Möte 2020-01-27

Exploateringsnämnden har tillsammans med Remulus Svealand 5 AB (dotterbolag inom Skanska AB) upprättat en överenskommelse om exploatering med försäljning för kontor inom fastigheterna Mårtensdal 6, Mårtensdal 10 och Södra Hammarbyhamnen 1:1 i Södra Hammarbyhamnen. Försäljningen är en del av genomförandet av exploateringsprojektet Mårtensdal.

Kvarteret Mårtensdal ska enligt detaljplanerna avseende Mårtensdal 6 m.m. (Dp 2012-02448-54) och del av Mårtensdal 6 (Dp 2001-04840-54) utvecklas bland annat med ny kontorsbebyggelse. Området har nu huvudsakligen industrikaraktär och innehåller bland annat nätstationer, ställverk och en betongfabrik. Inom området finns även ett transportband som fraktar ballast från hamnen i norr till betongfabriken.

Inriktningsbeslut för projekt Mårtensdal fattades av exploateringsnämnden den 19 januari 2012. I samband med detta gjordes även en markanvisning till Remulus Svealand 5 AB avseende del av fastighet Mårtensdal 6 och Hammarbyhöjden 1:1. Markanvisningen avser kontor runt befintlig industriverksamhet, i enlighet med detaljplan Mårtensdal 6 m.m. (Dp 2012-02448-54). Markanvisningen förlängdes den 25 april 2016.

Genomförandebeslut för projektet fattades av nämnden den 2 februari 2014. Investeringsutgifterna beräknades då till 48,3 miljoner kronor och investeringsinkomsterna till 7,2 miljoner kronor. De sammanlagda försäljningsinkomsterna beräknades till 476,4 miljoner kronor och nettonuvärdet beräknades till 346 miljoner kronor.

Exploateringsnämnden har inom ramen för projekt Mårtensdal beslutat om två överenskommelser om exploatering med Remulus Svealand 5 AB, den 2 februari 2014 och den 12 november 2015. Enligt dessa överenskommelser har bolaget förvärvat mark för uppförande av cirka 45 500 kvadratmeter BTA kontor (Hus 1 och Hus 4). Dessa byggnader är under uppförande och inflyttning planeras hösten 2020 respektive våren 2021.

Enligt den nu framtagna överenskommelsen om exploatering med samma bolag säljer staden mark för uppförande av kontorsbyggnader som betecknas Hus 2A, Hus 2B och Hus 2C. Byggnaderna har 8-9 våningar, och den värdegrundande arean är sammanlagt cirka 17 100 kvadratmeter BTA. I Hus 2A planeras en entré till Gullmarsplans tunnelbanestation.

Hus 2A ingick i den markanvisning som beslutades i januari 2012. Den befintliga verksamheten Betongindustri AB har tidigare haft option på markanvisning avseende Hus 2B. Denna option överlät bolaget år 2017 till Skanska Fastigheter AB, som i sin tur överlåtit optionen till dotterbolaget Remulus Svealand 5 AB. Markanvisningen för Hus 2A har därefter utökats till att även omfatta Hus 2B. I den nu framtagna överenskommelsen ingår en ytterligare utökning av markanvisningen att även omfatta Hus 2C.

Markpriset varierar beroende på våningsplan. En prisreduktion med 40 procent utgår för de nedersta våningarna. För Hus 2A och Hus 2B väster om transportbandet uppgår priset till 5 000 kronor per kvadratmeter BTA för plan 5-9, i prisläge 1 november 2011. För Hus 2B och Hus 2C öster om transportbandet är markpriset 13 250 kronor per kvadratmeter BTA för plan 5-9, i prisläge 1 augusti 2019. Angivna priser ska justeras med index fram till tillträdesdagen.

Försäljningsinkomsterna beräknas till 135,3 miljoner kronor. Exploateringsnämndens expertråd godkände ärendet den 19 september 2019.

Enligt överenskommelsen ska bolaget svara för eventuell marksanering inom fastigheten upp till Naturvårdverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Vid föroreningar över MKM står staden för saneringskostnaderna. Bolaget svarar för och bekostar också fastighetsbildning, återställnings- och anslutningsarbeten som på allmän platsmark invid den blivande kvartersmarken, samt projektering och utförande av all erforderlig ledningsflytt inom och i anslutning till den blivande fastigheten.

Risker som beskrivs i ärendet är att befintliga aktörer inom området: Betongindustri AB, Ellevio AB, Svenska kraftnät och trafiknämnden, behöver kunna bedriva sin verksamhet ostört under genomförandet. Detta ställer krav på bolaget att samråda med och ta hänsyn till de berörda kring byggtrafik, etableringar och byggområden. Genomförandet förutsätter och ett gott samarbete mellan bolaget och Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT).

Överenskommelse är villkorad av godkännande i kommunfullmäktige senast 31 augusti 2020.

Projektet syftar till att möjliggöra en omvandling av Finlandsgatan i norra delen av Akalla och Husby till en stadsgata kantad av bebyggelse. Målsättningen är att med nya bostäder, skola och förskolor skapa en attraktiv och levande stadsmiljö. Utöver bostäder och skola avses området kompletteras med verksamheter, upprustning av parker/grönområden, förändrad trafiknätstruktur samt nya gång- och cykelvägar.

Det föreliggande förslaget till inriktningsbeslut innehåller nybyggnation av totalt cirka 1 400 lägenheter i flerbostadshus, varav 400 lägenheter i hyresrätt sedan tidigare markanvisats till AB Svenska Bostäder. Den aktuella exploateringen avser cirka 825 lägenheter i bostadsrätt och cirka 175 lägenheter i hyresrätt. Marken har anvisats enligt tabellen nedan:

Huvuddelen av projektets bostadsrätter planeras i Husby, medan hyresrätterna i huvudsak planeras i Akalla. Detta kan ställas i relation till att det i Husby i dag finns cirka 5 000 lägenheter, där cirka 20 procent är bostadsrätt, medan det i Akalla i dag finns cirka 4 000 lägenheter, där cirka 25 procent är hyresrätt.

Bolagen som ska bygga bostadsrätter på friköpt mark ska efter fastighetsbildning förvärva marken för 4 500 kr/kvm ljus BTA. För lokaler i bottenvåning ska bolagen förvärva marken för 2 900 kr/kvm BTA. För hyresrätter ska tomträttsavgälden bestämmas utifrån de av kommunfullmäktige beslutade principer för beräkning av avgäld som gäller vid tomträttsavtalets tecknande. För lokaler i bottenvåning har överenskommits om en årlig avgäld baserad på ett markvärde om 2 900 kr/kvm BTA. Markvärde och avgäld ska räknas om med ett index fram till tillträdestidpunkten.

Fullt genomfört innebär projektet Finlandsgatan en ökning av antalet bostäder i stadsdelarna med cirka 15 procent jämfört med dagens bostadsbestånd. Av de 825 lägenheter som anvisas för bostadsrätt är avsikten att 10-15 procent ska vara bostäder anpassade för äldre. Tillskapande av bostäder för äldre i nyproduktion bedöms ge förutsättningar till mer effektiva flyttkedjor och med det ett bättre nyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Stadsdelsnämnden har uttryckt att de har behov av 18 bostäder enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). De berörda byggaktörerna är informerade om stadsdelsnämndens önskemål och projektet följer upp att detta också planeras för.

Det tillskott av bostäder som planeras för genererar ett behov av nya skolplatser i stadsdelen. SAMS (Samordnad grundskoleplanering i Stockholm) har baserat på utbildningsnämndens prognoser bedömts att det i projektområdet behövs en skola för 630 elever. Exploateringsnämnden har anvisat mark för skola, förskola och idrottshall till Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB).

Exploateringsnämnden har anvisat mark inom Fastpartner AB:s verksamhetsområde för bolaget att utveckla sina tomträtter med hotell, handel och vård. Anvisningen avser ändrad användning för cirka 17 370 kvm BTA av bolagets befintliga lokaler. Avgälderna har baserats på ett markvärde för handel om 3 200 kr/kvm BTA, för vård 3 500 kr/kvm BTA och för hotell 4 500 kr/kvm BTA. Avgälderna ska räknas om med ett index fram till tillträdespunkten.

De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 380,4 miljoner kronor. Investeringsutgifterna avser främst ny- och ombyggnad av gator och park, ledningsflyttar och åtgärder för hantering av dagvatten och skyfall. Projektområdet är till stor del en lågpunkt i den närmaste omgivningen och det kommer därför troligtvis att krävas omfattande vattenhanterande åtgärder för att kunna uppföra den planerade bebyggelsen. Kalkylens riskpåslag tar viss höjd för att det kan krävas större åtgärder än hittills bedömt.

Projektets nettoexploateringsutgift/ekvivalent lägenhet beräknas uppgå till 223 tkr i fast prisnivå. Detta är i jämförelse med andra motsvarande projekt en betydligt lägre utgift.

Investeringsinkomsterna beräknas till cirka 0,5 miljoner kronor, och avser ersättningar för stadens utlägg för planarbetet. Försäljning av mark beräknas ge inkomster om 354,7 miljoner kronor. Reavinsten beräknas uppgå till 354,6 miljoner kronor.

Exploateringen beräknas ge ett överskott till staden. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett positivt nettonuvärde om 34 miljoner kronor motsvarande 25 tkr/ekvivalent lägenhet. Ekvivalent lägenhet motsvarar den sammanlagda tillkommande ytan (BTA) för bostäder, kommersiella lokaler etc. delat med 100 (en lägenhet motsvarar 100 kvm BTA).

SISAB:s investeringsutgifter för en ny grundskola med cirka 630 elever, ny idrottshall samt en ny förskola om 8 avdelningar i anslutning till projektet beräknas uppgå till totalt cirka 400 miljoner kronor i dagens penningvärde. Det förväntade ekonomiska överskottet i projektet bedöms inte täcka SISAB:s investeringar för skola, förskola och idrottshall. En sammantagen investeringsanalys för staden som inkluderar SISAB:s utgifter visar ett negativt nettonuvärde om -366 miljoner kronor.

Under slutet av 2017 och 2018 har utredningen gällande projekt Ugglevikens reservoar återupptagits och drivits vidare. En fördjupad förstudie är framtagen som visar ett relativt detaljerat förslag på den färdiga anläggningen och hur genomförandet kan gå till.

Projektets mål är att bygga en ny reservoar på platsen där befintlig reservoar står. Baserat på den utredning som gjorts bedöms att ett inriktningsbeslut bör fattas på den indikativa projektkostnad som redovisas i bilaga 1. Styrelsen för Stockholm Vatten AB har beslutat om 75 mnkr för framtagande av underlag inför genomförandebeslut.

Kvarteret Sperlingens Backe ligger i direkt anslutning till Stureplan och omges av gatorna Birger Jarlsgatan, Grev Turegatan, Humlegårdsgatan och Sturegatan.

Fastighetsägarna, ADIA (Abu Dhabi Investment Authority) och Vasakronan, önskar förnya och vitalisera fastighetsbeståndet. Huvudsyftet med detaljplanen är att vitalisera kvarteret genom ett mer funktionsblandat innehåll med fler bostäder, kontorsarbetsplatser, hotell och centrumändamål såsom handel. En entré till tunnelbanans station Östermalmstorg möjliggörs i Marmorhallarna. Under mark utvecklas kvarterets befintliga lastfar och varuförsörjning.

Den föreslagna gallerian ska knyta an till kvarterets särdrag och är utformad för att öppna upp kvarteret och exponera den äldre bebyggelsen. Mot det stora stadsrummet, Stureplan och Birger Jarlsgatan, rekonstrueras flera av de befintliga byggnadernas fasader och ges ett uttryck lik den ursprungliga utformningen.

Ett vidare syfte med planen är att stärka innerstadens konkurrenskraft gentemot andra kraftigt expanderande delar av regionen.

Detaljplanen har tagits fram med utökat förfarande. Förslaget har bearbetats och reviderats under processen och godkändes av stadsbyggnadsnämnden den 24 oktober 2019.

Stockholms stad har en lång historik av att tillämpa Skolverkets underlag till maxtaxan inom pedagogiska verksamheter.

Beslut om 2020 års nya avgiftsnivåer för förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid behöver beslutas i ett separat ärende av kommunfullmäktige 27 januari 2020 för att kunna börja gälla 1 februari 2020.

Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att nya avgiftsnivåer för Stockholm stads verksamheter inom förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid, oavsett regiform, fastställs och börjar gälla från och med 1 februari 2020.

Trafiknämnden har beslutat om förslag till revidering av taxa för upplåtelse av offentlig plats. Trafiknämnden föreslår att taxan ges en ny benämning där det framgår att den avser upplåtelser med polistillstånd. Därmed förstås att taxan inte gäller upplåtelser med arrende.

Trafiknämnden föreslår att vid avgiftsbestämning för en upplåtelse ska principen att ansökan hänföras till en av kategorierna under en rubrik ändras, så att en ansökan kan omfatta flera kategorier under en rubrik. Nämnden uppger att ändringen kommer att innebära en effektivare handläggning och bättre service till den som söker tillstånd.

Nämnden föreslår ett flertal justeringar avseende kategoriindelning och avgiftssättning, bland annat föreslås att avgifterna för upplåtelser med huvudsyfte Reklam höjs till att motsvara vad nämnden bedömer som användarens nytta av platsen. Vidare föreslås maxavgiften per dygn för evenemang i zon D (främst ytterstadsområden) sänkas från 9 205 till 700 kronor per kvadratmeter, i syfte att avspegla föreningslivets betalningsförmåga. Inom kategorin Båtområden föreslås avgiften halveras för byggnader vid fritidsbåtsområden i zonerna C och D. Förslaget motiveras av att nyttjarens fördel av platsen anses vara lägre än i de mer centralt belägna zonerna A och B.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden fick i kommunfullmäktiges budget för 2018 i uppdrag att intensifiera arbetet med att undersöka vilka källor som lokalt orsakar spridning av mikroplaster och i samråd med berörda nämnder ta fram en handlingsplan för att minska spridningen av mikroplaster.

Förslaget har tagits fram av en styrgrupp med representanter från exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden samt Stockholm Vatten och Avfall AB. En arbetsgrupp samt referensgrupper med aktörer inom och utanför staden har bidragit i framtagandet.

Förslag till handlingsplan för minskad spridning av mikroplast 2019-2024 antogs av miljö- och hälsoskyddsnämnden den 23 april 2019 och nämnden har hemställt till kommunfullmäktige för godkännande.

Mikroplast är ett samlingsbegrepp för mycket små plastpartiklar. Mikroplast kategoriseras ofta som primär eller sekundär plast, där primär mikroplast är avsiktligt producerade partiklar, exempelvis plastpellets, skrubbmaterial i kosmetiska produkter, rengöringsmedel och läkemedel. Granulat som används som ifyllnadsmaterial i konstgräsplaner ingår även i kategorin primär mikroplast. Sekundär mikroplast bildas oavsiktligt när större plast bryts ner eller sönderdelas, till exempel i samband med nedskräpning, däckslitage, vägmarkeringsfärg eller tvätt av syntetiska kläder.

Handlingsplanen huvudsakliga fokus är de åtgärder som presenteras och som ska syfta till att minska källornas uppkomst eller hindra vidare spridning av redan uppkommen mikroplast.

De sammanlagt otalt 50 åtgärder som föreslås i handlingsplanen är indelade i 13 åtgärdsområden som har tagits fram utifrån stadens huvudsakliga källor till utsläpp av mikroplast samt utifrån de mest förekommande spridningsvägarna. Under varje åtgärd anges när denna ska vara utförd samt vilka nämnder, bolagsstyrelser eller funktioner som ansvarar för dess genomförande. Ett antal åtgärder ska utföras kontinuerligt och där anges istället från vilket år som åtgärderna ska börja utföras. Av de föreslagna åtgärderna är 19 direkta, 23 kunskapshöjande och åtta är av utbildande karaktär. De föreslag till åtgärder har en rad synergieffekter med andra mål inom staden - en minskad spridning av mikroplaster kan exempelvis bidra till en minskad spridning av farliga ämnen i enlighet med målet om ett Giftfritt Stockholm 2030 samt att en minskad plastanvändning kan leda till att minskade mängder förbränns, vilket är i enlighet med målet om ett fossilbränslefritt Stockholm 2040.

Förslaget till handlingsplan för minskad spridning av mikroplast föreslås gälla 2020-2024. Uppföljning av handlingsplanen föreslås ske i samband med uppföljningen av Miljöprogram för Stockholms stad, där miljö- och hälsoskyddsnämnden utifrån sin sakkunskap på området föreslås stödja stadsledningskontoret i uppföljningen.

Emilia Bjuggren och Anders Göransson (båda S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att staden behöver fler Stockholmsrum. Stockholmsrummet är ett informationscenter i Kulturhuset som berättar om den växande staden. Motionärerna konstaterar att modellen i lokalens golv saknar delar av staden där expansionen kommer att äga rum. Motionärerna anser vidare att övriga utställningar i lokalen inte är tillräckliga för att ge en bild över hur staden utvecklas. Ytterligare två Stockholmsrum i Västerort respektive Söderort skulle enligt motionen visa hur staden görs mer sammanhängande genom att satsa på en god offentlig miljö.

Motionärerna föreslår att staden öppnar två nya Stockholmsrum som fångar upp den utbyggnad som sker i Västerort och Söderort, och att rummen placeras på strategiska platser i respektive område.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren (S) framförs att stadens energianvändning bör mätas i använd energi istället för köpt energi. Enligt motionären innebär mätsättet köpt energi att lokalt producerad energi, inom byggnadens systemgränser, inte räknas som använd energi. Till exempel om solceller installeras på en byggnad innebär inte det att byggnaden använder mindre energi, men enligt mätningarna ser det ut som om byggnaden är mer energieffektiv eftersom byggnadens köpta energi minskar.

Vidare menar motionären att när staden sätter upp mål för energianvändningen och sedan mäter köpt energi istället för faktiskt använd energi främjas viss energiproduktion. Att installera eldrivna värmepumpar i ett hus innebär med stadens nuvarande mätmetod att huset verkar ha energieffektiviserats eftersom den köpta energin minskar. I verkligheten har huset inte energieffektiviserats, exakt lika mycket energi används, det är bara den köpta energin som har minskat. Vidare framför motionären i motionen att den nuvarande mätmetoden främjar viss energiproduktion och annan hindras. Ett mer korrekt och neutralt sätt att mäta är därför att redovisa faktiskt använd energi samt andel av den använda energin som är förnybar. På så sätt får staden både rättvisande siffror samt möjlighet att styra mot mer energieffektiva byggnader och minskade klimatutsläpp ur ett systemperspektiv.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att:

·         Stadens energianvändning ska mätas i använd energi istället för köpt energi.

·         Stockholms stads miljöprogram revideras utifrån den nya mätmetoden.

·         Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040 revideras utifrån den nya mätmetoden.

I en motion av Ulf Walther (S) till kommunfullmäktige om att ”Satsa på den kommunala Örbyskolan F-9!”, föreslås att inriktningen om att Örbyskolan ska ha permanent kapacitet för årskurserna F-9 ska ligga fast och säkerställas. Motionären beskriver att F-9 skolor är ett vinnande koncept för stadens skolor eftersom eleverna får en utbildning som hänger samman genom hela grundskoletiden, att elevhälsoarbetet blir mer kontinuerligt samt att det blir tryggare och lugnare när de äldre eleverna fortsätter att träffa personalen under en längre tid.

Motionären skriver vidare att inriktningen för Örbyskolan har varit att den ska förses med en permanent tillbyggnad som säkerställer att högstadiet både på kort och lång sikt kan finnas där. Högstadium möjliggörs idag av en tillfällig lösning genom paviljonger. Motionären anför att utbildningsnämnden kommunicerat att högstadiet är tillfälligt och enligt planerna kommer stänga till år 2023.

I en motion till kommunfullmäktige skriver Alexandra Mattson Åkerström (V) att staden bör inrätta ett särskilt stödcentrum, i samverkan med Polisregion Stockholm och Region Stockholm, för personer som har blivit utsatta för sexuella övergrepp där den utsatta vid sidan av socialtjänstens stöd kan få träffa polis och utbildad vårdpersonal under ett och samma tak. I motionen framhålls att det oavsett tid på dygnet ska finnas en plats dit unga som utsatts för sexuella övergrepp kan vända sig och att staden behöver göra mer än vad som görs idag för att kunna nå utsatta personer och erbjuda ett sammanhållet stöd.

Motionären yrkar vidare på ökade resurser till det uppsökande arbetet i syfte att nå fler unga utsatta samt att sprida information om vart vederbörande kan vända sig. För att minska återfall i brott bör även stadens arbete med våldsutövare ses över.

I en motion till kommunfullmäktige av Rikard Warlenius och Arvand Mirsafian (båda V) framförs att staden snarast bör arbeta för att en storskalig anläggning för biokolproduktion uppförs. Idag finns en pilotanläggning i drift i Högdalen. Den bygger på en välkänd teknik att förkolna organiskt material till träkol, vilket i detta fall kallas biokol, som sedan kan användas till jordförbättring eller blandas i betong. Därigenom binds koldioxid ur atmosfären i kol i fast form. En storskalig anläggning skulle enligt motionärerna innebära stora klimatvinster för Stockholms stad, och dessutom producera överskottsvärme som kan användas till fjärrvärmenätet. Genom att sälja överskottsvärmen och skapa en större marknad för biokolet genom att till exempel kräva inblandning i betongen i hus på stadens markanvisade tomter bedöms anläggningen dessutom bli ekonomiskt lönsam. Det finns enligt tidigare utredningar tillräcklig mängd substrat för en stor anläggning för biokolproduktion. Motionärerna säger att det inte finns någon anledning att vänta, och föreslår att Stockholms stad ger Stockholm Exergi och Stockholm Vatten och Avfall AB i uppdrag att snarast inleda projektering för etableringen av en storskalig anläggning för biokolproduktion med sikte på att ta anläggningen i drift senast år 2022.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren (S), framgår att staden inte kommer nå målen för energieffektiviseringar i det egna fastighetsbeståndet vid programperiodens slut baserat på stadens uppföljning av Stockholm stads miljöprogram 2016-2019 och klimatstrategi för fossilfri stad 2040.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar:

·         att samtliga bolag och förvaltningar tecknar avtal med Stockholm Exergi om klimatneutral värme

·         att stadens samtliga bolag och förvaltningar som äger och förvaltar byggnader digitaliserar sin fastighetsdrift

·         att kommunstyrelsen tillsätter en stadsövergripande grupp med uppdrag att ta fram åtgärder för att nå stadens mål gällande energieffektivisering.

Jan Valeskog (S) föreslår i motion till kommunfullmäktige om ”ökad framkomlighet genom Brommaplan för fordons- och kollektivtrafiken” att de utredningar som finns, inom staden och andra intressenters förslag, gällande trafiklösningar för Brommaplan ska redovisas för kommunfullmäktiges ledamöter.

Vidare föreslås i motionen att en förvaltningsöverskridande arbetsgrupp omgående ska tillsättas som får i uppdrag att lägga fram förslag om finansiering och genomförande av hur Brommaplans trafikplats ska utvecklas för ökad framkomlighet.

Till ärendet bifogas trafikkontorets utredning om Brommaplan där exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret har medverkat.

I en motion till kommunfullmäktige framför Alexander Lindholm att så kallade OPS-lösningar för byggandet av sim- och idrottshallar är odemokratiska och riskerar att bli kostnadsdrivande med minskad rådighet för staden. Motionären menar att behov och krav kan förändras under avtalstiden vilket med OPS-lösningar begränsar möjligheten för staden att anpassa verksamheten.

Vidare menar motionären att privata aktörer har generellt högre kapitalkostnader till följd av sämre kreditvärdighet jämfört med staden, vilket kan leda till dyrare anläggningar med högre hyror för staden eller uteblivna anläggningar.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad säger nej till framtida OPS-lösningar för att finansiera sim- och idrottshallar i Stockholm.

Felix Byström (SD) föreslår i en motion till kommunfullmäktige den 28 maj 2019 att Stockholms stad inför en differentierad motionshantering baserad på partimotioner samt enskilda motioner där partimotioner behandlas med högre prioritet.

I motionen hänvisas till att Stockholms stad under föregående mandatperiod enligt motionären haft ett stort problem med att bereda motioner så att fullmäktige, i enlighet med kommunallagen, kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Förseningar inom motionshanteringen ger oppositionspartierna sämre möjligheter att lyfta relevanta lösningar på problem som uppmärksammas under mandatperioden. Problemet kan åtgärdas genom större utredningsresurser, men det går även att arbeta med arbetsordningen för att säkerställa att de mest relevanta motionerna behandlas med högst prioritet.

Motioner, interpellationer, skrivelser, frågor och debatter från stadens politiker sammanställs inte på stadens webbplats på ett sätt som gör att det är enkelt att söka fram vilka frågor ett parti eller en ledamot drivit i fullmäktige. Motionären anser att det försvårar för kommuninvånare och journalister att granska den politiska makten och att förstå den politiska beslutsordningen.

Motionären pekar på en stor förbättringspotential och föreslår att staden skapar en funktion på sin webbplats som möjliggör detta och pekar på riksdagen.se som en förebild.

I en motion till kommunfullmäktige av Felix Byström (SD) framförs att blodbrist är ett återkommande problem, både i Stockholm och övriga landet, då blod är en färskvara med begränsad förvaringstid. Enligt motionen har det vid motionens inlämnande inte funnits någon risk att patienter ska bli utan blod då blodcentralerna i landet för stunden kan hantera lokal brist genom samverkan, men det går inte att utesluta att en framtida brist kan uppstå vid en större olycka.

I motionen framförs även att Stockholms stad i denna fråga kan agera förebild genom att erbjuda kommunanställda att på betald arbetstid ge blod. Vid maximal belastning skulle det enligt motionen innebära att anställda är frånvarande tre till fyra kortare tillfällen om året. Det skulle enligt motionen även innebära att Stockholms stad ansluter sig till den ca tredjedel av Stockholms läns kommuner som erbjuder anställda att ge blod på betald arbetstid.

Rickard Warlenius (V) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad ska ”erkänna att vi befinner oss i ett klimatnödläge”. Motionären föreslår även att staden ska ta fram en handlingsplan som svarar mot klimatnödläget och att en vetenskaplig klimatpanel ska tillsättas som ska ge rekommendationer och riktlinjer för arbetet med handlingsplanen.

Vidare föreslås även att Stockholms stad i denna fråga ska prioritera samarbete med andra kommuner nationellt och internationellt samt att staden uppmärksammar en årlig dag för att summera stadens klimatarbete.

Olle Burell (S) föreslår i motion till kommunfullmäktige att namnge en plats efter Izzy Young. Förslaget motiveras med att Izzy Young var en kulturprofil som bland annat startade ett Folklore center i New York 1957 där Tim Buckley, Patti Smith, Joni Mitchell och Joan Baez uppträdde. Det var han som arrangerade Bob Dylans första spelning 1961. Han flyttade till Stockholm 1973 och öppnade ett Folklore Centrum. Där arrangerades konserter och musikkvällar samt såldes böcker och skivor. Centret byggde också upp Nordens största samling av material om amerikansk folkmusik från 50- och 60-talet. Centret stängdes i november 2018. En plats som enligt motionen skulle kunna namnges efter Izzy Young är utanför den lokal på Wollmar Yxkullsgatan där Folklore Centrum fanns.

Sissela Nordling Blanco (Fi) anför i en motion till kommunfullmäktige att staden har ett ansvar för att inte bidra till konflikter och våld i världen. Detta regleras till viss del idag, exempelvis i stadens finansieringspolicy där det anges att staden i sina externa finansiella placeringar ska sträva efter att vara en ansvarsfull placerare. I motionen anförs dock att det finns luckor i stadens styrdokument vilket bland annat illustrerades av att Stockholmsmässan, där stadens är majoritetsägare, i Älvsjö i maj 2019 huserade en av världens största vapenmässor. Mot bakgrund därav bör Stockholms stad ta fram etiska riktlinjer för att förhindra att något liknande sker igen. Med anledning av detta föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar om införa etiska riktlinjer som förhindrar staden och dess bolag att hyra ut sina lokaler till aktörer och evenemang som syftar till marknadsföring och försäljning av vapen.