Möte 2022-02-21

Styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) tog under våren 2021 ett inriktningsbeslut om att sälja utbildningsfastigheten Borrsvängen 13 i Gubbängen i en bolagsförsäljning. I september 2021 togs beslut om att genomföra försäljningen till IES Skolfastigheter AB som är dotterdotterbolag till Internationella Engelska skolan (IES). Försäljning av fastigheter genom paketering i bolag sker dels för att kunna optimera det ekonomiska utfallet, dels för att kunna säkerställa vissa avtalsmässiga villkor. Föreslagen försäljning innebär att samtliga aktier i SISAB:s nybildade dotterbolag Erato 101 Samhällsfastigheter AB säljs, inklusive fastigheten Borrsvängen 13 med ett underliggande fastighetsvärde om 250 mnkr. Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB anser att försäljningen av fastigheten Borrsvängen 13 utgör en viktig del i bolagets uppdrag om att aktivt se över bolagets bestånd med syfte att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för Stockholms stads förskolor och skolor, att avyttra ej strategiska fastigheter samt uppfylla ägardirektivet om att öka samarbetet med och låta externa aktörer genomföra reinvesteringar i fastigheter.

Den 31 januari 2022 behandlade kommunfullmäktige ärendet varvid det minoritetsåterremitterades. Ärendet om försäljningen av Borrsvängen 13 återremitteras med motiveringen att det ska kompletteras med en risk- och konsekvensanalys av hur minskade hyresintäkter påverkar SISAB. Därutöver efterfrågas en redovisning av bevekelsegrunderna för att undanta kravet på tilläggsköpeskilling om skolpengen ändras eller om reglerna för att driva friskola ändras samt för hur framtida utbildningsplatser i området påverkas om köparen säljer Borrsvängen 13 och utbildningsfastigheten då ges en annan inriktning.

Slutligen anförs den föreslagna försäljningens koppling till utveckling av Gubbängshallen som beskrivs i ärendet och att det inte belyses hur den kommer påverkar stadens föreningsliv på kort och lång sikt.

I april 2021 fattade styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) beslut om inriktning för att avyttra tomträtten Lilla Tensta 1 (Tensta gymnasium) i en bolagsförsäljning. I november 2021 togs beslut om att genomföra försäljningen till Hemsö Intende AB. Försäljning av fastigheter genom paketering i bolag sker dels för att kunna optimera det ekonomiska utfallet, dels för att kunna säkerställa vissa avtalsmässiga villkor. Föreslagen försäljning innebär att samtliga aktier avyttras i det, till SISAB nybildade dotterbolaget Lapetos 102 Samhällsfastigheter i Stockholm AB, inklusive tomträtten Lilla Tensta 1 med ett underliggande överenskommet fastighetsvärde om 149 mnkr. Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB anser att försäljningen bidrar till bolagets uppfyllande av uppdraget att aktivt se över bolagets bestånd med syfte att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för Stockholms stads förskolor och skolor.

Den 31 januari 2022 behandlade kommunfullmäktige ärendet varvid det minoritetsåterremitterades. Ärendet om försäljningen av Lilla Tensta 1 återremitteras med motiveringen att det ska kompletteras med en risk- och konsekvensanalys inklusive framtida påverkan på utbildningsplatser och lokaltillgång i området, samt grundligare redovisa vad som har gjorts för att fylla lokalerna med verksamhet efter att renoveringen stoppades.

SISAB har under 2021 arbetat aktivt utifrån ägardirektiven att avyttra ej strategiska fastigheter genom att identifiera ett antal fastigheter där bolaget inte ser behov av ett långsiktigt ägande. Styrelsen för SISAB fattade i juni 2021 beslut om inriktning för att avyttra tomträtterna Birgitta 3, Bolmen 4, Gångmattan 2, Karpdammen 2, Likriktaren 1, Västerholmen 1 och Österholmen 1

i en bolagsförsäljning. Efter informationsinsamling, due diligience och avtalsförhandling tog styrelsen i november beslut om att genomföra försäljningen till Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB (SBB).

Föreslagen försäljning innebär att samtliga aktier avyttras i det till SISAB nybildade dotterdotterbolaget Briareus 103 Samhällsfastigheter i Stockholm AB inklusive de sju tomträtterna, med ett underliggande överenskommet fastighetsvärde om 1 460 mnkr. Stadsledningskontoret och koncernledningen är av uppfattningen att försäljningen av icke strategiska fastigheter bidrar till bolagets uppfyllande av direktiv och uppdrag att optimera bolagets fastighetsbestånd ur ett övergripande ekonomiskt och förvaltningsmässigt perspektiv.

Fastighetsnämnden äger och förvaltar fastigheten Uppbådet 1 i centrala Älvsjö. Nämnden har konstaterat att byggnadens tekniska system har uppnått sin livslängd och är i behov av renovering. I samband med att Älvsjö stadsdelsnämnd i juli 2020 slogs samman med Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd tomställdes stora delar av ytorna.

I ett gemensamt ärende med äldrenämnden och Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd föreslår fastighetsnämnden att den får genomföra projektet Renovering och verksamhetsanpassning av fastigheten Uppbådet 1 och att äldrenämnden därefter flyttar in i verksamhetsanpassade lokaler (cirka 2 300 kvm) som ska hyras av fastighetsnämnden i ett tioårigt hyresavtal. Projektet planeras att genomföras under 2022.

Planerade åtgärder i byggnaden består av att renovera tekniska system (el, värme, ventilation och samtliga stammar) samt att anpassa äldre cellkontor till lokaler baserat på äldrenämndens lokalprogram. Syftet med äldrenämndens flytt är att tillgodose verksamheterna med ändamålsenliga lokaler samt att hålla lokalkostnaderna långsiktigt på en rimlig nivå. Genom att samlokalisera verksamheterna, som för närvarande bedrivs i två helt skilda delar av staden, uppnås även en effektivisering av viss administration.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd kommer att fortsatt bedriva verksamheterna Medborgarkontor och Ungdomens hus i byggnaden (totalt cirka 650 kvm). Även kulturnämnden kommer att fortsatt bedriva biblioteksverksamhet i byggnaden (cirka 360 kvm).

För fastighetsnämnden innebär investeringen att nämnden kommer att använda en annan hyresmodell än tidigare och gå från försiktig marknadshyra till kostnadsbaserad hyra. Frågan om eventuell förändring av fastighetsnämndens budgeterade överskott får hanteras i budgetarbetet för 2023-års budget.

Fastighetsnämnden får genomföra projekt Ombyggnad, tillbyggnad och teknisk upprustning av Kungsholmens brandstation till en investeringsutgift som framgår av bilaga till utlåtandet.

Utgifterna för 2022 ska rymmas inom nämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget 2023.

Paragrafen justeras omedelbart.

Fastighetsnämnden har den 14 december 2021 hemställt att kommunfullmäktige godkänner försäljningen av fastigheterna Riddaren 13 och Östermalm 2:47 för en köpeskilling om 524,5 mnkr till Goldcup 29240 AB (numera namnändrat till Ramgad AB), org.nr 559345-4175 c/o Ramsbury Property AB.

Då den avtalade köpeskillingen överstiger 90 mnkr ska överlåtelsen enligt fastighetsnämndens reglemente hemställas till kommunfullmäktige för beslut. Avtalet är därför villkorat av kommunfullmäktiges beslut.

I översiktsplanen är Farsta ett av fyra fokusområden där det är viktigt att tydliggöra och utveckla kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Magelungsvägen är särskilt utpekad och ska utvecklas till ett urbant stråk med ny bebyggelse. Att förtäta i Farsta strand går parallellt med utvecklingen av Farsta.

Bjurö etapp 2 ingick som en del av kommunfullmäktiges inriktningsbeslut i maj 2016 för projektet Bjurö med totalt cirka 220 lägenheter till en investeringsutgift om 542 mnkr. Projektet delades efter inriktningsbeslutet 2016 till två separata projekt, vilket möjliggjorde att etapp 1 kunde ha en snabbare tidplan och även ansöka om statligt investeringsstöd. Etapp 1 bestod av 90 lägenheter och har genomförts inom satsningen på Stockholmshusen. Dessa lägenheter färdigställdes under våren 2021. Projektet i detta ärende omfattar 159 bostäder och tre lokaler, vilket sammantaget är cirka 30 fler bostäder än i inriktningsbeslutet 2016.

AB Familjebostäder har i oktober 2021 beslutat om och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut att godkänna den nya inriktningen för Bjurö etapp 2, med en investeringsutgift om 482 mnkr.

Planen syftar till att utveckla Axelsbergs centrum med bostäder och verksamhetslokaler samt förbättra kopplingen mellan Selmedalsvägen och Hägerstens torg. Planförslaget innebär en omfattande förnyelse av miljön kring Hägerstens torg. Föreslagen bebyggelse bedöms utgöra ett positivt tillskott i miljön och bidra till ett mer levande centrum. Den nya bebyggelsen fogas in i Axelsbergs centrums låga centrumbebyggelse omgärdad av bostäder i höga och kraftfulla skivhus, en stadsbyggnadsstruktur typisk för 1960- och 1970-talen. Centrumbyggnaderna byggs på med bostäder i en till två våningar. Vid torget placeras ett 24 våningar högt hus med bostäder samt verksamheter i gatuplan. Material- och färgval anpassar föreslagen bebyggelse till kulturhistoriska värden.

Detaljplanens syfte är att skapa förutsättningar för ny bebyggelse och allmänna platser mellan och intill stadsdelarna Blackeberg och Södra Ängby. Läget är attraktivt, kollektivtrafiknära och innehåller totalt 19 bostadshus med cirka 380 bostäder. Den nya bebyggelsen ska tillföra en ny stadsbyggnadskaraktär för att ge området en egen identitet. Till granskningen omarbetades arkitekturen för hela projektet. Bebyggelsen föreslås nu få putsfasader med sammanhållen färgsättning med inspiration från närliggande bebyggelse. Markanvisning skedde 2016 till HSB Bostad AB, Primula Byggnads AB och Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB). Ungefär hälften av bostäderna avses uppföras som bostadsrätter och hälften som hyresrätter. Planförslaget innebär att ett värdefullt tillskott av bostäder kan skapas i ett attraktivt, kollektivtrafiknära läge. Relevanta avvägningar har gjorts mellan stadens mål och de synpunkter som framkommit i planprocessen.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en utbyggnad av en del av programmet för Bagarmossen och Skarpnäck vid Gamla Tyresövägen med bostäder, förskola, lokaler för handel och service samt skolgård. Skevrodrets skog ska utvecklas till en allmän park med nya platser och stråk som utformas i samklang med ekologiska värden och topografi.

Planförslaget överensstämmer med inriktningen i översiktsplanen och ligger inom influensområdet för tunnelbanans utbyggnad. Detaljplanen möjliggör cirka 475 nya bostäder, varav 300 avses upplåtas som hyresrätter och 175 som bostadsrätter, lokaler samt en förskola med fyra avdelningar.

I detaljplanen ingår att uppgradera Gamla Tyresövägen och Flygledargatan för gående och cyklister samt att utveckla Skevrodrets skog med områden för lek och rekreation. Detaljplanen inkluderar även en skolgårdsyta för en befintlig skola inom kvarteret Flygeleven samt en ändrad användning från park till bostadsändamål för en mindre yta i anslutning till kvarteret Rotorbladet.

Bostäderna uppförs på stadens mark och exploateringsnämnden beslutade 2017 om markanvisning för hyresrätter till Magnolia Holding 4 AB, Active Fastighet Norden AB, L&L Riksby Fastigheter AB, Linfast AB och Wästbygg Projektutveckling AB samt för bostadsrätter till Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB.

Östbergatunneln sträcker sig från Enskedefältet i väst till utloppet i Saltsjön, vilket delas med Henriksdals reningsverk. Tunneln anlades under 60-talet för att minska risken för källaröversvämningar på Enskedefältet. Till tunneln finns även ytterligare tunnelsystem anslutna från Bagarmossen och Björkhagen. Fram till mitten av 80-talet genomfördes saneringar där kombinerat ledningsnät kopplades ifrån och separerades till dag- respektive spillvattensystem. Dagvatten från Östbergatunnelns avrinningsområde påfördes då på tunneln. Av finansiella anledningar upphörde dock detta arbete under 80-talet och det finns idag fortfarande stora delar av ledningsnätet i tunnelns avrinningsområde som är av kombinerad karaktär. Som en följd av detta finns ett flertal bräddpunkter anslutna till tunneln.

Kapacitetsproblemet i den befintliga dagvattentunneln medför att bräddning av stora volymer orenat avloppsvatten förekommer vid Sicklaanläggningen. Ökade dagvattenflöden i framtiden kommer att leda till ytterligare bräddningar. Vid extrema flöden riskerar anläggningen vid Sickla att översvämmas. Stigande havsnivåer innebär att utgående flöden från Henriksdals reningsverk måste pumpas ut till Saltsjön.

Kapacitetsproblemet i dagvattentunneln medför även att möjligheterna att utöka returvattenflödet från Hammarbyverkets värmepump kan vara begränsade.

Resultat av en inspektion 2008 visade att stora ansamlingar av sediment och trasrester fanns i dagvattentunneln och att den befintliga tömnings- och rensningsfunktion vid Sickla pumpstation var obrukbar. Möjligheterna att stänga av tunneln för manuellt underhåll och rensning är starkt begränsade beroende på arbetsmiljöskäl och avsaknaden av alternativa vattenvägar för avledning av dagvatten under rensningsperioden.

Inför inriktningsbeslutet som fattades av kommunfullmäktige den 18 mars 2019 utfördes en utredning av utformning samt läge för Nya Östbergatunneln. Vid inriktningsbeslutet beslutades om en investeringsutgift om 320 mnkr.



Projektet

Befintlig dagvattentunnel mellan Sickla och Henriksdal leder dagvatten från Enskedefältet och Björkhagen till Saltsjön via Sickla. Tunneln har flera funktioner. Förutom funktionen för avledning av dagvatten så fungerar tunneln även som bräddtunneln för Sicklaanläggningen och som returvattentunnel för renat avloppsvatten från Stockholm Exergis värmepumpsanläggning i Hammarby.

Tunneln är i dagsläget hårt belastad av höga dagvattenflöden. Kapaciteten är dessutom reducerad på grund av sand- och sedimentansamling i tunnelns lågpunkt. Kapaciteten riskerar även att reduceras ytterligare när havsnivåerna stiger. Sammankoppling av dag- och spillvattensystemen medför även att reningsverkets tunnelsystem och utloppsledningar måste anpassas till stora dagvattenflöden med höga investeringskostnader som följd. Med nuvarande systemutformning så måste även en framtida utloppspumpstation för Henriksdals reningsverk dimensioneras för mycket höga dagvattenflöden.

Projektet medför att Henriksdals reningsverk avlastas från påverkan av dagvatten från stora delar av söderort. Kapaciteten i befintliga brädd- och dagvattentunnlar kan användas mer effektivt för ökade flöden från värmeverket i Hammarby och bräddflöden från Sickla kan säkras även vid högre flöden som exempelvis stora regn. Kapaciteten ökar avsevärt vid stora regn och belastningen som kan leda till stora bräddningar och översvämningar i avloppsnätet i några känsliga områden i söderort omhändertas på ett effektivare sätt med mindre risk för allvarliga konsekvenser. Detta leder till att översvämningssituationen i söderort förbättras i och med att vattnet i framtiden kan ledas bort från drabbade områden.

Nästan all plast tillverkas av fossila råvaror vilket innebär att förbränning av plast bidrar till klimatpåverkande utsläpp. Plast ingår i många olika avfallsströmmar (förpackningar, övrig plast från hushåll och verksamheter, plastavfall från återvinningscentraler, byggavfall med mera) och att samla in och separera de många olika plasttyper är utmanande. Plast är ett av de vanligaste materialen som sprids genom nedskräpning och när plast hamnar i naturen orsakar den stora problem för djur, människor och miljö. I naturen bryts plasten ned mycket långsamt och bildar mikroplast som också orsakar problem för djur och miljö. Ur kemiskt perspektiv kan plast vara problematiskt vid såväl tillverkning och användning som vid avfallshantering. Problematiken består i att såväl monomererna (plastens byggstenar) som tillsatserna kan vara miljö- och hälsofarliga.

I budgeten för 2020 gav kommunfullmäktige miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att som ett led i arbetet för att uppnå målet Fossilbränslefri organisation 2030, ta fram en handlingsplan för minskad plastanvändning i hela staden, för att ta ett helhetsgrepp kring plastfrågan samt att säkerställa samordning av mikroplastarbetet och andra plastrelaterade frågor, exempelvis avfall, kemikalier och fossilfri stad.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden menar att för att få till stånd en minskad plastanvändning behövs ett helhetsgrepp kring plast som innefattar både inköps- och avfallsaspekter och nämnden har därför breddat uppdraget till en handlingsplan inklusive strategi för hållbar plastanvändning.

Handlingsplanen innehåller sammanlagt 14 åtgärder för perioden 2022-2026. Åtgärderna återfinns inom fyra områden. Dessa områden är upphandling och avtalsförvaltning, användning, avfall och kommunikation. Åtgärderna har i huvudsak ett fokus på förbrukningsartiklar samt förpackningar och emballage då dessa står för en stor del av stadens plastanvändning och staden har stor rådighet att påverka inköp, användning och avfallshantering av dessa.

Förslaget har sin grund i förändrad lagstiftningen inom området. Den 1 augusti 2020 trädde ett antal ändringar i 15 kap. miljöbalken och en ny avfallsförordning (SFS 2020:614) i kraft. Ändringarna handlar bland annat om att begreppet hushållsavfall ersätts av begreppet kommunalt avfall samt att det kommunala ansvaret enligt 15 kap. 20 § miljöbalken har reviderats.

Mot bakgrund av dessa förändringar har avfallsnämnden utarbetat ett förslag till nya avfallsföreskrifter, som ställdes ut mellan den 28 juni och 8 augusti 2021. De synpunkter som inkom har nämnden i relevanta delar beaktat i det slutliga förslaget till reviderade avfallsföreskrifter. Förslaget har tagits fram i samråd med Stockholm Avfall AB och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

De reviderade avfallsföreskrifterna har tagits fram i första hand för att anpassas till förändringarna i lagstiftningen. Här ingår även ett tydliggörande av att ansvaret för returpapper övergick till kommunen den 1 januari 2022 i enlighet med upphävandet av förordningen om producentansvar för returpapper (beslutad av regeringen den 22 december 2020). Detta görs genom införande av en ny paragraf,

49 §: Returpapper ska lämnas i de insamlingssystem som tillhandahålls av kommunen, samt följdändring i 48 §.

Med anledning av den framskjutna driftsättningen av Högdalens sorteringsanläggning föreslår nämnden att en ny övergångsbestämmelse införs, som innebär att matavfallsinsamling ska tillämpas först från och med den 1 juli 2024 för flerbostadshus med abonnemang på 240 liters säck eller där insamling av restavfall sker via en mobil- eller stationär sopsugsanläggning utan separat nedkast för matavfallsinsamling. Bestämmelsen syftar till att minska antalet dispensansökningar.

Det slutliga förslaget innehåller även en del andra verksamhetsspecifika förtydliganden och anpassningar samt en del redaktionella ändringar i rubricering och mindre tillägg och textförändringar i vissa paragrafer. Bland annat preciseras begreppet restavfall och hanteringen av döda djur.

Trafiknämnden föreslår att Norra Danviksbron totalrenoveras i ett samverkansprojekt med Region Stockholms trafiknämnd. I enlighet med inriktningsbeslutet ska den unika gestaltningen bevaras med hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Genom att åtgärda anläggningen kan den tekniska livslängden förnyas med ytterligare 120 år och en framtida trafikering säkras.

Trafiknämnden har bilagt förslag till genomförandeavtal och förvaltningsavtal med Region Stockholm. I de nya avtalen är fördelning 50 procent vardera av gemensamma investeringsutgifter och framtida förvaltningskostnader för den gemensamma broanläggningen. För trafiknämnden i Stockholms stad innebär det en investeringsutgift om 285 mnkr och investeringsinkomst om 25 mnkr.

Rivning av den befintliga bron planeras att kunna påbörjas som tidigast hösten 2022. Brouppbyggnaden avser att påbörjas våren 2024 och pågå till hösten 2026. Driftsättning av bron och av Saltsjöbanans trafik är planerad till november 2026.

Investeringen beräknas medföra ökade kapitalkostnader med cirka 5,6 mnkr från och med år 2027, baserat på nuvarande internränta om 0,5 procent.

Utifrån uppdrag av kommunfullmäktiges budget 2020 har ett arbete med att ta fram ett nytt kvalitetsprogram som inkluderar innovation och digitalisering genomförts under 2020. Arbetet har letts av stadsledningskontoret som också förankrat delar av processen med representanter från stadens förvaltningar och bolag. I detta ärende redovisas förslag till Stockholms stads kvalitetsprogram - Utveckling genom ständiga förbättringar, innovation och digitalisering.

Programmet kommer att vara stadens samlade styrdokument för kvalitetsutveckling, innovation samt it och digitalisering. Det innebär att Program för digital förnyelse 2013-2018, Stockholms stads innovationsstrategi, Program för kvalitetsutveckling, Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad, eHälsa – Nationell IT-strategi för vård och omsorg – tillämpning för Stockholms stad, IT-strategi för bättre lärande, Grön IT-strategi samt e-Strategi för Stockholms stad ersätts av detta gemensamma program.

Kvalitetsprogrammet ska ge vägledning och gemensam förståelse för stadens ambition inom kvalitetsområdet. Genom att samla styrningen av kvalitetsutveckling, innovation samt it och digitalisering minskar antalet styrdokument. På så sätt ger programmet också stöd i att sortera bland styrsignaler, samtidigt som det påvisar vikten av att inkludera samtliga perspektiv i utvecklingsarbetet. Det visar arbetssätt, formulerar förhållningssätt och ger förutsättning för ett kvalitetsarbete som tar till vara stockholmarnas, medarbetarnas och andra aktörers engagemang. Programmet tar avstamp i hela kvalitetsspektrumet, från de vardagliga förbättringarna till innovation och digitalisering. Det behöver förstås som en helhet, där alla byggstenar sitter ihop och har relevans för stadens syn på vad ett medvetet kvalitetsarbete innebär.

Programmet är tvärsektoriellt, spänner över stora områden och fastställer riktningen, ambitionsnivån och de förhållningssätt som ska prägla stadens utvecklingsarbete. De övergripande målen och vad staden ska sträva efter finns i stadens vision, budget, Agenda 2030 samt i andra stadsövergripande styrdokument, som till exempel miljöprogram, näringslivspolicy, personalpolicy och inköpsprogram. Kvalitetsprogrammet kompletterar dessa och ger stöd i hur staden ska bedriva ett offensivt kvalitetsarbete som utvecklar verksamheterna mot målen i vision och budget.

Vision 2040 – Möjligheternas Stockholm, antogs av kommunfullmäktige i juni 2020 och utgör stadens övergripande styrdokument. Med en gemensam vision får alla stadens nämnder och styrelser en given målbild, utöver de lagar och direktiv som berör den egna verksamheten, att arbeta i riktning mot, och därtill även verka för genomförandet av Agenda 2030:s 17 globala hållbarhetsmål. Kvalitetsprogrammet ger stadens verksamheter stöd i sitt utvecklingsarbete, där det övergripande syftet är att bidra till att uppfylla visionens tre målområden:

Mångsidig storstad för alla

Hållbart växande och dynamisk

Smart och innovativ storstad

Stockholms stads kvalitetsprogram är ett styrdokument som är långsiktigt och stadsövergripande. Programmet slår inte fast detaljerade åtgärder utan syftar till att skapa en kultur som gynnar kvalitetsutveckling och präglas av de framtagna förhållningssätten i stadens alla verksamheter. Stadens målsättningar beslutas i visionen, budget och andra styrande dokument.

Kolkajen ligger vid Värtan och avslutar bebyggelsen längs Husarviken. Det pågående planarbetet innehåller cirka 1 500 bostäder, varav cirka 350 är hyresrättslägenheter och 40 studentbostäder. Därutöver innehåller planförslaget butiker om cirka 11 000 kvm, publika lokaler samt två förskolor. Ropsten är en viktig kollektivtrafikknutpunkt för hela Norra Djurgårdsstaden. Här möts båt, buss och spårbunden trafik.

Tidigare verksamhet i området har resulterat i att marken är kraftigt förorenad och måste saneras. Delgenomförandebeslut för marksaneringsåtgärder i Kolkajen-Ropsten till en investeringsutgift om 345 mnkr antogs av kommunfullmäktige den 6 november 2017. Oförutsedda geotekniska förhållanden samt föroreningar vilka vida överstiger den föroreningsgrad som antogs initialt har inneburit omfattande kostnader för provtagningar och sanering. För att kunna slutföra markreningen i Kolkajen-Ropsten behövs en utökad budget och ett reviderat genomförandebeslut.

De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 722 mnkr. Utgifterna avser främst anläggningsarbeten i form av marksanering samt utgifter för deponi av förorenade massor.

Exploateringsnämnden godkände den 16 december 2021 genomförandet av exploatering inom Kolkajen-Ropsten 2021 till en investeringsutgift om 722 mnkr. Ärendet har i enlighet med stadens investeringsregler hemställts till kommunfullmäktige för godkännande då investeringsutgifterna överstiger beloppsgränsen 50 mnkr.

Exploateringsnämnden godkände den 16 december 2021 genomförandet av exploatering inom fastigheterna Blackeberg 3:1 med flera till en investeringsutgift om 263,9 mnkr samt försäljning av mark inom fastigheterna Blackebergs gård 2, Blackeberg 3:1, Blackeberg 2:1, Blackeberg 2:8, Blackeberg 2:9 och Blackeberg 1:2 till HSB Bostad AB till en försäljningsinkomst om cirka 274,5 mnkr.

Ärendet har i enlighet med stadens investeringsregler hemställts till kommunfullmäktige för godkännande, då investeringsutgifterna överstiger beloppsgränsen 50 mnkr och försäljningsinkomsterna det belopp om 90 mnkr som exploateringsnämnden enligt nämndens reglemente får besluta om.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Remulus Svealand 5 AB upprättat en överenskommelse om exploatering med försäljning för kontor inom fastigheterna Mårtensdal 6 och Hammarbyhöjden 1:1 i Södra Hammarbyhamnen. Försäljningen är en del av genomförandet av exploateringsprojektet Mårtensdal i Hammarby Sjöstad.

Genomförandebeslut för projektet fattades av exploateringsnämnden den 2 februari 2014. Exploateringsnämnden har inom ramen för genomförandet av projekt Mårtensdal ingått sammanlagt tre överenskommelser om exploatering med Remulus Svealand 5 AB. Föreliggande överenskommelse om exploatering avser den fjärde och avslutande etappen, uppförande av kontorsbyggnader som betecknas Hus 5 och Hus 6 med tillhörande kvartersgata. Försäljningsinkomsten beräknas uppgå till 306 miljoner kronor.

I enlighet med nämndens reglemente har ärendet hemställts till kommunfullmäktige för godkännande då försäljningsinkomsten överstiger 90 miljoner kronor.

Den 26 augusti 2021 beslutade exploateringsnämnden att för sin del godkänna genomförandet av exploatering inom Skarpnäcks Gård 1:1 omfattande investeringsutgifter om 161,2 miljoner kronor och investeringsinkomster om 9 miljoner kronor, genomförandebeslut för projekt Gamla Tyresövägen.

Exploateringsnämnden beslutade även att för sin del godkänna försäljning av mark inom Skarpnäcks gård 1:1 till Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB med en försäljningsinkomst om cirka 167,4 miljoner kronor.

Nämnden har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut av två skäl, investeringsutgifterna överstiger 50 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna överstiger 90 miljoner kronor, i enlighet med stadens investeringsregler och exploateringsnämndens reglemente.

Ett förslag på överenskommelse och tillhörande rutiner har tagits fram i samarbete mellan Region Stockholm och representanter för socialtjänst och elevhälsa i ett antal kommuner i Stockholms län. Från Stockholm stads sida har såväl socialnämnden som utbildningsnämnden deltagit i framtagandet.

Styrelsen för Storsthlm beslutade på sammanträdet den 10 juni 2021 att rekommendera kommunerna i länet och kommunalförbundet Vård och omsorg i Norrtälje att anta överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm avseende tillgång till hälso-, sjuk- och tandvård för barn och unga som placeras utanför det egna hemmet.

Målgruppen för överenskommelsen är alla barn (0–17 år) och unga (18–20 år) som vårdas utanför det egna hemmet med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) i

Hem för vård och boende (HVB)

Ungdomshem (SiS)

Jour- och familjehem (inklusive släkting- och nätverkshem)

Stödboende

Dessa barn och unga kan, utöver SoL eller LVU, även omfattas av annan lagstiftning såsom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Även ensamkommande asylsökande barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet med stöd av SoL eller LVU ingår i överenskommelsen.

Syftet med överenskommelsen är att öka förutsättningar för att lagar och regler följs av parterna samt att underlätta tillämpning av gällande regelverk som gäller för placerade barn och unga. Syftet är också att öka förutsättningarna för tidiga och samordnade insatser. Överenskommelsen gäller för de verksamheter inom regionen som har ansvar att tillhandahålla hälso-, sjuk- och tandvård och för de verksamheter inom kommunens socialtjänst, som har ett ansvar för att samverka kring ett barn eller en ung person inför och under en placering samt inför placeringens avslutande.

Med överenskommelsen finns en rutin som konkret beskriver hur parterna ska samverka för att säkerställa att barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet ska få tillgång till hälso-, sjuk- och tandvård på samma villkor som andra barn och unga. Samordningen av insatser och säkerställandet av att barn och unga i samhällsvård får det stöd och den hälso-, sjuk- och tandvård som de behöver och har rätt till, underlättas av tydlighet gällande ansvarsfördelning mellan kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm och hur samverkan ska gå till.

S:t Erik Markutveckling AB:s dotterbolag Fastighets AB G-mästaren (Bolaget) äger och förvaltar fastigheterna Gjutmästaren 6 och 9, f.d. Prippsbryggeriet i Ulvsunda industriområde. Bolaget förvärvades 2004 med avsikt att möjliggöra en stadsutveckling i området. Totalt uppgår lokalarean till cirka 100 000 kvadratmeter.

Bolaget och idrottsnämnden har genomfört en förstudie i syfte att kunna gå upp med ett inriktningsärende för Idrottscentrum i fastigheten. Det aktuella förslaget omfattar totalt ca 23 000 kvadratmeter och fyra fullstora idrottshallar, varav en för skolidrott och en med en publikkapacitet på ca 2 300 personer. Därutöver tillskapas ett antal lokaler för bl.a. brottning, boxning, bordtennis, cricket, boule, cheerleading m.m. enligt avsiktsförklaringen mellan Bolaget och idrottsnämnden.

Förutom investeringen i ett idrottscentrum har Bolaget två ytterligare delprojekt kopplade till fastigheten som inte påverkar hyresavtalet med idrottsnämnden. Totalt uppgår investeringen till 665 mnkr.

Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret anser att det aktuella projektet är ett bra exempel på hur staden genom samverkan, mellan bolag och förvaltningar, kan skapa nytta för stockholmarna. Genom S:t Erik Markutveckling AB:s förvärv av det gamla bryggeriet möjliggörs ett Idrottscentrum i enlighet med målsättningarna i det idrottspolitiska programmet.

Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret anser att det är fördelaktigt att förstudiearbetet har varit omfattande då det är ett komplext projekt. Det är avgörande att Bolaget och idrottsnämnden inför genomförandebeslutet har fortsatt fokus på effektiv projekt- och kostnadsstyrning. I det fortsatta arbetet ska Bolaget och idrottsnämnden fastställa utformningen, gränssnitten för den avtalade ytan, ansvarsfördelning och finansiering av drift och underhåll gällande Idrottscentrum samt hyresmodellen för bashyran respektive verksamhetsanpassningen och långsiktigt hållbara avtalsvillkor för hyresförhållandet.

Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB konstaterar slutligen att fastigheten ska utvecklas med andra aktörer och att det finns stor potential till utveckling av idrottsverksamhet också tillsammans med externa aktörer. I det fortsatta arbetet ska Bolaget i dialogen med kommande hyresgäster ha ett koncerntänk som syftar till att minska stadens framtida driftkostnader för idrottsverksamheten i fastigheten, samtidigt som idrottsnyttan för stockholmarna stärks.

Stiftelsen Hotellhem i Stockholm (SHIS) bildades 1963 genom beslut av kommunfullmäktige. Stiftelsen erbjöd då möblerade rum med tillhörande hotelliknande service, i form av tillhandahållande av säng- och badrumslinne samt städning och vissa måltider.

Stiftelsens uppdrag har sedan dess ändrats. Stiftelsen Hotellhem i Stockholm anser att det nuvarande namnet, innefattande ordet "Hotellhem", inte motsvarar det uppdrag stiftelsen har idag. De hotelliknande inslagen har tagits bort då de är kontraproduktiva mot uppdraget att rusta de boende för att gå vidare mot den reguljära bostadsmarknaden. Namnet upplevs enligt stiftelsen som ålderdomligt och som ett hinder för identifikation som professionell organisation, modern arbetsgivare och i varumärkesbyggandet.

Stiftelsen har för egen del godkänt ett namnbyte från ”Stiftelsen Hotellhem i Stockholm” till ”Stiftelsen SHIS Bostäder” och hemställer i detta ärende om kommunfullmäktiges godkännande av beslutet. Efter kommunfullmäktiges godkännande avser stiftelsen att ansöka om tillstånd till ändringen hos Länsstyrelsen.

Karin Lekberg (S) lyfter i sin motion till kommunfullmäktige frågan om hur staden hanterar avgifter för förskola i fall med familjekonstellationer med separerade föräldrar. Stockholms stads nuvarande regler och system baserar avgiften för förskola på inkomsten i det hushåll där barnet är folkbokfört. Motionären pekar på att dagens system kan leda till konflikter och svåra situationer mellan vårdnadshavare och att andra kommuner istället valt att separera avgiften där två hushåll bär varsin del av avgiften. Därför föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämnden i samverkan med kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda ett system som syftar till att den vårdnadshavare som idag får fakturan inte ska behöva agera kronofogde avseende obetalda förskoleavgifter från den andra vårdnadshavaren.

Rikard Warlenius och Maria Mustonen (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om elsparkcyklar. Motionärerna yrkar att föreskrifter tas fram som reglerar elsparkscyklarnas närvaro i det offentliga rummet, att arbetsvillkoren för hantering av elsparkcyklar och verksamheternas miljöpåverkan undersöks samt att möjligheterna att förhindra verksamhet från de företag som inte erbjuder kollektivavtalsliknande villkor ses över.

I en motion av Peter Wallmark (SD) till kommunfullmäktige framförs att hyreslägenheter har blivit en handelsvara där det går att tjäna stora pengar på andra människors akuta behov av bostad. Vid flera fastighetsägares inventeringar har otillåtna uthyrningar upptäckts, i vissa extrema fall med onormalt många personer boende eller skrivna i en lägenhet. Det, anser motionären, medför att behovet av underhåll blir betydligt större med stora oförutsedda kostnader för fastighetsägare och i slutändan för skattebetalarna.

I motionen föreslås att Stockholms stads kommunala bostadsbolag – AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder och AB Stockholmshem – får i uppdrag att genomföra en omfattande lägenhetsinventering. Syftet är att komma tillrätta med den otillåtna andrahandsuthyrningen.

Mirja Räihä (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att garantera Stockholms äldre en bra omsorg och vård. Motionären anser att i och med den överenskommelse som slutits mellan Region Stockholm och Storsthlm om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Stockholms län skärps kraven för kommunens arbete med att erbjuda anpassad omsorg. Motionären beskriver vidare att insatsen Tryggt mottagande är både bra och välkommet och att staden behöver säkerställa att omfattningen av verksamheten svarar mot behovet. Motionären menar även att det är viktigt med kontinuitet och att den som har vårdinsatser i hemmet får en samlad vård och omsorg.

Med bakgrund i ovanstående föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar:

·         Att Stockholms stad följer upp överenskommelsen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård med syfte att säkerställa att Stockholms äldre ges den vård de behöver och att regionen bär sitt ansvar för avtalet.

·         Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att uppvakta regionen med krav på en fungerande vård vid regionens sjukhus som garanterar Stockholms äldre en värdig vård.

·         Att Stockholms stad ställer sig bakom kravet på att hemsjukvården ska kommunaliseras.

·         Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om kommunalisering av hemsjukvården så väl gentemot StorSthlm som Region Stockholm.

·         Att Stockholms stads ambition är att kommunalisering av hemsjukvården och den skatteväxling som blir en konsekvens ska vara genomförd senast 1/1 2022.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna lyfter i sin motion fram att det finns ett behov av att klarlägga Stockholms stads kostnader för nyanlända, asylinvandring och illegala invandrare. I motionen framgår en önskan om att staden ska initiera en utredning om vilka ekonomiska konsekvenser den förda och pågående mottagningen av nyanlända, illegala- och asylinvandrare får för staden och dess invånare. Utredningen föreslås gälla till exempel kostnader för skolor, lärare, socialarbetare och bostäder. Utredningen föreslås även innefatta huruvida den nämnda invandringen skapar undanträngningseffekter för stadens invånare. I utredningen ska det ingå representanter för samtliga partier i kommunfullmäktige. Det ska även knytas adekvata experter till utredningen.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att en viktig del i Stockholms stads arbete för att garantera en god hälsa för äldre är att trösklarna för att de äldre ska ägna sig åt motion, sänks. Motionären anför vidare att en aktiv livsstil leder till en bättre hälsa med färre sjukdomar och ökat välmående vilket enligt motionären innebär minskat tryck på den gemensamma välfärden. Motionären anser att införandet av avgiftsfria simhallsbesök för äldre är en av flera åtgärder för att sänka trösklarna för en aktiv livsstil för äldre.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att personer skrivna i Stockholms stad äldre än 75 år ska erhålla kostnadsfritt inträde till stadens simhallar.

Rashid Mohammed (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs utrikesfödda kvinnor som en grupp som har särskilt svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, framförallt de utrikesfödda kvinnor som även har en bristfällig utbildning. Motionen pekar på de svårigheter som målgruppen möter på arbetsmarknaden och visar på att integrationspolitiken saknar ett tydligt jämställdhetsperspektiv och att det enligt Riksrevisionen finns brister i individanpassningen som behöver stärkas. Kommunfullmäktige föreslås därför besluta att staden ska utreda i vilken utsträckning utrikesfödda kvinnor får ta del av stadens arbetsmarknads- och etableringsinsatser.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår de att Stockholms stad inför ett slöjförbud på alla skolor. I motionen framförs att skolan ska verka för jämställdhet och därför gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för samtliga elever oavsett kön. Skolan ska främja interaktion mellan elever och barn ska vara fria och skyddade från religiösa dogmer som cementerar osunda könsroller och bidrar till ojämställdhet mellan könen. Motionärerna anser att de värderingar som slöjan representerar inte hör hemma i ett modernt, sekulärt samhälle. Ett slöjförbud bör därför införas och är en nödvändig åtgärd om Stockholms stad vill komma åt de problem som finns med hedersförtryck och religiöst tvång. Motionärerna menar att slöjan är en islamistisk symbol som symboliserar religiös underkastelse och påtvingad uppdelning mellan män och kvinnor, framtagen av män för att förtrycka kvinnor. De anser även att det är omöjligt för skolan att på riktigt verka för jämställdhet om barn av kvinnligt kön sexualiseras i skolan genom slöjan, samt att slöjan är en markering om att samhället inte ska vara jämställt. Vidare framförs att det är naivt att tro att barn frivilligt bär en huvudbonad som deras föräldrars religion förordar och att det är hederskulturen som tvingar barnen att bära slöja.

I en motion till kommunfullmäktige från Emilia Bjuggren (S) framförs att det bör införas en klimatlåda i Stockholms stad. I motionen föreslås att den mat som blir över från skolors matservering ska säljas till målgruppen skolpersonal, elever och elevers vårdnadshavare, med syfte att minska matsvinnet. Initialt ska konceptet prövas i en eller två skolor inom ramen för ett pilotprojekt och därefter skalas upp till att omfatta flera skolor. Motionären konstaterar att staden aktivt arbetar med att minska matsvinnet i verksamheterna men att det idag saknas en samlad redovisning av matsvinnet i staden. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämnden i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden får i uppdrag att göra ett pilotförsök med klimatlådan samt att nämnderna får i uppdrag att utvärdera pilotförsöket och om lämpligt föreslå en modell för att skala upp klimatlådan till flera skolor.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion om att bygga ett kallbadhus vid Riddarholmskajen i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad ger i uppdrag till berörd förvaltning att ta fram ett underlag för att kunna uppföra ett nytt kallbadhus vid Riddarholmskajen. Motionären anger att Riddarholmskajen är en dåligt nyttjad yta, men en oerhört vacker plats. Enligt förslaget skulle ett kallbadhus med flera bassänger och annan service som restauranger och träningslokaler kunna uppföras där. På så sätt skulle Riddarholmskajen göras till en attraktiv och hälsofrämjande plats för stadens invånare och besökare.

Motionären föreslår också att det privata näringslivet ska ges möjlighet att bygga och driva anläggningen. Stockholms stad skulle genom att arrendera ut platsen få inkomster och undvika dyra investeringar och driftskostnader. Som exempel anger motionären att denna modell finns i Helsingfors, där alla är mycket nöjda.

Olle Burell och Emilia Bjuggren (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Motionärerna anser att en central kostenhet för hållbar mat i stadens verksamheter bör inrättas i staden i syfte att klara målen för minskade utsläpp, då staden måste ta ansvar för hur klimatsmarta måltider kan erbjudas i de offentliga verksamheterna.

Motionärerna konstaterar att ett nätverk, i enlighet med God, hälsosam och klimatsmart mat - Matstrategi för Stockholms stad ska inrättas och att nätverket på sikt ska kunna utvecklas och formaliseras till en kostenhet med övergripande ansvar för stadens mat och måltider.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inrättar en stadsövergripande kostenhet med ett övergripande ansvar för stadens måltider och med ett samordningsansvar för det stadsövergripande nätverket.

Sissela Nordling Blanco (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige inför ett särskilt föreningsstöd för de nationella minoriteternas föreningar. Mot bakgrund av växande nationalism vill motionären att bidraget inrättas för att slå vakt om de nationella minoriteternas rättigheter i Stockholm. Bidraget ska stödja de nationella minoriteternas föreningar i deras ordinarie verksamhet för att trygga kontinuitet, inte minst med tanke på att lokalkostnaderna är höga i Stockholm.

Enligt motionen är stadens befintliga föreningsstöd inte anpassat för att stödja de nationella minoriteternas ordinarie verksamhet. De nationella minoriteternas riksorganisationer erhåller enligt motionen statsbidrag, men detta går uteslutande till det nationella arbetet och kommer således inte de lokala föreningarna till godo.

I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom och Rodrigo Arce (båda V) föreslås att Stockholms stad ska skylta på de nationella minoritetsspråken i stadens offentliga lokaler, för att visa på närvaron av dessa språk i staden och landet och främja dem. Motionärerna anser att ett sådant initiativ skulle kunna leda till ökad stolthet hos de nationella minoriteterna och ökad kunskap om minoriteterna bland majoritetsbefolkningen. Eftersom det finns flera varieteter inom samiska och romani chib anser motionärerna att skyltning ska finnas på de olika språken. Det totala antalet språk skulle då bli fjorton.

I en motion till kommunfullmäktige av Peter Wallmark (SD) framförs att berörda förvaltningar behöver utreda hur ett IOP kan initieras med Volontärbyrån. Motionären menar att genom att etablera ett IOP med byrån kan nämnda verksamhet expandera och fler utsatta äldre få det stöd de behöver.

Motionären yrkar att berörda förvaltningar utreder hur ett idéburet offentligt partnerskap kan initieras med Volontärbyrån i syfte att ge stöd till äldre utsatta stockholmare. Motionären menar att staden behöver inta en aktiv roll i att främja organisationens arbete med tanke på att den bidrar till att hjälpa äldre utsatta stockholmare.

I motionen, som väckts av Peter Wallmark (SD), framförs att Katarinavägens södra sida idag är en otrygg plats utan bebyggelse i den sista, östra, delen upp mot Renstiernas gata. Att låta denna del av Södermalm, med en av Stockholms mest magnifika utsikter, stå obebyggd är slöseri i ett Stockholm med svår bostadsbrist anser motionären. Området skulle kunna utvecklas och tillföra bostäder, lokaler, kultur och fler och större grönytor utan att omkringliggande bebyggelse störs.

Motionären föreslår kommunfullmäktige att besluta att berörda förvaltningar ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur den östra delen av Katarinavägen kan utvecklas till en trygg och attraktiv plats att bo och verka på.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att målgruppen för studentbostäder inom de kommunala bostadsbolagen utökas till att även omfatta yrkesstudenter inom kommunal vuxenutbildning.

I motionen framför Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) att mottagandet av nyanlända till Stockholms stad inte har stått i proportion till vad kommunen mäktar med att ta hand om.

Motionärerna framhåller att storleken på invandringen är en följd av riksdagens beslut, men att det är Sveriges kommuner som i många avseenden har fått axla bördan när det gäller konsekvenserna av den förda politiken.

I lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) framgår anvisningar om att ta emot en nyanländ för bosättning i kommuner. Från och med 1 mars 2016 är det en skyldighet för en kommun att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen.

Motionärerna menar att bosättningslagen går emot det kommunala självstyret i vilken det framgår att kommunerna ska sköta lokala angelägenheter av allmänt intresse. I motionen föreslås kommunfullmäktige därför besluta att Stockholms stad ska hänvisa till det kommunala självstyret för att inte tvingas ta emot fler nyanlända i rådande situation.

Emilia Bjuggren och Ulf Walther (båda S) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om att göra det lättare att återvinna. Motionärerna föreslår att staden tar fram en strategi med konkreta åtgärder för att öka återvinningsgraden i Stockholm. De föreslår även att kommunfullmäktige ska ge Stockholm Vatten och Avfall AB ett särskilt ägardirektiv som syftar till att öka öppethållandet vid stadens återvinningscentraler till klockan 07-21 på vardagar. Till sist föreslås även att miljö- och hälsoskyddsnämnden ges i uppdrag att samla avfallsbranschen samt andra relevanta aktörer för att förbättra tillgängligheten vid stadens återvinningscentraler.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det behövs omfattande och genomgripande åtgärder på flera nivåer för att på allvar komma till rätta med trångboddheten, särskilt den extrema trångboddheten. I motionen föreslås därför att Stockholms stad på ett aktivt och strukturerat sätt ska använda de bostadspolitiska verktyg staden förfogar över, främst de kommunala bostadsbolagen och det kommunala planmonopolet, för att sätta fart på arbetet med att minska trångboddheten och som delmål helt få bort den extrema trångboddheten.

I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom m.fl. (alla V) framförs att i Stockholms stad befinner sig hundratals hemlösa EU- och tredjelandsmedborgare, varav en del är romer. Motionärerna menar att situationen för dessa människor länge har varit ohållbar och snabbt måste förbättras.

Det är mot denna bakgrund motionärerna yrkar att staden skyndsamt ska ordna en legal boplats i samverkan med civilsamhället där personer får bo med tillgång till toalett, vatten, el, sanitet, sophämtning m.m. Platsen ska besökas av stadens EU-team för uppsökande arbete och länkning och särskilda insatser mot kvinnor ska göras.

Motionärerna yrkar också att staden skriver om de avtal om idéburna-offentliga partnerskap (IOP) som idag finns med civilsamhället till att rikta dessa mot dagverksamheter med sysselsättning och stöd att komma ur fattigdom.

Emilia Bjuggren (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om stockholmarnas deltagande i klimatomställningen. I motionen framförs att stadens Miljöprogram 2020-2023 och Klimathandlingsplan 2020-2023 bör kompletteras med skrivningar om stockholmarnas deltagande i klimatomställningen. I motionen föreslås bland annat att staden bör sprida goda exempel på klimatomställning, instifta ett pris för lokala initiativ och att miljöförvaltningens informationsarbete med projektet klimatsmarta stockholmare utökas.

Alexandra Mattson Åkerström och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Motionärerna föreslår fyra åtgärder för att staden ska uppnå det åttonde målet i stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning som rör ”rätten att delta i demokratin” på samma villkor som andra.

I motionen föreslås att:

Att stadens funktionshinderråd byter namn till funktionsrättsråd.

Att Stadshusets rådssal tillgängliggörs fysiskt med höj-/sänkbara talarstolar, ramp till talarstol med mera.

Att staden gör en översyn för att säkerställa hur vi på bästa sätt kan tillgängliggöra alla nämnder, bolag och fullmäktiges handlingar för alla.

Att föreningar från funkrörelsen som utser representanter i råden tilldelas medel att genomföra rekryteringsinsatser i olika stadsdelar för att bredda deltagandet i funktionshinderråden oavsett bakgrund.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att det är viktigt att den kultur som staden premierar genom kulturstöd är konstruktiv och positiv för samhället i stort samt inkluderande och främjande för samhällsgemenskapen. Motionärerna anser att Sveriges och Stockholms historia samt kulturellt svenska fenomen är en bra utgångspunkt för detta. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att berörda parter ges i uppdrag att utreda hur svensk kultur kan prioriteras vid ansökning av kulturstöd.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Motionären reser frågeställningar kring hur staden mäter och följer uppmålen avseende .verksamhetens kvalitet, bland annat inom äldreomsorgen. Detta menar motionären har aktualiserats i och med pandemin.

Därför föreslås i motionen att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utvärdera stadens system för ledning och styrning och återkomma med förslag till förändringar av detta i syfte att mäta och följa upp kvaliteten på verksamheterna och den nytta de ger invånarna i Stockholms stad.

Alexander Ojanne och Karin Lekberg (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad ger berörd förvaltning i uppdrag att påbörja arbetet med att anlägga konstgräs på Sköndals Bollplan samt att utreda alternativen för att lägga frysrör på planen eller hitta annan plats för skridskoåkning. Motionärerna anger att platsen dessvärre blivit mindre använd sett till sitt ändamål och utnyttjas allt mer som parkeringsplats istället för fotbollsplan. En upprustning av Sköndals BP skulle både kunna nyttjas av föreningslivet och vara en samlingsplats för spontanidrott utanför bokningsbara tider.

Utöver detta vill motionärerna även säkerställa möjligheten till skridskoåkning. Antingen genom att hitta en yta i närområdet för spolning när klimatet tillåter eller lägga frysrör under fotbollsplanen för att skridskoåkning ska vara möjligt även under en mild vinter.

Bengt Herke m.fl. (-) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls den allvarliga situation som råder i utsatta områden och att det finns stora förbättringsmöjligheter i arbetssätt och samverkansformer för att vända utvecklingen. Motionärerna lyfter fram att det bör inrättas lokala myndighetsgemensamma aktionsgrupper i de utsatta områdena där staden ska samverka med en rad nationella myndigheter. I motionen yrkas att kommunstyrelsen tar erforderliga kontakter med berörda statliga myndigheter för att inrätta myndighetsgemensamma aktionsgrupper; samt att kommunstyrelsen tar erforderlig kontakt med Polisen för att stärka den polisiära förmågan i stadens särskilt utsatta områden.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Gubbängsfältet idag är en mycket stor och nästan obebyggd yta på en central plats med bra infrastruktur och att Stockholm lider av en svår bostadsbrist varför det är av stor vikt att antalet bostäder ökar. En exploatering på Gubbängsfältet kan förutom att tillgängliggöra fler bostäder även bidra till omkringliggande områdens attraktivitet genom att även tillföra parker, torg, handel, nöjesanläggningar och annan service. Berörda förvaltningar föreslås ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur Gubbängsfältet kan exploateras för att tillföra mer bostäder.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att alla fastigheter i stadens ägo ansluts till en gemensam driftcentral efter den modell som Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) driver i egen regi. Genom att koppla upp alla sina skolor och merparten av förskolorna till en driftcentral som i realtid övervakar och styr fastigheterna har SISAB kunnat minska energianvändningen och transporterna. Satsningen har enligt motionärerna varit både ekonomiskt och klimatmässigt framgångsrik.

Den erfarenhet och de kunskaper som SISAB har byggt upp bör enligt motionärerna utnyttjas genom en investering i en gemensam driftcentral för stadens fastighetsägande bolag, förvaltningar och stiftelser. En sådan bedöms i motionen kosta omkring en miljard kronor, vilket skulle tjänas in på cirka fem till sex år.

Tina Kratz m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige gällande förskolans barngrupper. I motionen lyfts förskolepersonalens möjlighet till kompetensutveckling och goda arbetsvillkor som grunden för en likvärdig och kompensatoriskt förskola. Vidare föreslås nio åtgärder som motionärerna anser är nödvändiga för att nå löftena om minskade barngrupper, målen i läroplanen för förskolan (Lpfö18) och målet om förbättrad arbetsmiljö i förskolan. Motionärerna föreslår nio åtgärder för att nå minskade barngrupper, målen i läroplanen för förskolan och målet om förbättrad arbetsmiljö i förskolan. De yrkar att:

- fasta vikarier anställs eller vikariepooler upprättas lokalt, antingen på enheten eller stadsdelsnivå

- en handlingsplan för att stärka kvaliteten upprättas med fokus på att minska variationen i kvalitet mellan förskolor

- en satsning görs på validering av förskolans personal

- åtgärder görs och resurser tillförs för att minska barngruppernas storlek med max 12 barn i grupper 1-3 år och 16 barn i grupper 4-5 år

- säkerställa en likvärdig förskola som är trygg, säker och håller hög kvalitet

- definitionerna för personaltäthet och barngrupperna ses över, så att det blir enhetligt över hela staden och en likvärdighet kan säkerställas

- en tidsplan för att fasa ut AVA-anställningarna upprättas

- andelen personal med specialkompetens inom området barn med särskilda behov utökas

- genomföra en större kompetensutvecklingsinsats om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för förskolans personal

Anna Rantala Bonnier och Sissela Nordling Blanco (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att utbildningsnämnden i Stockholms stad ska tillse att alla Stockholms skolor får i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Motionärerna beskriver att den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck lever ofta med starka begräsningar. Många av de som utsätts är flickor och kvinnor, men även hbtq-personer av alla kön samt pojkar som inte vill utöva kontroll över sina systrar eller som på annat sätt bryter mot familjens normer och regler. Skolan har en unik position där skolpersonal på daglig basis möter barn och unga. Detta menar motionärerna ger möjligheten att se och fånga upp de elever som lever med hot och våld och se till att de får hjälp.

Motionärerna framför att i den revisionsrapport som gjorts konstateras att Stockholms skolor behöver ytterligare stöd i att arbeta mot hedersrelaterat våld för att veta vad de bör göra när de upptäcker att en elev är utsatt.

Motionärerna föreslår att utbildningsnämnden i Stockholms stad tillser att alla Stockholms skolor får i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår de att Stockholms stad alltid har den svenska flaggan hissad på Stadshusets tomtmark.

Tina Kratz m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att staden behöver arbeta mer strategiskt med frågan om barns utrymme i den växande staden, särskilt hur mycket mark som avsätts för förskolors gårdar och vilka åtgärder som behövs i närområden där de redan befintliga förskolegårdarna är för små. Motionärerna föreslår ett antal åtgärder som de anser möjliggör ett strategiskt arbete för att tillvarata och utveckla barns utemiljöer i en stad som förtätas:

Markanvisningarna ska fortsättningsvis ange friytan per barn samt de kompletteringsinvesteringar som krävs för att barns utemiljöer ska vara goda.

Riktlinjer för lekvärdesfaktorer tas fram utifrån aspekter som omväxlande vegetation, topografi, lekutrustning, underlagets kvalitet och närhet till bra grönområden.

För nya förskolor ska det finnas större möjligheter att påverka gårdarnas storlek och utformning.

Att barnkonsekvensanalyser görs i varje bygglovs- och exploateringsärende gällande förskolornas gårdar.

Sara Stenudd (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att 10 000 stockholmare står i kö för att få tillgång till en odlingslott och att det finns många positiva effekter av denna fritidssysselsättning. Motionären anser vidare att den styrande majoriteten inte gjort några direkta initiativ för att tillgodose detta. I motionen yrkas att:

Staden skyndsamt tar fram nya potentiella områden där det går att anlägga nya koloniträdgårdar/lotter.

Att staden ombesörjer att det i anslutning till befintliga koloniträdgårdar/lotter finns tillgängliga toaletter.

Att staden tar ett samlat grepp över vad som gäller för de olika upplåtelseformerna samt ge förslag på förbättringar.

Clara Lindblom och Tina Kratz (båda V) har i en motion i kommunfullmäktige tagit upp frågan om minskning av allmän visstidsanställning (AVA) i förskola och skola. I motionen framförs att en minskning av allmänna visstidsanställningar, och därmed en ökning av tillsvidareanställningar, för yrkesgrupperna i förskolan är viktigt för att för att förbättra arbetssituationen för de anställda. Vidare lyfts att minskningen av allmänna visstidsanställningar skulle kunna öka kontinuiteten i arbete med barn i behov av särskilt stöd samt underlätta kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Handlingsplanen för förbättrad arbetssituation för barnskötare och förskollärare presenterades 2019 i vilken ett antal åtgärder presenterades. Motionärerna menar att dessa åtgärdsförslag nu bör kopplas samman med arbetet för trygga anställningar. Motionen avslutas med tre förslag på åtgärder:


Kommunstyrelsen får i uppdrag att initiera en partsgemensam överenskommelse för att minimera AVA, med prioritet av barnskötare och elevassistenter i förskola och skola.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillse att nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser för såväl chefer som barnskötare och elevassistenter som arbetar med barn i behov av särskilt stöd finns tillgängliga.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att därutöver vidta lämpliga åtgärder för att tydligt minska AVA i alla verksamheter där anställningsformen förekommer, exempelvis i kultursektorn.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det är viktigt att svensk språkhistoria tillgängliggörs för allmänheten på ett sådant sätt att information är pedagogisk och gynnsam för Stockholms besöksnäring. Motionärerna anför att inrättandet av ett museum för svensk språkhistoria skulle innebära att ny kulturell attraktion tillförs Stockholms stad som skulle locka både stockholmare och besökare. Det skulle innebära ett nytt forum för språkhistorisk diskussion samt generera inkomster till staden. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att berörda nämnder ges i uppdrag att utreda kostnaderna samt det praktiska genomförandet avseende inrättandet av ett svenskt språkhistoriskt museum i Stockholms stad.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs ett behov av tydliga och transparenta rutiner för ersättningsinvesteringar för att såväl nämnder som allmänhet ska kunna följa, förstå och förutse processen när ianspråktagen idrottsmark ska ersättas med en ny anläggning på en annan plats.

Motionären föreslår att kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med fastighetsnämnden, exploateringsnämnden och idrottsnämnden se över gällande rutiner och tidsplaner för ersättningsinvesteringar vid ianspråktagande av idrottsmark samt att utarbeta rutiner för framtagande av risk- och indexpåslag i tidiga skeden av planeringen som tar ökad höjd för förändringar av tidsplanerna.

Karin Lekberg (S) har väckt en motion i fullmäktige om digitaliseringsgymnasium. I motionen framförs att Stockholm ligger i framkant när det kommer till digitalisering och att många företag inom tech och IT väljer att etablera sig här. Motionären lyfter fram att tech-branschen är stabil till skillnad från arbetsmarknaden i stort och att hela arbetsmarknaden genomgår ett skifte där digital kompetens blir allt mer viktig inom alla branscher. Motionären menar att om Stockholm ska kunna konkurrera med övriga aktörer så måste staden möta kommande behov. Enligt motionären skulle ett nytt digitaliseringsgymnasium möta både arbetsmarknadens samt elevernas behov och intressen. Det skulle också kunna bidra till att kanalisera ungas samhällsengagemang och locka både tjejer och killar till branschen. Motionären föreslår mot bakgrund av ovanstående att utbildningsnämnden ges i uppdrag att initiera arbetet med att utveckla ett digitaliseringsgymnasium i nära samverkan med branschen.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen redogörs för att Stockholms stad årligen fördelar skattemedel i form av kulturstöd. Motionärernas uppfattning är att det i vissa fall förekommit att organisationer/föreningar som tilldelats bidrag också brustit i redovisningen kring hur stödet har använts. Motionärerna menar att redovisningen av kulturstöd i dagsläget inte är tillräckligt omfattande för att upptäcka fusk och andra oegentligheter och vill därför se ett utökat redovisningskrav för att försvåra och förhindra missbruk av stöd man erhållit från staden. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att berörda parter utreder hur mer omfattande uppföljningar och redovisningskrav avseende kulturstödet kan införas.

Linnéa Vinge (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunstyrelsen ska besluta om att Stockholms stad ska utreda förutsättningarna för att tillgänglighetsanpassa promenadstigen runt sjön Judarn i Judarskogens naturreservat. Motionären menar att framkomligheten på promenadstigen runt sjön är begränsad vilket gör det svårt för personer med barnvagnar, rullatorer och rullstolar att ta sig fram. I motionen beskrivs att Judarskogen är ett kommunalt naturreservat beläget kring sjön Judarn inom Bromma stadsdelsnämndsområde. I reservatet finns gott om stigar och parkvägar och staden har iordningställt flera rastplatser och eldstäder. Runt sjön leder en två kilometer lång promenadstig som kantas av informationsskyltar om naturen och naturreservatets historia.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att de som jobbar för Stockholms stad eller utför välfärd i ett företag som jobbar på stadens uppdrag ska ha rätt till en trygg anställning och goda arbetsvillkor. Det leder till trygghet och frihet för stadens anställda, ökar attraktiviteten för välfärdsarbeten och underlättar för staden att rekrytera samt innebär att kvalitén och säkerheten stärks. Därför föreslår motionären följande.           

1.      Att kommunfullmäktige ger äldrenämnden i uppdrag att revideraförfrågningsunderlag för hemtjänst så att det åter ställs krav på såväl heltid som norm som att minska andelen timanställda eller anställda med andra osäkraanställningsformer och därigenom öka andelen fastanställda.

2.      Att Stockholm stad inför en målsättning om att minst 90 % av de anställda ska ha en fast tjänst enligt ovan.

3.      Att Stockholm stad inför motsvarande målsättning för heltidstjänster.

4.      Att kommunfullmäktige uttalar att staden i samband med upphandlingar ska tillämpakrav på särskilda avtalsvillkor avseende lön och pensionsrättigheter i nivå medkollektivavtal.

5.      Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att senast första september 2020 initiera en oberoende granskning för att analysera tillkortakommanden avseende tillgång till skyddsmaterial samt hur detta ska kunna undvikas framöver.

6.      Att ett Personal- och jämställdhetsutskott åter inrättas.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige som framför möjligheterna med elvägar för busstrafiken. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inleder ett samarbete med Region Stockholm om att inrätta ett försök med trådlösa elvägar för SL-bussar samt att staden tillsammans med Region Stockholm identifierar lämpliga busslinjer och vägsträckor där induktionsteknik ska installeras.

Arvid Vikman (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att Stockholms stad bör ta fram en modell för gröna parkeringsköp, inrätta en mobilitetsfond samt inrätta en resurs som arbetar med mobilitetsfrågor gentemot fastighetsägare och parkeringsaktörer.

Torun Boucher och Tina Kratz (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anför att det inom Stockholms stad inte finns samma utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga som är teknikintresserade som för de som är intresserad av idrott eller kultur. Motionärerna vill därför att staden undersöker möjligheten att starta Komtek (kommunala teknik- och entreprenörsskolan) i Stockholms stad, liksom att staden utreder den organisatoriska placeringen samt ger en eller flera stadsdelar i uppdrag att starta en pilot. I motionen yrkas att:

uppdra åt utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen att undersöka möjligheterna att starta Komtek i Stockholms stad samt att utreda den organisatoriska placeringen i staden.

kommunstyrelsen ska återkomma senast i budget för 2021 med ett uppdrag att starta en pilotverksamhet i en eller flera stadsdelar under 2021.

I motionen till kommunfullmäktige av Tina Kratz (V) framförs att stadens barngrupper är för stora och att stadens statistik och underlag behöver ses över, då motionären anser att befintlig statistik ger en skev bild av förskolans verklighet. I motionen föreslås också att stadens definitioner av exempelvis barngrupp bör vara desamma över hela staden, och förslagsvis likna Skolverkets definitioner. Motionären beskriver att arbetsmiljön i förskolan har blivit alltmer stressig för medarbetare och barn, vilket enligt motionärerna beror på alltför stora barngrupper. Vidare beskrivs att medarbetarna inte hinner genomföra undervisningen och ge det enskilda barnet tillräcklig uppmärksamhet och stöd i enlighet med läroplansuppdraget. I motionen lyfts även att politiken inte får rätt bild av arbetsmiljön då indikatorn som mäter barngruppernas storlek inte ger en rättvis bild av verkligheten. Mot ovanstående bakgrund föreslås följande förslag på åtgärder:

Att kommunfullmäktiges mål för barngruppernas storlek ska vara ett genomsnittstal för läsåret och bygga på statistik insamlad varje månad, möjligen med undantag för juli

Utreda andra sätt att mäta förskolornas barngruppsstorlek för att hitta den som kommer närmast verkligheten

Att upprätta en plan för hur stadens förskolor ska närma sig Skolver-kets riktmärke för barngruppers storlek

Att kommunfullmäktiges mål för personaltäthet ska vara ett

genomsnittstal för läsåret och bygga på statistik insamlad varje månad, möjligen med undantag för juli

Att utreda om möjligheten att ta fram en indikator som även inklude-rar barnens vistelsetid i relation till personaltätheten

Att det förtydligas vilka som ingår i indikatorn för personaltäthet

Att införa en indikator för utbildade barnskötare

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det råder akut brist på studentbostäder i Stockholm. Motionären menar på att möjligheten till bostäder för lärare och studenter är en grundförutsättning för att Stockholm ska kunna behålla en ledande position när det kommer till forskning och utbildning i Sverige. I motionen pekas parkeringsplatserna öster om Norrtäljevägen, i anslutning till Stockholms universitet, ut som möjlig yta för exploatering med studentbostäder, lokaler och näringsverksamheter. Bebyggelsen föreslås ske genom tillfälliga och snabbt uppbyggda modulhus.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utreda stadens kostnader för tolkar. Motionärerna menar att användningen av tolktjänster innebär en stor kostnad för stockholmarna och att det finns ett behov att utreda frågan eftersom kostnaderna för tolkar med största sannolikhet kommer fortsätta öka som en följd av rådande situation med ett ökat mottagande av nyanlända. Underlaget från en sådan utredning kan användas för att effektivisera stadens tolkverksamhet. Exempel på åtgärder som kan minska stadens kostnader är, enligt motionärerna, att anlita tolk via länk eller att staden anställer egna tolkar.

Lisa Palm, Anna Rantala Bonnier, Maria Jansson och Madeleine Kaharascho Fridh (alla Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska ansluta sig till ICAN Cities Appeal till stöd för FN:s konvention om kärnvapenförbud. ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear weapons) samlar organisationer över hela världen till stöd för avskaffandet av kärnvapen och har även formulerat en uppmaning som enskilda städer kan skriva på för att visa hur viktigt det är att förbjuda kärnvapen.

Tobias Johansson, Alexandra Mattsson Åkerström och Hassan Jama (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige inför en kostnadsfri simskola för alla sexåringar i staden.

I motionen konstateras att simkunnigheten i Stockholm överlag är god men att det skiljer sig mellan olika delar av staden och att skillnaderna är kopplade till socioekonomiska livsvillkor. I motionen framhålls att simkunnighet är en livsviktig kunskap som räddar liv, men att alla barn inte har möjligheten att lära sig simma.

Maria Mustonen och Sara Stenudd (båda V) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om inrättande av återbruksgallerior. I motionen framförs att det behövs fler styrmedel som bryter trenden med ökad materialanvändning och som skapar möjligheter till ökat återbruk. Motionärerna anser att ett bra sätt att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändningen är modellen med återbruksgallerior som Eskilstuna kommun har introducerat.

Motionärerna föreslår att Stockholm Vatten och Avfall AB och arbetsmarknadsnämnden i samarbete med andra relevanta nämnder ska utreda hur kommunala återbruksgallerior kan implementeras i Stockholm, att utreda hur byggvaror och annat relevant verksamhetsavfall kan inkluderas i konceptet samt att göra en utvärdering av Pop Up-återbruksverksamheten.

Motionärerna föreslår även att exploateringsnämnden tillsammans med stadsbyggnadsnämnden ska utreda var en pilotanläggning kan lokaliseras.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige där flera åtgärder för en stärkt beredskap föreslås. Förslagen spänner över en bredd av frågeställningar som till exempel en säkrad tillgång på skyddsutrustning, definiera egen rådighet och kompetensbehov i stadens verksamheter, erbjuda fasta tjänster för de som jobbar inom välfärd, plan för att rusta nödvändig samhällsinfrastruktur såsom till exempel skyddsrum, brandstationer samt skydd mot klimatrelaterade utmaningar, utveckla förutsättningar för kriskommunikation, att återuppta den sociala hållbarhetskommissionens arbete samt att inte sälja ut hyresrätter.

Alexander Ojanne (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

I motionen redogörs att flera fotbollsplaner under de närmaste åren kommer att försvinna inom en radie av en kilometer från Högdalens centrum utan att några ersättningsytor presenterats. Istället för att möta det ökade behovet av antalet spelplaner i området anför motionären att runt hälften av dessa planer istället försvinner, vilket medför att föreningar har problem att boka träningstider och att spontanidrott försvåras då beläggningen på de planer som är kvar blir mycket hög. Bandhagens BP, som kommer att användas som mark för paviljong till Bandhagens skola för att öka antalet elevplatser, var vidare den enda ytan i området som vintertid spolades för skridskoåkning. Motionären föreslår att minst en ny fotbollsplan projekteras inom området och ska stå färdig innan Bandhagens skola byggs ut samt att Högdalen BP beläggs med konstgräs och en kylanläggning.

Alexandra Mattson Åkerström och Sara Stenudd (båda V) har i en motion till kommunfullmäktige lagt fram förslag på ökad tillgänglighetsanpassning av stadens lokaler och verksamheter. Motionärerna anser att Stockholms stad har mycket kvar att göra innan staden blir tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga. De bedömer därför att det finns behov att genomföra en mängd åtgärder för att öka tillgängligheten i staden.

Motionärerna föreslår att staden inrättar en tillgänglighetskommission med tillhörande investeringsfond som leder stadens arbete med att säkerställa tillgängligheten. Kommissionen föreslås ha en liknande struktur som trygghetskommissionen för att kunna agera snabbt mot lättare avhjälpta hinder. Kommissionen föreslås vara knuten till funktionshinderombudsmannen och kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor med representanter från funktionshindersorganisationer. Som en del i detta föreslår motionärerna även att staden ska anställa en tillgänglighetsstrateg som leder arbetet.

Motionärerna föreslår att tillgänglighetskommissionen ska tillsammans med berörda nämnder ta fram riktlinjer för en analys gällande tillgänglighetsanpassningen för stadsplanering och utformning av offentliga platser och byggnader så att det som byggs ska ha en så kallad universell utformning.

Motionen framhåller att det i dagsläget kan vara svårt för invånare att veta hur och på vilket sätt som en lokal är tillgänglig eller inte. Motionärerna förslår därför att staden tar fram en tillgänglighetscertifiering för tillgängliga lokaler. Tillgänglighetscertifieringen föreslås i första hand vara för stadens lokaler och lokaler där staden bedriver verksamhet, men även andra fastighetsägare ska kunna få tillgänglighetscertifieringen om de uppfyller kraven.

Motionärerna anser att information om tillgängligheten ska finnas på stadens webbplats och kan med fördel även visas genom att skapa en synlig märkning som en symbol för att visa att lokalen är certifierad. Motionärerna lyfter fram att en stor del av informationen om staden för invånare nås via stadens webbsida, därför är det viktigt att denna är tillgänglig och användarvänlig för alla.

Motionärerna yrkar följande:

Inrätta en Tillgänglighetskommission med tillhörande investeringsfond

Tillsätta en central tillgänglighetsstrateg

Kommunstyrelsen och ansvariga nämnder och bolag ska intensifiera arbetet med att ta fram aktiviteter för alla nämnder och bolag för att uppnå målen i delaktighetsprogrammet

Staden ska upphandla insiktsutbildningar gällande funktionshinder som alla bolag och nämnder kan använda sig av

Ta fram riktlinjer för ”funkisanalys” för stadsplanering

Ta fram en tillgänglighetscertifiering med tillhörande ”funkisflagga” för lokaler

Säkerställa att all stadens information är tillgänglig på flera olika sätt för att vara tillgänglig för alla.

Alexandra Mattsson Åkerström (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att sexualbrott är ett ökande problem i samhället och ett stort hot mot flickors och kvinnors hälsa och utveckling. Motionären yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad gör en översyn av hur staden idag möter unga förövare av sexualbrott och våldsbrott i nära relation och vilka insatser som erbjuds med fokus på förövare. Vidare yrkar motionären att Stockholms stad tillsätter en anonym stödlinje och att staden anordnar föräldraskapsutbildningar med tema säker internetanvändning för föräldrar.

I en motion till kommunfullmäktige av Peter Wallmark (SD) beskrivs att Stockholms stad i flera decennier har bedrivit ett dyrt och omfattande brottspreventivt arbete för att förhindra att fler personer dras in i kriminalitet. Motionären anser att utvecklingen förefaller gå i motsatt riktning och att brottsligheten blir grövre och kriminaliteten sjunker ner i åldrarna. Motionären ser det som nödvändigt att utvärdera det brottspreventiva arbetet som har bedrivits, och idag bedrivs av Stockholms stad, för att se vilka lösningar som varit effektiva och vilka som varit det motsatta. Genom att utvärdera vad som fungerar kan Stockholms stad vidta åtgärder som förbättrar situationen.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inte ska ge försörjningsstöd eller andra förmåner till personer som vistas i Sverige illegalt. Motionärerna anser även att Stockholms stad ska ställa sig bakom en policy där insatser som kan anses ge incitament som stöder skapandet av parallellsamhällen genom att ge illegala invandrare sociala förmåner, ekonomiskt stöd eller boendealternativ ska upphöra. Motionärerna anser att det stöd som ska kunna erbjudas dessa individer endast bör omfatta akut sjukvård och ekonomiskt stöd till hemresa.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Emilia Bjuggren (S) att Stockholms stad ska ansluta sig till initiativet Glokala Sverige vid nästa ansökningstillfälle. Motionären menar att ett deltagande i Glokala Sverige kan bidra i arbetet för att Stockholms stad ska uppnå målen inom Agenda 2030. Genom ökat stöd till stadens medarbetare och ökad möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra kommuner skapas mervärde genom projektet.

Anna Rantala Bonnier (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att kommunfullmäktige bör besluta om att införa långsiktiga boendelösningar för utsatta EU-medborgare i linje med redan framtagna lösningar i andra kommuner samt att staden ska erbjuda skolgång i stadens skolor för de barn till EU-medborgare som vistas här under längre perioder.

Motionären beskriver att andra kommuner har infört längre möjligheter till vandrarhemsboende samt uppställningsplatser för husvagnar för att nämna några exempel. I arbetet med utsatta EU-medborgare redovisar ett antal frivilligorganisationer att man i det uppsökande arbetet påträffat ett tjugotal barn under 18 år. Detta är barn som kan vistas i Stockholm under en längre tid. Genom att erbjuda mer långsiktiga boendeplatser samt skolgång skulle staden, enligt motionären, kunna försäkra dessa barn en tryggare tillvaro och möjliggöra för dem att känna sig mer delaktiga i det samhälle de vistas i. När staden inte erbjuder skolgång till utsatta EU-medborgares barn bryter staden mot barnkonventionens bestämmelser om alla barns rätt till utbildning och inte minst om rätten till utveckling. Utbildning främjar utveckling och lärande och är en förutsättning för att skapa mening i vardagen. I ett längre perspektiv bidrar utbildning till att stärka minderåriga EU-medborgares livschanser.

Motionären framför att det är självklart att Stockholm ska stå upp för och säkerställa efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna där rätten till bostad och skolgång är grundläggande.

Torun Boucher (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att elskåp ofta misspryds av klotter och skadegörelse som varje år kostar staden stora summor samt att forskning visar att om stadsmiljön är inbjudande och trivsam så ökar tryggheten och skadegörelse minskar. Motionären anser därför att kulturnämnden i samarbete med Stockholm Exergi AB bör få i uppdrag att initiera och ansvara för ett initiativ i likhet med tävlingen ”Konst på elskåp” som anordnades av Fortum i Stockholms stad år 2010.

Motionären föreslår att kulturnämnden initierar och ansvarar för någon form av fortsättning på initiativet i samarbete med Stockholm Exergi AB samt att initiativet skulle vara en del av Stockholms stads trygghetssatsning då det kan engagera och involvera många människor på ett positivt sätt samtidigt som det kan bidra till en mer inbjudande stadsmiljö. Motionären yrkar därför att kulturnämnden får i uppdrag att utreda hur ett sådant arrangemang skulle kunna genomföras.

Maria Mustonen (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om utbyggnaden av laddplatser. Motionären föreslår att staden utreder hur laddinfrastruktur för elfordon kan byggas utanför tomtmark samt tar fram en handlingsplan för att bygga ut laddinfrastrukturen så att den blir tillgänglig i hela kommunen.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska ta fram nya riktlinjer för klimatinvesteringar som beaktar investeringens marginalnytta ur ett livscykelperspektiv.

Motionären anför att en betydande andel av de klimatrelaterade investeringarna inte uppbär den klimatnytta per krona som kan förväntas av en effektiv klimatsatsning och att investeringar i energisnåla lampor är exempel på en ineffektiv klimatåtgärd.

Vidare föreslår motionären att riktlinjerna för klimatinvesteringarna ska ange ett minsta tillåtet gränsvärde för klimatnytta per krona.

Motionären vill ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över regelverket för att säkerställa att alla medarbetare får reella möjligheter att använda friskvårdstimmen under sin arbetstid, till exempel genom att sänka heltidsmåttet med en timme per vecka eller schemalägga friskvårdstimmen.

I motionen framförs att det finns stora skillnader i möjligheterna att utnyttja de friskvårdsförmåner som erbjuds i förvaltningar och bolag. Inte minst gäller det den så kallade friskvårdstimmen som erbjuds av vissa förvaltningar och bolag. Motionären hänvisar till att då stadens riktlinjer för uttag av friskvårdstimme omöjliggör uttag i början och slutet av arbetsdagen, försvårar det för vissa yrkesgrupper att ta del av denna förmån. Motionären vill därför ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över regelverket eller på annat sätt säkerställa att alla medarbetare får reella möjligheter att använda friskvårdstimmen under sin arbetstid.

Ulf Walther (S) anför i sin motion att kommunfullmäktige ska besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning säkerställa att Fryshuset får ett förlängt uppdrag i Östberga. Fryshuset har, genom ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, haft verksamhet i Östberga som, enligt motionären, har kompletterat fritidsgårdens verksamhet. Motionären menar att stadens samlade satsningar ihop med de boendes engagemang har lyft stadsdelen, men att det är för tidigt att ta bort Fryshusets verksamhet från Östberga då det fortfarande finns problem med att unga rekryteras till kriminalitet.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige. Motionären yrkar på att den centrala krisledningen behöver förbättras utifrån de lärdomar som kan dras av hanteringen av terrordådet på Drottninggatan. Motionens yrkanden lyder:

Finansborgarrådet ges i uppdrag att återkommande initiera krisledningsövningar med krisledningsnämnden för att stärka stadens förmåga i händelse av kris.

Kommunstyrelsen redovisar de insatser som redan vidtagits, samt de som planeras, för en bättre fungerande kriskommunikation.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera insatser för att en frivillig resursgrupp tillskapas i Stockholm.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med förslag till förstärkta investeringar i brandförsvar och skyddsrum i enlighet med ovanstående.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framför att Snösätra industriområde är ett nedgånget område och att området ligger relativt isolerat från övrig bostadsbebyggelse i en vacker skogsmiljö. I motionen framförs att det finns ett behov av att planera större och mer sammanhållna stadsdelar på obebyggd mark. Motionären föreslår att beslutet om inrättande av naturreservat på den södra delen av industriområdet samt inriktningen att utreda förutsättningar för en kulturpark i den norra delen upphävs. Istället föreslås i motionen att området markanvisas och planeras för bostäder.

Torun Boucher (V) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att staden ska utreda Kulturskolans ansökningssystem i syfte att ta fram ett förfarande som inte utgör ett hinder för de prioriterade grupperna. Motionären anför att det nuvarande ansökningssystemet inte visar hur stor efterfrågan det är på Kulturskolans kurser. Därutöver anförs att nuvarande system riskerar att förstärka klyftor, eftersom systemet gynnar den som har möjlighet att kunna bevaka erbjudanden digitalt, dagtid på vardagar.

Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunstyrelsen ska ta fram en årlig rapport och uppföljning av stadens miljöprogram och klimatstrategi. Av motionen framgår att staden har två styrdokument i miljöarbetet, Stockholms stads miljöprogram 2016-2019 och Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040. Motionären menar att uppföljningen av dessa program är viktigt för att veta om staden är på rätt väg i klimatarbetet samt om extra insatser behöver sättas in.

Motionären anser att stadsledningskontoret idag följer upp miljöprogrammet årligen och klimatstrategin följs löpande, men att ingen formell rapportering görs samt att ingen samlad uppföljning av programmen har presenterats.

Torun Boucher (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären ger en beskrivning av Kulturskolans lokalutveckling och tidigare vägval och anför vikten av att Kulturskolan ska ha ändamålsenliga lokaler och en långsiktig strategi för placeringen av dessa. Vidare anförs att en rimlig målsättning är att ha en destinerad kulturskolelokal i varje stadsdel.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären att kulturnämnden får i uppdrag att ta fram en långsiktig lokalstrategi som ska syfta till att utveckla och stärka Kulturskolan i alla stadsdelar i hela Stockholms stad.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att exploateringsnämnden ges i uppdrag att löpande sammanställa en förteckning över inkomna markanvisningsansökningar. Förteckningen skulle bland annat innehålla en beskrivning av ansökan, en redovisning av hur ansökan hittills hanterats och i förekommande fall en redovisning av motiv för avslag. Förslaget syftar till att bidra till att effektivisera processen och ge vägledning till aktörer som har för avsikt att inkomma med ansökningar.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att ett kulturbidrag införs för att täcka merkostnaden för att återställa förvanskade fasader eller renovera originalfasader. Motionen föreslår även att fastighetsägare ska informeras om kulturbidraget och att de ges möjlighet till rådgivning i samband med att de söker bygglov. Syftet med bidraget är att uppmuntra fastighetsägare att välja att återställa eller renovera förvanskade fasader.

Karin Lekberg (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga i Stockholm. Det framgår enligt motionären av en rapport från Socialstyrelsen samt av stockholmsenkäten. Därutöver visar stockholmsenkäten att det finns skillnader i psykisk ohälsa mellan skolor i Stockholm. Motionären konstaterar att utvecklingen måste tas på allvar och att förskolan, tillsammans med BVC och skolans elevhälsa spelar en avgörande roll för att kunna upptäcka och stödja unga som mår dåligt. Mot denna bakgrund föreslås det i motionen att befintliga screeningprogram inom elevhälsan och BVC ska kompletteras med barn och ungas psykiska hälsa.

Peter Wallmark och Linnea Vinge (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att stadens styrande majoritet ofta framhåller kommunala fritidsgårdar som en förebyggande åtgärd för att unga dras in i kriminalitet, trots att det enligt motionärerna inte finns någonting som styrker det. Motionärerna menar att stockholmspolisen istället vittnar om hur fritidsgårdar används för droghandel och rekrytering av kriminella samt menar att kriminella erhåller anställningar på fritidsgårdarna, vilket de menar pekar mot allt annat än trygga och säkra miljöer för stadens ungdomar.

Motionärerna hänvisar till en kommunal utredning på 1970-talet som visar att besökare på fritidsgårdar registrerades för fler brott och vid fler tillfällen än övriga ungdomar. I en senare studie från Brottsförebyggande rådet har detta resultat, enligt motionärerna, bekräftats. Sverigedemokraterna föreslår en utredning av de kommunala fritidsgårdarna, likt den som gjordes på 1970-talet. Utredningen ska kartlägga om ungdomar som vistas på stadens fritidsgårdar i högre andel är kriminella än andra ungdomar eller inte. Den ska även granska huruvida personal på fritidsgårdarna förekommer i belastningsregistret eller inte. Syftet med en sådan utredning är att följa upp om fritidsgårdar verkligen kan anses förebygga att unga dras in i kriminalitet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna att

• en utredning av de kommunala fritidsgårdarna som kartlägger förekomsten av kriminalitet hos ungdomar och personal tillsätts

• denna redovisas för kommunfullmäktige

• utdrag ur belastningsregistret ska krävas vid anställning på stadens fritidsgårdar.

Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att majoriteten av de som arbetar inom Stockholms stad är kvinnor. Motionären framhåller att mensskydd är en nödvändighet för menstruerande och en angelägenhet även för den som inte har mens. Enligt motionen har inte alla möjlighet att gå ifrån arbetsplatsen för att besöka en affär och provisoriskt skydd är varken tryggt eller bekvämt.

Enligt motionen är många av stadens verksamheter kvinnodominerade så en stor del av arbetslaget kommer att påverkas av en förbättrad tillgång till mensskydd.

Motionären anser att staden bör följa goda exempel till arbetsgivare som valt att tillhandahålla menskydd till sina anställda och framför att utöver att det är ett sätt att minska tabut kring menstruation så är det en viktig jämställdhetsåtgärd och arbetsmiljöfråga. Utifrån det föreslår motionären att staden inför gratis mensskydd på samtliga arbetsplatser.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att studieförbundet Ibn Rushd erhåller stöd från Stockholms stad samt att de genom åren har varit medialt uppmärksammat och kritiserat på såväl nationell som lokal nivå. Kritiken har bland annat rört kopplingar till det Muslimska brödraskapet samt de föreläsare som bjudits in. Av motionen framkommer vidare att kopplingen mellan Ibn Rushd och Muslimska brödraskapet fastslagits i flera rapporter och av flera forskare. Hässleholms kommun har nyligen beslutat att dra in det kommunala stödet till studieförbundet. En av Ibn Rushds medlemsorganisationer, Sveriges unga muslimer (SUM) har fått avslag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) på sin ansökan om statsbidrag, bland annat på grund av att organisationen inte verkar i enlighet med demokratins idéer. Motionären menar att det mot bakgrund av detta är svårförståeligt att staden fortsätter att betala ut bidrag till förbundet. Motionären föreslår därför kommunfullmäktige att besluta att kommunfullmäktige omedelbart omprövar beslutet i kulturnämnden av den 18 februari 2020 om att ge Ibn Rushd fortsatt stöd om 400 000 kr/år.

Peter Wallmark och Martin Westmont (både SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att säkerställa att rätt verksamhet bedrivs i stadens lokaler och att stadens riktlinjer avseende lokalupplåtelser följs. Av motionen framkommer att motionärerna vill se en inventering av stadens lokaler för att säkerhetsställa att gällande avtal som hyresgästen har med staden efterföljs och att stadens riktlinjer avseende lokalupplåtelser följs i sin helhet. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

Att inventera stadens lokaler för att säkerhetsställa att hyresgäster följer de riktlinjer avseende lokalupplåtelse som gäller

Att göra en genomlysning av stadens lokaler för att få klarhet om det förekommer otillåten andrahandsuthyrning

Att göra en total inventering för att klarlägga renoveringsbehovet för stadens lokaler

Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I den föreslår de att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram nyckeltal för rekommenderat maximalt antal medarbetare per chef i olika verksamheter och att göra översiktliga kostnadsberäkningar över vad det innebär i fråga om ökade resurser, i arbetet med nyckeltal i första hand prioritera äldreomsorgen samt att beakta behovet av ökade resurser för att väsentligt sänka antalet medarbetare per chef i äldreomsorgen i förslag till budget 2022-2024.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att exploateringskontoret ges i uppdrag att för ledamöterna i exploateringsnämndens och stadsbyggnadsnämndens räkning sammanställa en förteckning över samtliga inkomna markanvisningsansökningar under pågående mandatperiod. Denna redovisning ska därefter göras löpande kvartalsvis. Förteckningen ska enligt förslaget bland annat innehålla en beskrivning av ansökan, en redovisning av hur ansökan hittills hanterats och i förekommande fall en redovisning av motiv för avslag.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Han skriver i sin motion att nuvarande modell för planförslag lider av stort demokratiskt underskott då denna utesluter politiskt förtroendevalda, medborgare och närboende från verkligt inflytande och deltagande i planeringen. Motionären framför att det ofta är tjänstemän på stadsbyggnads- respektive exploateringskontoren som tar fram underlag och förutsättningar för projekt och utifrån dessa utformar ett enda förslag som sedan beslutsfattare och berörda ska ta ställning till.

Det framförs att dessa förslag ibland tas fram av tjänstemännen själva, ibland genom medverkan av privata konsulter och i samarbete med byggaktörer. Förslagen är sedan så genomarbetade att när politiker ska fatta beslut om dessa är det i regel för sent och det handlar, enligt motionären, enbart om att kunna säga ja eller nej till föreliggande förslag.

Motionären framför vidare att det i flera projekt inom stadens försorg visats på bristen på möjlighet för politiker att medverka i utformningen. Vid t.ex. arkitekttävlingar medverkar fackfolk i juryn och medborgare har bara att ta ställning för eller emot det vinnande förslaget. Även om planprojekt kan föregås av tidiga dialoger innebär dagens system, enligt motionären, att allmänheten ändå inte har något inflytande i framtagandet av projekt.

Motionären framför också att det i flera projekt inom stadens försorg visats på bristen på möjlighet för politiker att medverka i utformningen. För att utveckla dialogen med stockholmarna och skapa större delaktighet och förståelse hos dessa föreslår motionären ett antal former för hur olika förslag ska tas fram inom stadsutvecklingsarbeten inom staden, bland annat genom att ta fram flera olika alternativ baserat på olika stadsbyggnadstypologier eller stadsbyggnadsidéer för ett stadsutvecklingsprojekt.

Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret ska ta fram ett antal principiella utformningar för ny bebyggelse i större och viktiga stadsbyggnadsprojekt och presentera dessa för stadsbyggnads- respektive exploateringsnämnderna.

I en motion till kommunfullmäktige framför Clara Lindholm (V) att parklekarna är och har varit en viktig del av stockholmsbarnens fritid, men att många av de cirka 50 parkleksbyggnader som ägs av fastighetskontoret har passerat sin tekniska livslängd och att de behöver renoveras eller ersättas med nya behovsanpassade byggnader. Motionären skriver att renoveringsbehoven för dessa byggnader är större än budgeten och att hyresnivåerna inte täcker framtida underhållsbehov och investeringskostnader för att kunna utveckla stadens parkleksbestånd. I motionen konstateras att det därför vore bra att staden tar fram en konceptbyggnad för energieffektiva parkleksfastigheter.

Vidare framförs att lagkrav i plan- och bygglagen (PBL) försvårar möjligheten att behålla parkleksverksamhet på grund av exempelvis byggnadernas placering, storlek, tillgänglighet och transport på parkvägar. Det råder också en osäkerhet om ändrad detaljplan krävs innan bygglov ges, då befintliga parkleksbyggnader står på stamfastighet och parklekar som rivs inte kan byggas upp utan ny detaljplan.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande

- Att snarast ta fram en stadsövergripande strategi för utvecklingen, utbyggnaden och finansieringen av stadens parkleksverksamhet enligt intentionerna i motionen.

- Att ta fram en konceptbyggnad för parkleksbyggnader enligt intentionen i motionen.

Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att arbetskläder till all förskolepersonal är en del i arbetet att förbättra arbetsmiljön. Motionären framför att det är en brist idag med ojämn tillgång till lämpliga arbetskläder inom stadens förskolor och att det är något som kommunen bör ha yttersta ansvar för att säkra. Motionären anser vidare att det utöver att det är viktigt ur arbetsmiljöaspekt också är ett steg mot en mer jämställd arbetsmarknad. Motionären föreslår att stadsdelsnämnderna ges i uppdrag att tillgodose personal inom den kommunala förskoleverksamheten arbetskläder och skor anpassade för alla säsonger samt för inomhus såväl som utomhusbruk. Motionären föreslår vidare att resurser tilldelas stadsdelsnämnderna motsvarande kostnader för inköp av arbetskläder samt skor.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att öka stadens energieffektiviseringar. Motionären beskriver bland annat de tidigare målen för energieffektivisering som fastslagits i stadens miljöprogram 2016-2019 och föreslår tre åtgärder för att öka stadens energieffektiviseringar.

Att kommunstyrelsen utreder hur en lägre kalkylränta kan tillämpas i stadens bolag och förvaltningar som äger och förvaltar byggnader.

Att stadens samtliga bolag och förvaltningar som äger och förvaltar byggnader tillåts använda en lägre kalkylränta vid energieffektiviserande renoveringar.

Att kommunstyrelsen tillsätter en stadsövergripande grupp med uppdrag att ta fram åtgärder för att nå stadens mål gällande energieffektivisering.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att modersmålsundervisning idag erbjuds på tveksamma grunder till enorma kostnader. Därför är det enligt motionärerna av vikt att modersmålsundervisning stramas upp för att följa de lagar och föreskrifter som finns. Motionärerna vill att utbildningsnämnden får i uppdrag att skapa ett styrdokument om hur modersmålsundervisningen ska bedrivas i Stockholms stad.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion om särskilda markanvisningar för byggemenskaper i kommunfullmäktige.. I motionen beskrivs övergripande ett antal projekt med byggemenskaper som genomförts i andra städer. Föreningen Byggemenskapers analys av fördelarna med byggemeskaper återges också. I motionen framhålls därefter att en eller flera markanvisningar bör göras till byggemenskaper, bestående av grupper av hushåll med intresse av att driva stadsbyggnadsprojekt, till marknadsmässiga priser. Motionärens förslag till beslut är att stadsbyggnadskontoret ska ges i uppdrag att utreda möjligheten att tillskapa ett antal markanvisningar som är riktade till byggemenskaper.

Linnéa Vinge (SD) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad tar fram en plan för att ursprungsmärka kommunens alla matsedlar. Motionären framhåller att det ska vara en rättighet att kunna ta reda på ursprunget på maten man äter och för många är det en självklarhet att välja svensk, närproducerad, ekologisk mat och att välja bort ritualslaktat kött.

Motionen beskriver att Sverigedemokraternas inställning är att kött från djur som inte bedövats vid slakt inte hör hemma i kommunens verksamheter, partiet anser även att staden bör upphandla på ett sådant sätt att lokal företagsamhet främjas.

Motionären anser att som ett första steg bör kommunen ursprungsmärka alla kommunala matsedlar så att alla som ingår i stadens omsorg får möjligheten att själva påverka sina matval.

I en motion till kommunfullmäktige av Madeline Kaharascho Fridh och Lisa Palm (båda Fi) konstateras att sedan år 2015 är staden medlem i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR), men att mer behöver göras.

Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att kommunfullmäktige beslutar om att ta fram ett stadsövergripande program mot rasism som följs upp i stadens ordinarie ledningssystem. Motionärerna föreslår också att civilsamhället görs delaktiga i framtagandet av programmet mot rasism.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger berörd nämnd i uppdrag att utreda om ett nytt tillfälligt tillstånd kan utfärdas till Järva Motorklubb. Detta i syfte att återuppta verksamheten på Järva motorbana för att utvärdera om synergieffekter uppstår som främjar miljö, djurliv och upplevd trygghet när motorbanan används.

I motionen framförs att Järva motorbana har funnits på Barkarby sedan år 1970 och att klubben har varit utan bana sedan det senaste tillståndet gick ut den 31 december 2017, trots löften från Stockholms stad om hjälp med att hitta en ny passande plats.

Motionären framför att anledningen till uppsägningen var att banan hamnat i ett naturreservat på grund av en uppgörelse om grönytekompensation vid bygget av Förbifarten. Motionären hänvisar till undersökningar som visar att artrikedomen har reducerats, inte utvecklats, sedan motorbanan stängdes, och menar att det indikerar att motorbanan faktiskt främjar artrikedomen.

Motionären framför vidare att otryggheten har ökat sedan området blivit avfolkat.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Sergels torg har ett högt politiskt, symbolmässigt och arkitekturhistoriskt värde, men att platsen behöver göras mer attraktiv. Ett antal förslag läggs fram, som också syftar till att göra torget mer användbart. Bland annat föreslås att det nuvarande torget byggs över, så fotgängarna kommer upp i marknivå. Under tak ska torget fungera ännu bättre än idag som stockholmarnas vardagsrum, för kultur, möten och demonstrationer. Torget föreslås få en körbar anslutning mot Beridarebansgatan, en trappa mot Drottninggatan och en entré ner mot befintligt torg via befintlig trappa. Stadsbyggnadsnämnden föreslås ta fram en plan för genomförande av motionens intentioner.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret får i uppdrag att ta initiativ till att bjuda in boende att på eget initiativ och på egen bekostnad anlägga nya kolonilottsområden på stadens mark i närheten av sina bostadsområden. Motionären anser att stadsbyggnadskontoret ska ges i uppdrag att initiera anläggande av nya koloniområden i samband med nyproduktion av bostäder och på lämpliga platser intill befintliga bostadsområden.

Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret gör ett utskick till centrala företrädare för hyresgästföreningar och bostadsrättsföreningar, med inbjudan till intresserade boende. Uppgiften är att dessa på egen hand lokaliserar lämpliga platser i sitt närområde, arrangerar en kolonilotts-kö och förankrar detta i närområdet. Ansökningar kan därefter behandlas av stadsbyggnadskontoret för vidare handläggning.

Motionären anser att stadsbyggnadskontoret för detta projekt bör ta fram en handledning med en checklista. Särskild vikt bör läggas vid att de boende själva står för kostnaderna för anläggande av odlings- eller kolonilotter. Motionären föreslår en målsättning att planering för cirka 2 000 odlingslotter påbörjas inom denna mandatperiod.

I en motion till kommunfullmäktige beskriver Peter Wallmark (SD) att småskalig näringsverksamhet bidrar till en stadsdels attraktivitet och liv men att det svårt att få lönsamhet på uthyrning av lokaler vilket gör att det sämre motiverar att bygga dessa i nyproduktion. I motionen framförs att ansvaret för hyressättning och lämpliga lokaler bör delas mellan privata aktörer och staden. För att åstadkomma detta föreslås en modell för att staden i projekt med över tio bostäder, och/eller över 1 000 kvm boarea, ska ställa krav på att en procent av motsvarande bostadsyta uppförs och upplåts separat för lokaler lämpliga för verksamheter samt att det ska vara en förutsättning för markanvisning eller bygglov. Vidare framförs att lokalerna ska upplåtas med självkostnadshyra till lämplig företrädare i staden som ska ha rätt att ta ut hyra och uthyra lokalerna till lämpliga verksamheter, företrädesvis småföretagare inom service- eller kultursektorn. I syfte att säkra lokaler för verksamheter med lägre lönsamhet samt att bidra till trygga och levande stadsmiljöer med levande bottenvåningar föreslås att stadsbyggnadskontoret får uppdrag att vidare utreda och föreslå en lösning utefter förslagen modell.

Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om ökad trafiksäkerhet, bättre tillgänglighet och mer miljövänliga transporter på Djurgården. Motionären framför att flera åtgärder ska vidtas för att person- och varutransporterna samt sophanteringen på Djurgården ska hanteras mer rationellt och med ökad miljöfokus. I motionen lämnas följande förslag:

En samordningsperson med ansvar för trafiken på Djurgården tillsätts av staden.

En framställan sker till regionen om ökad frekvens av spår-vagnstrafiken till Djurgården.

En samordning sker av alla varutransporter till verksamheterna på Djurgården samt att det sker med ellastbilar.

En gång- och cykelbro byggs från Strandvägen (Torstenssonsgatans förlängning) till Junibacken på Djurgården.

Ett sopsugssystem för sopor och matrester installeras för verksamheterna på Djurgården med stadens medverkan.

Lisa Palm och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att elever ges bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen om de erbjuds frukost i skolan. Motionärerna hänvisar till studier som lyfter fram ett antal positiva effekter av att elever erbjuds frukost, såsom en förbättrad fysisk och psykisk hälsa, en lugnare studiemiljö samt att elever ges bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen.

Motionärerna lyfter fram att det främst är barn till föräldrar med utländsk bakgrund och ensamstående föräldrar som har det svårast ekonomiskt och även drabbas hårt i en lågkonjunktur och att en satsning på frukost i skolan skulle ge en utjämnande effekt. I motionen föreslås därför att utbildningsnämnden ges i uppdrag att införa frukost på några utvalda ytterstadsskolor i förskoleklass till årskurs 6 som ett pilotprojekt.

Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen, daterad den 2 november 2020, yrkas att kommunfullmäktige ska ge trafiknämnden tio uppdrag som sammantaget innebär en storskalig satsning på cykel i Stockholm. I tillägg till dessa uppdrag föreslås att kommunstyrelsen ska ges i uppdrag att ta fram en ny cykelplan för åren 2021-2025 med högre ambitioner än den föregående samt att kommunfullmäktige skjuter till nödvändiga medel för satsningen. Syftet med satsningen är att öka användningen av cykel som transportmedel för att Stockholm ska bli en hållbar stad.

Uppdragen som trafiknämnden föreslås få är att:

utvärdera 2012 års cykelplan och följa upp måluppfyllelsen

inventera och bygga om riskfyllda och olycksdrabbade platser i staden

genomföra nya flödesanalyser och uppdatera investeringsplanerna efter stockholmarnas nya beteendemönster

växla upp informations- och kommunikationsarbetet som rör främst cykling och cykelbanor i staden

se över hur skyltningen för cyklande, gående och bilkörande kan förbättras för bättre samspel i trafikmiljön

ta fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram med särskilt fokus på oskyddade trafikanter

snabbutreda hur tre cykelstrador (expressväg för cykel) kan anläggas i Stockholm, i norr, söder och väster

utreda vilka gator som skulle vara lämpliga att göra om till cykelgator

kräva att elsparkcykelbolagen ansöker om tillstånd i enlighet med ordningslagen

genomföra en enkel upphandling av lånecyklar utan villkorad reklamfinansiering.

Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna beskriver att spridningen av covid-19 belyst vikten av att basala hygienrutiner upprätthålls inom äldreomsorgen. En bärande del av det är korrekt användning av arbetskläder. Enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket hamnar arbetskläder under arbetsmiljölagen vilket tydliggör arbetsgivarens ansvar att stå för, bekosta och tvätta arbetskläder inom särskilda boenden, hemtjänst, LSS-boende och hälso- och sjukvård.

Vidare menar motionärerna att de mötts av oroväckande uppgifter om att hanteringen av arbetskläder inom äldreomsorgen i vissa fall har brustit. Med anledning av detta anser motionärerna att stadens uppföljning av efterföljandet av de basala hygienrutinerna och hanteringen av arbetskläder inom hemtjänst måste skärpas.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen följande uppdrag att i samråd med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna:

Stärka uppföljningen av efterlevnaden av de basala hygienrutinerna inklusive hanteringen av arbetskläder

Utreda möjligheten att införa krav på arbetsskor för personal inom hela äldreomsorgen, liksom ytterkläder för anställda som rör sig mellan olika arbetsställen.

Rashid Mohammed och Torun Boucher (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att de lokaler som tidigare inhyste Tensta gymnasium och Tensta träff stått tomma sedan hösten 2019. Motionärerna menar att det finns ett stort behov av bl.a. ateljéer i staden varför det föreslås att staden undersöker möjligheten att utveckla Tensta gymnasium och Tensta träffs lokaler till ett kultur- och föreningscentrum. Motionärerna yrkar därför att Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB i samråd med kulturnämnden och fastighetsnämnden får i uppdrag att se över hur Tensta gymnasium och Tensta Träff kan utvecklas till ett kulturcentrum.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs trafiksituationen på en sträcka av Götgatan, mellan Högbergsgatan och Sankt Paulsgatan, skyltad som gågata men som även är ett utpekat cykelpendlingstråk där det under sommarhalvåret är flera caféer och restauranger som har uteservering på trottoarerna. Detta leder sammantaget till trängsel och risk för olyckor i gaturummet, då de gående tvingas att dela utrymme med cyklisterna och vice versa. Motionären föreslår att cykeltrafiken leds bort från Götgatan på den aktuella sträckan för att göra trafiken säkrare. Därmed skulle även vissa fördelar kunna uppnås för cyklisterna och eventuellt möjliggöra ökade upplåtelseintäkter för staden från tillgängliggjord gatuyta.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att dels utreda förutsättningarna för hur cyklisterna kan ledas bort från Götgatan mellan Högbergsgatan och Sankt Paulsgatan, dels se över möjligheten för näringsidkare längs aktuell sträckning av Götgatan att efter en omläggning av cykeltrafiken få hyra en större del gatumark sommartid än vad som nu är möjligt.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen daterad den 28 oktober 2020 lyfts behovet av att ta ett samlat grepp om tillgängligheten och trafiksäkerheten kring Järvafältet.

Motionärerna uppger att i takt med att antalet besökare till fältet har ökat, så har behovet av trafiksäkerhetsåtgärder och anvisade parkeringsplatser också gjort det. Problemen utgörs bland annat av att trafikslagen på väg till och från det nya utomhusbadet blandas på de bara delvis asfalterade vägarna samt att den som tar bussen till badet och kliver av vid närmaste busshållplats är hänvisad till att promenera längs en bilväg utan avgränsad trottoar, där bilisterna dessutom har begränsad sikt.

Vidare är det vanligt att bilar parkeras på olämpliga platser i det känsliga kulturreservatet, eftersom antalet anvisade parkeringsplatser vid populära samlingsplatser är begränsat. Det förekommer också olovlig körning samt att bilister och motorcyklister inte håller sig inom hastighetsbegränsningarna. Motionärerna tror inte att dessa problem kommer att minska i omfattningen när den planerade begravningsplatsen och idrottsanläggningen ytterligare ökar antalet besökare till fältet.

Mot bakgrund av detta föreslår de att kommunfullmäktige ska besluta att exploateringsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnden får i uppdrag att:

rusta upp befintliga gång- och cykelbanor och förstärka med tydlig separering, farthinder, skyltning och belysning kring Järvafältet,

utreda möjligheten att anlägga nya gång- och cykelvägar för att stärka förbindelserna med omgivande stadsdelar och möjligheten att anlägga fler besöksparkeringar för att minska risken för felparkering i det känsliga naturområdena, och

ta initiativ till samverkan med Polismyndigheten för att se över möjligheterna att vidta ytterligare åtgärder för att öka trafiksäkerheten i området.

Anders Göransson (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tillgängliggöra stadens parkplaner. Motionären anser att stadens parkplaner ska tillgängliggöras för allmänheten genom bland annat koppling till Googles sökresultat, i syfte att sprida kunskap om parkerna och på så sätt fördjupa och utveckla den lokala demokratin.

I en motion föreslår Peter Wallmark (SD) att kommunfullmäktige ska besluta att berörd förvaltning ges i uppdrag att:

Utreda möjligheten att öppna upp stadens idrottshallar på jul-, sport och påsklovet i samarbete med Stockholms olika idrottsförbund.

I motionen skriver Peter Wallmark (SD) att många barn och ungdomar inte reser bort på skolloven och har därför ett behov av organiserade aktiviteter. För att förbättra folkhälsan och få barn och ungdomar intresserade av någon sport är det ett bra tillfälle när skolan är stängd. Det ger en möjlighet att prova på olika sorters sporter under ledning och översyn från kunniga ledare. Det ger också föreningarna en chans att knyta kontakter med nya förmågor samtidigt som barn och ungdomar får ett meningsfullt och innehållsrikt lov.

Karin Lekberg (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls fritidsklubbarnas vikt för den sociala, språkliga och kunskapsmässiga utvecklingen hos mellanstadieelever. Motionären ställer sig kritisk till den avgiftshöjning som genomfördes till 2021 inom de kommunala verksamheterna. I motionen uttrycks en oro över att inskrivningsgraden har påverkats negativt av avgiftshöjningen och att de barn som i högre grad har behov av att delta i fritidsklubbens verksamhet tvingas avstå av ekonomiska skäl. I motionen föreslås därför kommunfullmäktige besluta att avskaffa avgiften för Stockholms stads fritidsklubbar.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att situationen i Stockholms stad är allvarlig, då det helt saknas fordonskrav i pågående avtal med privata hemtjänstutförare och att detta sannolikt är förklaringen till att det inte finns så många miljöbilar inom den upphandlade hemtjänsten. En enkät från äldreförvaltningen och miljöförvaltningen har visat att 70 procent av de privata hemtjänstaktörer som har svarat använder bil i tjänsten och att 85 procent av bilarna drivs på bensin medan resterande är dieseldrivna. Eftersom endast cirka 30 procent av hemtjänsten i staden utförs i kommunal regi anser motionärerna att det är synnerligen angeläget att i det fortsatta arbetet med elektrifiering av hemtjänsten helt fokusera på de privata aktörerna.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige uppdrar åt äldrenämnden att i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden:

ta fram förslag till nytt förfrågningsunderlag för upphandlad hemtjänst där det klargörs att fordon som ingår i uppdraget ska vara miljöbil spjutspets enligt stadens definition

klargöra i förfrågningsunderlaget att ingångna avtal följs upp genom insamlande av registreringsnummer för respektive verksamhetsutförare för att säkerställa efterlevnad

föreslå vilken nämnd som lämpligen har ansvaret för uppföljning av miljökraven och ange vilka resurser som krävs för uppdraget.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att antalet båtplatser i befintliga båtklubbar och hamnanläggningar ska utökas, nya båtklubbar och hamnanläggningar, inklusive platser för vinterförvaring, ska anläggas samt att redovisning ska ske hur nya båtplatser kan ingå som en del av planeringen för nya stadsdelar som planeras i vattennära läge. Motionären framför att båtlivet är en viktig del av Stockholms karaktär och bidrar till att skapa en attraktiv, föränderlig och inbjudande stad

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om att antalet båtplatser i befintliga båtklubbar och hamnanläggningar ska utökas, nya båtklubbar och hamnanläggningar, inklusive platser för vinterförvaring, ska anläggas samt att redovisning ska ske hur nya båtplatser kan ingå som en del av planeringen för nya stadsdelar som planeras i vattennära läge.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att stadens beslutsrätt om markanvändningen inom Nationalstadsparken ska återtas. Motionären föreslår vidare att staden ska inleda en dialog med lämpliga politiska företrädare på riksnivå för beslut om en revidering och omarbetning av lagen om Nationalstadsparken. Motionären menar att lagen om Nationalstadsparken tillkom i en annan ekonomisk, politisk och befolkningsmässig verklighet än dagens, nu är trycket på nya bostäder högre. Motionären framför att Stockholms innerstad hotas av överexploatering och föreslår därför att staden bör erbjuda byggaktörer möjligheten till att exploatera sammanhållen obebyggd mark i anslutning till innerstaden. Enligt motionären finns denna typ av mark främst inom Nationalstadsparken.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framhåller betydelsen av att alla som anställs inom äldreomsorgen har tillräcklig kunskap inom det svenska språket och att de äldres behov att kunna göra sig förstådda alltid ska gå i första hand. Äldrevården i Stockholm ska finnas till för de äldre på deras egna villkor. Motionären menar att det är avgörande för den enskildes trygghet och att bristfälliga kunskaper i svenska språket hos personalen kan innebära missförstånd och därmed utgöra en risk för brukaren genom felaktig medicinering och vårdplaner. För att förhindra bristande kunskaper i svenska språket inom äldreomsorgen föreslås att vid nyrekrytering av personal ska språktest för kunskaperna i svenska genomföras motsvarande den nivå som Socialstyrelsen rekommenderar för personal inom äldreomsorgen. Även personal som redan arbetar inom äldreomsorgen men som anser sig ha otillräckliga språkkunskaper i svenska föreslås få tillgång till ett språklyft på betald arbetstid.

I motionen föreslås att:

ge socialförvaltningen i uppdrag att ta fram en plan tillsammans med utbildningsförvaltningen för att genomföra ett obligatoriskt språktest med språkkrav enligt Socialstyrelsens rekommendationer vid nyanställning i äldreomsorgen.

ge socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för att genomföra språklyft för befintlig omsorgspersonal där behov finns.

Emilia Bjuggren (S) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att kulturnämnden i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern AB ska inrätta ett särskilt bibliotek för censurerade och förbjudna böcker som en del av Kulturhusets biblioteksverksamhet, samt att Kulturhuset/Stadsteaterns fristadsprogram utökas med ytterligare två konstnärer eller journalister. I motionen framförs att yttrande- och åsiktsfrihet är de mest grundläggande rättigheterna i en demokrati och att dessa fundamentala premisser idag är ifrågasatta på många platser i världen. Motionären menar att det finns ett gemensamt ansvar att skydda demokratin, varhelst i världen den inte efterlevs. Därför föreslås att Stockholms stad ger plats åt litteratur, journalistik, konst och musik som förbjudits på grund av de åsikter som den ger uttryck för.

Emilia Bjuggren och Alexander Ojanne (båda S) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om en sammanhållen strategi för bad, båt, fiske och strandpromenader i Stockholm. I motionen framförs att god vattenkvalitet är fundamentalt för stockholmarnas livskvalitet, också ur ett rekreationsperspektiv. Motionärerna anför att Stadens handlingsplan för god vattenstatus fokuserar på vattenkvalitet men menar att vattenanknutna rekreations- och friluftsfrågor inte omfattas av handlingsplanen, till skillnad från tidigare vattenprogram.

Vidare anförs att vattenanknutna rekreations- och friluftsfrågor idag hanteras av olika verksamheter inom staden. Olika nämnder ansvarar för tillsyn av stadens skyddade naturområden, där ett av skyddssyftena är områdenas värde för friluftsliv och rekreation, fiskevårdsfrågor, bevarande och utvecklande av stadens stränder i linje med Den gröna promenadstaden samt genomförandet av Stockholms kajstrategi.

Motionärerna anser att staden behöver ett särskilt program för rekreation och friluftsliv, där vattenanknutna rekreationsfrågor blir en del. Motionärerna föreslår att ett sådant program skulle kunna tas fram genom ett förvaltningsövergripande projekt inom ramen för arbetet med miljöprogrammet.

I motionen anförs att en viktig del av vattenanknuten rekreation handlar om bad. Med fler badplatser kan de som vill njuta av vattnet på ett tryggt och säkert sätt. Motionärerna anser att det i nya utvecklingsområdena, så som Marievik och Norra Djurgårdsstaden, måste planeras för badplatser. Motionärerna anser vidare att det behövs fler officiella badplatser i Stockholm samt i större utsträckning badvakter för att öka den faktiska och upplevda tryggheten.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att staden tar fram ett program för rekreation och friluftsliv, där vattenanknutna rekreationsfrågor blir en del.

Lisa Palm och Maria Jansson (båda Fi) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om att öka kvinnors organisering, makt och inflytande. Av motionen framkommer att rapporten "Kvinnors makt och inflytande” presenterades i mars 2018 utifrån ett uppdrag i kommunfullmäktiges budget för 2017 då kommunstyrelsen fick i uppdrag att i samarbete med civilsamhället utreda förutsättningarna för makt och inflytande för flickor och kvinnor i ytterstaden. Kommunstyrelsen fick även i uppdrag att, tillsammans med stadsdelsnämnderna, stärka kvinnors organisering, makt och inflytande, med fokus på kvinnor i ytterstaden, bland annat genom föreningsbidrag till kvinnoföreningar. Motionärerna menar att rapporten visar på att kvinnors handlingsutrymme inte är likvärdigt männens i staden, och lyfter det låga valdeltagandet bland utrikesfödda kvinnor som ett exempel. Motionärerna hänvisar även till en studie från Jämställdhetsmyndigheten som visar att kvinnor i lägre grad än män deltar och engagerar sig i den lokala demokratin och lokalsamhällets formella och informella sammanhang.


Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar

Att ge kommunstyrelsen i samverkan med stadsdelsnämnderna i uppdrag att införa ett särskilt föreningsbidrag för att stärka kvinnors organisering

Att ge kommunstyrelsen i samverkan med stadsdelsnämnderna i uppdrag att genomföra insatser för att öka valdeltagandet i områden där det idag är lågt

Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att årligen ta fram en rapport för att mäta kvinnors makt och inflytande i Stockholms stad

Anna Rantala Bonnier och Lisa Palm (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att staden har ett stort ansvar för att stötta brottsoffer och skydda utsatta personer från våld och hot om våld och Feministiskt initiativ vill se ett långsiktigt och hållbart arbete för att säkra våldsutsatta personers säkerhet. Motionärerna framför att det länge har varit känt att det hedersrelaterade våldet inte bara drabbar kvinnor och flickor, utan även drabbar icke-binära samt pojkar och män. Inte sällan är pojkar både offer och förövare. För den pojke som är hbtq-person, väljer en partner som familjen inte godkänner eller vägrar kontrollera sina kvinnliga familjemedlemmar kan konsekvenserna bli både våldsamma och farliga.

Vidare framför motionärerna att det finns mycket kvar att göra, särskilt för att säkerställa att även utsatta pojkar får möjlighet att söka skydd från våld och förtryck. Stockholms stad har ännu inget skyddat boende för pojkar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det skydd som finns i dag gäller främst de unga män som är över 18 år, trots att många som utsätts är i yngre åldrar. Målgruppen är en heterogen grupp med varierade behov och förutsättningar. Att öppna ett skyddat boende för pojkar som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck behöver därför innehålla både skyddslägenheter och kollektivboende.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inrättar ett skyddat boende för pojkar som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs att Stockholms stad har behov av att inrätta kategoriboenden med husdjursprofil.

Idag erbjuder socialförvaltningen stödboenden till individer som av olika anledningar är i behov av det, vilket motionären ser positivt på. Motionären anser dock att en ny verksamhetsform behöver införas för att kunna erbjuda hjälp till de bostadslösa som har husdjur. I motionen framställs det som en tragedi för den som tvingas välja mellan sitt husdjur och tak över huvudet. Därmed anser motionären att kategoriboenden med husdjursprofil bör införas.

Motionären föreslår därför kommunfullmäktige att besluta att berörda förvaltningar utreder hur kategoriboenden med husdjursprofil kan inrättas.

Anna Rantala Bonnier och Lisa Palm (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det finns en stor oro bland anhöriga till personer som rör sig i kriminella miljöer. Motionärerna hänvisar till en rapportering i P4 Stockholm om behovet av skydd för anhöriga till personer som befinner sig i kriminella miljöer och som hotas för att komma åt den egentliga måltavlan. Vidare skriver de att vittnesmål från rapporteringen fört fram att det är svårt att få stöd eller skydd. Att skydda individer som drabbas skulle i förlängningen skapa bättre förutsättningar för att människor ska våga vittna mot kriminella resonerar motionären.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige skyndsamt ger ett utökat uppdrag samt ökade resurser till stadens sociala insatsgrupper att utöka arbetet till att också omfatta stöd och skydd till anhöriga till kriminella som utsätts för våld och hot av personer i kriminella miljöer.

I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom m.fl. (alla V) föreslås att staden inför en procentregel för idrottsinvesteringar.

I motionen beskrivs enprocentregeln för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer, och motionärerna vill pröva en motsvarande metod för att öka tillgången på idrottsanläggningar och rörelsefrämjande ytor i staden, genom att öronmärka och omfördela en viss andel av budgeten i exploateringsprojekt till fastighetsnämnden för nya idrottsinvesteringar.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar:

att kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder och styrelser får i uppdrag att utreda förutsättningar för och konsekvenser av att införa en procentregel för investeringar i idrottsanläggningar samt ytor för lek och fysisk aktivitet

att utredningen även överväger lämpligt procenttal att öronmärka för idrottsanläggningar, lämnar förslag på regelverk samt hur implementering av en sådan regel kan genomföras.

Lisa Palm och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I ”Motion om bostadsgaranti för våldsutsatta kvinnor” framför motionärerna fem förslag gällande förturssystemet för att fler våldsutsatta kvinnor och barn ska kunna få en trygg bostad och livssituation:

En bostadsgaranti för våldsutsatta kvinnor ska införas i Stockholms stad.

Socialnämnden tillsammans med bostadsförmedlingen genomför en genomlysning om anledning till varför så få våldsutsatta kvinnor beviljas förtur.

Socialnämnden bistår bostadsförmedlingen med framtagandet av nya riktlinjer för förtur så att fler våldsutsatta kan ges förtur i bostadskön.

Tvåårsregeln för att beviljas lägenhet tas bort ur riktlinjerna för den som varit våldsutsatt.

Kravet om att vara skuldfri för att beviljas lägenhet tas bort ur reglerna för den som varit våldsutsatt.



Motionärerna vill införa en bostadsgaranti för våldsutsatta kvinnor för att möjliggöra en trygg bostad och livssituation. De vill öka antalet förturslägenheter och genom en omarbetning av riktlinjerna vill de säkerställa att våldsutsatta kvinnor inkluderas.

Motionärerna hänvisar till statistik som visar på en nedgång i antalet beviljade förturslägenheter där kategorin våldsutsatta kvinnor ingår; 2015 beviljades 51 förturslägenheter och 2019 beviljades 14 förturslägenheter.

Motionärerna menar att tvåårsregeln för att beviljas en lägenhet omöjliggör en tillfällig flytt till ett skyddat boende utanför Stockholms stad. De anser också att kravet om att vara skuldfri för att beviljas en lägenhet är försvårande för våldsutsatta kvinnor då de kan ha varit utsatta för ekonomiskt våld.

Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Av motionen framkommer att mötesplatsen Egalia har funnits i city sedan 2007, tidigare på Sveavägen och nu på Södermalm. Egalia drivs av RFSL Stockholm och är en träffpunkt för unga mellan 13-19 år, som är eller tror sig vara hbtqi-personer. En målgrupp som enligt motionären är utsatt och med stora behov av en mötesplats. Motionären skriver att Stockholms stad sedan 2010 har finansierat Egalia. Hösten 2019 öppnade Egalia en filial i Skärholmen som under uppstarten erhållit finansiellt stöd från Region Stockholm. Motionären skriver vidare att Egalia i Skärholmen står utan fortsatt finansiering från regionen då fritidsverksamhet inte ligger inom regionens ansvarsområde utan är ett kommunalt ansvar. Motionären instämmer i regionens ställningstagande och framhåller vikten av en lösning för fortsatt finansiering av Egalia. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad säkrar Egalia Skärholmens finansiering.

Tina Kratz och Hassan Jama (båda V) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om fritidsbibliotek. Av motionen framkommer att flera städer i landet har fritidsbibliotek där invånarna kan låna fritidsutrustning. Vidare be-skriver motionärerna att behovet av gratis tillgång till sportgrejer, fritidsprylar och aktivitetsföremål har varit stort och att det gjort det möjligt för alla att ha en aktiv fritid. Av motionen framkommer att detta förutom att bidra till en mer jämlik möjlighet till en aktiv fritid även innebär en förskoning gentemot klimatet och naturresurser. Motionärerna menar att tanken om fritidsbibliotek har varit gällande i Stockholm under många år och att det krävs en ökad ambitionsnivå för att få fritidsbibliotek på plats.

I motionen yrkar motionärerna att staden ska:

utreda förutsättningarna för att inrätta fritidsbibliotek för utlåning av fritidsutrustning i sju av stadsdelsnämnderna

utreda förutsättningarna att även varor som används sällan lånas ut ge-nom ett fritidsbibliotek eller liknande.