Möte 2020-06-15

Den 8 april i år fattade trafiknämndens ordförande Daniel Helldén (MP) ett ordförandebeslut om att sänka parkeringsavgiften för motorcykel (MC) och moped klass 1, till noll kronor under rådande situation med covid-19. Beslutet gäller både besökstaxa och boendeparkeringstaxa. Beslutet gäller specifikt på parkeringsplats reserverad för MC och moped klass 1 samt på platser där MC och moped klass 1 har tillstånd att parkera med giltigt boendedispens, d.v.s. inom det område där den egna boendedispensen gäller. Beslutet är tillfälligt och gäller fr.o.m. den 9 april 2020 till dess att nytt beslut fattats, dock längst till och med 31 augusti 2020.

Coronapandemin har snabbt fått stora ekonomiska konsekvenser i hela Sverige. De näringsidkare som har kiosker på offentlig plats i Stockholms stad kommer inte att omfattas av regeringens stöd till hyresvärdarna. Dessa näringsidkare drabbades hårt av vikande kundunderlag under mars och april och har i praktiken, till skillnad från andra kategorier av näringsidkare på offentlig plats, inte möjlighet att återkalla sina tillstånd under en period och därmed slippa betala avgift. Detta eftersom avgift utgår för markanvändningen, oavsett om kiosken är öppen eller inte. För att underlätta för näringsidkare som bedriver kioskverksamhet i Stockholm har trafiknämnden den 28 maj 2020 föreslagit att markupplåtelseavgiften sätts till 50 procent av ordinarie taxa för perioden mars till och med juni år 2020.

Det som berörs av förslaget är kioskbyggnader, uteserveringar, försäljningsplatser, marknader, varuskyltningar och övriga verksamheter med huvudsyfte försäljning i taxan, torghandlare och Foodtrucks med nyttoparkeringstillstånd C.

Då det är kommunfullmäktige som har att fastställa avgifter har förslaget hemställts till kommunfullmäktige för beslut.

Den 6 maj 2019 fastställde kommunfullmäktige trafiknämndens förslag på ändringar i vissa av kommunens allmänna lokala ordningsföreskrifter. Av ordnings- och säkerhetsskäl hade Polismyndigheten framfört önskemål om ett förbud mot tillfällig försäljning inom området vid Globen och Tele2 Arena, nedan kallat Globenområdet. Med anledning därav föreslog trafiknämnden att 16 § skulle revideras i syfte att även omfatta ett förbud mot tillfällig försäljning i Globenområdet. Till förslaget bifogades även en kartbild över vilket område förbudet skulle omfatta.

I beslut från Länsstyrelsen fattat den 5 juni 2019 upphävdes stycket i 16 § rörande försäljningsförbudet i Globenområdet med motiveringen att det inte var formulerat på ett sådant sätt att det kunde förstås och tillämpas av rättsordningen. Även den bilagda kartan avseende Globenområdet ansågs vara otillräcklig.

Med anledning av Länsstyrelsens upphävandebeslut har trafiknämnden reviderat denna paragraf. Även justeringar och förtydliganden avseende bland annat innehållet, den geografiska ordningen i förteckningen av de platser där tillståndskravet gäller samt uppdaterade kartbilagor har gjorts.

Utöver detta föreslår trafiknämnden ändringar i var Foodtruck får stå med nyttoparkeringstillstånd C vid Rålambshovsparken, där gatorna Smedsuddvägen och Rålambshovsleden berörs. Trafiknämnden föreslår även undantag för kravet på polistillstånd för tillfällig försäljning på ett antal gator i city.

Regeringen har beslutat om höjning av den statliga schablonersättningen till kommunerna för mottagandet av nyanlända. Höjningen har gjorts för att nyanlända ska erbjudas en samhällsorientering som omfattar minst 100 timmar istället för nuvarande minst 60 timmar. Enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige fördelas generalschablonen i huvudsak till stadsdelsnämnderna, efter vissa avdrag för svenska för invandrare (sfi), introduktionsinsatser, samhällsorientering samt viss hantering av särskilt förordnade vårdnadshavare. Den del av den ökade ersättningen som inte beräknas behövas för den riktade ökningen har fördelats enligt den tidigare procentfördelningen för de övriga posterna.

Storsthlm har rekommenderat staden att anta ”Överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län om ärendeansvar för personer i hemlöshet” till Stockholms stad.

Sedan 2006 har kommunerna i Stockholms län gemensamma bestämmelser för ärendehantering avseende personer i hemlöshet. Överenskommelsen syftar till att ge praktisk vägledning för att underlätta för kommunerna att nå samsyn i dessa ärenden. Utifrån framkomna behov av revidering har nu ett förslag till reviderad överenskommelse tagits fram. Grundprinciperna finns kvar i det nya förslaget och den reviderade överenskommelsen innebär ett antal tydliggöranden för att öka förutsättningarna för samsyn mellan kommunerna.

Stockholms stad är medlem i den ekonomiska föreningen Filmpool Stockholm Mälardalen sedan 2006. Verksamheten består i att dela ut fondmedel till filmproduktion i Stockholm, kommissionär verksamhet samt en del övrig branschstärkande verksamhet och projekt. Stockholms stad och regionen har under en längre tid gemensamt utrett och analyserat olika vägval för att uppnå regionalt samarbete. Region Stockholm har efter utredningsarbete konstaterat att det föreligger stora juridiska komplikationer med att ingå i den ekonomiska föreningen och slutsatsen är att regionen inte kan ansluta sig till befintlig förening. Under diskussioner har parterna uttryckt ambitionen att etablera ett nytt produktionscentrum för film fr.o.m. 2021. Ett sådant produktionscentrum kan ha formen av ett av Region Stockholm helägt aktiebolag. Stockholms stad och regionen ser filmens betydelse för Stockholmsregionen som en jobbskapande sektor inom kultur- och näringsliv med ambitionen att vara en samlande aktör på området med en väg in för filmbranschen. För kontinuitet och legitimitet är stadens ambition att den samlade resursnivån till filmproduktion och talangutveckling i regionen ska vara bibehållen och på sikt öka både från Stockholms stad och Region Stockholm. Mot denna bakgrund föreslås att Stockholms stad utträder från den ekonomiska föreningen Filmpool Stockholm Mälardalen vid utgången av år 2020. Enligt stadgarna kan medlem säga upp sitt medlemskap till utgången av ett räkenskapsår. Uppsägningen, som ska vara skriftlig, ska inges till styrelsen senast sex månader före utgången av aktuellt räkenskapsår. Föreningens räkenskapsår omfattar tiden 1 januari till 31 december. Kulturnämnden har inkommit med en framställan om att Stockholms stad ska utträda ur den ekonomiska föreningen Filmpool Stockholm Mälardalen vid utgången av år 2020. Kulturnämnden föreslår vidare ett bemyndigande från kommunfullmäktige om att genomföra uppsägningen. Ambitionen är att Stockholms stad tillsammans med Region Stockholm istället ska etablera ett nytt produktionscentrum för film fr.o.m. 2021. Bakgrunden är att Region Stockholm efter utredningsarbete konstaterat att det föreligger juridiska komplikationer med att ingå i den befintliga ekonomiska föreningen. I enlighet med kommunfullmäktiges budget ska kulturnämnden främja utvecklingen av film- och tv-produktion som en viktig del inom de kulturella och kreativa näringarna. Ett särskilt direktiv är att fortsätta dialogen med Region Stockholm om en formaliserad samverkan för satsning på professionell filmproduktion.

Stockholms stad har haft en stadsövergripande och långsiktig vision som överordnat styrdokument under drygt 12 år. Att utforma en gemensam vision för staden var ett arbete som påbörjades redan kring år 2005. Stockholms kommunfullmäktige beslutade i juni 2007 om en gemensam vision för staden, Vision 2030, Ett Stockholm i världsklass. Utgångspunkten var ett antal framtidsanalyser av Stockholms utveckling och Territorial Reviews, Stockholm, där OECD utvärderade regionens styrkor och utmaningar. Visionen implementerades i stadens ordinarie styrsystem och kommunicerades till stadens medarbetare för att nå goda resultat och ökad delaktighet.

Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget 2013 om att visionen skulle utvärderas och uppdateras, inte minst utifrån förutsättningen att staden växt snabbare än tidigare förväntat. Efter ett arbete som involverade många medarbetare i staden beslutade kommunfullmäktige om Vision 2040 – Ett Stockholm för alla, år 2015. Visionen har varit styrande för kommunfullmäktiges budget med treårsplan.

Utifrån uppdrag av kommunfullmäktige har ett arbete med revidering av Vision 2040 genomförts under våren 2019. Arbetet har letts av stadsledningskontoret och har involverat ett stort antal medarbetare i staden. I detta ärende redovisas ett förslag till en reviderad långsiktig vision för staden, Vision 2040 – Möjligheternas Stockholm.

Det nya visionsförslaget har sin grund i tidigare visioner och i de långsiktiga mål som framgår av kommunfullmäktiges budget för 2019. Förslaget till reviderad vision är, också i likhet med budgeten, indelad i tre huvudteman med samma utgångspunkter som kommunfullmäktiges inriktningsmål:

1. En modern storstad med möjligheter och och valfrihet för alla

   ? En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt
   ? En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden

   Revideringen av visionen har tagit sin utgångspunkt i kunskaper om trender och globala strukturer som har betydelse för Stockholmsregionen och dess särskilda förutsättningar och utmaningar. I genomförandet av visionen ska Stockholms stad även bidra till att målen i Agenda 2030 uppfylls i de delar där staden har rådighet samt förhålla sig till de regionala utmaningarna och målen i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050.

   Den demografiska utvecklingen med fler barn och äldre i befolkningen är en särskilt viktig förutsättning. Hur befolkningen utvecklas är avgörande i planeringen för framtida behov av bland annat bostäder och kommunal service. Därutöver finns det flera stora och globala samhällsutmaningar som påverkar utvecklingen, såsom miljö- och klimatförändringarna och en allt hårdare global konkurrens. Det finns även en ökad social polarisering idag, där klyftorna mellan olika grupper i samhället tenderar att öka, liksom mellan olika delar av landet. Världen är också mitt uppe i en digital revolution och hastigheten i förändringstakten ökar. Tekniken blir en allt större del av det moderna samhället. Stockholms stad kan dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen skapar, om vi samtidigt förstår de risker och begränsningar som finns.

   Vision 2040 är en vision om hur staden tar till vara på möjligheterna och skapar en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling i Stockholm.

Förslag till uppdaterat program, Stockholms stads program för inköp (härefter benämnt programmet), framgår av bilaga 2 till utlåtandet.

Förslaget till det uppdaterade programmet för inköp bygger i flera delar på det nuvarande programmet för upphandling och inköp gällande både innehåll och disposition.

Programmet har utgått från kommunfullmäktiges inriktningsmål för mandatperioden samt mål och uppdrag för olika verksamheter. Ett särskilt fokus har lagts på att programmet ska ange hur stadens inköpsarbete ska bidra till en ökad valfrihet för stockholmarna och till en hållbar stad samt skapa förutsättningar för kostnadseffektivitet, innovation och en mångfald av aktörer. Staden står inför utmaningar kring nya arbetssätt och ny teknik. Stadens inköpsarbete måste därför på ett effektivt sätt omhänderta och möjliggöra innovativa lösningar.

Programmets disposition har i huvudsak utgått från de tre inriktningsmålen, med ett avslutande avsnitt om ansvar och organisation gällande kommunkoncernens (härefter stadens) inköpsarbete.

Inriktningen av förslaget till program har också utgått från de resultat som projekt VINST har uppnått. Det gäller dels stadens satsning på ett kategoristyrt arbetssätt och de förutsättningar som är nödvändiga för att detta arbete ska bli framgångsrikt, dels de möjligheter till en förbättrad uppföljning av det kommunkoncernövergripande inköpsarbetet som Projekt VINST bidragit till. Det gäller även den gemensamma inköpsprocess som Projekt VINST tagit fram och som består av inköpsarbetets nyckelprocesser samt processer för styrning och stöd relaterat till inköpsarbetet.

De viktigaste ändringarna som har gjorts i programmet jämfört med nuvarande Stockholms stads program för upphandling och inköp är följande:

Justering till kommunfullmäktiges nya inriktningsmål

Betoning av att inköpsarbetet ska bidra till kostnadseffektivitet, en väl fungerande konkurrens och en mångfald av aktörer

Mål för inköpsarbetet

Benämningen av programmet

Tillägg av kommunkoncernens gemensamma inköpsprocess och processramverk

Betoning på frågor gällande miljö och klimat inom inköpsarbetet, inklusive djurskydd och etisk handel

Fokus på samverkan inom kommunkoncernen gällande bland annat kategoribaserat arbetssätt

Justering av obligatoriska roller/funktioner för samordning av inköpsarbetet i staden

Giltighetstid för programmet



Liksom tidigare betonas även vikten av en aktiv avtalsförvaltning och generell uppföljning av stadens inköpsarbete.

Utöver förslaget till program för inköp, föreslås även att klausulen för meddelarfrihet och meddelarskydd uppdateras. Klausulen framgår av bilaga 4 till utlåtandet. Uppdateringen omfattar ett förtydligande av när klausulen ska tillämpas. Klausulen är i övrigt oförändrad vad gäller lydelsen och de krav som ställs på leverantören.

Exploateringsnämnden föreslår nya riktlinjer för beräkning av tomträttsavgäld för skol- och förskolelokaler. Avgäldsnivån för dessa lokalslag föreslås baseras på flerbostadshusavgälder i motsvarande värdeområde.

Det ortsprismaterial som under de senaste åren använts för markvärdebedömning av skolor och förskolor har varit detsamma som för bedömning av kontorsmarkvärde. Exploateringsnämndens hyresutredning för skollokaler visar att högre hyresnivåer medför högre marknadsvärden och därmed högre markvärden, men inte i samma utsträckning som för kontorslokaler som har både större hyresvariationer och större skillnader i direktavkastningskrav än motsvarande skollokaler.

Ett markvärde om 2 200 kr/m² BTA har bedömts motsvara en ungefärlig lägstanivå för skol- och förskolelokaler i Stockholms stad. Givet en hyresskillnad om cirka 1 000 kr/m² och ungefär samma drift- och underhållskostnader och avkastningskrav oavsett läge har en högsta markvärdenivå beräknats till cirka 7 400 kr/m² BTA, vilket med en avgäldsränta om 3 procent motsvarar cirka 80 procent av den högsta avgälden för flerbostadshus år 2020.

I större delen av Stockholmsområdet bedöms en koppling till bostadsavgälderna vara lämplig för skol- och förskolelokaler. I områden med de lägsta bostadsavgälderna bedöms dock nivåerna vara lägre än vad som är motiverat utifrån markvärdet för skol- och förskolelokalerna. En nedre avgäldsbegränsning föreslås därför om 65 kr/m² BTA, motsvarande ett markvärde om cirka 2 200 kr/m² BTA.

För att säkerställa att avgäldsnivåerna inte överstiger marknadsmässiga avgäldsnivåer för skollokaler föreslås ett försiktighetsavdrag ned till 80 procent av bostadsavgälden. Den högsta avgäldsnivån år 2020 blir med denna begränsning 219 kr/m² BTA, motsvarande ett markvärde om cirka 7 300 kr/m². Avgälden vid nyupplåtelse föreslås utgöra 80 procent av motsvarande avgäld för nyupplåtelse av flerbostadshus, med en lägsta avgäldsnivå om 80 kr/m² BTA.

På samma sätt som för bostadsavgälderna föreslås en uppräkning av lägstanivåerna 65 respektive 80 kr/m² BTA med 2 procent per år. Avgälden för en specifik tomträtt förändras inte under löpande avgäldsperiod. Konsekvensen blir dock att objekt inom samma värdeområde som har regleringstidpunkt åren efter varandra får olika avgälder i kr/m² BTA.

Exploateringsnämndens analys av de ekonomiska konsekvenserna har baserats på stadens tomträttsavtal med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB), men avser att gälla alla skol- och förskolelokaler oavsett tomträttshavare. Staden har cirka 550 tomträttsupplåtelser med SISAB, omfattande cirka 1,55 miljoner m² BTA av de totalt cirka 1,7 miljoner m² BTA som är definierade som skollokaler i förvaltningssystemet. Jämfört med den förenklade värderingsmodell som använts sedan hösten 2017 ger förslaget cirka 10 procent lägre årliga intäkter efter genomförd reglering. För stadens tomträttsavtal med SISAB motsvarar det efter genomförd reglering cirka 160 mnkr istället för 180 mnkr i årlig tomträttsavgäld.

Det reviderade genomförandebeslutet avser etapp tre av fyra inom Kabelverket i Solberga. Planprogram för Kabelverket antogs år 2012 och avser utbyggnad av cirka 1 700 bostäder och skola, på en tidigare industrifastighet, strax norr om Älvsjö station.

Inriktningsbeslut för hela programområdet, omfattande alla fyra etapper, godkändes av exploateringsnämnden den 11 maj 2015. Inriktningsbeslutet visade ett positivt nettonuvärde om 44 miljoner kronor och en täckningsgrad på 192 procent.

Till följd av väsentligt ändrade förutsättningar godkändes ett reviderat inriktningsbeslut av exploateringsnämnden den 14 april 2016. Kalkylen redovisade då ett positivt nettonuvärde om 29 miljoner kronor och en täckningsgrad på 130 procent. De förändrade förutsättningarna berodde framförallt på att stadens åtaganden av Älvsjövägens ombyggnad i etapp 3 visat sig bli betydligt mer omfattande än vad som tidigare var känt, och att de beräknade försäljningsinkomsterna minskat till följd av förändringar i byggnadernas läge.

Detaljplanen för etapp 3, som vann laga kraft den 28 februari 2018, möjliggör sju nya kvarter vid Älvsjövägen med sammanlagt cirka 685 lägenheter, varav 440 hyreslägenheter, 86 studentlägenheter och 159 bostadsrätter samt en förskola. Lokaler för centrumändamål planeras i bottenvåningarna. Nya parker och ett nytt allmänt grönt stråk planeras för att förbättra kopplingarna mellan Älvsjövägen och Solbergaskogen. Detaljplanen omfattar även ett parkeringshus.

Detaljplanen omfattar i huvudsak mark som ägs av JM AB och AB Familjebostäder. En mindre del av marken ägs av staden.

Genomförandebeslut för etapp 3 godkändes av exploateringsnämnden den 9 november 2017. Investeringsutgifterna beräknades då till 39,6 miljoner kronor, investeringsinkomsterna till 16,6 miljoner kronor, och försäljningsinkomsterna till 69 miljoner kronor. Nettonuvärdet beräknades till 46 miljoner kronor och täckningsgraden till 203 procent. I samband med genomförandebeslutet tecknades exploateringsavtal med JM AB och AB Familjebostäder. Med Stockholms Stads Parkerings AB, som ska bygga parkeringshuset, tecknades en överenskommelse om exploatering med tomträttsupplåtelse.

Exploateringsnämndens utgifter avser främst trafikutredning, projektering för bland annat gata, landskap och ledningar, samt nedlagd tid.

Under genomförandet har fördyringar medfört behov av ett reviderat genomförandebeslut. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas nu till cirka 126,8 miljoner kronor, varav 8,2 miljoner kronor är redan nedlagda utgifter. Investeringsinkomsterna beräknas till cirka 16,1 miljoner kronor, varav huvuddelen utgörs av ersättning för åtgärder för Älvsjövägen som bolagen ska stå för.

Projektets markförsäljning genomfördes år 2018 och avser delar av Solberga 2:1. Försäljningsinkomsten uppgick till 49,7 miljoner kronor.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett negativt nettonuvärde om 50 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Projektets täckningsgrad beräknas uppgå till 59 procent.

Fördyringarna jämfört med tidigare genomförandebeslut förklaras av tekniska faktorer som geotekniska åtgärder, ledningsomläggningar och VA-schaktning, grundförstärkning i mark och hantering av förorenade massor. Fördyringarna förklaras till stor del också av att samordningen med övriga aktörer lett till ökade kostnader för byggprojektledning, projekteringsledare och byggledning, samt att stadens entreprenörer har varit tvungna att etablera sig vid två tillfällen istället för ett. Ökad riskmarginal för oförutsedda kostnader till följd av komplicerade markförhållanden och omfattande ledningsomläggning bidrar också till att de projektets beräknade utgifter ökat. Stadens arbetsområde angränsar till kvarter där produktion pågår samtidigt som befintlig trafik och verksamhet runt omkring måste fungera.

Exploateringsnämnden redovisar även de ekonomiska förutsättningarna för hela programområdet Kabelverket, med samtliga fyra etapper. De sammantagna investeringsutgifterna beräknas till 217,4 miljoner kronor, investeringsinkomsterna till 16,3 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 83,5 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om 68 miljoner kronor inklusive tidigare utgifter och inkomster. Täckningsgraden beräknas till 68 procent.

Det reviderade genomförandebeslutet avser den fjärde etappen av fyra inom Kabelverket i Solberga. Planprogram för Kabelverket antogs år 2012 och avser utbyggnad av cirka 1 700 bostäder och skola, på en tidigare industrifastighet, strax norr om Älvsjö station.

Inriktningsbeslut för hela programområdet, omfattande alla fyra etapper, godkändes av exploateringsnämnden den 11 maj 2015. Inriktningsbeslutet visade ett positivt nettonuvärde om 44 miljoner kronor och en täckningsgrad på 192 procent.

Till följd av väsentligt ändrade förutsättningar godkändes ett reviderat inriktningsbeslut av exploateringsnämnden den 14 april 2016. Kalkylen redovisade då ett positivt nettonuvärde om 29 miljoner kronor och en täckningsgrad på 130 procent. De förändrade förutsättningarna berodde framförallt på att stadens åtaganden av Älvsjövägens ombyggnad i etapp 3 visat sig bli betydligt mer omfattande än vad som tidigare var känt, och att de beräknade försäljningsinkomsterna minskat till följd av förändringar i husens läge.

Detaljplanen för etapp 4, som vann laga kraft den 27 juni 2016, möjliggör en utbyggnad av Kämpetorpskolan till en F-9 skola med cirka 1 000 elevplatser, nybyggnad av en matsal, nybyggnad av en friliggande förskola om sex avdelningar samt en ny byggnad med två idrottshallar i anslutning till en ny bollplan. En ny nätstation byggs i närheten av Älvsjövägen.

Genomförandebeslut för etapp 4 godkändes av exploateringsnämnden den 14 april 2016. Investeringsutgifterna beräknades då till 43,2 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden visade ett negativt nettonuvärde om 4 miljoner kronor. Täckningsgraden beräknades till 84 procent. Marken ska upplåtas med tomträtt för skola och förskola till Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB). Mark för idrottsändamål överförs till fastighetsnämnden.

Exploateringsnämndens utgifter avser främst nya gator för angöring samt en ny gång- och cykelväg längs Solbergaskogen.

Under genomförandet har fördyringar medfört behov av ett reviderat genomförandebeslut. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas nu till cirka 58,8 miljoner kronor, varav 39,4 miljoner kronor är redan nedlagda utgifter. Investeringsinkomsterna beräknas till cirka 0,2 miljoner kronor.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett negativt nettonuvärde om 68 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda utgifter. Projektets täckningsgrad beräknas uppgå till 68 procent.

Fördyringarna förklaras av att projektet inneburit betydligt mer samordning mellan byggherrarna än vad som uppskattades inför det ursprungliga genomförandebeslutet. Detta har resulterat i ökade kostnader för byggprojektledning, projekteringsledare samt byggledning. Fördyringar förklaras också av hantering av förorenade massor och geotekniska åtgärder som inte ingick i tidigare kalkylunderlag. En ytterligare fördyrande omständigheter är att staden etablerat sig vid tre tillfällen istället för ett, samt att en tillfällig byggväg tillkommit, liksom driftskostnader innan finplanering.

Exploateringsnämnden redovisar även de ekonomiska förutsättningarna för hela programområdet Kabelverket, med samtliga fyra etapper. De sammantagna investeringsutgifterna beräknas till 217,4 miljoner kronor, investeringsinkomsterna till 16,3 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 83,5 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om 68 miljoner kronor inklusive tidigare utgifter. Täckningsgraden beräknas till 68 procent.

Södra Värtan ingår tillsammans med Värtapiren och Valparaiso i projekt Värtahamnen inom Norra Djurgårdsstaden. Detta ärende omfattar revidering av ekonomiska beslut för Södra Värtan samt en redovisning av ekonomin för Värtahamnen totalt.

I förslaget till reviderat inriktningsbeslut för Södra Värtan planeras nu för cirka 1 500 bostäder och cirka 115 000 kvm kommersiella lokaler. I det tidigare inriktningsbeslutet planerades för cirka 1 700 bostäder samt 90 000 kvm kommersiella lokaler. I förslaget till reviderat inriktningsbeslut planeras även för en F-6 skola med tillhörande gymnastiksal samt 20 förskoleavdelningar uppdelat på fem förskolor. Ett tidigare föreslaget utomhusbad utgår.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet Södra Värtan redovisar ett positivt nettonuvärde om cirka 1 278 mnkr inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Inräknat stadens planerade investeringar för skola, gymnastiksal och förskolor beräknas nettonuvärdet uppgå till cirka 764 mnkr. De sammanlagda investeringsutgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 3 392 mnkr för exploateringsnämndens del, och 4 063 mnkr totalt för staden. Försäljningsinkomsterna beräknas till cirka 4 132 mnkr.

En sammantagen analys av ekonomin för Värtahamnen (Södra Värtan, Värtapiren och Valparaiso) visar att projekten genererar ett positivt nettonuvärde om cirka 710 mnkr. Inräknat stadens planerade investeringar för skola, gymnastiksal och förskolor blir nettonuvärdet cirka 196 mnkr.

Den utredningsbudget om 160 mnkr som kommunfullmäktige beslutade om den 26 september 2016, dnr 123-1078/2016, för projekt Södra Värtan har överskridits. Ett beslut om utökad utredningsbudget behöver därför fattas. Utredningsutgifterna, inklusive tidigare nedlagda utgifter, bedöms uppgå till 230 mnkr.

För att möjliggöra för byggaktörerna inom Södra Värtans norra detaljplan att påbörja byggnation i anslutning till detaljplanens antagande behöver förberedande arbeten utföras innan detaljplanen antas. Nämnden föreslår därför att ett genomförandebeslut fattas för anläggningsarbeten i Hangövägen. Investeringsutgifterna beräknas uppgå till cirka 132 mnkr i löpande prisnivå, och projektet redovisar ett negativt nettonuvärde om cirka 120 mnkr.

Kollektivtrafikens utbyggnad är en viktig förutsättning för utveckling och utbyggnad av Norra Djurgårdsstaden. Områdets hållbarhetsprofil gör en fungerande kollektivtrafik extra viktig. Det råder oklarhet angående tidpunkt för regionens beslut om kollektivtrafiklösning och finansiering av denna.

För att genomföra projekt Södra Värtans södra och mellersta delar krävs att Värtabanans östra bangård avvecklas. För att den östra bangården ska kunna avvecklas, hävdar Trafikverket att Värtabanans västra bangård måste byggas ut med ytterligare ett spår. Trafikverket har beslutat att en järnvägsplan ska upprättas. I budget 2020 framgår att samlokalisering av förskola och skola vid nybyggnadsprojekt bör ske genom att förskolan helt integreras i skolbyggnaden.

För att finansiera projektets investeringsutgifter planeras för en större andel bostadsrätter jämfört med hyresrätter. Försäljningsinkomsterna ska även bidra till finansieringen av planerade investeringar i skola, gymnastiksal och förskolor.

Logistic Contractor AB och LC Development Fastigheter 15 AB, nedan Bolagen, har erhållit markanvisning för ett centrallager för livsmedel inom den norra delen av fastigheten Sillö 4 i Larsboda. Antalet arbetsplatser uppskattas vid full kapacitet till över 1 000 stycken och är tänkt att inrymma ett centrallager för internetbaserad mathandel. Området ligger inom Larsboda verksamhetsområde, där det finns en befintlig detaljplan för industri- och lagerverksamhet. Exploateringsnämnden har upprättat ett förslag till överenskommelse om exploatering som villkorats av godkännande i kommunfullmäktige. Bolagen planerar sin byggstart till 2020 förutsatt att de kan tillträda fastigheten i tid. Projektet beräknas vara färdigställt till 2022.

Sedan 50-talet har det bedrivits verksamhet på Sillö 4 av Skanska. År 1984 etablerades bergverksamhet och tillstånd för berguttag på fastigheten. Företaget har även drivit asfaltsverk sedan 2001, etablerat kontor och betongfabriker från 2002. Gällande arrenden löper samtliga ut 2020-05-31. Det finns fortsatt en möjlighet för Skanska att driva sin verksamhet på den södra delen av Sillö 4.

Som del av Slakthusområdet i Söderstadens utveckling hade Atrium Ljungberg AB en option på att flytta hyresgäster till Sillö 4. Optionen har nu löpt ut utan att nyttjas.

Överenskommelsen innebär att staden upplåter del av fastigheten Sillö 4 till Bolagen med tomträtt. Tomträttsavgäld för industri och lager med värdetidpunkt 2020-01-01 i Larsboda är 120 kronor per kvadratmeter tomtareal och ska fram till tillträdet räknas upp med 3 % per år.

Exploateringsnämndens expertråd har behandlat ärendet den 13 februari 2020, dnr E2019-04719. Tomträttsupplåtelsen bedöms inbringa en årlig avgäld om ca 5,5 mnkr.

Stadens utgifter i projektet bedöms understiga 10 mnkr.

I september 2015 fattade Stockholms kommunfullmäktige beslut om att godkänna AB Stockholmshems nyproduktion av 129 hyreslägenheter med kompletterande lokaler, i västra delen av Rosenlundsparken på Södermalm, till en total investeringsutgift om 451 mnkr.

I projektet ska AB Stockholmshem i enlighet med ursprungligt genomförandebeslut bygga 129 hyreslägenheter samt kompletterande lokaler i västra delen av Rosenlundsparken på Södermalm, mellan Magnus Ladulåsgatan i norr och Hallandsgatan i söder. I ett av de nya kvartershusen byggs en förskola med fem avdelningar. Bilparkering för boende i kvarteret anordnas genom ett nytt garage i ett av kvartershusen innehållande 19 platser. Fler parkeringsplatser finns att tillgå genom en förhyrning i Linjalens garage. Därutöver finns kantstensparkering vid den nya gatan norr om kvarteret, Bjällbogatan.

I och med den tidigare entreprenörens betalningsproblem, hävning av avtal samt nya upphandlingar har bygget i princip stått still under större delen av år 2019. Projektet är dock åter igång sedan november 2019 och inflyttning planeras med start under tredje kvartalet 2021. I ursprungligt genomförandebeslut planerades för inflyttning tredje kvartalet 2018.

Beräknad slutkostnad är idag 662 mnkr mot 451 mnkr i tidigare investeringsbeslut. Med förväntade hyresnivåer och normala avkastningskrav för bostadsfastigheter i innerstaden uppnås ett positivt resultat, vilket ska jämföras med ursprungligt beslut om 451 mnkr. Hittills upparbetat i projektet är cirka 370 mnkr.

Ny detaljplan för del av Södermalm 8:1, Malongenparken, syftar till att möjliggöra ett flerbostadshus, cirka 20 bostäder, med utgångspunkt i områdets höga kulturmiljövärden. En anpassad och högkvalitativ arkitektur i samspel med kulturmiljön är därför en förutsättning. Planen reglerar bebyggelsens höjder, takvinklar och utformning med tillhörande gestaltningsprinciper. Planen syftar även till att skapa en attraktiv offentlig miljö i form av ett nytt torg som i sin utformning tydliggör den historiska gatukopplingen mellan Nytorget och Hammarby sjö.

Att Stockholm är och upplevs som en trygg, säker stad och välskött stad är en prioriterad fråga för hela staden och ett ansvar som sträcker sig över samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens verksamheter ska bedriva ett målmedvetet trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete som utgår från aktuell data, lägesbilder, orsaksanalyser och väl övervägda åtgärder. En extern samverkan med andra aktörer som t.ex. polisen, Region Stockholm, näringsliv och civilsamhället är av största vikt.

Strategin för att minska risken för att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet beskriver hur stadens berörda verksamheter tillsammans med andra myndigheter och civilsamhället ska arbeta förebyggande för att barn, unga och unga vuxna inte ska dras in i kriminalitet. Strategin utgår från fyra övergripande utgångspunkter som innefattar särskilt utpekade områden inom vilka vissa aktiviteter, arbetssätt och åtgärder ska genomföras på lokal nivån. Strategin ligger i linje med kommunfullmäktiges prioritering att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande genom att intensifiera arbetet med att förhindra att unga dras in i kriminalitet.

Rickard Warlenius (V) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad ska ”erkänna att vi befinner oss i ett klimatnödläge”. Motionären föreslår även att staden ska ta fram en handlingsplan som svarar mot klimatnödläget och att en vetenskaplig klimatpanel ska tillsättas som ska ge rekommendationer och riktlinjer för arbetet med handlingsplanen.

Vidare föreslås även att Stockholms stad i denna fråga ska prioritera samarbete med andra kommuner nationellt och internationellt samt att staden uppmärksammar en årlig dag för att summera stadens klimatarbete.

Sissela Nordling Blanco och Madeleine Kaharascho Fridh (båda Fi), har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. För att möta stockholmarnas intresse och behov för centrala och tillgängliga platser för litteratur och poesi föreslår motionärerna att Stockholms stad inrättar ett litteraturhus. Motionärerna anför att litteraturhuset skulle bli en central och samlande punkt för bokförlag, författarsamtal och besök av fristadsförfattare som inte kan göra sina röster hörda i hemlandet. Motionärerna föreslår även att staden utreder möjligheterna att placera litteraturhuset i Medborgarhusets lokaler på Medborgarplatsen som en del av upprustningen av Medborgarhuset. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inrättar ett litteraturhus samt att staden utreder möjligheterna att placera litteraturhuset i Medborgarhusets lokaler på Medborgarplatsen som en del av upprustningen av Medborgarhuset.

Emilia Bjuggren (S) uppmärksammar i en motion till kommunfullmäktige att bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av de svenska klimatgasutsläppen. Motionären föreslår att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram en strategi för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor till år 2040, att livscykelbaserade funktionskrav på minskade utsläpp ska beaktas i hela planprocessen samt att staden ska ställa miljökrav ur ett livscykelperspektiv vid upphandlingar av byggnader och anläggningar.

Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda ett förslag på lokalt system för klimatkompensation. Utredningen föreslås även redovisa förutsättningarna för hur merkostnader för klimatkompensation kan användas för att finansiera koldioxidlagring genom tekniken BECCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage). Vidare föreslås även i motionen att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att söka ett samarbete med Oslo kommun om koldioxidlagring samt att undersöka möjligheten för Stockholm att ansluta sig till Norges nationella projekt för koldioxidlagring.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om skatt på avfallsförbränning. Motionären beskriver de troliga effekterna av det förslag till beskattning av avfallsförbränning som regeringen arbetar med i enlighet med Januariavtalet. En sådan skatt har utretts (Brännheta skatter! SOU 2017:83) och ska syfta till att öka utsorteringen till materialåtervinning. Motionären menar dock att skatten kan få motsatt effekt, det vill säga en minskad materialåtervinning. Om den energirika plasten sorterats ut så blir det mindre värmeenergi per ton förbränt avfall. Då behövs en större mängd avfall i förbränningen för att få tillräcklig mängd värme. Eftersom skatten beräknas per ton avfall blir det därför dyrare totalt sett att förbränna sorterat avfall utan plast. För att uppnå syftet med skatten – att öka utsorteringen för materialåtervinning – bör skatten därför inte införas på sorterat avfall, menar motionären. På så sätt skapas incitament för ökad materialåtervinning.

Emilia Bjuggren (S) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen skickar en hemställan till Finansdepartementet i frågan och att staden ska bedriva ett aktivt påverkansarbete i frågan.

I en motion föreslår Alexandra Mattsson Åkerström (V) att kommunfullmäktige fattar beslut om att personer som deltagit i daglig verksamhet inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), alternativt sysselsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) i 25 alternativt 30 år ska tilldelas hedersbelöning med tillhörande firande och middag i Stadshuset.

Sissela Nordling Blanco (Fi) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar om att införa ett mentorskapsprogram för unga hbtq-personer. Det föreslås att de riktade insatser som bedrivs av civilsamhället ska tjäna som modell för stadens arbete. Som exempel tar motionen upp ett projekt från RFSL Stockholm, där unga hbtq-personer erbjöds en mentor via nätet.Av motionen framgår att programmet ska bidra till bättre självkänsla, till att bryta isolering samt ge stöd till unga som får sina liv kringskurna av kränkningar, diskriminering, hot och våld.

Karin Gustafsson (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att vidta åtgärder för att Stockholms stadshus borgargård öppnas upp för exempelvis stadens kultur. Motionären anför att öppnandet av en kulturscen på Borgargården skulle skapa liv, bidra till Stockholms kulturliv och ytterligare stärka stadshusets attraktivitet. Även möjligheten att ta en kopp kaffe på Borgargården bör enligt motionären undersökas.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Lisa Palm och Maria Jansson (båda Fi) att kommunfullmäktige beslutar att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av dagens upptagningsområden samt att utifrån kriterier om social variation skapa nya upptagningsområden. I motionen beskrivs att skolsegregationen är utbredd i Stockholm. Motionärerna menar att staden därför behöver undersöka hur upptagningsområden kan ritas om för att elever ska ha nära till sin skola samtidigt som stadens skolor i större utsträckning blir en plats där elever från olika bakgrunder möts.

Lisa Palm (Fi) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar att uppdra utbildningsförvaltningen att tillse att stadens grund- och gymnasieskolor tillhandahåller kostnadsfria mensskydd till elever. Motionären anser att staden behöver satsa mer på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Att införa skattefinansierat mensskydd i skolan anser motionären kan leda till samtal om sexuell hälsa, PMS, endometrios och att få bort stigmatiseringen kring menstruation.

I en motion till kommunfullmäktige av Lisa Palm (Fi) föreslås att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att göra en översyn av sex- och samlevnadsundervisningen i Stockholms skolor samt får i uppdrag att genomföra en kompetenssatsning i sex och samlevnad med fokus på samtycke och sexuella rättigheter.

Motionären vill se ett helhetsgrepp om sexualundervisningen och menar att mot bakgrund av Skolinspektionens granskning av sex- och samlevnadsundervisningen behöver staden göra mer. Motionären menar att granskningen visar på stora brister i undervisningen gällande samtycke, sexuella trakasserier, hedersproblematik och att undervisningen i stort är heteronormativ.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om översyn och utredning av nya personalpolitiska insatser och förmåner för att främja stadens kompetensförsörjning. Motionären anser att staden behöver göra mer för att behålla kunniga medarbetare genom att kontinuerligt se över de förmåner och personalpolitiska insatser man erbjuder för att på både kort och lång sikt klara kompetensförsörjningen. Några av de åtgärder som föreslås är pensionsväxling, möjlighet att köpa årskort på SL med löneavdrag, utvecklingsprogram för specialister samt en permanent kompetenssatsning.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås en utredning av möjligheterna att installera solcellsdrivna parkbänkar med anslutning till kommunalt Wifi och möjlighet till laddning av mobiltelefoner, elcyklar och elsparkcyklar samt ett samarbete med företag som tillhandahåller elsparkcyklar.

I en motion av Olle Burell (S) om att satsa på F-9-skolor i Rinkeby, framförs att organisera skolor som F-9 skapar större trygghet och långsiktighet i elevernas skolgång och det blir lättare för professionen att utforma och göra insatser under en längre tid. Motionären vill därmed uppdra åt utbildningsförvaltningen att snarast bygga om skolstrukturen i Rinkeby så att alla kommunala grundskolor erbjuder sina elever en sammanhållen skolgång från och med förskoleklass till och med nian.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att de senaste årens ökande bostadsbrist har inneburit att allt fler oseriösa fastighetsvärdar sett chansen att tjäna snabba pengar på att tillhandahålla bostäder som inte når upp till den säkerhet och kvalitet som hyresgäster har rätt att vänta sig. Stockholms stad bör uppvakta regeringen om att återinföra förvärvslagen som ger kommunen rätt att förhindra oseriösa fastighetsvärdar att skaffa sig fler fastigheter.

Vidare framförs i motionen att staden bör se över sina nuvarande möjligheter att kraftfullt ingripa mot oseriösa fastighetsvärdar och se över markanvisningspolicyn för att tydligt visa att staden inte accepterar att hyresgästernas säkerhet och välmående sätts på spel.

Slutligen föreslås i motionen att ett stadsövergripande register för alla tillsynsärenden av fastigheter ska sammanställas i syfte att skapa en tydlig bild av problemens omfattning. Motionären föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att:

i samarbete med berörda nämnder ta fram förslag om ett stadsövergripande register för alla tillsynsärenden av fastigheter

i samarbete med berörda nämnder se över nuvarande möjligheter att ingripa mot oseriösa fastighetsvärdar och vid behov initiera förslag om nya riktlinjer

i samarbete med exploateringsnämnden ta fram en process för kvalitetssäkring av varje förvaltare innan markanvisning ges

ta fram förslag till en reviderad markanvisningspolicy som tydligt anger att oseriösa fastighetsförvaltare inte erbjuds nya markanvisningar uppvakta regeringen med krav på skärpt lagstiftning som ger större möjligheter att ingripa mot oseriös fastighetsförvaltning, såsom exempelvis den tidigare förvärvslagen

Sara Stenudd (V) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att staden bör anställa en stadsljusdesigner för att främja biologisk mångfald. I motionen lyfter Stenudd (V) att en ljusdesigner skulle kunna användas i ett tidigt skede av planprocessen för att skapa en belysning som ökar tryggheten och de estetiska värdena samt som har hänsyn till miljöaspekter och energibesparing. Stenudd (V) föreslår i motionen följande.

Att staden ger berörda förvaltningar i uppdrag att utarbeta en
ljusstrategi.

Att staden tillskapar och tillsätter en tjänst som ljusdesigner.

I en motion av Clara Lindblom (V) till kommunfullmäktige framförs att de allmännyttiga bostadsbolagen är ett av kommunens viktigaste verktyg för att leva upp till bostadsförsörjningsansvaret. Antalet bostäder i markanvisningar till de allmännyttiga bostadsbolagen skulle behöva vara högre för att staden ska komma till rätta med den akuta bostadsbristen och säkerställa en jämn nivå på byggandet även när högkonjunkturen nu ser ut att mattas av. Det låga antalet markanvisningar till allmännyttan riskerar att hämma bolagens nyproduktion i flera år framöver, samtidigt som Stockholm lider av en akut bostadsbrist.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige uppdrar åt exploateringsnämnden att markanvisa minst 4 000 bostäder per år till de allmännyttiga bolagen AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Hälften av dessa markanvisningar ska öronmärkas för Stockholmshus, Snabba hus och andra innovativa lösningar för att pressa hyrorna i nyproduktionen.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att staden måste pröva nya och innovativa sätt att pressa hyrorna i nyproduktionen och säkerställa att sänkta produktionskostnader kommer hyresgästerna till del i form av lägre hyra.

Enligt motionen bör staden inför markanvisning ställa krav på att projekt ska leva upp till kraven för att erhålla statliga investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande, samt att hyran i dessa projekt ska sättas enligt reglerna om presumtionshyra (12 kap. jordabalken). Det innebär att hyran förhandlas med Hyresgästföreningen utifrån nyproduktionskalkyl snarare än lägenhetens bruksvärde. I förekommande fall skulle detta innebära att pressade produktionskostnader och investeringsstöd skulle komma hyresgästerna till del i form av lägre hyra än vad som annars hade varit fallet.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger exploateringsnämnden i uppdrag att utreda hur markanvisningar kan öronmärkas för byggaktörer som uppför hyresbostäder och bostäder för studenter enligt motionens intentioner.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om masshantering. I motionen föreslås att kommunstyrelsen tar fram en stadsövergripande masshanteringsstrategi samt att en samordnande funktion inom staden inrättas för masshanteringsfrågorna.

I motionen föreslås vidare att staden tar initiativ till regional samordning av masshanteringen och att trafiknämnden får i uppdrag att ändra Stockholms stads lokala trafikföreskrifter så att massgodstransporter upp till 15 meter tillåts inom Stockholms stad.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholm behöver göra mer för att bryta den negativa utvecklingen på dagens bostadsmarknad och att rätten till bostad ska vara en självklarhet.

Motionären föreslår därför att Stockholms stad ska ansluta sig till det globala FN-initiativet The Shift och genom detta visa på ambitionen att förverkliga bostaden som en rättighet för stadens invånare.

Genom att ansluta sig till The Shift, kan Stockholms stad enligt motionären, skapa nya lösningar och idéer samtidigt som det främjar utbytet med andra städer som står inför liknande utmaningar. Vidare framförs att städer som New York, London, Berlin och Paris har skrivit under åtagandet.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) framförs att det sedan många år har varit ett stort missnöje avseende situationen kring Kista busstorg. Motionärerna menar att platsens utformning har varit och är fortsatt ogästvänlig och känns mycket otrygg samt att platsen präglas av betong och mörker. Det är en otrevlig miljö, helt utan växtlighet, där många människor tvingas stå vid olika årstider och olika tider på dygnet. Det finns inte heller någon verksamhet vid torget som skulle kunna locka kunder, varför platsen är helt öde förutom dem som måste stå där i väntan på sin buss. Motionärerna lyfter även att trafiksituationen runt torget är mycket rörig med en blandning av många bussar, taxibilar, personbilar och gående. Utifrån detta anser motionärerna att alla inblandade, både interna och externa aktörer, måste ta sitt ansvar och samlas för en plan för hur busstorget ska bli en plats som välkomnar besökare till Kista. Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar följande:

Att staden tillsätter en arbetsgrupp med representanter från bland andra trafikkontoret, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning för utvecklingen av området kring Kista busstorg.

Att staden bjuder in bland andra boende, SL, fastighetsägare, näringsidkare, arbetsgivare och Region Stockholm till ett gemensamt arbete för att utveckla området kring Kista busstorg.

Att staden utifrån ovanstående utarbetar en genomförandeplan som kan påbörjas senast under 2020.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna framför att Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet) bör ges beslutsrätt i frågor som rör bevarandet av Stockholms skönhet. Motionärerna anser att det finns ett behov att kulturellt viktiga frågor behandlas på ett mer varsamt sätt än idag och att Skönhetsrådet därför ska få beslutsrätt från att idag endast vara rådgivande. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Skönhetsrådet ges beslutsrätt i frågor som rör bevarandet av Stockholms skönhet.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det är kapacitetsbrist i Stockholms nuvarande elinfrastruktur, framförallt vad gäller bristerna att hantera höga effekter. Bakgrunden är att elanvändningen förväntas att öka i Stockholm, delvis för att befolkningen växer och delvis för att fler sektorer elektrifieras. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad:

kartlägger nuläget, framtida behov och nödvändiga åtgärder för elinfrastrukturen

skyndsamt tar fram en strategisk planering för elnätet

bjuder in andra kommuner, regionen och elnätsbolag för att samordna strategisk planering av de nationella, regionala och lokala elnäten.

Karin Wanngård (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att Stockholms stad bör sluta subventionera flygets kostnader. I

Sissela Nordling Blanco och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige med förslag om att Stockholm ska införa metoden Group Violence Intervention (GVI) mot vapenvåldet. I motionen lyfts den stora utmaning som staden står inför till följd av dödligt våld genom skjutningar. För att stävja en fortsatt utveckling med dödligt våld föreslår motionärerna att Stockholms stad inför nya arbetssätt mot skjutningar likt Malmö stad som provar modellen ”Sluta skjut” med inspiration från det amerikanska arbetssättet GVI.

Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. I motionen förslås att kommunfullmäktige beslutar att trafiknämnden tar fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram med särskilt fokus på oskyddade trafikanter. Vidare föreslås ett antal övriga åtgärder för ökad trafiksäkerhet.

Karin Wanngård (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. Motionären lyfter fram friskvård som en del i arbetsmiljöarbetet och en viktig pusselbit att förbättra hälsan hos stadens medarbetare. Motionären pekar också på att det finns skillnader mellan stadens förvaltningar hur friskvårdsbidraget är utformat. Motionären föreslår att kommunstyrelsen utifrån ett jämställdhetsperspektiv ska göra en översyn av hur friskvårdsbidraget och övriga friskvårdsförmåner ser ut i stadens verksamheter och särskilt genomlysa omotiverade skillnader. Vidare föreslår motionären att kommunstyrelsen utifrån översynen föreslår åtgärder för att förstärka friskvården i stadens verksamheter med särskilt fokus på verksamheter med stora behov och idag liten förmån.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tydliggöra markeringar på trottoarer för parkering. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad verkar för att en markering 10 meter före övergångsställen blir obligatorisk, för att tydliggöra gällande parkeringsförbud inom markeringen fram till övergångsstället och därmed öka trafiksäkerheten.

I motionen till kommunfullmäktige, som är skriven av Alexandra Mattsson Åkerström (V), framgår att personer med funktionsnedsättning löper större risk än andra att utsättas för våld och övergrepp. Det gäller särskilt kvinnor med funktionsnedsättning där våldet också kan rikta sig mot själva funktionsnedsättningen.

Motionären yrkar att

Stockholm stad begär registerkontroll vid anställning inom LSS i stadens egna verksamheter samt ställer detta som krav vid upphandling av verksamheter inom LSS.

Stockholm stad genomför uppsökande arbete inom LSSverksamheter för att informera om våld och vart man kan vända sig för att få stöd.

Personal inom LSS erbjuds vidareutbildning årligen på temat våld för att kunna upptäcka och stödja personer som utsätts.

Sissela Nordling Blanco och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunfullmäktige beslutar att öka stödet till anhöriga som drabbats av dödsskjutningar i Stockholm samt inkludera målgruppen i stadens program för anhörigstöd. Motionärerna föreslår också ökat stöd till anhöriga till personer som har en kriminell livsstil för att stärka deras möjligheter att hjälpa sina anhöriga till ett liv utan våld och vapen.