför gratis mensskydd på samtliga arbetsplatser.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att studieförbundet Ibn Rushd erhåller stöd från Stockholms stad samt att de genom åren har varit medialt uppmärksammat och kritiserat på såväl nationell som lokal nivå. Kritiken har bland annat rört kopplingar till det Muslimska brödraskapet samt de föreläsare som bjudits in. Av motionen framkommer vidare att kopplingen mellan Ibn Rushd och Muslimska brödraskapet fastslagits i flera rapporter och av flera forskare. Hässleholms kommun har nyligen beslutat att dra in det kommunala stödet till studieförbundet. En av Ibn Rushds medlemsorganisationer, Sveriges unga muslimer (SUM) har fått avslag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) på sin ansökan om statsbidrag, bland annat på grund av att organisationen inte verkar i enlighet med demokratins idéer. Motionären menar att det mot bakgrund av detta är svårförståeligt att staden fortsätter att betala ut bidrag till förbundet. Motionären föreslår därför kommunfullmäktige att besluta att kommunfullmäktige omedelbart omprövar beslutet i kulturnämnden av den 18 februari 2020 om att ge Ibn Rushd fortsatt stöd om 400 000 kr/år.