Möte 2021-03-22

Varje kommun ska enligt miljöbalken (15 kap. 11 §) ha en renhållningsordning som har antagits av kommunfullmäktige. Stadens nuvarande avfallsplan gäller för åren 2017-2020. Avfallsplanen utgör ena delen i kommunens renhållningsordning, den andra delen utgörs av föreskrifter. Revideringen av föreskrifterna gjordes senast 2019. Eventuell kommande revidering av föreskrifter kommer att behandlas och ställas ut separat i ett senare skede. 

Avfallsplanen för åren 2021–2024 är i huvudsak en revidering av den gällande. Detta med utgångspunkt i lagstiftning, nationella och regionala miljömål, stadens miljöprogram, stadens klimathandlingsplan, bolagsmål och andra strategidokument samt vision om hur stadens avfallshantering ska se ut framöver. Även förslag och synpunkter som inkommit i dialog och remissvar från olika förvaltningar, bolag och externa aktörer har också bidragit till resultatet.

Tre av de fyra huvudmålen från den förra avfallsplanen har behållits,
dessa är

• Avfall från boende och verksamma i staden minskar och det som ändå uppkommer tas om hand resurseffektivt

• Avfallshanteringen anpassas till människan

• Avfallshantering ska vara en självklar del i stadens fysiska planering

Ett nytt huvudmål ”Nedskräpning i staden ska minska” har skapats.  Det huvudmål som i den nu gällande avfallsplanen berörde miljöfarligt avfall har inordnats under övriga huvudmål. De fyra huvudmålen har brutits ned till mer detaljerade delmål för planperioden, 2021–2024. Under varje delmål finns ett antal åtgärder presenterade.

Projektet Vårbergsvägen är ett av de större projekten inom Fokus Skärholmen som omfattar sammanlagt 16 projekt. Projektet avser genomförandet av detaljplanen Vårbergsvägen (Dp 2016-15393-54) samt en mindre detaljplan Klubbholmen 2 med flera (Dp 2019-03026-54) med ändamål förskola.

Detaljplanen möjliggör närmare 1 500 nya bostäder varav cirka 210 bostäder i Stockholmshus och cirka 280 studentbostäder. Utöver bostäder och lokaler för centrumändamål möjliggör planen skolor, förskolor och boulehall. Vårbergs sjukhem avses bevaras och där medges skolverksamhet och vård- och omsorgsboende. Planområdet omfattar även en torrdamm belägen invid Vårbergs IP för hantering av översvämningar och skyfall.

Exploateringsnämnden beslutade den 10 november 2016 att tilldela ByggVesta AB rollen som ankarbyggherre inom projekt Vårbergsvägen inom ramen för nämndens uppdrag att i Fokus Skärholmen pröva arbete med större generella detaljplaner. Ytterligare fyra bolag utsågs samtidigt som ankarbyggherrar i andra detaljplaner inom Fokus Skärholmen. ByggVesta AB tilldelades en markanvisning om 150 bostäder. Därefter har ytterligare cirka 800 bostäder markanvisats till fem andra bolag vid olika tillfällen. Cirka 440 bostäder återstår att markanvisa. Även en fristående byggnad för centrumändamål återstår att markanvisa.

Av de 980 bostäder som hittills markanvisats inom projektet är cirka 75 procent hyresrätter och 25 procent bostadsrätter. Den redovisade kalkylen bygger på att de byggrätter som återstår att markanvisa blir bostadsrätter, det vill säga markförsäljning. Den totala fördelningen blir då 54 procent hyresrätter och 46 procent bostadsrätter.

Exploateringsnämndens investeringar avser flytt av Vårbergsvägen söderut inklusive ledningsflyttar. Nämnden ansvarar även för utbyggnad av torg, nya lokalgator samt anläggning av torrdamm.

Exploateringsnämndens sammanlagda investeringsutgifter beräknas till cirka 518,3 miljoner kronor i löpande prisnivå, varav 22,1 miljoner kronor avser redan nedlagda utgifter. Investeringsinkomsterna beräknas till 6,9 miljoner kronor, varav huvuddelen utgörs av utredningskostnader som ska vidarefaktureras till byggaktörerna inom projektet.

Försäljningsinkomsterna beräknas till 436,2 miljoner kronor och reavinsten beräknas till 429,1 miljoner kronor.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om minus 1 miljon kronor. Projektets täckningsgrad inklusive nedlagda utgifter beräknas uppgå till 95 procent.

För att belysa hur upplåtelsen i de återstående markanvisningarna påverkar kalkylen redovisas även en känslighetsanalys med ett scenario där hälften av de resterande bostäderna markanvisas för hyresrätt och hälften för bostadsrätt. Under detta antagande beräknas nettonuvärdet till minus 79 miljoner kronor.

I miljöprogrammet som antogs av kommunfullmäktige den 11 oktober 2010 anges att ett logistikcenter skall uppföras för att minska miljöbelastningen genom att minimera transporter till och från arbetsplatsområdet i Norra Djurgårdsstaden.

Den övergripande målsättningen med Bygglogistikcentret inom Norra Djurgårdsstaden är att:

skapa ett hållbart och resurseffektivt byggande

vara en effektiv och kompetent serviceorganisation för byggverksamheten

främja forskning, utveckling och innovation inom bygglogistik som främjar hållbart byggande i byggbranschen.



Bygglogistikcenter har en överordnade roll som serviceorganisation för byggverksamheten, vilket innebär en samordnande roll mellan samtliga entreprenörer för att säkerställa en effektiv och säker arbetsplats. Bygglogistikcenter har sedan starten år 2013 använts för byggnation av cirka 2 500 bostäder och cirka 16 000 kvm kommersiella lokaler samt för stadens anläggningsarbeten.

Bygglogistikcenter kan påvisa miljövinster lokalt inom projektet med minskade transporter till arbetsplatsen, ökad fyllnadsgrad och minskat antal transporter genom samordnad avfallshantering. Bygglogistikcenters målsättning är att reducera antalet direkttransporter med 40 procent för bostäder och kommersiella lokaler. Idag har direkttransporter reducerats i snitt med 25 procent.

Bygglogistikcenter flyttade under år 2019 från Ropsten till ny lokalisering i Containerhamnen. Den nya placeringen är strategisk i området nära utbyggnaderna i Värtahamnen, Frihamnen och Loudden.



Ekonomi

Bygglogistikcenter finansieras med inkomster från stadens egna projekt, byggbolag och entreprenörer. Syftet är att fördela kostnader på byggaktörer och entreprenörer för att skapa delaktighet och incitament till att påverka kostnader under projektens genomförande. Vid övergång till en ny organisation i april 2018 infördes en ny prismodell med ökad andel fasta intäkter, anslutningsavgifter och ökad trängselavgift för att styra mot samlastning av byggmaterial. Under år 2021 upphandlas lager och transporter på nytt med ytterligare möjlighet att anpassa lagerverksamheten och kostnadsbilden efter projektets framdrift.

Kommunfullmäktige beslutade den 7 april 2014 om byggnation och drift av ett bygglogistikcenter för exploatering inom Hjorthagen och del Södra Värtahamnen omfattande investeringsutgifter om 144 miljoner kronor och investeringsinkomster om 133 miljoner kronor. Det tidigare genomförandebeslutet avsåg perioden fram till år 2023.

För det reviderade genomförandebeslutet är tidsplanen förskjuten och färdigställande av programområdet Hjorthagen och Värtahamnen beräknas ske 2029/2030. Programområdet Loudden kommer att genomföras under samma period med en trolig start 2025/2026 för bostadsbebyggelse. Programområde Frihamnen ingår inte i detta reviderade genomförandebeslut på grund av osäkerhet kring Östlig förbindelse.

De sammanlagda investeringsutgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 506 mnkr, varav cirka 148 mnkr är redan nedlagda utgifter. Investeringsinkomsterna beräknas till cirka 555 mnkr, varav huvuddelen utgörs av anslutningsavgifter (71 procent), etappsamordning (11 procent) samt trängselavgifter (8 procent). Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett nettonuvärde om 0 mnkr inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster.

Kalkylen för Bygglogistikcenter förutsätter att 5 300 lägenheter och 250 000 kvm kommersiella lokaler ansluter sig under perioden 1 januari 2021 till 31 december 2029. Om antalet anslutande lägenheter förändras i förhållande till 5 300 lägenheter minskar eller ökar inkomsterna med 24 200 kr per lägenhet. För kommersiella lokaler är förändringen cirka 7 800 kr per arbetsplats (30 kvm per arbetsplats).

Stockholms allmänna lokala ordningsföreskrifter anger att hundar ska hållas kopplade på offentlig plats med undantag för de områden där staden anordnat hundrastplatser. I Skarpnäck finns två naturreservat, Flaten och Nackareservatet i Stockholm. I föreskrifterna för dessa reservat anges att hundar ska hållas kopplade. I ordningsföreskrifterna finns delar av naturreservaten angivna som hundrastområden. Stadens allmänna lokala ordningsföreskrifter står därmed i konflikt med naturreservatens föreskrifter, vilket skapar en oklarhet.

Stadsdelsnämnden hemställer därför till kommunfullmäktige att ändra bilaga 9 till de allmänna lokala ordningsföreskrifterna och upphäva dessa områdens funktion som hundrastområden. Områdena i de lokala ordningsföreskrifterna inom Skarpnäcks stadsdelsområde som berörs är:

1. Hammarbyskogen

Del av hundrastområdet som ingår i Nackareservatet. Området som avses ligger mellan naturreservatsgräns öster om Hammarby skidbacke till kommungräns mot Nacka.

6. Kärrtorps IP

Del av hundrastområdet som ingår i Nackareservatet. Området som avses ligger i den ostligaste delen mellan idrottsplats och kommungräns mot Nacka.

7. Bagarmossenskogen

Del av hundrastområdet som ingår i Nackareservatet. Området som avses ligger mellan naturreservatsgräns öster om Klarälvsvägen och kommungränsen mot Nacka vid Brotorp.

8. Orhem

Hundrastområdet tas bort i sin helhet, då det ligger i Flatens naturreservat.

Kvarteren Greifswald, Harvard och Sorbonne ingår i den första detaljplanen för stadsutvecklingsområdet Hagastaden. Fastigheterna inom kvarteren är nyligen fastighetsbildade i fastigheterna Greifswald 1, Harvard 1, Sorbonne 1 och Sorbonne 2.

Greifswald 1 och Harvard 1 är planlagda för bostäder med butiker och/eller publika lokaler i bottenvåningarna. Här skapas cirka 231 lägenheter/bostadsrätter som fördelas i fyra olika huskroppar bestående av en hög- och en lågdel. Sorbonne 1 och 2 är planlagda för kommersiella lokaler och omfattar drygt 23 000 kvm ljus BTA kontor och bottenvåningslokaler.

Stadens utgifter kopplade till exploateringen av fastigheterna omfattar främst iordningsställande av allmän platsmark. Exploateringsnämnden bedömer att överlåtelsen av fastigheterna Sorbonne 1, Sorbonne 2, Harvard 1 och Greifswald 1 samt de utgifter som exploateringen medför ryms inom den projektbudget som godkändes av kommunfullmäktige i genomförandebeslutet för projekt Hagastaden i mars 2010.



Förändring av markanvisning

Castellum Stockholm AB erhöll genom beslut i exploateringsnämnden 2 februari 2019 markanvisning för kontorsändamål i kvarter Sorbonne och för bostadsändamål om totalt cirka 150 lägenheter i kvarteren Greifswald och Harvard.

Vid fortsatt projektering har det visat sig att byggnaderna för bostadsändamål kan komma att innehålla totalt cirka 231 lägenheter. Markanvisningen utökas därför med 49 lägenheter för Greifswald och 32 lägenheter för Harvard.

I markanvisningsavtalet ges Castellum Stockholm AB möjligheten att ta in en part för att i samverkan utveckla bostadskvarteren. Sedan markanvisningsavtalet tecknades har Castellum Stockholm AB arbetat tillsammans med Einar Mattsson Projekt AB. Exploateringsnämnden är överens med parterna om att Einar Mattsson Projekt AB:s bolag i samma koncern, Hagaloket I Fastighets AB och Hagaloket II Fastighets AB, övertar den del av markanvisningen som berör bostadskvarteren, fastigheterna Greifswald 1 och Harvard 1, på oförändrade villkor.

Castellum Stockholm AB har, efter att markanvisningsavtalet tecknades, framfört önskemål om att deras dotterbolag Castellum Stockholm Sorbonne 1 AB ska överta markanvisningen för kontorsändamål, varför exploateringsnämnden beslutat att markanvisningen överlåts till dotterbolaget.

Projekt Slakthusområdet ingår i stadsutvecklingsområdet Söderstaden där delarna Globenområdet och Gullmarsplan-Nynäsvägen som är i utredningsskede också ingår. Projektet Söderstadens avgränsning har justerats under år 2020. De södra delarna av Skanstull ingår inte längre i projektområdet Söderstaden. Detta ärende omfattar revidering av ekonomiska beslut för Slakthusområdet för fortsatt utredning samt för genomförande av etapp 1.

Ett nytt reviderat inriktningsbeslut framställs till kommunfullmäktige med anledning av att ramen för utredningsmedel enligt föregående inriktningsbeslut från 2017 är upparbetad, att projektets målbild för antal bostäder och arbetsplatser bör ändras med en större andel arbetsplatser samt att förändrade förutsättningar och fördjupade utredningar visar på nya förväntningar för inkomster och utgifter i projektet.

Med anledning av målen om ökade arbetsplatser i Söderort planerar projektet nu för mer arbetsplatser i Slakthusområdet än vid tidigare inriktningsbeslut då det innehöll cirka 10 000 arbetsplatser och 4 000 bostäder.



Ekonomi reviderat inriktningsbeslut

Den utredningsbudget om 110 mnkr som kommunfullmäktige beslutade om den 3 april 2017 § 21, dnr 123-339/2017, för projekt Slakthusområdet har överskridits. För att möjliggöra för projektet att ta fram återstående utredningar behöver ett reviderat inriktningsbeslut med en utökad utredningsbudget fattas. Utredningsutgifterna, inklusive tidigare nedlagda investeringsutgifter, bedöms uppgå till 400 mnkr. Investeringsutgifterna för delprojekt Etapp 1 bedöms inte överstiga vad som redovisats vid förra beslutstillfället.

De sammanlagda investeringsutgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 6 603 mnkr. Investeringsinkomsterna beräknas till cirka 32 mnkr, varav huvuddelen utgörs av ersättningar från ledningsägare för ledningsarbeten och byggaktörer för markarbeten på kvartersmark. Försäljningsinkomsterna beräknas till cirka 5 107 mnkr och reavinsten beräknas uppgå till cirka 3 474 mnkr. Intäkterna för tomträttsavgälder beräknas till cirka 85 mnkr per år. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett positivt nettonuvärde om cirka 519 mnkr inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Inberäknat stadens planerade investeringar för skola, gymnastiksal och förskolor beräknas nettonuvärdet uppgå till cirka minus 96 mnkr. Om idrottshallen byggs av en privat aktör skulle nettonuvärdet bli plus 136 mnkr och täckningsgraden uppgå till 102 procent.

Stadsutvecklingen i Slakthusområdet innebär ett positivt resultat för staden. Nettonuvärdet uppgår till 519 mnkr i föreliggande förslag till beslut. Det kan jämföras med 1 557 mnkr i nettonuvärde för projektet i inriktningsbeslutet från 2017. Försämringen av projektets nettonuvärde beror främst på att antalet bostäder minskats till förmån för mer kontor samt att utgifterna ökat efter en mer noggrann kalkylering. Projektet har även lagt till ett riskpåslag om 25 procent på de delar som rör entreprenadutgifter.



Ekonomi genomförandebeslut etapp 1

Inom etapp 1 i Slakthusområdet uppgår investeringen till 813 mnkr för genomförandet. För de tre kvarter som ska överlåtas bedöms försäljningsinkomsterna i nuläget till cirka 634 mnkr. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett positivt nettonuvärde om 135 mnkr motsvarande 149 tkr/ekvivalent lägenhet.

De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 813 mnkr, varav 33 mnkr är utgifter före år 2020. Utgifterna avser främst iordningsställande av allmän plats, men även ledningsomläggning. Inkomsterna beräknas till cirka 16 mnkr, varav huvuddelen utgörs av exploateringsbidrag från Atrium Ljungberg Hallvägen AB, såsom ägare till fastigheten Kylfacket 3 som ingår i etappen. Försäljningsinkomster som avser försäljning av mark för bostäder beräknas till 634 mnkr och reavinsten beräknas uppgå till 623 mnkr.

Genomförandet av den första etappen innehåller utgifter för att anlägga nya gator och bygga om ett par befintliga. Inom etappen ingår även upprustning av Naturparken/Frötallen, samt anläggning av stadsparken Fållan och fyra så kallade fickparker. Att parkerna genomförs i tidigt skede kommer vara till stor nytta för de som flyttar in i denna och i de senare etapperna, samt för förskolorna som planeras. Intäkterna för tomträttsavgälder beräknas till cirka 12 mnkr per år. Reavinsten beräknas uppgå till 623 mnkr.

Kommunfullmäktige har den 21 mars 2020, § 21, beslutat om att tillåta deltagande på sammanträden på distans för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och stadens nämnder. Bakgrunden var den situation som uppstått i samhället och staden i samband med spridningen av covid-19-virus.

Beslutet i kommunfullmäktige omfattade inte de utskott som finns under stadens nämnder. Behovet av deltagande på distans för kommunstyrelsens utskott är liknande det för kommunstyrelsen, på grund av den situation som för närvarande råder i samhället med anledning av smittspridningen.

Stockholms Hamn AB (Hamnen) för egen del har i uppdrag att avyttra fastigheter som inte är strategiskt viktiga för staden, samt att öka effektiviteten i drift av anläggningar och öka kundfokus.

S:t Erik Markutveckling (STEM) har ett budgetuppdrag att vid behov stödja nämnder och bolag i samband med försäljning av fastigheter samt att förvärva och förvalta fastigheter i avvaktan på exploatering.

Mot bakgrund av detta inledde Hamnen en översyn av vilka av bolagets byggnader som inte är av strategisk vikt för hamnverksamheten och därmed möjliga att avyttra.

I detta ärende föreslås i linje med bolagens ägardirektiv en överlåtelse av 28 byggnader mellan Hamnen och STEM till en summa om 625 mnkr. Tio av byggnaderna ska bevaras och kommer att förvaltas och utvecklas vidare av STEM. 18 byggnader är huvudsakligen enkla byggnader/skjul som ligger inom stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden i Frihamnen/Värtan. Dessa enkla byggnader kommer att förvaltas under en 5-10-årsperiod för att därefter överlåtas vidare till exploateringsnämnden.

Utöver de föreslagna bolags- och byggnadsöverlåtelserna i detta ärende föreslås STEM få till uppdrag att förvärva ytterligare två bolag genom köp av så kallade lagerbolag (bolag som tidigare inte haft någon verksamhet) med vardera tre tillhörande dotterbolag. Syftet med detta är att skapa möjligheter för STEM att uppfylla kommunfullmäktiges direktiv om att genomföra fastighetsförvärv och försäljning i syfte att främja Stockholms utveckling och att söka strategiska utvecklingsprojekt och förvärv för stadens framtida behov.

Under våren 2020 tog Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s (Micasa Fastigheter) styrelse ett inriktningsbeslut om att sälja tomträtten till fastigheten Idun 24 i en bolagsförsäljning.

Servicehuset Fristad Idun 24 och kollektivhuset Idun 26 uppfördes 1983 av AB Svenska Bostäder. Idun 24 rymde ursprungligen serviceboende samt ett sjukhem och Idun 26 kollektivhus. År 2004 övertogs ägandet av Idun 24 av Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Anläggningen har byggts om och förändrats under åren för att anpassas utifrån hyresgästernas behov och har fram till nu används till gruppbostäder, servicehus, förskola samt en kiosk. Byggnaden är nu tom förutom 9 boende och en mindre förskola.

Avvecklingen har pågått under en längre tid. Sjukhemmet lades ned 2012 och köket 2018. Efter beslut i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd oktober 2019 påbörjades avvecklingen av servicehuset och det särskilda boendet för att vara helt avvecklat till januari 2021. Tillträde för den nya ägaren är planerad till 1 april 2021.

Försäljning av fastigheter genom paketering i bolag sker dels för att kunna optimera det ekonomiska utfallet, dels för att kunna säkerställa vissa avtalsmässiga villkor.

Föreslagen försäljning innebär att samtliga aktier i Goldcup 26458 AB u.ä.t Fristad i Stockholm AB säljs, inklusive tomträtten till fastigheten Idun 24 i Stockholm med ett överenskommet fastighetsvärde om 226,5 mnkr.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s styrelse fattade i september 2020 beslut om att sälja tomträtten till fastigheten Grötlunken 2 genom en bolagsförsäljning.

Grötlunken 2 tidigare Sabbatsberg 23 ingick i fastighetsköpet från dåvarande Stockholms läns landsting som förvärvades av Stockholms Gatu- och Fastighetskontor i början av 1990-talet. Från år 2004 har Micasa Fastigheter i Stockholm AB ägt tomträtten till fastigheten Grötlunken 2.

Micasa Fastigheter har i budget 2020 ett ägardirektiv att bidra till en aktiv fastighetsförvaltning för att skapa utrymme för investeringar samt genomföra försäljningar av tomträtter eller fastigheter som staden inte har behov av. Ett sätt att göra det är att avyttra tomträtter som inte bedöms vara av strategisk vikt för Stockholms stad eller nödvändiga för bolagets verksamhet.

Att paketera fastigheter i bolag vid en försäljning sker dels för att kunna optimera det ekonomiska utfallet, dels för att möjliggöra att vissa avtalsmässiga villkor kan säkerställas.

Föreslagen försäljning innebär att samtliga aktier i Goldcup 26541 AB u.ä.t Grötlunken 2 Stockholm AB, inklusive tomträtten till fastigheten Grötlunken 2 i Stockholm överlåts med ett överenskommet fastighetsvärde för tomträtten om 177,5 mnkr.

I takt med bostadsutbyggnaden vid Drevviken och Telestaden under de kommande åren behöver också skolkapaciteten utökas. Därför föreslås i ärendet att Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) tar fram underlag inför en om- och tillbyggnad i Kvickenstorpsskolan i Farsta.

Investeringsutgiften för projektet uppgår till totalt 306 mnkr. Utbildningsnämnden ska vara hyresgäst.

Projektets mål är att öka kapaciteten till en F-9 skola med plats för totalt 1080 elever. Inflyttning planeras till höstterminen år 2025.

Den nya hyran till utbildningsnämnden uppgår till 26,9 mnkr. Investeringsutgiften motsvarar cirka 283 300 kronor per plats och per berörd kvadratmeter (7 900 m2) beräknas den till cirka 38 700 kronor, vilket bedöms som högt.

Kvickenstorpsskolan byggdes under åren 1970-1972. Byggnadens area är ca 8 900 kvm och bedöms av utbildningsnämnden ha kapacitet för 560 elever. Idag nyttjas den för årskurs F-4 samt evakuering för Skönstaholmsskolan (F-6). I byggnaden har Farsta stadsdelsnämnd en förskola som efter projektets genomförande inte längre kommer vara integrerad utan placeras i en ny fristående byggnad på skoltomten.

I och med stadens ombyggnad och exploatering av Slussen påverkas samtliga huvud- och distributionssystem för vatten, spillvatten och dagvatten inklusive dess tillhörande tekniska anläggningar i stor omfattning. Slussen är en strategisk knutpunkt för flera av Stockholm Vatten och Avfall AB:s (SVOA) många ledningssystem vilka försörjer stora delar av innerstaden.

Slussens grundläggning och konstruktioner är uttjänta och måste byggas upp igen från grunden. Därför krävs att SVOA:s berörda ledningssystem flyttas och läggs om samtidigt som nya ledningssystem och anläggningar tillkommer för att klimat- och kapacitetssäkra VA-försörjningen.

För SVOA är projektet indelat i tre huvuddelar som i dagsläget omfattas av tre genomförandeavtal. Den första delen, förberedande arbeten, är avslutad och SVOA är nu mitt i genomförandet av de två kvarvarande delarna, delområde Berg och delområde Land och Vatten.

Projektet har pågått sedan år 2010 med ett styrelsebeslut för genomförande på 400 mnkr (prisnivå december 2010). Detta var i ett tidigt skede av Slussenprojektet och vid tidpunkten för styrelsebeslutet var behovet av alla SVOA:s arbeten inte fastställt.

SVOA har nu fastställt omfattningen på de arbeten som krävs för att upprätthålla VA-försörjningen, förnya och kapacitetssäkra ledningssystemen och har med stöd av exploateringskontoret arbetat fram en totalprognos om 770 mnkr.

Projektavslut är enligt stadens huvudtidplan planerat till år 2025.