Möte 2020-09-28

I bihang nummer 2 för år 2020 redovisas årsredovisning och revisionsberättelser över 2019 års förvaltning av följande institutioner utanför den egentliga kommunalförvaltningen.



Stockholms kommuns arbetstagares understödsstiftelse

Handelshögskolan i Stockholm

Stiftelsen Hotellhem i Stockholm

Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell

Stiftelsen Strindbergsmuseet

Stiftelsen Tyrestaskogen

Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum



Det är kommunfullmäktige som fattar beslut i fråga om ansvarsfrihet, sedan kommunstyrelsen berett ärendet.

Revisionen har omfattat kalenderåret 2019. Revisionsberättelserna visar att de av fullmäktige utsedda revisorerna och i förekommande fall, av andra organ valda medrevisorer har tillstyrkt ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattat.

Exploateringsnämnden har beslutat om markanvisning och överenskommelse om exploatering inom del av Vasastaden 1:16, blivande kvarter Forskaren i Hagastaden, Vasastaden, med Vectura Forskaren AB samt framställt till kommunfullmäktige att godkänna överenskommelsen och att ge exploateringsnämnden rätt att träffa erforderliga avtal.

Exploateringsnämnden behandlade ärendet den 28 maj 2020 §15. Då försäljningsinkomsten överstiger 90 miljoner kronor, vilket är beloppsgränsen för när exploateringsnämnden på delegation från kommunfullmäktige får fatta beslut har nämnden hemställt ärendet till kommunfullmäktige för godkännande.

Kvarteret Forskaren om ca 25 000 m² är planlagt för kommersiella lokaler. I enlighet med gällande detaljplan ska byggnadens bottenvåning vara publik och/eller användas för butiker. Kvarteret ligger på södra delen av Hagaplan, ett blivande centralt torg i Hagastaden med mycket liv och rörelse. Den nya tunnelbanestationen i Hagastaden, på nya Arenastadslinjen, får en uppgång på norra delen av torget. Beräknad byggstart för kvarter Forskaren är hösten 2020 och inflyttning planeras till hösten 2024.

Köpeskillingen för kommersiella lokaler föreslås till 17 800 kronor per m2 ljus BTA, för publika lokaler i bottenvåning till 15 000 kronor per ljus m2 BTA och för eventuella mezzaninplan inom plan 1 och bottenvåningen 8 725 kr per m2 ljus BTA, allt i prisläge den 1 juni 2018. En beräknad värdegrundande area om 22 451 m2 kommersiella lokaler och 2 011 m2 publika lokaler i bottenvåning ger en preliminär försäljningsinkomst om 429 792 800 kronor i prisläge per den 1 juni 2018.

Projekt Östberga angränsar till stadsutvecklingsområdet Årstafältet och omfattar cirka 1000 nya bostäder, nya förskolor samt satsningar på parker, gator och andra allmänna platser. Viktiga mål för projektet är att stärka kopplingarna till omgivande stadsdelar, öka tryggheten i området och skapa ett större och mer varierat bostadsutbud. Föreslagen exploatering beräknas vara fullt utbyggt cirka år 2033 och motsvarar en befolkningsökning med cirka 40 procent. Genom ny bebyggelse, nya stråk och nya målpunkter ska Östberga vävas samman med framför allt Årstafältet och Liseberg.

Både planering och genomförande sker i nära samverkan med Årstafältsprojektet.

Programarbete för Östberga startade i slutet av år 2015 och uppdraget var att koppla samman stadsdelen med kringliggande områden och att utveckla stadsdelen till ett mer attraktivt område utifrån sina egna förutsättningar. Programmet godkändes av stadsbyggnadsnämnden i augusti 2019. Programmet redovisar en god tillgång till offentliga miljöer men att dessa upplevs som slitna, delvis identitetslösa, otrygga och att det saknas kopplingar till omkringliggande områden. Förutom att tillföra exploatering i form av bostäder syftade programmet till att lösa problematiken kring de offentliga miljöerna.

Under år 2015 startade Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Projekt Samverkan Östberga som syftade till att skapa ökad trygghet i området. En bättre samverkan mellan stadens förvaltningar eftersträvades och en utökad dialog med de boende genomfördes vid ett flertal tillfällen. Dialogerna visade att det fanns en upplevd otrygghet och ett stort behov av upprustning och ökad trivsel i de offentliga miljöerna.

I ett tidigt skede av programarbetet, under 2018, gjordes antaganden om att det skulle vara positivt för Östberga att tillföra hyresrätter, då utbudet bestod av övervägande delen bostadsrätter som tillkommit genom ombildningar. Andelen hyresrätter inom området uppgår idag till cirka 8 procent. De tidigare markanvisningarna motsvarar cirka 670 bostäder och ytterligare cirka 300 bostäder planeras markanvisas som bostadsrätt. En övervägande del av de tidigare genomförda markanvisningarna föreslås upplåtas med tomträtt och därmed som hyresbostäder, varför fördelningen i upplåtelseform för tillkommande bostäder totalt sett blir cirka 60 procent hyresrätter och 40 procent bostadsrätter.

Tre nya förskolor med totalt 16 avdelningar planeras i området.

Exploateringsnämnden har tagit fram ett tilläggsavtal till exploateringsavtal för bostäder inom Primus 1 med Oscar Properties Holding AB med flera. Exploateringsavtalet godkändes av kommunfullmäktige 2018 i samband med genomförandebeslut för projektet Primus på Lilla Essingen.

Enligt exploateringsavtalet är Oscar Properties Holding AB och Prim Holding AB solidariskt ansvariga för fullgörandet av samtliga åtaganden och förpliktelser i exploateringsavtalet. Enligt avtalet ansvarar staden för utbyggnad av större delen av blivande allmän platsmark, och ska som ersättning erhålla exploateringsbidrag från bolaget om 125 miljoner kronor i prisnivå oktober 2016.

Genomförandet av detaljplanen förutsätter att befintliga kontorsbyggnader inom Primus 1 rivs. Oscar Properties har meddelat svårigheter att genomföra exploateringen enligt avtal. Istället har bolaget presenterat ett förslag där befintliga kontorsbyggnader behålls men med ändrad användning. Enligt bolagets kan cirka 300 bostäder ändå byggas, liksom större delen av allmän platsmark.

Enligt tilläggsavtalet ska Oscar Properties ta fram och bekosta en konsekvensutredning för de delar av allmän platsmark som påverkas och visa att det är möjligt att göra de tekniska och formella förändringar som krävs när delar av de befintliga byggnaderna behålls. Utredningen ska redovisas för staden senast den 1 oktober 2020. Oscar Properties ska också visa att bolaget eller en extern part har finansiella resurser att genomföra det förändrade projektet. Enligt tilläggsavtalet skjuts också tidpunkten för villkor om rivning och till detta kopplade viten fram ett år, till 29 juni 2021.

Projektet Skattsedeln ingår i programmet för södra Hägerstensåsen, och avser genomförande av detaljplanen, del av Skattsedeln m.m. (Dnr. 2012-08651) som vann laga kraft 4 januari 2017.

I december 2015 godkände exploateringsnämnden genomförandet av exploateringen för projektet Skattsedeln omfattande investeringsutgifter på cirka 43 miljoner kronor. Överenskommelse om exploatering har träffats med HEFAB Fastighets AB och AB Familjebostäder som uppför 135 respektive 100 hyresrätter. Marken har upplåtits med tomträtt. Byggnation pågår och etappvis inflyttning planeras från sommaren 2020 till och med vintern 2021/2022.

Stadens investeringar avser förlängning av Valutavägen och upprustning av anslutningsstråk till tunnelbanan. Utgifterna avser främst markbeläggning på gata, plantering av grönytor, upprustning av gång- och cykelstråk.

Under genomförandet har de ekonomiska förutsättningarna för projektet förändrats. Projektet har pågått under lång tid, och försenats i flera steg. De främsta skälen till fördyringarna är förseningar, omprojekteringar och en mer kostsam schaktteknik än planerat.

De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas nu till cirka 64 miljoner kronor, varav drygt 41 miljoner kronor är redan nedlagda utgifter. Inkomsterna beräknas till cirka 6 miljoner kronor, vilket i huvudsak utgörs av ersättning för nyförläggning av ledningar.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett nettonuvärde om 0 miljoner kronor med tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Projektets täckningsgrad inklusive nedlagda nettoutgifter beräknas uppgå till 100 procent.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa Fastigheter) arbetar, utifrån sitt ägardirektiv om att avyttra ej strategiska fastigheter, med att identifiera ett antal fastigheter där bolaget inte ser behov av ett långsiktigt ägande.

Försäljning av fastigheter genom paketering i bolag är idag det dominerande tillvägagångsättet på marknaden då detta ger det bästa ekonomiska utfallet och gör det möjligt att säkerställa vissa avtalsmässiga villkor. Ofta sker paketering i nystartade bolag för att minska risk för köparen att hantera bolagsfrågor för tidigare verksamhet.

Micasa Fastigheter har i enlighet med tidigare beslut i kommunfullmäktige rätt att besluta om förvärv om fem dotterbolag, varav två redan förvärvats. Bakgrunden till kommunfullmäktiges beslut är att avyttring av fastigheter ofta sker i bolagsform genom så kallad paketering. I syfte att underlätta framtida fastighetsförsäljningar föreslås att Micasa Fastigheter får i uppdrag att, utöver de två bolag som tidigare förvärvats enligt beslut i kommunfullmäktige den 6 maj 2019, förvärva ytterligare bolag genom köp av så kallade lagerbolag, d.v.s. bolag som tidigare inte haft någon verksamhet.

För att möjliggöra ytterligare försäljningar föreslås de fyra bolagen förvärvas i form av ett dotterbolag, med därtill hörande tre dotterbolag, som alltså blir dotterdotterbolag till Micasa Fastigheter. På detta sätt samlas försäljningarna i ett dotterbolag. Micasa Fastigheter kommer med detta upplägg inte kunna påföras inkomstskatt vid eventuella reavinster, vilket ger bolaget ett bättre ekonomiskt utfall av försäljningarna.

I oktober 2019 tog Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s (Micasa Fastigheter) styrelse ett inriktningsbeslut att sälja tomträtten till fastigheten Sveaborg 6 i en bolagsförsäljning. Detta som ett led i bolagets uppdrag att avyttra fastigheter som inte bedöms av strategisk vikt eller nödvändiga för bolagets verksamhet.

Försäljning av fastigheter genom paketering i bolag är idag det dominerande tillvägagångsättet på marknaden då det ger det bästa ekonomiska utfallet och möjliggör att säkerställa vissa avtalsmässiga villkor.

Det överenskomna fastighetsvärdet uppgår till 245,5 mnkr för samtliga aktier i Goldcup 25702 AB u.ä.t Sveaborg 6 i Stockholm AB.

Micasa Fastigheter kommer innan överlåtelsen av aktierna att sälja Sveaborg till det nya dotterbolaget i Micasa Fastigheter i Stockholm Holding AB . Därefter kommer det föreslagna holdingbolaget att sälja samtliga aktier i dotterbolaget Goldcup 25702 AB u.ä.t Sveaborg 6 i Stockholm AB till Landia AB:s dotterbolag Fastighets AB Konkret för det överenskomna fastighetsvärdet.

I beräkning av köpeskilling för aktierna görs avdrag för latent skatt, lösen av lån (motsvarande bokfört värde) och avdrag för stämpelskatt som betalas av säljaren. Detta resulterar i den preliminära köpeskillingen om 156 mnkr för aktierna, vilket även blir den resultatmässiga effekten av försäljningen.

AB Familjebostäder föreslår, som ett led i bolagets arbete att uppfylla stadens bostadsmål och dess ägardirektiv, att bygga bostäder samt en lokal för förskola i Sjöstadshöjden.

Stadsbyggnadsnämnden godkände i oktober 2019 en startpromemoria för detaljplanearbete i Sjöstadshöjden. I området planeras för totalt cirka 450 bostäder och mellan fyra och fem tusen nya kontorsarbetsplatser, samt förskola och ett hotell.

I detta projekt tillförs bostäder i ett område som har god tillgång till natur, service och kollektivtrafik.

Det aktuella beslutet omfattar cirka 80 bostäder samt tillhörande lokal för förskola. Bostäderna är fördelade på åtta tvåor, 24 treor samt åtta femrumslägenheter.

AB Svenska Bostäder föreslår, som ett led i bolagets arbete att uppfylla stadens bostadsmål och dess ägardirektiv, att bygga bostäder, förskolor samt lokaler i bottenvåningsplan på egen tomtmark i Akalla.

Projektet är en del av detaljplan Saima 1 med flera som syftar till att skapa 1400 nya bostäder i området, och att skapa en långsiktigt hållbar och attraktiv stadsmiljö där människor både vill bo och arbeta. Genom projektet tillförs cirka 380 nya hyresrätter samt två nya förskolor om vardera sex avdelningar med förskoleplatser för totalt cirka 200 barn. Mot Finlandsgatan skapas en stadsmässig fasad som samtidigt skärmar av trafikbullret och mot lokalgatorna i söder, Saimagatan respektive Kotkagatan.

All parkering sker inomhus i garage under gårdarna. Totalt skapas 187 parkeringsplatser, vilket ger ett parkeringstal om cirka 0,5 platser per bostad.

Detaljplanearbetet planeras starta i september 2020 och beräknas antas andra kvartalet 2022, för att senare vinna laga kraft med produktionsstart i projektet år 2023.

Total produktionsutgift beräknas till 1 141 mnkr. Med förväntade hyresnivåer och normala avkastningskrav för bostadsfastigheter i området uppnås ett positivt resultat.

Projekt depå i Högdalen är en del av utbyggnaden av den nya tunnelbanan. Depåprojektet innebär att befintlig Högdalsdepå kompletteras med utökad kapacitet. Dessa åtgärder genomförs inom befintligt depåområde. Nya anslutningsspår byggs ut vid Hökarängen mellan befintlig depå och grön linjes Farstagren. Det byggs också en ny uppställningshall under mark.

På statligt initiativ har Stockholmsöverenskommelsen förhandlats fram mellan staten, Region Stockholm, Stockholms stad och några andra kommuner. Parterna har kommit överens om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län.

Enligt det huvudavtal som tecknats mellan parterna så ansvarar Region Stockholm ensam för finansieringen av utbyggnad av depå, depåanslutning samt inköp av fordon. I genomförandeavtalet används principen att regionen svarar för de kostnader som genomförandet av depån medför. Kostnaderna avser permanent markanspråk som ersätts med ett försiktigt industrimarksvärde samt ersättning för skrymmande stag som lämnas kvar i stadens mark, där ersättning ska förhandlas i separata avtal.

I december 2016 tog kommunfullmäktige genomförandebeslut gällande en sorteringsanläggning som ska sortera ut matavfall i gröna påsar, samt lämpliga förpackningsfraktioner ur stockholmarnas restavfall, ska uppföras i Högdalen till en kostnad av 805 mnkr i 2016 års prisnivå.

Baserat på genomförda NIR-utredningar togs i september 2017 ett reviderat genomförandebeslut i SVOAs styrelse enligt projekt- och styrgruppens rekommendationer. I revideringen ändrades anläggningens sorteringsteknik till NIR-teknik och kostnaden för projektet justerades utifrån den nya tekniken från 805 mnkr till 898 mnkr (prisnivå september 2017) varav 21 mnkr av justering var prisjustering på grund av indexuppräkning. Det reviderade genomförandebeslutet togs ej vidare till kommunfullmäktige då revideringen bedömdes inrymmas inom styrelsens beslutsmandat enligt koncernens projektstyrningsmodell.

Projektets omfattning justerades till ett uppförande av en anläggning för sortering med NIR-teknik i kombination med omlastning av matavfall.

Efter det reviderade genomförandebeslutet i september 2017 vidtog fortsatt projektering samt upphandling.

Under projektets upphandlingsfas har det konstaterats att anläggningen i sin planerade omfattning inte ryms inom gällande genomförandebeslut. För att åtgärda diskrepansen presenteras alternativet att omfattningen av projektet anpassas genom att omlastningsdelen stryks.

Projektet kompletterar också sin kalkyl med en indexuppräkning på grund av den utdragna projektprocessen vilket till stor del beror på komplex detaljplaneprocess.

Stockholms stadshus AB och stadsledningskontoret har analyserat de två alternativ som presenteras i beslutsunderlaget och delar Stockholm vatten och avfalls bedömning att det är mest fördelaktigt att justera anläggningens omfattning så att omlastningsstationen utgår och fortsatt bygga en sorteringsanläggning för att sortera ut matavfall och eftersortera tre förpackningsfraktioner. Detta stämmer även väl överens med kommunfullmäktiges mål om minskade investeringsvolymer samt påskyndar projektets genomförande.

Koncernledningen och stadsledningskontoret uppmärksammar att avvikelsen i investeringsutgift trots projektets anpassningar är betydande och bolagets uppmanas att vidta åtgärder för att förbättra projektstyrningen. Det omarbetade förslaget kan innebära ökade transporter varför det är av vikt att transporterna sker med förnybart bränsle.

Stockholms tunnelbana står inför en omfattande utbyggnad. Utbyggnaden av tunnelbanan omfattar ca två mil nya spår och nio nya stationer fördelade på tre sträckningar samt nytt anslutningsspår till gröna linjens Farstagren. Genom att bygga ut kapaciteten för befintlig depå Högdalen och ansluta depån med tunnelbanans Farstagren med nya anslutningsspår möjliggörs utökad depåkapacitet för både tunnelbanans blåa och gröna linjer.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av depåkapaciteten för befintlig depå Högdalen genom uppförande av nya anslutningsspår samt uppställningshall för tunnelbanetåg under mark. Detaljplanen reglerar anläggningar ovan mark på två ställen, vilket gäller arbets-/servicetunnel samt teknikhus intill Farstagrenen. Antagande av detaljplanen innefattar ändring genom tillägg av detaljplan för del av fastigheten Gubbängen 1:1 m.fl. DP 2016-05809 samt upphävande av del av detaljplan DP 2007-03732.

Detaljplanen har hanterats med samordnat förfarande med järnvägsplanen, vilket innebär att inget formellt plansamråd genomförts. Samråd om detaljplaner gjordes inom ramen för de samråd som genomfördes i järnvägsplanen.

Utbyggnaden av tunnelbanan är i linje med översiktsplanen som bland annat anger att Stockholm ska ha ett välfungerande transportsystem med minimal klimatpåverkan. Vidare utpekas kollektivtrafiken i översiktsplanen som stommen i framtidens transportsystem.

Byggnadsordningens fem delar utgör ett kunskapsunderlag om hur staden vuxit fram, vilka förutsättningar som gäller i det befintliga stadslandskapet, de olika stadsdelarnas karaktärer samt vägledningar till stöd för stadens fortsatta utveckling. Byggnadsordningen är också tänkt att ge stöd och vägledning i tillämpningen av plan- och bygglagen 2010:900 (PBL) för berörda nämnder. Genom att ge kunskap, stöd och vägledning bidrar Stockholms byggnadsordning till goda förutsättningar och ökad förståelse för en långsiktigt hållbar fysisk planering.

Byggnadsordningen innehåller också ett verktyg för stadens gestaltning. Verktyget innehåller att antal frågeställningar som lyfter fram arkitekturens och stadsbyggnadsprocessens potential i frågor som rör gestaltning. Det är tänkt att ge stöd för formuleringen av projektens innehåll och verkan, samt bidra till en ökad förståelse och samsyn som kan ge en gemensam målbild i projekt som planeras men ännu inte byggts.

Stockholms byggnadsordning riktar sig till olika aktörer inom planering och byggande i Stockholm. Byggnadsordningen kan också användas som källa till kunskap, bidra till förståelse och ge inspiration för en intresserad allmänhet och även användas i utbildningssammanhang.

Trafiknämndens beslutade den 11 juni 2020 att föreslå ett genomförande av projekt Cykel Ulvsundavägen mellan Kvarnbacksvägen och Flygplatsinfarten till en investeringsutgift om 57,0 mnkr och en investeringsinkomst om 0,7 mnkr.

Trafiknämndens förslag innebär att den befintliga gång- och cykelbanan mellan Kvarnbacksvägen och Flygplatsinfarten ska breddas till fem meters bredd, vilket är i enlighet med cykelplanen. Längs hela gång- och cykelbanan ska ett skyddsräcke uppföras för att separera oskyddade trafikanter och motorfordonstrafik i likhet med övriga ombyggda delar. Ny belysning ska anläggas längs med den 900 meter långa sträckan.

Den föreslagna ombyggnaden motiveras med att pågående och planerad stadsutveckling i Ulvsunda och Bromma kommer att medföra ökade behov av goda gång- och cykelmöjligheter. De föreslagna åtgärderna förväntas förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet för gång- och cykeltrafikanterna.

Sedan 1940-talet samarbetar staden med ledningsgrävande bolag och andra intressenter med att samla information om alla ledningar och andra anordningar under markytan inom gatu- och parkmark, med undantag för sekretessbelagda tunnlar. Samlingskartan redovisar alla ledningar och andra anordningar under markytan inom gatu- och parkmark, med undantag för sekretessbelagda tunnlar.

Kommunfullmäktige fattade den 12 juni 2017 beslut om att överföra verksamheten Samlingskartan från Stockholm Vatten och Avfall AB till trafiknämnden (utl. 2017:148, dnr 123-473/2017) från och med den 1 november 2017. Kommunfullmäktige beslutade samtidigt att trafiknämnden skulle utreda den fortsatta utvecklingen av Samlingskartan och dess framtida finansieringsformer.

Trafiknämnden beslutade den 26 mars 2020 om en hemställan till kommunfullmäktige att godkänna redovisningen av uppdraget om utvecklingen av Samlingskartan och att ge trafiknämnden rätt att besluta om avgifter för Samlingskartan.

Trafiknämndens utvecklingsarbete har lett fram till ett beslut om att införa en ny rutin från den 1 november 2019, som innebär krav på uttag av schaktningskarta vid ansökan om tillstånd för grävnings- och schaktarbete. Nämnden har också genomfört en säkerhetsanalys för Tryggis (en visningtjänst som ger möjlighet att titta på kartor direkt i en webbläsare utan någon form av programvara) och Samlingskartan och en säkerhetsskyddsanalys av verksamheten. Dessa utredningar ligger till grund för vidare utvecklingsarbete.

Till följd av beslutet om krav på uttag av schaktningskarta kommer trafiknämndens intäkter att öka. För att fortsatt efterleva självkostnadsprincipen föreslår nämnden en prismodell för Samlingskartan och Tryggiskartan som innebär att intäkterna antingen ska sänkas, så att de kommer i nivå med kostnaderna, eller återinvesteras i verksamheten. Detta kommer att justeras kvartalsvis. De ledningsdragande bolagen står bakom förslaget.

Sissela Nordling Blanco och Madeleine Kaharascho Fridh (båda Fi), har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. För att möta stockholmarnas intresse och behov för centrala och tillgängliga platser för litteratur och poesi föreslår motionärerna att Stockholms stad inrättar ett litteraturhus. Motionärerna anför att litteraturhuset skulle bli en central och samlande punkt för bokförlag, författarsamtal och besök av fristadsförfattare som inte kan göra sina röster hörda i hemlandet. Motionärerna föreslår även att staden utreder möjligheterna att placera litteraturhuset i Medborgarhusets lokaler på Medborgarplatsen som en del av upprustningen av Medborgarhuset. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inrättar ett litteraturhus samt att staden utreder möjligheterna att placera litteraturhuset i Medborgarhusets lokaler på Medborgarplatsen som en del av upprustningen av Medborgarhuset.

Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda ett förslag på lokalt system för klimatkompensation. Utredningen föreslås även redovisa förutsättningarna för hur merkostnader för klimatkompensation kan användas för att finansiera koldioxidlagring genom tekniken BECCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage). Vidare föreslås även i motionen att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att söka ett samarbete med Oslo kommun om koldioxidlagring samt att undersöka möjligheten för Stockholm att ansluta sig till Norges nationella projekt för koldioxidlagring.

Sissela Nordling Blanco (Fi) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar om att införa ett mentorskapsprogram för unga hbtq-personer. Det föreslås att de riktade insatser som bedrivs av civilsamhället ska tjäna som modell för stadens arbete. Som exempel tar motionen upp ett projekt från RFSL Stockholm, där unga hbtq-personer erbjöds en mentor via nätet.Av motionen framgår att programmet ska bidra till bättre självkänsla, till att bryta isolering samt ge stöd till unga som får sina liv kringskurna av kränkningar, diskriminering, hot och våld.

Lisa Palm (Fi) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar att uppdra utbildningsförvaltningen att tillse att stadens grund- och gymnasieskolor tillhandahåller kostnadsfria mensskydd till elever. Motionären anser att staden behöver satsa mer på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Att införa skattefinansierat mensskydd i skolan anser motionären kan leda till samtal om sexuell hälsa, PMS, endometrios och att få bort stigmatiseringen kring menstruation.

I en motion till kommunfullmäktige av Lisa Palm (Fi) föreslås att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att göra en översyn av sex- och samlevnadsundervisningen i Stockholms skolor samt får i uppdrag att genomföra en kompetenssatsning i sex och samlevnad med fokus på samtycke och sexuella rättigheter.

Motionären vill se ett helhetsgrepp om sexualundervisningen och menar att mot bakgrund av Skolinspektionens granskning av sex- och samlevnadsundervisningen behöver staden göra mer. Motionären menar att granskningen visar på stora brister i undervisningen gällande samtycke, sexuella trakasserier, hedersproblematik och att undervisningen i stort är heteronormativ.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om översyn och utredning av nya personalpolitiska insatser och förmåner för att främja stadens kompetensförsörjning. Motionären anser att staden behöver göra mer för att behålla kunniga medarbetare genom att kontinuerligt se över de förmåner och personalpolitiska insatser man erbjuder för att på både kort och lång sikt klara kompetensförsörjningen. Några av de åtgärder som föreslås är pensionsväxling, möjlighet att köpa årskort på SL med löneavdrag, utvecklingsprogram för specialister samt en permanent kompetenssatsning.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås en utredning av möjligheterna att installera solcellsdrivna parkbänkar med anslutning till kommunalt Wifi och möjlighet till laddning av mobiltelefoner, elcyklar och elsparkcyklar samt ett samarbete med företag som tillhandahåller elsparkcyklar.

I en motion av Olle Burell (S) om att satsa på F-9-skolor i Rinkeby, framförs att organisera skolor som F-9 skapar större trygghet och långsiktighet i elevernas skolgång och det blir lättare för professionen att utforma och göra insatser under en längre tid. Motionären vill därmed uppdra åt utbildningsförvaltningen att snarast bygga om skolstrukturen i Rinkeby så att alla kommunala grundskolor erbjuder sina elever en sammanhållen skolgång från och med förskoleklass till och med nian.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att de senaste årens ökande bostadsbrist har inneburit att allt fler oseriösa fastighetsvärdar sett chansen att tjäna snabba pengar på att tillhandahålla bostäder som inte når upp till den säkerhet och kvalitet som hyresgäster har rätt att vänta sig. Stockholms stad bör uppvakta regeringen om att återinföra förvärvslagen som ger kommunen rätt att förhindra oseriösa fastighetsvärdar att skaffa sig fler fastigheter.

Vidare framförs i motionen att staden bör se över sina nuvarande möjligheter att kraftfullt ingripa mot oseriösa fastighetsvärdar och se över markanvisningspolicyn för att tydligt visa att staden inte accepterar att hyresgästernas säkerhet och välmående sätts på spel.

Slutligen föreslås i motionen att ett stadsövergripande register för alla tillsynsärenden av fastigheter ska sammanställas i syfte att skapa en tydlig bild av problemens omfattning. Motionären föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att:

i samarbete med berörda nämnder ta fram förslag om ett stadsövergripande register för alla tillsynsärenden av fastigheter

i samarbete med berörda nämnder se över nuvarande möjligheter att ingripa mot oseriösa fastighetsvärdar och vid behov initiera förslag om nya riktlinjer

i samarbete med exploateringsnämnden ta fram en process för kvalitetssäkring av varje förvaltare innan markanvisning ges

ta fram förslag till en reviderad markanvisningspolicy som tydligt anger att oseriösa fastighetsförvaltare inte erbjuds nya markanvisningar uppvakta regeringen med krav på skärpt lagstiftning som ger större möjligheter att ingripa mot oseriös fastighetsförvaltning, såsom exempelvis den tidigare förvärvslagen

Sara Stenudd (V) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att staden bör anställa en stadsljusdesigner för att främja biologisk mångfald. I motionen lyfter Stenudd (V) att en ljusdesigner skulle kunna användas i ett tidigt skede av planprocessen för att skapa en belysning som ökar tryggheten och de estetiska värdena samt som har hänsyn till miljöaspekter och energibesparing. Stenudd (V) föreslår i motionen följande.

Att staden ger berörda förvaltningar i uppdrag att utarbeta en
ljusstrategi.

Att staden tillskapar och tillsätter en tjänst som ljusdesigner.

I en motion av Clara Lindblom (V) till kommunfullmäktige framförs att de allmännyttiga bostadsbolagen är ett av kommunens viktigaste verktyg för att leva upp till bostadsförsörjningsansvaret. Antalet bostäder i markanvisningar till de allmännyttiga bostadsbolagen skulle behöva vara högre för att staden ska komma till rätta med den akuta bostadsbristen och säkerställa en jämn nivå på byggandet även när högkonjunkturen nu ser ut att mattas av. Det låga antalet markanvisningar till allmännyttan riskerar att hämma bolagens nyproduktion i flera år framöver, samtidigt som Stockholm lider av en akut bostadsbrist.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige uppdrar åt exploateringsnämnden att markanvisa minst 4 000 bostäder per år till de allmännyttiga bolagen AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Hälften av dessa markanvisningar ska öronmärkas för Stockholmshus, Snabba hus och andra innovativa lösningar för att pressa hyrorna i nyproduktionen.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att staden måste pröva nya och innovativa sätt att pressa hyrorna i nyproduktionen och säkerställa att sänkta produktionskostnader kommer hyresgästerna till del i form av lägre hyra.

Enligt motionen bör staden inför markanvisning ställa krav på att projekt ska leva upp till kraven för att erhålla statliga investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande, samt att hyran i dessa projekt ska sättas enligt reglerna om presumtionshyra (12 kap. jordabalken). Det innebär att hyran förhandlas med Hyresgästföreningen utifrån nyproduktionskalkyl snarare än lägenhetens bruksvärde. I förekommande fall skulle detta innebära att pressade produktionskostnader och investeringsstöd skulle komma hyresgästerna till del i form av lägre hyra än vad som annars hade varit fallet.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger exploateringsnämnden i uppdrag att utreda hur markanvisningar kan öronmärkas för byggaktörer som uppför hyresbostäder och bostäder för studenter enligt motionens intentioner.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om masshantering. I motionen föreslås att kommunstyrelsen tar fram en stadsövergripande masshanteringsstrategi samt att en samordnande funktion inom staden inrättas för masshanteringsfrågorna.

I motionen föreslås vidare att staden tar initiativ till regional samordning av masshanteringen och att trafiknämnden får i uppdrag att ändra Stockholms stads lokala trafikföreskrifter så att massgodstransporter upp till 15 meter tillåts inom Stockholms stad.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholm behöver göra mer för att bryta den negativa utvecklingen på dagens bostadsmarknad och att rätten till bostad ska vara en självklarhet.

Motionären föreslår därför att Stockholms stad ska ansluta sig till det globala FN-initiativet The Shift och genom detta visa på ambitionen att förverkliga bostaden som en rättighet för stadens invånare.

Genom att ansluta sig till The Shift, kan Stockholms stad enligt motionären, skapa nya lösningar och idéer samtidigt som det främjar utbytet med andra städer som står inför liknande utmaningar. Vidare framförs att städer som New York, London, Berlin och Paris har skrivit under åtagandet.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) framförs att det sedan många år har varit ett stort missnöje avseende situationen kring Kista busstorg. Motionärerna menar att platsens utformning har varit och är fortsatt ogästvänlig och känns mycket otrygg samt att platsen präglas av betong och mörker. Det är en otrevlig miljö, helt utan växtlighet, där många människor tvingas stå vid olika årstider och olika tider på dygnet. Det finns inte heller någon verksamhet vid torget som skulle kunna locka kunder, varför platsen är helt öde förutom dem som måste stå där i väntan på sin buss. Motionärerna lyfter även att trafiksituationen runt torget är mycket rörig med en blandning av många bussar, taxibilar, personbilar och gående. Utifrån detta anser motionärerna att alla inblandade, både interna och externa aktörer, måste ta sitt ansvar och samlas för en plan för hur busstorget ska bli en plats som välkomnar besökare till Kista. Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar följande:

Att staden tillsätter en arbetsgrupp med representanter från bland andra trafikkontoret, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning för utvecklingen av området kring Kista busstorg.

Att staden bjuder in bland andra boende, SL, fastighetsägare, näringsidkare, arbetsgivare och Region Stockholm till ett gemensamt arbete för att utveckla området kring Kista busstorg.

Att staden utifrån ovanstående utarbetar en genomförandeplan som kan påbörjas senast under 2020.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna framför att Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet) bör ges beslutsrätt i frågor som rör bevarandet av Stockholms skönhet. Motionärerna anser att det finns ett behov att kulturellt viktiga frågor behandlas på ett mer varsamt sätt än idag och att Skönhetsrådet därför ska få beslutsrätt från att idag endast vara rådgivande. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Skönhetsrådet ges beslutsrätt i frågor som rör bevarandet av Stockholms skönhet.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det är kapacitetsbrist i Stockholms nuvarande elinfrastruktur, framförallt vad gäller bristerna att hantera höga effekter. Bakgrunden är att elanvändningen förväntas att öka i Stockholm, delvis för att befolkningen växer och delvis för att fler sektorer elektrifieras. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad:

kartlägger nuläget, framtida behov och nödvändiga åtgärder för elinfrastrukturen

skyndsamt tar fram en strategisk planering för elnätet

bjuder in andra kommuner, regionen och elnätsbolag för att samordna strategisk planering av de nationella, regionala och lokala elnäten.

Karin Wanngård (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att Stockholms stad bör sluta subventionera flygets kostnader. I

Sissela Nordling Blanco och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige med förslag om att Stockholm ska införa metoden Group Violence Intervention (GVI) mot vapenvåldet. I motionen lyfts den stora utmaning som staden står inför till följd av dödligt våld genom skjutningar. För att stävja en fortsatt utveckling med dödligt våld föreslår motionärerna att Stockholms stad inför nya arbetssätt mot skjutningar likt Malmö stad som provar modellen ”Sluta skjut” med inspiration från det amerikanska arbetssättet GVI.

Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. I motionen förslås att kommunfullmäktige beslutar att trafiknämnden tar fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram med särskilt fokus på oskyddade trafikanter. Vidare föreslås ett antal övriga åtgärder för ökad trafiksäkerhet.

Karin Wanngård (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. Motionären lyfter fram friskvård som en del i arbetsmiljöarbetet och en viktig pusselbit att förbättra hälsan hos stadens medarbetare. Motionären pekar också på att det finns skillnader mellan stadens förvaltningar hur friskvårdsbidraget är utformat. Motionären föreslår att kommunstyrelsen utifrån ett jämställdhetsperspektiv ska göra en översyn av hur friskvårdsbidraget och övriga friskvårdsförmåner ser ut i stadens verksamheter och särskilt genomlysa omotiverade skillnader. Vidare föreslår motionären att kommunstyrelsen utifrån översynen föreslår åtgärder för att förstärka friskvården i stadens verksamheter med särskilt fokus på verksamheter med stora behov och idag liten förmån.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tydliggöra markeringar på trottoarer för parkering. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad verkar för att en markering 10 meter före övergångsställen blir obligatorisk, för att tydliggöra gällande parkeringsförbud inom markeringen fram till övergångsstället och därmed öka trafiksäkerheten.

I motionen till kommunfullmäktige, som är skriven av Alexandra Mattsson Åkerström (V), framgår att personer med funktionsnedsättning löper större risk än andra att utsättas för våld och övergrepp. Det gäller särskilt kvinnor med funktionsnedsättning där våldet också kan rikta sig mot själva funktionsnedsättningen.

Motionären yrkar att

Stockholm stad begär registerkontroll vid anställning inom LSS i stadens egna verksamheter samt ställer detta som krav vid upphandling av verksamheter inom LSS.

Stockholm stad genomför uppsökande arbete inom LSSverksamheter för att informera om våld och vart man kan vända sig för att få stöd.

Personal inom LSS erbjuds vidareutbildning årligen på temat våld för att kunna upptäcka och stödja personer som utsätts.

Sissela Nordling Blanco och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunfullmäktige beslutar att öka stödet till anhöriga som drabbats av dödsskjutningar i Stockholm samt inkludera målgruppen i stadens program för anhörigstöd. Motionärerna föreslår också ökat stöd till anhöriga till personer som har en kriminell livsstil för att stärka deras möjligheter att hjälpa sina anhöriga till ett liv utan våld och vapen.

Clara Lindblom och Alexandra Mattsson Åkerström (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att införa verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning som en egen tävlingsklass i Kvalitetsutmärkelsen. Motionärerna anser att tydligare tävlingskategorier kommer att stimulera fler medarbetare att vilja delta i Kvalitetsutmärkelsen och att socialtjänstens mångfacetterade verksamheter kan synliggöras i mycket större utsträckning än idag. Samtidigt anser de att det även kan bidra till att staden blir en mer intressant arbetsgivare och därmed bidra aktivt till kompetensförsörjningen.

Motionärernas förslag innebär att antalet tävlingsklasser utökas från fem till följande sex:

Alexandra Mattson Åkerström (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det i Stockholmsregionen vårdas ett stort antal personer dagligen inom psykiatrins heldygnsvård, varav en del behöver stöd från socialtjänsten vid utskrivning. Kommunerna har sedan länge ett uppdrag att samverka med psykiatrins heldygns- och öppenvård vid utskrivning från sjukhus för att tillgodose den enskildes rätt till insatser efter tiden på sjukhus som i många fall varit svår. Motionären anser att många ändå upplever svårigheter vid hemgång och det är inte ovanligt med återinskrivningar inom psykiatrins heldygnsvård, i vissa fall till följd av att den enskilde inte har tillräckligt med insatser på hemmaplan.

I Stockholm har metoden tryggt mottagande prövats inom äldreomsorgen med goda resultat. Metoden innebär att ett särskilt team stöttar brukaren intensivt efter sjukhusvistelse för att sedan trappa ner stödet i takt med att den enskilde blir bättre och kan övergå till exempelvis ordinarie hemtjänst. Inom socialpsykiatrin skulle detta kunna innebära förstärkt boendestöd efter utskrivning från psykiatrins slutenvård med särskilda team.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande:

Stockholms stad genomför en pilot med tryggt mottagande inom socialpsykiatrin i tre utvalda stadsdelar.

Piloten ska utvärderas och utifrån de lärdomar som framkommer genomförs därefter tryggt mottagande inom socialpsykiatrin som ett permanent arbetssätt.

Olle Burell (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om tillväxtstrategi för kulturskolan. Motionären anför att det saknas en övergripande plan för kulturskolans utveckling och föreslår att staden ska ta fram en stadsövergripande tillväxtstrategi för kulturskolan. Detta utifrån att Stockholms unga befolkning växer stadigt under överskådlig framtid. Strategin föreslås innehålla mål för stadens insatser med syfte att bland annat främja en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet, i såväl utbud som undervisning. Motionären föreslår att tillväxtstrategin ska ange hur ett brett och angeläget utbud av kulturella och konstnärliga uttryck ska utvecklas och erbjudas, hur kvaliteten ska stärkas och kompetensförsörjningen tryggas samt hur kulturskolans verksamheter kan knytas närmare skolorna och befintliga projekt kan integreras i den ordinarie verksamheten. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad tar fram en stadsövergripande tillväxtstrategi för kulturskolan.

Ulf Walther (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att fritidsgården i Rågsved stängts då det larmats om att obehöriga och/eller personer som rör sig i kriminella kretsar rört sig i lokalen. Motionären föreslår därför kommunfullmäktige besluta att uppdra till kommunstyrelsen att omedelbart inhämta en åtgärdsplan av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, i vilken det framgår hur fritidsgården i Rågsved kan återöppnas snarast möjligt.

Maria Ljuslin och Alexandra Mattsson Åkerström (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholm stad bör införa fri ledsagning på prov, för att sedan utvärdera försöket och dra lärdomar inför ett införande permanent i staden senast 2022.

För många personer med funktionsnedsättning är ledsagarservice/ledsagning en viktig insats för att kunna leva ett fritt och självständigt liv. Motionärerna menar att många brukare upplever det svårt att få de timmars ledsagning man behöver beviljade samt att det är en stor administration och byråkrati runt insatsen. Med anledning av det yrkar de på att staden inför den s.k. Laholmsmodellen, som innebär en mer tillitsbaserad välfärd istället för ökad kontroll.

Olle Burell (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att Stockholms stad, i samverkan med civilsamhällets och det icke-vinstdrivande kulturlivets organisationer, ska utarbeta en samlad strategi för att det på sikt ska finnas ett kulturhus i varje stadsdelsområde i Stockholm. Strategin ska ta hänsyn till barn och ungdomar i den växande staden och stärka tillgången till platser för kultur, bildning och demokrati. Motionären anför vidare att strategin ska kopplas till stadens grundskolor i syfte att integrera skolor och fritidsverksamhet och samverka för att alla elever ska ha en meningsfull fritid. Motionären lyfter Östberga kulturhus som förebild, som samlar fler verksamheter, bland annat bibliotek, fritidsgård och föreningslivets aktiviteter under samma tak. Med anledning av detta föreslås kommunfullmäktige att besluta att Stockholms stad utreder möjligheterna att i samverkan med civilsamhället utveckla ett koncept som leder till att det på sikt finns ett kulturhus, utformat utifrån lokala behov och förutsättningar, i varje stadsdelsområde.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) föreslår i en motion att kommunfullmäktige ska besluta om att staden ska anställa egna auktoriserade tolkar för de mest förekommande språkuppdragen, endast anlita auktoriserade tolkar samt genomföra regelbundna stickprovskontroller för att garantera att tolkarna arbetar på ett korrekt sätt och följer de etiska reglerna för uppdraget.

I en motion till kommunfullmäktige framför Clara Lindblom (V) behovet av fortsatta satsningar på kompetensutveckling i stadens verksamheter genom att inrätta en permanent kompetensutvecklingsfond.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om en stadsövergripande extern utvärdering av hela processen i staden med generella effektiviseringar, från val av metod och bedömd besparingspotential till uppföljning av resultatet och utvärdering av konsekvenserna.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att en sopsugsanläggning byggs på Djurgården i området kring Gröna Lund och Liljevalchs konsthall. Motionärerna föreslår att investeringen för en sopsugsanläggning ska ske gemensamt mellan staden och övriga intressenter på Djurgården.

Vidare föreslås att kommunfullmäktige ska se till så att Liljevalchs konsthall och andra av stadens projekt i området omfattas av en sådan miljöinvestering.

Motionärerna anser att det är viktigt att sophanteringen samordnas mellan turistattraktionerna och att sopsugsanläggningen finansieras gemensamt av de företag och organisationer som är verksamma i området. De framhåller att en utebliven sopsug för de stora mängder avfall, som produceras av miljontals turister, kommer att medföra ett omfattande trafikarbete med tunga fordon.

Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med de fackliga organisationerna och stadens nämnder och styrelser utreda de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för att ta över lokalvården i egen regi.

Som skäl anförs att detta skulle öka kvaliteten i verksamheterna och trygga arbetsvillkoren för en yrkesgrupp som har stor betydelse för stadens verksamheter. Motionärerna menat att ett återtagande av lokalvården i egen regi skulle vara mer kostnadseffektivt även om det skulle innebära ökad administration och materialkostnader då välstädade lokaler ökar trivseln på arbetsplatsen och leder till större patientsäkerhet och minskad smittspridning inom äldrevården. Även inom förskolan och skolan är städningen vital för att barn och unga ska tillförsäkras en giftfri och hälsosam inomhusmiljö.

I motionen till kommunfullmäktige framför Peter Wallmark (SD) att elever som läser modersmål har bristfälliga kunskaper i svenska språket och att detta medför att eleverna inte har behörighet till gymnasiet. I motionen hänvisas nedåtgående kurvor i kunskapsresultaten för ämnet svenska samt behörighet till gymnasiet bland de skolor som har många elever med annat modersmål än svenska. Motionären lyfter även att staden fortsätter att satsa enorma summor på hemspråksundervisning samtidigt som det konstateras att de bristande svenskkunskaperna är ett stort problem.

I motionen föreslår Peter Wallmark (SD) därför att ingen undervisning i hemspråk, förutom den som följer enligt lag, ska erbjudas stadens elever samt att undervisningen i svenska språket utökas för elever med ett annat modersmål än svenska.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige och föreslår där att årliga utbildningar i hjärt-och lungräddning (HLR) ska utföras och omfatta all förskolepersonal med anledning av det stora ansvar personalen har över barns säkerhet. I motionen hänvisas till en undersökning gjord av Trygg Hansa 2017. Resultatet visade att 4 av 10 bland förskolans personal någon gång befunnit sig i en situation där de behövt använda HLR, men att bara var tionde uppgav att de hade den kunskap som krävdes. Utöver detta uppgav även en majoritet av personalen att en HLR-utbildning skulle skapa större trygghet i yrkesrollen.

I en motion av Olle Burell (S) till kommunfullmäktige föreslås att Stockholms stad utreder en utvecklad fritidsverksamhet på grundskolor, från förskoleklass till och med årskurs nio, anpassad utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar och behov. Motionären beskriver det som att det i grunden handlar om att se skoldagen, inklusive fritidshem och fritidsklubb, som en helhet. I motionen föreslås att arbetet ska ledas av rektor vid respektive skola och att verksamheten ska finnas tillgänglig även under helger och lov.

Clara Lindblom och Tobias Johansson (båda V) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Stockholms stad ska ta initiativ till samtal om att starta ett kommungemensamt idrottsfastighetsbolag för att gemensamt med andra närliggande kommuner i Stockholmsregionen kunna bygga och förvalta idrottsanläggningar.

Karin Lekberg (S) lyfter i sin motion till kommunfullmäktige frågan om hur staden hanterar avgifter för förskola i fall med familjekonstellationer med separerade föräldrar. Stockholms stads nuvarande regler och system baserar avgiften för förskola på inkomsten i det hushåll där barnet är folkbokfört. Motionären pekar på att dagens system kan leda till konflikter och svåra situationer mellan vårdnadshavare och att andra kommuner istället valt att separera avgiften där två hushåll bär varsin del av avgiften. Därför föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämnden i samverkan med kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda ett system som syftar till att den vårdnadshavare som idag får fakturan inte ska behöva agera kronofogde avseende obetalda förskoleavgifter från den andra vårdnadshavaren.