Möte 2020-08-31

I samband med budget 2019 gavs kommunstyrelsen i uppdrag att uppdatera Stockholms stads program för upphandling och inköp, med fokus på strategier för ökad valfrihet, mångfald och hållbarhet. Ärendet behandlades i kommunfullmäktige den 15 juni 2020, och beslutades då att återremitteras med stöd av kommunallagens regler om minoritetsåterremiss. Stadsledningskontoret återkommer i detta ärende med kommentarer och förtydliganden.

Utgångspunkten vid utarbetandet av förslaget till program för inköp har varit att synliggöra och förstärka inköpsarbetets strategiska betydelse för utveckling av stadens verksamheter. Betoning har bland annat lagts på vikten av kostnadseffektivitet, innovation, utveckling av beställarkompetensen samt en aktiv uppföljning av stadens inköp.

Stadsledningskontoret har även uppdaterat programmet med hänsyn till resultatet av de beslut i kommunfullmäktige gällande utveckling av inköpsarbetet som uppnåtts inom ramen för arbetet i Projekt VINST.

Ärendet har beretts av stadsledningskontorets finansavdelning.

Förslaget till program har utgått från kommunfullmäktiges inriktningsmål för mandatperioden, målen i Agenda 2030 samt mål och uppdrag för olika verksamheter. Till innehåll och disposition bygger det i flera delar på det nuvarande programmet för upphandling och inköp. Förslaget framgår av bilaga 2 till utlåtandet. Det är i huvudsak uppdaterat respektive förstärkt inom följande områden:

Justering till kommunfullmäktiges nya inriktningsmål

Betoning av att inköpsarbetet ska bidra till kostnadseffektivitet, en väl fungerande konkurrens och en mångfald av aktörer

Mål för inköpsarbetet

Benämningen av programmet

Tillägg av kommunkoncernens gemensamma inköpsprocess och processramverk

Betoning på frågor gällande miljö och klimat inom inköpsarbetet, inklusive djurskydd och etisk handel

Fokus på samverkan inom kommunkoncernen gällande bland annat kategoribaserat arbetssätt

Justering av obligatoriska roller/funktioner för samordning av inköpsarbetet i staden

Giltighetstid för programmet

I samband med att stadens gemensamma inköpsprocess tagits fram, har betoningen legat på att det är hela inköpsprocessen, från behov till betalning, som är avgörande för ett effektivt inköpsarbete. Målet är en sammanhållen digital inköpsprocess. För att tydligare ange vikten av att beakta hela inköpsprocessen, med betoning på förarbete och en aktiv avtalsförvaltning, föreslår stadsledningskontoret att benämningen på programmet blir ”Stockholms stads program för inköp”.

Stadsledningskontoret föreslår att programmet innehåller krav på att förvaltningar och bolag ska bidra med resurser till det gemensamma kategoribaserade arbetssättet under programmets giltighetstid. Syftet är att detta arbete på lång sikt ska resultera i ett effektivt inköpsarbete, med en stor potential för samverkan över hela kommunkoncernen.

Förslaget till program för inköp ska fungera som inriktning och målbild för kommunkoncernens inköpsarbete under den aktuella perioden, åren 2020-2023. Frågor om hur de övergripande målen ska genomföras i praktiken behandlas i de tillämpningsanvisningar som ska tas fram och som ska komplettera programmet och utgöra ett stöd för kravställande och uppföljning. I dessa beskrivs närmare specifika strategier och genomförandefrågor ur olika perspektiv.

Utöver förslaget till program för inköp, föreslås att klausulen för meddelarfrihet och meddelarskydd uppdateras. Klausulen framgår av bilaga 3 till utlåtandet. Uppdateringen omfattar ett förtydligande av när klausulen ska tillämpas. Klausulen är i övrigt oförändrad vad gäller lydelsen och de krav som ställs på leverantören.

En översyn av reglementena har gjorts av stadsledningskontoret utifrån kommunfullmäktiges beslut om budget 2019 för Stockholms stad. Översynen har även omfattat uppdateringar utifrån den nya kommunallagen (2017:725) samt EU:s dataskyddsförordning (2016/679) och lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Uppdateringar har också gjorts utifrån vissa andra lagändringar. Viss redaktionell översyn samt några ytterligare förtydliganden föreslås också.

Övriga reglementen för nämnder som inte återfinns i det här ärendet har inte uppdaterats. Det avser t.ex. reglementen för avfallsnämnden, exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kyrkogårdsnämnden, krisledningsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, valnämnden och överförmyndarnämnden.

Med anledning av den pågående Coronapandemin och de konsekvenser pandemin har för Stockholms stad behöver kommunfullmäktige senarelägga sitt budgetsammanträde. Budgetsammanträdet, som enligt tidigare beslut skulle hållas den 18 och 19 november 2020, flyttas till den 14 och 15 december 2020. Ett extra sammanträde den 7 december 2020 föreslås för att behandla ärenden utöver budgeten.

Enligt kommunallagen beslutar kommunfullmäktige om sina sammanträdesdagar. Fullmäktige ska fastställa kommunens budget före november månads utgång. Om det finns särskilda skäl kan budgeten beslutas under december månad förutsatt att skattesatsen beslutas före november månads utgång, vilket brukar ske år då val till kommunfullmäktige ägt rum.

Förslaget innebär att skattesatsen behandlas i kommunstyrelsen den 28 oktober och i kommunfullmäktige den 30 november 2020. Budgeten behandlas i kommunstyrelsen den 25 november 2020 och i kommunfullmäktige den 14 och 15 december 2020.

Hjorthagen ingår i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. Detta ärende omfattar revidering av ekonomiska beslut för Hjorthagen och ger en inriktning för planeringsförutsättningarna inom projektet.

I förslaget till reviderat inriktningsbeslut för Hjorthagen planeras nu för cirka 7 000 bostäder, ett förverkligande av Gasverksområdet som regionalt besöksmål och planering för att tillskapa ytterligare exploateringsbar mark genom att bygga påldäck i Lilla Värtans vattenområde.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet Hjorthagen redovisar ett positivt nettonuvärde om cirka 1 304 mnkr inklusive investeringen i Gasklocka 2 och tidigare nedlagda utgifter och inkomster. De sammanlagda investeringsutgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 11 080 mnkr för exploateringsnämndens del, och 11 654 mnkr totalt för staden, varav 3 762 mnkr är utgifter före år 2019. Försäljningsinkomsterna beräknas till cirka 9 879 mnkr.

En sammantagen analys av ekonomin för Hjorthagen visar att projektet genererar ett positivt nettonuvärde om cirka 1 304 mnkr. Inräknat stadens planerade investeringar för skola, gymnastiksal och förskolor blir nettonuvärdet cirka 734 mnkr.

Den utredningsbudget om 160 mnkr som kommunfullmäktige beslutade om 6 november 2017, dnr 2017:231, har överskridits. Ett beslut om utökad utredningsbudget behöver därför fattas. Utredningsutgifterna, inklusive tidigare nedlagda utgifter, bedöms uppgå till 260 mnkr.

Det är många som vill gifta sig i Stadshuset. För närvarande genomförs cirka 60 vigslar varje helgfri lördag. Utöver det genomförs vigslar även på andra veckodagar vid ett par tillfällen per år, när övriga verksamheter i Stadshuset så tillåter. Väntetiden för att få en vigseltid i Stadshuset är idag fem månader, behovet av att kunna erbjuda fler vigseltider är stort. Stockholms stad välkomnar alla par att vigas i Stadshuset, oavsett om man bor i Stockholm eller inte.

Belastningen på stadens befintliga vigselförrättare är idag hög, bland annat på grund av att ersättare inte utses vid långtidsfrånvaro. För närvarande är 21 vigselförrättare, av totalt 25, tillgängliga för att genomföra vigslar i Stadshuset.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Projektet avser nyproduktion av en tre-parallellig F-9 skola med plats för 900 elever. Skolan kommer anslutas till fjärrvärme och till bergkyla, vilket är ett krav för att projektet ska uppnå kraven för Miljöbyggnad silver och skapa lokaler med en god arbetsmiljö.

Skolfastigheter i Stockholm AB:s (SISAB) styrelse fattade i september 2017 ett inriktningsbeslut för projektet som i det skedet var tänkt som en F-6 skola med plats för 740 elever till en utgift om 361 mnkr. Koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB antog inriktningsbeslut för projektet i september 2017 och kommunfullmäktige antog det på sitt sammanträde i november 2017. Under oktober 2018 antogs ett genomförandebeslut i SISAB:s styrelse med samma elevkapacitet till en projektkostnad om 359 mnkr. Genomförandeärendet antogs inte av koncernstyrelsen med anledning av att utbildningsnämnden inte tog något beslut, nämnden hade istället sett möjligheter till effektiviseringar i projektet och i slutet av 2018 lämnades en reviderad beställning till SISAB gällande F-9 skola med utökad elevkapacitet om 900 platser.

Under 2019 pågick ett utredningsarbete med att ta fram en ny förslagshandling och i februari 2020 beslutade SISAB:s styrelse och utbildningsnämnden om ett reviderat genomförandebeslut för projektet.

Upphandling av totalentreprenör planeras till kvartal 4 2020 alternativt 2021, förutsatt ett beslut i kommunfullmäktige, och ska ske gemensamt med Kista Äng förskola. Planerad byggstart blir tidigast januari 2022 och beräknas pågå i 3,5 år. Produktionen kommer ske i samarbete med övriga aktörer i området och samordnas av exploateringsnämnden. Projektkostnaden är uppskattad till 385 mnkr.

Stockholms Stadsteater AB har inkommit till Stockholms Stadshus AB med förslag om att ändra bolagets namn till Kulturhuset Stadsteatern AB.

I och med regeringens proposition Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (2017/18:158), tillkom 2019 ny lagstiftning som innebar dels att en mer omfattande prövning ska göras av en sökande/huvudman som ansöker om godkännande för att bedriva fristående verksamhet enligt skollagen, dels en rätt att ta ut en avgift för de kostnader som uppkommer i samband med prövning av vissa ansökningar. Mot bakgrund av denna lagändring föreslår utbildningsnämnden att Stockholms stad ska ta ut en avgift av den som ansöker om godkännande att starta fristående förskola eller fritidshem och av den som ansöker om ändringar i befintlig verksamhet. Av administrativa skäl och för att efterleva självkostnadsprincipen föreslås avgiften tas ut i två steg: dels i form av en så kallad startavgift, dels i form av en prövningsavgift som varierar beroende på prövningens omfattning/ärendetyp. Avgiften är avsedd att täcka utbildningsförvaltningens kostnader för att pröva ansökningarna.

Ärendet lämnades över till kommunstyrelsen för beredning. I beredning av ärendet har stadsledningskontoret föreslagit en revidering av nämndens förslag om avgift, som innebär att färre ärendetyper omfattas av avgift. Stadsledningskontoret föreslår att Stockholms stad ska ta ut en avgift av den som ansöker om godkännande som huvudman för en ny fristående förskola eller fritidshem samt vid ansökan om godkännande som huvudman för en befintlig fristående förskola eller fritidshem.

Ärendet remitterades efter det till utbildningsnämnden som inte hade något att invända mot förändringen och reviderade sitt förslag i enlighet med stadsledningskontorets förslag.

Förslag till avgift:

Den som inkommer med en ansökan avseende följande ärendetyper:

ansökan om godkännande som huvudman för en ny fristående förskola eller fritidshem,

ansökan om godkännande som huvudman för en befintlig fristående förskola eller fritidshem,

ska betala en startavgift på 5 000 kr för att ansökan ska tas upp till prövning. Avgiften ska vara betald innan prövning påbörjas.

Den som:

ansöker om godkännande att starta fristående förskola eller fritidshem för en ny förskola eller fritidshem,

ansöker om godkännande för en befintlig förskola eller fritidshem

ska betala en prövningsavgift på 20 000 kr (utöver startavgift) om ansökan efter grundläggande prövning är aktuell för fortsatt prövning. Avgiften ska vara betald innan fortsatt prövning påbörjas.

Ansökan ska inte tas upp till prövning om inte anvisad avgift har betalats.

Avgift för ansökan om godkännande att starta fristående förskola eller fritidshem gäller från och med den 14 september 2020.

Rickard Warlenius (V) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad ska ”erkänna att vi befinner oss i ett klimatnödläge”. Motionären föreslår även att staden ska ta fram en handlingsplan som svarar mot klimatnödläget och att en vetenskaplig klimatpanel ska tillsättas som ska ge rekommendationer och riktlinjer för arbetet med handlingsplanen.

Vidare föreslås även att Stockholms stad i denna fråga ska prioritera samarbete med andra kommuner nationellt och internationellt samt att staden uppmärksammar en årlig dag för att summera stadens klimatarbete.

Sissela Nordling Blanco och Madeleine Kaharascho Fridh (båda Fi), har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. För att möta stockholmarnas intresse och behov för centrala och tillgängliga platser för litteratur och poesi föreslår motionärerna att Stockholms stad inrättar ett litteraturhus. Motionärerna anför att litteraturhuset skulle bli en central och samlande punkt för bokförlag, författarsamtal och besök av fristadsförfattare som inte kan göra sina röster hörda i hemlandet. Motionärerna föreslår även att staden utreder möjligheterna att placera litteraturhuset i Medborgarhusets lokaler på Medborgarplatsen som en del av upprustningen av Medborgarhuset. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inrättar ett litteraturhus samt att staden utreder möjligheterna att placera litteraturhuset i Medborgarhusets lokaler på Medborgarplatsen som en del av upprustningen av Medborgarhuset.

Emilia Bjuggren (S) uppmärksammar i en motion till kommunfullmäktige att bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av de svenska klimatgasutsläppen. Motionären föreslår att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram en strategi för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor till år 2040, att livscykelbaserade funktionskrav på minskade utsläpp ska beaktas i hela planprocessen samt att staden ska ställa miljökrav ur ett livscykelperspektiv vid upphandlingar av byggnader och anläggningar.

Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda ett förslag på lokalt system för klimatkompensation. Utredningen föreslås även redovisa förutsättningarna för hur merkostnader för klimatkompensation kan användas för att finansiera koldioxidlagring genom tekniken BECCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage). Vidare föreslås även i motionen att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att söka ett samarbete med Oslo kommun om koldioxidlagring samt att undersöka möjligheten för Stockholm att ansluta sig till Norges nationella projekt för koldioxidlagring.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om skatt på avfallsförbränning. Motionären beskriver de troliga effekterna av det förslag till beskattning av avfallsförbränning som regeringen arbetar med i enlighet med Januariavtalet. En sådan skatt har utretts (Brännheta skatter! SOU 2017:83) och ska syfta till att öka utsorteringen till materialåtervinning. Motionären menar dock att skatten kan få motsatt effekt, det vill säga en minskad materialåtervinning. Om den energirika plasten sorterats ut så blir det mindre värmeenergi per ton förbränt avfall. Då behövs en större mängd avfall i förbränningen för att få tillräcklig mängd värme. Eftersom skatten beräknas per ton avfall blir det därför dyrare totalt sett att förbränna sorterat avfall utan plast. För att uppnå syftet med skatten – att öka utsorteringen för materialåtervinning – bör skatten därför inte införas på sorterat avfall, menar motionären. På så sätt skapas incitament för ökad materialåtervinning.

Emilia Bjuggren (S) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen skickar en hemställan till Finansdepartementet i frågan och att staden ska bedriva ett aktivt påverkansarbete i frågan.

I en motion föreslår Alexandra Mattsson Åkerström (V) att kommunfullmäktige fattar beslut om att personer som deltagit i daglig verksamhet inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), alternativt sysselsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) i 25 alternativt 30 år ska tilldelas hedersbelöning med tillhörande firande och middag i Stadshuset.

Sissela Nordling Blanco (Fi) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar om att införa ett mentorskapsprogram för unga hbtq-personer. Det föreslås att de riktade insatser som bedrivs av civilsamhället ska tjäna som modell för stadens arbete. Som exempel tar motionen upp ett projekt från RFSL Stockholm, där unga hbtq-personer erbjöds en mentor via nätet.Av motionen framgår att programmet ska bidra till bättre självkänsla, till att bryta isolering samt ge stöd till unga som får sina liv kringskurna av kränkningar, diskriminering, hot och våld.

Karin Gustafsson (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att vidta åtgärder för att Stockholms stadshus borgargård öppnas upp för exempelvis stadens kultur. Motionären anför att öppnandet av en kulturscen på Borgargården skulle skapa liv, bidra till Stockholms kulturliv och ytterligare stärka stadshusets attraktivitet. Även möjligheten att ta en kopp kaffe på Borgargården bör enligt motionären undersökas.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Lisa Palm och Maria Jansson (båda Fi) att kommunfullmäktige beslutar att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av dagens upptagningsområden samt att utifrån kriterier om social variation skapa nya upptagningsområden. I motionen beskrivs att skolsegregationen är utbredd i Stockholm. Motionärerna menar att staden därför behöver undersöka hur upptagningsområden kan ritas om för att elever ska ha nära till sin skola samtidigt som stadens skolor i större utsträckning blir en plats där elever från olika bakgrunder möts.

Lisa Palm (Fi) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar att uppdra utbildningsförvaltningen att tillse att stadens grund- och gymnasieskolor tillhandahåller kostnadsfria mensskydd till elever. Motionären anser att staden behöver satsa mer på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Att införa skattefinansierat mensskydd i skolan anser motionären kan leda till samtal om sexuell hälsa, PMS, endometrios och att få bort stigmatiseringen kring menstruation.

I en motion till kommunfullmäktige av Lisa Palm (Fi) föreslås att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att göra en översyn av sex- och samlevnadsundervisningen i Stockholms skolor samt får i uppdrag att genomföra en kompetenssatsning i sex och samlevnad med fokus på samtycke och sexuella rättigheter.

Motionären vill se ett helhetsgrepp om sexualundervisningen och menar att mot bakgrund av Skolinspektionens granskning av sex- och samlevnadsundervisningen behöver staden göra mer. Motionären menar att granskningen visar på stora brister i undervisningen gällande samtycke, sexuella trakasserier, hedersproblematik och att undervisningen i stort är heteronormativ.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om översyn och utredning av nya personalpolitiska insatser och förmåner för att främja stadens kompetensförsörjning. Motionären anser att staden behöver göra mer för att behålla kunniga medarbetare genom att kontinuerligt se över de förmåner och personalpolitiska insatser man erbjuder för att på både kort och lång sikt klara kompetensförsörjningen. Några av de åtgärder som föreslås är pensionsväxling, möjlighet att köpa årskort på SL med löneavdrag, utvecklingsprogram för specialister samt en permanent kompetenssatsning.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås en utredning av möjligheterna att installera solcellsdrivna parkbänkar med anslutning till kommunalt Wifi och möjlighet till laddning av mobiltelefoner, elcyklar och elsparkcyklar samt ett samarbete med företag som tillhandahåller elsparkcyklar.

I en motion av Olle Burell (S) om att satsa på F-9-skolor i Rinkeby, framförs att organisera skolor som F-9 skapar större trygghet och långsiktighet i elevernas skolgång och det blir lättare för professionen att utforma och göra insatser under en längre tid. Motionären vill därmed uppdra åt utbildningsförvaltningen att snarast bygga om skolstrukturen i Rinkeby så att alla kommunala grundskolor erbjuder sina elever en sammanhållen skolgång från och med förskoleklass till och med nian.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att de senaste årens ökande bostadsbrist har inneburit att allt fler oseriösa fastighetsvärdar sett chansen att tjäna snabba pengar på att tillhandahålla bostäder som inte når upp till den säkerhet och kvalitet som hyresgäster har rätt att vänta sig. Stockholms stad bör uppvakta regeringen om att återinföra förvärvslagen som ger kommunen rätt att förhindra oseriösa fastighetsvärdar att skaffa sig fler fastigheter.

Vidare framförs i motionen att staden bör se över sina nuvarande möjligheter att kraftfullt ingripa mot oseriösa fastighetsvärdar och se över markanvisningspolicyn för att tydligt visa att staden inte accepterar att hyresgästernas säkerhet och välmående sätts på spel.

Slutligen föreslås i motionen att ett stadsövergripande register för alla tillsynsärenden av fastigheter ska sammanställas i syfte att skapa en tydlig bild av problemens omfattning. Motionären föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att:

i samarbete med berörda nämnder ta fram förslag om ett stadsövergripande register för alla tillsynsärenden av fastigheter

i samarbete med berörda nämnder se över nuvarande möjligheter att ingripa mot oseriösa fastighetsvärdar och vid behov initiera förslag om nya riktlinjer

i samarbete med exploateringsnämnden ta fram en process för kvalitetssäkring av varje förvaltare innan markanvisning ges

ta fram förslag till en reviderad markanvisningspolicy som tydligt anger att oseriösa fastighetsförvaltare inte erbjuds nya markanvisningar uppvakta regeringen med krav på skärpt lagstiftning som ger större möjligheter att ingripa mot oseriös fastighetsförvaltning, såsom exempelvis den tidigare förvärvslagen

Sara Stenudd (V) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att staden bör anställa en stadsljusdesigner för att främja biologisk mångfald. I motionen lyfter Stenudd (V) att en ljusdesigner skulle kunna användas i ett tidigt skede av planprocessen för att skapa en belysning som ökar tryggheten och de estetiska värdena samt som har hänsyn till miljöaspekter och energibesparing. Stenudd (V) föreslår i motionen följande.

Att staden ger berörda förvaltningar i uppdrag att utarbeta en
ljusstrategi.

Att staden tillskapar och tillsätter en tjänst som ljusdesigner.

I en motion av Clara Lindblom (V) till kommunfullmäktige framförs att de allmännyttiga bostadsbolagen är ett av kommunens viktigaste verktyg för att leva upp till bostadsförsörjningsansvaret. Antalet bostäder i markanvisningar till de allmännyttiga bostadsbolagen skulle behöva vara högre för att staden ska komma till rätta med den akuta bostadsbristen och säkerställa en jämn nivå på byggandet även när högkonjunkturen nu ser ut att mattas av. Det låga antalet markanvisningar till allmännyttan riskerar att hämma bolagens nyproduktion i flera år framöver, samtidigt som Stockholm lider av en akut bostadsbrist.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige uppdrar åt exploateringsnämnden att markanvisa minst 4 000 bostäder per år till de allmännyttiga bolagen AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Hälften av dessa markanvisningar ska öronmärkas för Stockholmshus, Snabba hus och andra innovativa lösningar för att pressa hyrorna i nyproduktionen.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att staden måste pröva nya och innovativa sätt att pressa hyrorna i nyproduktionen och säkerställa att sänkta produktionskostnader kommer hyresgästerna till del i form av lägre hyra.

Enligt motionen bör staden inför markanvisning ställa krav på att projekt ska leva upp till kraven för att erhålla statliga investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande, samt att hyran i dessa projekt ska sättas enligt reglerna om presumtionshyra (12 kap. jordabalken). Det innebär att hyran förhandlas med Hyresgästföreningen utifrån nyproduktionskalkyl snarare än lägenhetens bruksvärde. I förekommande fall skulle detta innebära att pressade produktionskostnader och investeringsstöd skulle komma hyresgästerna till del i form av lägre hyra än vad som annars hade varit fallet.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger exploateringsnämnden i uppdrag att utreda hur markanvisningar kan öronmärkas för byggaktörer som uppför hyresbostäder och bostäder för studenter enligt motionens intentioner.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om masshantering. I motionen föreslås att kommunstyrelsen tar fram en stadsövergripande masshanteringsstrategi samt att en samordnande funktion inom staden inrättas för masshanteringsfrågorna.

I motionen föreslås vidare att staden tar initiativ till regional samordning av masshanteringen och att trafiknämnden får i uppdrag att ändra Stockholms stads lokala trafikföreskrifter så att massgodstransporter upp till 15 meter tillåts inom Stockholms stad.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholm behöver göra mer för att bryta den negativa utvecklingen på dagens bostadsmarknad och att rätten till bostad ska vara en självklarhet.

Motionären föreslår därför att Stockholms stad ska ansluta sig till det globala FN-initiativet The Shift och genom detta visa på ambitionen att förverkliga bostaden som en rättighet för stadens invånare.

Genom att ansluta sig till The Shift, kan Stockholms stad enligt motionären, skapa nya lösningar och idéer samtidigt som det främjar utbytet med andra städer som står inför liknande utmaningar. Vidare framförs att städer som New York, London, Berlin och Paris har skrivit under åtagandet.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) framförs att det sedan många år har varit ett stort missnöje avseende situationen kring Kista busstorg. Motionärerna menar att platsens utformning har varit och är fortsatt ogästvänlig och känns mycket otrygg samt att platsen präglas av betong och mörker. Det är en otrevlig miljö, helt utan växtlighet, där många människor tvingas stå vid olika årstider och olika tider på dygnet. Det finns inte heller någon verksamhet vid torget som skulle kunna locka kunder, varför platsen är helt öde förutom dem som måste stå där i väntan på sin buss. Motionärerna lyfter även att trafiksituationen runt torget är mycket rörig med en blandning av många bussar, taxibilar, personbilar och gående. Utifrån detta anser motionärerna att alla inblandade, både interna och externa aktörer, måste ta sitt ansvar och samlas för en plan för hur busstorget ska bli en plats som välkomnar besökare till Kista. Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar följande:

Att staden tillsätter en arbetsgrupp med representanter från bland andra trafikkontoret, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning för utvecklingen av området kring Kista busstorg.

Att staden bjuder in bland andra boende, SL, fastighetsägare, näringsidkare, arbetsgivare och Region Stockholm till ett gemensamt arbete för att utveckla området kring Kista busstorg.

Att staden utifrån ovanstående utarbetar en genomförandeplan som kan påbörjas senast under 2020.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna framför att Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet) bör ges beslutsrätt i frågor som rör bevarandet av Stockholms skönhet. Motionärerna anser att det finns ett behov att kulturellt viktiga frågor behandlas på ett mer varsamt sätt än idag och att Skönhetsrådet därför ska få beslutsrätt från att idag endast vara rådgivande. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Skönhetsrådet ges beslutsrätt i frågor som rör bevarandet av Stockholms skönhet.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det är kapacitetsbrist i Stockholms nuvarande elinfrastruktur, framförallt vad gäller bristerna att hantera höga effekter. Bakgrunden är att elanvändningen förväntas att öka i Stockholm, delvis för att befolkningen växer och delvis för att fler sektorer elektrifieras. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad:

kartlägger nuläget, framtida behov och nödvändiga åtgärder för elinfrastrukturen

skyndsamt tar fram en strategisk planering för elnätet

bjuder in andra kommuner, regionen och elnätsbolag för att samordna strategisk planering av de nationella, regionala och lokala elnäten.

Karin Wanngård (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att Stockholms stad bör sluta subventionera flygets kostnader. I

Sissela Nordling Blanco och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige med förslag om att Stockholm ska införa metoden Group Violence Intervention (GVI) mot vapenvåldet. I motionen lyfts den stora utmaning som staden står inför till följd av dödligt våld genom skjutningar. För att stävja en fortsatt utveckling med dödligt våld föreslår motionärerna att Stockholms stad inför nya arbetssätt mot skjutningar likt Malmö stad som provar modellen ”Sluta skjut” med inspiration från det amerikanska arbetssättet GVI.

Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. I motionen förslås att kommunfullmäktige beslutar att trafiknämnden tar fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram med särskilt fokus på oskyddade trafikanter. Vidare föreslås ett antal övriga åtgärder för ökad trafiksäkerhet.

Karin Wanngård (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. Motionären lyfter fram friskvård som en del i arbetsmiljöarbetet och en viktig pusselbit att förbättra hälsan hos stadens medarbetare. Motionären pekar också på att det finns skillnader mellan stadens förvaltningar hur friskvårdsbidraget är utformat. Motionären föreslår att kommunstyrelsen utifrån ett jämställdhetsperspektiv ska göra en översyn av hur friskvårdsbidraget och övriga friskvårdsförmåner ser ut i stadens verksamheter och särskilt genomlysa omotiverade skillnader. Vidare föreslår motionären att kommunstyrelsen utifrån översynen föreslår åtgärder för att förstärka friskvården i stadens verksamheter med särskilt fokus på verksamheter med stora behov och idag liten förmån.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tydliggöra markeringar på trottoarer för parkering. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad verkar för att en markering 10 meter före övergångsställen blir obligatorisk, för att tydliggöra gällande parkeringsförbud inom markeringen fram till övergångsstället och därmed öka trafiksäkerheten.

I motionen till kommunfullmäktige, som är skriven av Alexandra Mattsson Åkerström (V), framgår att personer med funktionsnedsättning löper större risk än andra att utsättas för våld och övergrepp. Det gäller särskilt kvinnor med funktionsnedsättning där våldet också kan rikta sig mot själva funktionsnedsättningen.

Motionären yrkar att

Stockholm stad begär registerkontroll vid anställning inom LSS i stadens egna verksamheter samt ställer detta som krav vid upphandling av verksamheter inom LSS.

Stockholm stad genomför uppsökande arbete inom LSSverksamheter för att informera om våld och vart man kan vända sig för att få stöd.

Personal inom LSS erbjuds vidareutbildning årligen på temat våld för att kunna upptäcka och stödja personer som utsätts.

Sissela Nordling Blanco och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunfullmäktige beslutar att öka stödet till anhöriga som drabbats av dödsskjutningar i Stockholm samt inkludera målgruppen i stadens program för anhörigstöd. Motionärerna föreslår också ökat stöd till anhöriga till personer som har en kriminell livsstil för att stärka deras möjligheter att hjälpa sina anhöriga till ett liv utan våld och vapen.