Möte 2022-06-13

Detaljplanens syfte är att möjliggöra utveckling av Hasselbacken på Södra Djurgården genom utökad byggrätt för hotell, restauranger och kultur. Syftet är även att bekräfta befintliga byggnader inom Konsthallen 2 och 15 samt att lägga lämpliga varsamhetsbestämmelser på fastigheten Hasselbacken 1 och Konsthallen 15. Förslaget bedöms stärka ett nöjesetablissemang med lång historisk hävd och bidrar till utvecklingen av Stockholm och Djurgården som målpunkt för nöje och rekreation. Förslaget är ett väl avvägt tillägg med hög arkitektonisk verkshöjd i en känslig natur- och kulturmiljö.

Detaljplanen syftar till att omvandla Vårbergsvägen till en funktionsblandad och stadsmässig gata och till att stärka det i översiktsplanen utpekade sambandet mellan Vårberg och Skärholmen. Nya och förtydligade stråk ska koppla samman stadsdelarna, grönområden och en mångfald av trygga och attraktiva offentliga rum.

Detaljplanen möjliggör 1 340 nya bostäder, lokaler för centrumändamål, skolor, förskolor och en idrottshall. Planförslaget innebär även att Vårbergs sjukhem bevaras i sin helhet. Där möjliggörs skolverksamhet samt vård- och omsorgsboenden. Planområdet innehåller sedan granskningsskedet även en torrdamm för omhändertagande av skyfall invid Vårbergs idrottsplats. Sedan detaljplanen godkändes i stadsbyggnadsnämnden den 10 december 2020 har planbeskrivningen och plankartan genomgått mindre revideringar som är godkända av den byggaktör samt förvaltning som påverkas. De förändrar inte sakägarkretsen och vid dem finns ett förtydligande om varför revideringen är genomförd. I bilaga 7 till utlåtandet förklaras revideringarna.

Projektet avser en inhyrning i en gymnasieskola i Slakthusområdet. Projekteringen och byggentreprenaden av skolbyggnaden ska föregås av upphandling i enlighet med Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Skolan kommer att ägas och förvaltas av ALAB, med utgångspunkt i utbildningsförvaltningens funktions- och lokalprogram samt SISAB:s projekteringsanvisningar.

ALAB kommer sedan hyra ut till SISAB som sedan hyr ut i andra hand till utbildningsnämnden i huvudsak enligt samverkansavtalets principer.

Totalarean uppgår till 6 203 kvm LOA kvm med plats för 800 elevplatser. Gymnasieskolan ska fokusera på teoretiska program som samhälls- och naturvetenskapliga. Idrottsfunktionen ingår inte i projektet utan kommer att tillhandahållas i den idrottshall som staden planerar i området. Salar för de naturvetenskapliga ämnena planeras för i det närliggande Betty Petterssons gymnasium och kommer inte medföra en extra hyreskostnad för utbildningsnämnden.

ALAB planerar att uppföra byggnaden enligt Miljöbyggnad Guld.

Planerad inflyttning är 1 juni 2026, vilket flyttats fram två månader sedan inriktningsbeslutet.

Stockholm Globe Arena Fastigheter AB (nedan kallat ”SGAF”) äger Stockholm Globe Arena (för närvarande ”Avicii Arena”), Annexet, Hovet och Stockholmsarenan (för närvarande ”Tele2 Arena”). Arenorna drivs av en extern arenaoperatör, Stockholm Live AB.

Avicii Arena invigdes 1989 och har sedan dess inte moderniserats eller renoverats. Det finns ett stort behov av att modernisera och renovera arenan för att motsvara dagens och marknadens kvalitetskrav. Hovet invigdes 1955. Hovets nuvarande skick gör att arenan ska betraktas som uttjänt.

Moderniserings- och renoveringsprojektet delas i tre delprojekt:

• Modernisering och nedskalning av arenarummet på Avicii Arena
• Ny entré och nya toaletter till Annexet
• Rivning av Hovet samt ny träningsrink

SGAF har med extern expertis validerat projektet för att säkerställa att den föreslagna lösningen fungerar tekniskt, ekonomiskt och tidsmässigt.

Moderniserings- och renoveringsprojektet ska bidra till Söderstadens fortsatta utveckling och möjliggöra en försäljning av Norra Byggrätten. En modern arena bidrar till den fortsatta utvecklingen av besöksnäringen och Stockholm som evenemangsstad.

Moderniseringen och renoveringen har en budgeterad investeringsutgift på 830 mnkr.

I april 2021 godkände kommunfullmäktige genomförandet av AB Svenska Bostäders nyproduktion av bostäder inom fastigheten Plankan 24, Södermalm, med en reviderad investeringsutgift om 916 mnkr. Projektet omfattade då 162 tillkommande lägenheter, genomförande av hyresgästanpassningar samt fastighetsförbättrande åtgärder.

Flera omständigheter låg bakom de prognosticerade kostnadsökningarna. En orsak till att kostnaderna för grundläggningen ökade var att det funnits risk för påverkan på underliggande tunnelbanesystem. Även takpåbyggnaden på befintlig byggnation som sträcker sig runt kvarteret hade blivit dyrare.

Efter beslutet i kommunfullmäktige i april 2021 har projektet kantats av flera svårigheter, inte minst av att produktionen i perioder utgjort extraordinära störningar och svårigheter för boende i kvarteret. Svårigheterna har också påverkat projektets ekonomi negativt i flera omgångar.

Hösten 2021 valde projektets entreprenör, efter att parterna blivit oense om kostnadsökningar, att häva kontraktet, vilket gjorde att produktionen under en period stod still. Enligt den entreprenör som AB Svenska Bostäder hade handlat upp är den tekniska lösning som AB Svenska Bostäder valt svår att genomföra. Produktionen är delvis igång igen med nya entreprenörer och leverantörer. Som en konsekvens av hävningen har projektets förutsättningar ändrats så att den prognostiserade totala investeringsutgiften har ökat.

Kostnadsökningen beror främst på att en framskjuten tidplan medför ett behov av ny upphandling i ett högre kostnadsläge. Bolaget har en tvist med den tidigare entreprenören för att få ersättning för kostnadsökningarna i projektet.

Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB anser att projektet medför ett värdefullt tillskott av bostäder i ett bra läge.

Projektkostnaden har stigit med 181 mnkr, sedan kommunfullmäktiges beslut om att revidera budgeten i april 2021. Projektet har också fått ett försämrat nuvärde.

Investeringsutgiften för sammanlagt 162 nya lägenheter enligt ovan, samt fastighetsförbättrande åtgärder och lokalhyresgästanpassningar uppgår till 1 097 mnkr.

Föreslagen uppdelning i två separata beslut för 117 respektive 45 lägenheter syftar till att ge bolaget möjlighet att avbryta genomförandet av de sista 45 lägenheterna om bolaget efter fördjupad utredning gällande dessa, kommer fram till att förutsättningar för genomförandet inte är tillräckligt bra, genom exempelvis sämre ekonomiska kalkyler.

I enlighet med bolagets rekommendation om att fortsätta projektet med möjlighet till att senare på eget initiativ avbryta de sista 45 påbyggnadslägenheterna, bedömer stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB att det är rimligt att fortsätta genomförandet av nyproduktion av 117 lägenheter, samt låta bolaget i dialog med sin egen styrelse ta ställning i ett senare skede om det är genomförbart att även slutföra de sista återstående 45 lägenheterna inom ramen av kommunfullmäktige beslutad budget.

Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB gör bedömningen att ett beslut om att fortsätta projektet är godtagbart då projektet, trots kostnadsökningarna, inte medför några nedskrivningar.

Projektet är att definiera som stort projekt (större än 300 mnkr) enligt kommunfullmäktiges investeringsregler, och avvikelsen på lönsamheten är större än 15 procent, varför ärendet ska beslutas av kommunfullmäktige.

I översiktsplanen är Farsta ett av fyra fokusområden där det är viktigt att tydliggöra och utveckla kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Magelungsvägen är särskilt utpekad och ska utvecklas till ett urbant stråk med ny bebyggelse.

AB Familjebostäder har många bostäder i Fagersjö och i flera år har en förtätning diskuterats i stadsdelen. I december 2017 erhöll bolaget en markanvisning i stadsdelen om cirka 200 bostadslägenheter.

Projektet som föreslås i detta ärende omfattar 212 bostadslägenheter, en gruppbostad med sex bostadslägenheter i ett LSS-boende samt tre lokaler till en total investeringsutgift om 731 mnkr.

Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB konstaterar att projektet bidrar till bostadsmålet med ett värdefullt tillskott av hyresrätter i ett attraktivt läge i söderort.

Området bedöms vara attraktivt och därför kommer det att finnas en efterfrågan på de lägenheter som kommer att byggas. Risken för vakanser bör vara låg. Med förväntade hyresnivåer och normala avkastningskrav för bostadsfastigheter i området uppnås ett positivt resultat. Därför föreslås att kommunfullmäktige beslutar om att godkänna inriktningen för projektet.

I projektet som föreslås i detta ärende tillför AB Familjebostäder 93 bostäder samt en lokal i Nockebyhov, Bromma, till en total investeringsutgift om 413 mnkr. Projektet bidrar till kommunfullmäktiges mål om att bygga 140 000 nya bostäder med blandade upplåtelseformer under perioden 2010-2030.

Bromma är en attraktiv och väletablerad stadsdel och AB Familjebostäder har idag närmare 3 000 bostäder i västerort. Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB anser att projektet är en lämplig komplettering i bolagets fastighetsbestånd, i ett område där bolaget redan har bostadsfastigheter. Det ger goda förutsättningar för en effektiv förvaltningsenhet hos bolaget.

Farsta brandstation byggdes år 1956. Byggnaden hyrs idag ut till Storstockholms brandförsvar (nedan SSBF), som i sin tur hyr ut en del av byggnaden till ambulansverksamhet. Ambulansverksamheten kommer inte att vara kvar efter ombyggnaden.

Fastighetsnämnden har konstaterat att Farsta brandstation är i stort behov av teknisk upprustning och verksamhetsanpassning för att räddningstjänsten ska kunna fungera optimalt och bedrivas på ett modernt och effektivt sätt.

I ombyggnaden planeras utbyte av stora delar av de tekniska installationerna, bland annat ventilationsaggregat för att uppfylla myndighetskrav. Byggnadens yttre skal såsom fönster, tak och fasad renoveras och byggnaden kompletteras med kyla för att uppnå en god inomhusmiljö. Ett befintligt trapphus kompletteras med hiss för att uppfylla tillgänglighetskraven, och ytterligare ett trapphus byggs till på byggnadens östra sida för att förbättra kommunikationerna inom byggnaden.

I anslutning till nuvarande vagnhall byggs lokalerna om så att kontaminerade kläder och utrustning kan omhändertas på ett bättre sätt, vilket bidrar till en förbättrad arbetsmiljö. I enlighet med SSBF:s krav ingår i ombyggnaden att skapa könsneutrala utrymmen och omklädningsrum för kvinnor för att främja jämställdhet.

Produktionsstart beräknas ske kvartal tre år 2023 och överlämning till hyresgäst beräknas ske kvartal två år 2025.

Koncernstyrelsen beslutade i mars 2021 att Stockholms Stadshus AB får i uppdrag att tillsammans med dotterbolaget S:t Erik Livförsäkring AB (S:t Erik Liv) utreda förutsättningarna och ta fram handlingar för en eventuell överlåtelse av S:t Erik Livs pensionsåtaganden till en extern part.

Tjänstepensionsbranschen genomgår generellt en övergång till premiebestämda pensionsplaner från förmånsbestämda pensionsplaner vilket, då S:t Erik Liv endast har förmånsbestämda åtaganden, innebär att affären minskar. Till följd av ändrade regelverk, ökad finansiell risk och pensionsavgångar anses kostnaderna för S:t Erik Livs framtida administration bli oskäligt höga då omfattningen av bolagets verksamhet minskar.

Ett flertal aktörer har tillfrågats om intresse att förvärva S:t Erik Liv och efter denna process har koncernledningen kommit fram till att SPP Pension & Försäkring AB (SPP) är en lämplig part för att långsiktigt förvalta pensionskapitalet för att täcka de garanterade åtagandena i de förmånsbestämda pensionerna. För att möjliggöra en överlåtelse av försäkringsbeståndet föreslås därför en bolagsförsäljning av S:t Erik Liv genom aktieöverlåtelse från moderbolaget Stockholms Stadshus AB till SPP.

S:t Erik Liv har i dagsläget ett eget kapital om ca 1 100 mnkr, samt ett försäkringskapital om ca 1 800 mnkr. Inför överlåtelsen sker utdelning om 200 mnkr. I samband med tillträdet erlägger också köparen en köpeskilling om ca 260 mnkr med justering för eventuell skatt. Resterande del av eget kapital omvandlas i samband med överlåtelsen till försäkringskapital som då uppgår till ca 2 500 mnkr. Av detta skapas en buffert som utöver att säkerställa att befintligt regelverk för pensioner efterlevs också minskar risken för framtida underskott i pensionsbeståndet.

Kommunfullmäktige beslutade i budget för 2022 att kommunstyrelsen ska inrätta en stadsgemensam visselblåsarfunktion.

Stadsledningskontoret föreslår att ansvaret för funktionen anges i ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente och att berörda bolag inom Stockholms stadshus AB uppmanas att besluta om att dela den stadsgemensamma funktionen. Berörda stiftelser erbjuds möjlighet att dela funktionen om de vill.

EU antog 2019 direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, visselblåsardirektivet. För genomförande av direktivet har riksdagen antagit lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Enligt den nya lagen ska offentliga verksamhetsutövare senast den 17 juli 2022 ha inrättat en intern rapporteringskanal för mottagande av rapporter om misstänkta överträdelser samt förfaranden för att hantera rapporterna, dvs. en intern visselblåsarfunktion. Även för kommunala bolag och stiftelser med fler än 50 anställda ska en sådan funktion finnas på plats då. Det är möjligt för en kommun att dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag och stiftelser.

Genom lagen införs ett skydd för den som i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. I offentlighets- och sekretesslagen införs bestämmelser om sekretess till skydd för uppgifter om rapporterande person och uppgifter om annan berörd person. För att skyddet ska gälla krävs att rapportering har skett i sådan kanal som omfattas av lagen.

I ärendet föreslås hur staden kan omvandla erfarenheter från pandemin till insatser för att ytterligare stödja såväl medarbetare som organisation och lämna ett bidrag till verksamheternas återhämtningsarbete.

Medarbetare och chefer utgör den i särklass viktigaste resursen för kommuner med uppdraget att ge service och trygghet till sina invånare och att utveckla kommunen och dess verksamheter över tid. Med erfarenheter från pandemin kan i sammanhanget medarbetare och chefer särskilt två områden lyftas särskilt kopplat till det centralt viktiga arbetet för en god arbetsmiljö för såväl individ som grupp – starka team och ett aktivt folkhälsoarbete

Starka team
Gruppkänsla, gemensamt ansvar, ett närvarande ledarskap och trygghet i varandra är grundläggande i vardagen och har under pandemin varit helt avgörande när verksamheterna säkerställt att staden har stått stark för stockholmarna. Inslag av personalsociala aktiviteter i arbetslivet bidrar till att bygga starka team och stärka samhörigheten. För att ytterligare stärka verksamheternas initiativ till sådana aktiviteter och med detta stödja verksamheternas återhämtningsarbete föreslås att särskilda medel avsätts för ändamålet år 2022.


Folkhälsa
Pandemin sätter fokus på vikten av ett aktivt folkhälsoarbete som främjar hälsa och förebygger sjukdom. Folkhälsomyndigheten konstaterar i en rapport från år 2021 att förutsättningarna för en god och jämlik hälsa förändrades under pandemin och att grupper som redan före pandemin hade förhöjd risk för ohälsa har drabbats mest på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Myndigheten konstaterar också att människors fysiska aktivitet har minskat och stillasittande ökat till följd av pandemin.

Ett arbetsgivarverktyg i folkhälsoarbetet är friskvårdsbidraget som föreslås höjas år 2022 samt 2023 för stadens alla medarbetare, från dagens medianbidrag om 2 000 kr/person till 5 000 kr/person. En höjning ger incitament för fler att engagera sig i friskvårdsaktiviteter. Ett större bidrag ökar till exempel möjligheten att pröva olika slags friskvårdsformer för den som är osäker på vad för slags friskvård som passar bäst utifrån fysiska förutsättningar eller livsstil.

En översyn av reglementena har gjorts av stadsledningskontoret utifrån kommunfullmäktiges beslut om budget 2021 och budget 2022. Stadsledningskontoret har tagit fram förslag till ändringar i reglementena för arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsdelsnämnderna, trafiknämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden.

Även kommunstyrelsens reglemente ska uppdateras utifrån beslut om budget 2022 avseende en stadsgemensam visselblåsarfunktion men beslut kommer i ett eget ärende, dnr KS 2021/1703.

I utbildningsnämndens reglemente har också en uppdatering gjorts utifrån remissvar från nämnden avseende reglementsändringar utifrån budget 2020.

Ändringar har också gjorts i reglemente för kulturnämnden och i reglemente för socialnämnden utifrån vad nämnderna föreslagit i sina remissvar.

Viss redaktionell översyn har också gjorts.

Övriga reglementen som inte återfinns i detta ärende har inte uppdaterats.

Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.

Stadens inriktning för mottagande av flyktingar med anledning av invasionen av Ukraina godkänns i enlighet med utlåtandet.

Socialnämnden ska upprätta nödvändiga avtal med nationell myndighet om boendelösningar där inriktningen är full kostnadstäckning från statlig nivå samt att med detta som grund göra nödvändiga inhyrningar.

Berörda nämnder ska, där det uppstår, följa extraordinära kostnader till följd av mottagandet för att kunna ta del av eventuella ersättningar från staten samt att i stadens kommande större uppföljningsärenden kunna ansöka om kompensation.




Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande.

Berörda nämnderna medges budgetjustering med 27 mnkr för att förstärka och anpassa ordinarie verksamhet. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2022 års budget i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Berörda nämnderna medges budgetjustering med 10 mnkr för att stärka civilsamhället och föreningslivets möjligheter att bistå målgruppen. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2022 års budget i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

I ärendet redovisas motioner, inlämnade före den 1 juli 2021, som ännu inte har behandlats av kommunstyrelsen.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Kommunstyrelsen har i uppdrag att revidera samverkansavtalet med Skolfastigheter i Stockholm (SISAB) i huvudsakligt syfte att effektivisera byggprocesser och skapa incitament att minska kostnaderna. Ett förslag på nytt kostnadsbaserat samverkansavtal har tagits fram och föreslås gälla från och med den 1 juli 2022.

Samtliga schabloner omarbetas för att förenkla hanteringen och för att inte skapa oönskade styrningseffekter. Samtidigt ökar SISAB:s åtagande för ett antal ansvarsområden och tjänster, bland annat VA och infrastruktur för datakommunikation. Den nuvarande baskapitalhyran och de separata energischablonerna tas bort samt nyproduktionsrabatten upphör. Även den objektsvisa ersättningen för konstgräsplaner justeras och görs generell. Samtliga kostnader inarbetas i en ny grundschablon som för permanenta lokaler samlat fångar de tidigare separata schablonerna. Viss korrigering sker samtidigt för bland annat konstgräsplaner. På motsvarande sätt omarbetas de olika schablonerna för paviljonger till en ny paviljongschablon.

I revideringen har ingått ett koncernperspektiv på ökad styrning mot fortsatt ekonomisk återhållsamhet där utgångspunkten är att alla parter får incitament för att gemensamt styra mot samma mål. Syftet är att frigöra mer pengar till verksamhet genom ökat fokus på projektkostnader, öka möjligheterna till ökad styrning och kompetens samt transparenta processer både hos SISAB och hos inhyrande nämnder, hålla nere stadens investeringsutgifter samt öka möjligheten och förmågan att göra tydliga avvägningar och prioriteringar i samband med kostnadsdrivande omständigheter exempelvis genom en utvecklad och förtydligad projektstyrningsprocess.

SISAB kan nyttja stordriftsfördelar och en besparing på grundschablonen har därför arbetats in motsvarande 5 kronor per m2. Denna besparing hos SISAB möjliggörs genom ett ökat åtagande för ansvar och tjänster (bl.a. vatten- och avloppsabonnemang, VA). Genom en uppräkning av grund- och paviljongschabloner mot KPI oktober årligen med 80 procent ges en långsiktig besparingseffekt. Därutöver har den så kallade nyproduktionsrabatten tagits bort i syfte att öka styrningen och för att sänka utgifterna för nyproduktion.
 

Exploateringsnämnden beslutade den 21 april 2022 att för sin del godkänna inriktning för projekt Larsboda strand och att exploateringsnämnden medges rätt att fortsätta planering för projektet upp till 92,7 miljoner kronor, som underlag för kommande genomförandebeslut.

I enlighet med stadens investeringsregler har ärendet hemställts till kommunfullmäktige för beslut, då investeringsutgifterna beräknas överstiga 300 miljoner kronor.

Exploateringsnämnden godkände den 24 mars 2022 överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom Kylfacket 1 och Kylfacket 4, Slakthusområdet till LS Slakthusgränd AB med en försäljningsinkomst om cirka 310 mnkr. Föreslagen överenskommelse om exploatering tillför cirka 130 nya bostäder, 1 000 kvadratmeter lokaler i bottenvåning och en ny förskola med fem avdelningar.

Ärendet har i enlighet med stadens investeringsregler hemställts till kommunfullmäktige för godkännande då försäljningsinkomsterna överstiger det belopp om 90 mnkr som exploateringsnämnden enligt nämndens reglemente får besluta om.

Exploateringsnämnden beslutade den 21 april 2022 § 17 om överenskommelse om exploatering med försäljning, för kontor och lokaler inom fastigheten Sandhagen 2 i Johanneshov med Atrium Ljungberg Slakthuset 6 AB och Atrium Ljungberg AB.

Då försäljningsinkomsten överstiger 90 mnkr har ärendet hemställts till kommunfullmäktige för godkännande.

Utebadet i Älvsjö har uppnått sin tekniska livslängd. Anläggningen invigdes 1938 och de nuvarande bassängerna är från 1961. Idag är vattenreningskapaciteten svår att upprätthålla vid hög belastning. Undervisningsbassängen har tidvis varit avstängd. Utan åtgärder riskerar verksamheten att inte längre kunna bedrivas.

Byggnaderna är i ett mycket dåligt skick och uppfyller inte kraven på en god arbetsmiljö. Besöksunderlaget för Älvsjöbadet bedöms komma att öka, bland annat beroende på planerad exploatering för bostäder i närområdet. Fastighetsnämnden och idrottsnämnden anser att med hänsyn till ökad efterfrågan behöver utbudet och faciliteterna på badet renoveras och till viss del ersättas. Nämnderna har beslutat att inriktningen för det fortsatta planeringsarbetet är att badet ska upprustas och utvecklas.

Fastighetsnämnden och idrottsnämnden beslutade båda den 26 april 2022 i § 16 och § 10 att för sina delar godkänna förslag till genomförande för projekt Älvsjöbadet samt godkänna den bedömda hyreskostnaden som redovisas i bilaga 1, som en följd av projektet. Investeringsutgiften för renovering och utveckling av Älvsjöbadet redovisas i bilaga 2 till utlåtandet.

Då investeringsutgiften bedöms överstiga 50 miljoner kronor har ärendet hemställts till kommunfullmäktige för godkännande.

Idrottsnämnden har utarbetat ett förslag till reviderad handlingsplan för främjande av psykisk hälsa genom fysisk aktivitet bland ungdomar i Stockholms stad. Handlingsplanen beskriver vilka steg Stockholms stad vill ta för att främja ungdomars psykiska hälsa genom att stimulera till ökad fysisk aktivitet.

Den föreslagna handlingsplanen beskriver ett antal insatser som berörda nämnder sett som möjliga för att främja den psykiska hälsan. Insatserna beskrivs övergripande där vissa bedöms behöva utredas eller vidareutvecklas mer detaljerat. Insatserna ska enligt handlingsplanen återrapporteras i respektive nämnds verksamhetsberättelse.

Under 2021 beslutade idrottsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) att ingå en avsiktsförklaring med Nystad Stockholm idrott & skolfastigheter AB (Nystad) för att samverka kring renoveringen av Brännkyrkahallen samt utvecklingen av nya idrottshallar inom fastigheten Herbariet 2.

Sedan avsiktsförklaringen tecknades har idrottsnämnden och Nystad arbetat fram förslag på hyresavtal och projektgenomförandeavtal för de nya idrottshallarna. Avtalsförslagen möjliggör uppförande av tre stycken nya fullstora idrottshallar inom Herbariet 2. Hyresavtalet för de nya hallarna föreslås löpa på 20 år med preliminär tillträdesdag 1 augusti 2024.

Projektgenomförandebilagan reglerar parternas mellanhavanden under projektets genomförande fram till det att idrottshallarna har färdigställts och tillträtts av staden. Eftersom staden är en upphandlande myndighet ska entreprenaden och upphandlingspliktiga kringtjänster upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). De upphandlade avtalen kommer därefter att överföras på Nystad som därmed träder in som beställare, byggherre och ägare till idrottshallarna.

Kommunfullmäktige beslutade den 30 maj 2022 att återremittera ärendet med stöd av kommunallagens regler om minoritetsåterremiss.

Under 2021 beslutade idrottsnämnden att ingå ett samverkansavtal med Hemsö Fastighets AB (Hemsö) för att samverka kring utvecklingen av nya ishallar på Sätra IP. Sedan samverkansavtalet tecknades har idrottsnämnden och Hemsö arbetat fram förslag på hyresavtal och projektgenomförandeavtal för de nya ishallarna. Avtalsförslagen möjliggör uppförande av två stycken nya ishallar, varav en träningshall och en förbundshall som klarar av kraven för matchspel i hockeyns division 1, på Sätra IP. Hyresavtalet för de nya ishallarna föreslås löpa på 20 år med preliminär tillträdesdag 1 augusti 2025.

Idrottsnämnden har utarbetat ett förslag till strategi för idrottsanläggningar för perioden 2022-2026. Strategin är tänkt som en utgångspunkt för planering och prioritering när nya idrottsanläggningar byggs i Stockholms stad. Strategins övergripande målsättning är att Stockholms stad ska kunna erbjuda idrottsanläggningar som passar alla oavsett ambitionsnivå eller önskad organisationsform. Stadens anläggningar ska syfta till att möjliggöra för fler stockholmare att börja idrotta eller motionera. Strategin syftar därför också till att öka jämställdheten och minska ojämlikheten bland de som är fysiskt aktiva.

Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en gymnasieutbildning. Kommunens aktivitetsansvar (KAA) ställer krav på att kommunen håller sig informerad om vilka som tillhör målgruppen, kontaktar dessa och erbjuder lämpliga individuella åtgärder. I Stockholms stad har arbetsmarknadsnämnden huvudansvaret för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år. Uppdraget genomförs i samverkan med utbildningsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna.

Handlingsplanen fastställer Stockholms stads övergripande rutiner för arbetet med kommunens aktivitetsansvar och ska gälla under perioden 2022-2024. Den beskriver uppdrag, organisation, ansvarsfördelning samt inriktning för insatser på en övergripande nivå. Operativa rutiner samt detaljerade beskrivningar av insatser ingår inte i handlingsplanen utan tas fram på förvaltningsnivå av arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen.

Kommunfullmäktige har tidigare fattat beslut om en sådan handlingsplan för staden som revideras och ersätts av denna handlingsplan.

Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning. För att rätten till utbildning faktiskt ska kunna åtnjutas av enskilda så innehåller skollagen och dess förskrifter bestämmelser som ska säkerställa detta. Exempel på detta är kostnadsfria måltider, garanterad undervisningstid samt rätt till särskilt stöd. En annan sådan bestämmelse är rätten till skolskjuts som tillkommer elever som omfattas av skolplikt samt elever som tillhör gymnasiesärskolan.

Då skolplikten från och med höstterminen 2018 inträder vid sex års ålder så ska skolplikten börja fullgöras i förskoleklassen. Därvid har skollagens bestämmelser om rätt till skolskjuts utvidgats till att även omfatta förskoleklassen. Kommunfullmäktiges nuvarande skolskjutsavisningar beslutades den 15 november 2012. Mot bakgrund av förändringarna kring skolplikten behöver skolskjutsanvisningarna ändras så att de överensstämmer med lagstiftningen om rätt till skolskjuts i förskoleklassen.

Storsthlms styrelse har beslutat att rekommendera kommunerna att anta huvudöverenskommelsen som börjar gälla den 1 juli 2022 eller efter att samtliga parter har beslutat att anta överenskommelsen. Huvudöverenskommelsen reglerar principer och former för samverkan mellan kommunerna och regionen på en övergripande nivå.

I dag finns ett tjugotal överenskommelser kring hälsa, vård och omsorg mellan kommunerna i länet och Region Stockholm. Det finns enligt förslaget ett behov av en huvudöverenskommelse som fastställer principer för parternas gemensamma och respektive ansvar, struktur för samverkan på olika nivåer, hur samverkan ska ske lokalt, delregionalt och regionalt samt hur överenskommelser inom sakområden ska tas fram, revideras och följas upp.

Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar är ett förslag till styrdokument som ska ger en riktning för hur stadens fritids- och ungdomsgårdar ska arbeta för att fler unga ska få en rik och meningsfull fritid. Av strategin framkommer att syftet med stadens fritids- och ungdomsgårdar bland annat är att alla unga i staden ska erbjudas trygga fritids- och ungdomsgårdar med hög kvalitet som jämnar ut livsvillkor och skapar glädje, gemenskap och stärker unga. Strategin ska vara ett stöd för såväl stadsdelsnämnder som andra berörda nämnder samt andra aktörer i samhället i arbetet med att utveckla en likvärdig fritidsverksamhet av hög kvalitet. Samtliga fritids- och ungdomsgårdar, oavsett organisationsform, ska följa samma styrning varför de förväntas följa denna strategi.

Av strategin framkommer att fritids- och ungdomsgårdar i Stockholms stad ska möjliggöra en stimulerande fritid för unga där utbildade fritidsledare möter unga med positiv förväntan och nyfikenhet på vad de behöver och önskar. De ungas egna idéer, inneboende kompetenser och intressen, det egna skapandet och personlig utveckling ska stå i verksamhetens centrum. Oavsett var de unga bor eller vistas ska de känna till stadens fritids- och ungdomsgårdar, känna sig välkomna och, med vuxna närvarande, få stöd i sitt växande. Fritids- och ungdomsgårdarna ska erbjuda aktiviteter som både utmanar, utvecklar och bidrar till gemenskap med andra samt ge unga möjlighet till en utvecklande, innehållsrik, varierande och rolig fritid under trygga former.

I juni 2015 antog kommunfullmäktige en kajstrategi för Stockholms stad med fokus på sjöfartens förutsättningar. I budget för 2019 fick Stockholms Hamn AB i uppdrag av kommunfullmäktige att revidera strategin tillsammans med berörda nämnder, med inriktningen att öka möjligheterna till folkliv utmed kajerna. I budget för 2022 fick Stockholms Hamn AB i samarbete med trafiknämnden och i samråd med exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och Stockholm Business Region AB i uppdrag att fortsätta arbetet med revidering av kajstrategin samt när den är beslutad påbörja dess implementering.

Stockholms Hamn AB och trafiknämnden har tillsammans med exploaterings-nämnden, stadsbyggnadsnämnden och Stockholm Business Region AB mot denna bakgrund genomfört ett gemensamt utvecklingsprojekt och en del av utvecklingsarbetet är det gemensamma förslaget till reviderad kajstrategi för Stockholms stad. Den föreslagna kajstrategin för Stockholms stad föreslås ersätta Kajstrategi för Stockholms Hamnar (dnr 319-392/2014) som styrdokument.

Framkomlighetsstrategin är Stockholms stads trafikstrategi. Den gällande framkomlighetsstrategin beslutades av kommunfullmäktige 2013. Stadens arbete med utvecklingen av transportsystemet har under de senaste knappa tio åren följt framkomlighetsstrategins inriktning. Med utgångspunkt i strategin har det arbetats fram ett ramverk med underliggande planer och styrdokument, bland annat cykelplanen, godstrafikplanen och gångplanen.

I kommunfullmäktiges budget för Stockholms stad 2020 gavs trafiknämnden i uppdrag att påbörja en revidering av Framkomlighetsstrategin. Uppdraget konkretiserades sedan i kommunfullmäktiges budget för 2021 där det angavs att revideringen ska fortsätta med utgångspunkt i framväxande mobilitetstjänster och delningsekonomi samt att prioriteringen för gång, cykel, kollektivtrafik och godsfordon med hög beläggning ligger fast. Vidare framgick att strategin även ska fokusera på att minimera konsekvenser av trafikstörande arbeten.

Syftet med framkomlighetsstrategin är att beskriva hur stadens vägar och gator kan användas och utvecklas på bästa sätt när staden växer. Den gäller för hela staden och avser både befintliga och nya gator och vägar. Strategin ska vara ett stöd i stadens interna arbete och i samarbete med andra myndigheter, intresseorganisationer, i dialogen med stockholmarna, näringslivet samt andra aktörer.

Förslaget till framkomlighetsstrategin innehåller fyra planeringsinriktningar: kapacitet, framkomlighet, attraktivitet och hållbarhet. Trafiknämnden har den 16 december 2021 beslutat om förslag till reviderad framkomlighetsstrategi och hemställt till kommunfullmäktige att godkänna nämndens beslut.

Trafiknämndens syfte med att ta fram en ny trafiksäkerhetsplan har varit att ta ett samlat grepp om stadens trafiksäkerhetsarbete och att peka ut den strategiska riktningen framåt. Trafiksäkerhetsplanen fastställer inte vilka konkreta åtgärder som ska genomföras, utan beskriver hur och inom vilka områden staden behöver fokusera på för att trafiksäkerhetsarbetet ska vara som mest effektivt och ge störst nytta.

Den föreslagna trafiksäkerhetsplanen är tänkt att utgöra en del av det strategiska ramverk som baseras på framkomlighetsstrategin.

Parallellt med arbetet med att ta fram trafiksäkerhetsplanen har nämnden utarbetat ett förslag till reviderad framkomlighetsstrategi. Nämnden föreslår att framkomlighetsstrategins övergripande inriktning, att prioritera gång, cykel, kollektivtrafik samt effektiv godstrafik, inte ska förändras.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige där flera åtgärder för en stärkt beredskap föreslås. Förslagen spänner över en bredd av frågeställningar som till exempel en säkrad tillgång på skyddsutrustning, definiera egen rådighet och kompetensbehov i stadens verksamheter, erbjuda fasta tjänster för de som jobbar inom välfärd, plan för att rusta nödvändig samhällsinfrastruktur såsom till exempel skyddsrum, brandstationer samt skydd mot klimatrelaterade utmaningar, utveckla förutsättningar för kriskommunikation, att återuppta den sociala hållbarhetskommissionens arbete samt att inte sälja ut hyresrätter.

Alexander Ojanne (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

I motionen redogörs att flera fotbollsplaner under de närmaste åren kommer att försvinna inom en radie av en kilometer från Högdalens centrum utan att några ersättningsytor presenterats. Istället för att möta det ökade behovet av antalet spelplaner i området anför motionären att runt hälften av dessa planer istället försvinner, vilket medför att föreningar har problem att boka träningstider och att spontanidrott försvåras då beläggningen på de planer som är kvar blir mycket hög. Bandhagens BP, som kommer att användas som mark för paviljong till Bandhagens skola för att öka antalet elevplatser, var vidare den enda ytan i området som vintertid spolades för skridskoåkning. Motionären föreslår att minst en ny fotbollsplan projekteras inom området och ska stå färdig innan Bandhagens skola byggs ut samt att Högdalen BP beläggs med konstgräs och en kylanläggning.

Alexandra Mattson Åkerström och Sara Stenudd (båda V) har i en motion till kommunfullmäktige lagt fram förslag på ökad tillgänglighetsanpassning av stadens lokaler och verksamheter. Motionärerna anser att Stockholms stad har mycket kvar att göra innan staden blir tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga. De bedömer därför att det finns behov att genomföra en mängd åtgärder för att öka tillgängligheten i staden.

Motionärerna föreslår att staden inrättar en tillgänglighetskommission med tillhörande investeringsfond som leder stadens arbete med att säkerställa tillgängligheten. Kommissionen föreslås ha en liknande struktur som trygghetskommissionen för att kunna agera snabbt mot lättare avhjälpta hinder. Kommissionen föreslås vara knuten till funktionshinderombudsmannen och kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor med representanter från funktionshindersorganisationer. Som en del i detta föreslår motionärerna även att staden ska anställa en tillgänglighetsstrateg som leder arbetet.

Motionärerna föreslår att tillgänglighetskommissionen ska tillsammans med berörda nämnder ta fram riktlinjer för en analys gällande tillgänglighetsanpassningen för stadsplanering och utformning av offentliga platser och byggnader så att det som byggs ska ha en så kallad universell utformning.

Motionen framhåller att det i dagsläget kan vara svårt för invånare att veta hur och på vilket sätt som en lokal är tillgänglig eller inte. Motionärerna förslår därför att staden tar fram en tillgänglighetscertifiering för tillgängliga lokaler. Tillgänglighetscertifieringen föreslås i första hand vara för stadens lokaler och lokaler där staden bedriver verksamhet, men även andra fastighetsägare ska kunna få tillgänglighetscertifieringen om de uppfyller kraven.

Motionärerna anser att information om tillgängligheten ska finnas på stadens webbplats och kan med fördel även visas genom att skapa en synlig märkning som en symbol för att visa att lokalen är certifierad. Motionärerna lyfter fram att en stor del av informationen om staden för invånare nås via stadens webbsida, därför är det viktigt att denna är tillgänglig och användarvänlig för alla.

Motionärerna yrkar följande:

Inrätta en Tillgänglighetskommission med tillhörande investeringsfond

Tillsätta en central tillgänglighetsstrateg

Kommunstyrelsen och ansvariga nämnder och bolag ska intensifiera arbetet med att ta fram aktiviteter för alla nämnder och bolag för att uppnå målen i delaktighetsprogrammet

Staden ska upphandla insiktsutbildningar gällande funktionshinder som alla bolag och nämnder kan använda sig av

Ta fram riktlinjer för ”funkisanalys” för stadsplanering

Ta fram en tillgänglighetscertifiering med tillhörande ”funkisflagga” för lokaler

Säkerställa att all stadens information är tillgänglig på flera olika sätt för att vara tillgänglig för alla.

Alexandra Mattsson Åkerström (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att sexualbrott är ett ökande problem i samhället och ett stort hot mot flickors och kvinnors hälsa och utveckling. Motionären yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad gör en översyn av hur staden idag möter unga förövare av sexualbrott och våldsbrott i nära relation och vilka insatser som erbjuds med fokus på förövare. Vidare yrkar motionären att Stockholms stad tillsätter en anonym stödlinje och att staden anordnar föräldraskapsutbildningar med tema säker internetanvändning för föräldrar.

I en motion till kommunfullmäktige av Peter Wallmark (SD) beskrivs att Stockholms stad i flera decennier har bedrivit ett dyrt och omfattande brottspreventivt arbete för att förhindra att fler personer dras in i kriminalitet. Motionären anser att utvecklingen förefaller gå i motsatt riktning och att brottsligheten blir grövre och kriminaliteten sjunker ner i åldrarna. Motionären ser det som nödvändigt att utvärdera det brottspreventiva arbetet som har bedrivits, och idag bedrivs av Stockholms stad, för att se vilka lösningar som varit effektiva och vilka som varit det motsatta. Genom att utvärdera vad som fungerar kan Stockholms stad vidta åtgärder som förbättrar situationen.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inte ska ge försörjningsstöd eller andra förmåner till personer som vistas i Sverige illegalt. Motionärerna anser även att Stockholms stad ska ställa sig bakom en policy där insatser som kan anses ge incitament som stöder skapandet av parallellsamhällen genom att ge illegala invandrare sociala förmåner, ekonomiskt stöd eller boendealternativ ska upphöra. Motionärerna anser att det stöd som ska kunna erbjudas dessa individer endast bör omfatta akut sjukvård och ekonomiskt stöd till hemresa.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Emilia Bjuggren (S) att Stockholms stad ska ansluta sig till initiativet Glokala Sverige vid nästa ansökningstillfälle. Motionären menar att ett deltagande i Glokala Sverige kan bidra i arbetet för att Stockholms stad ska uppnå målen inom Agenda 2030. Genom ökat stöd till stadens medarbetare och ökad möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra kommuner skapas mervärde genom projektet.

Anna Rantala Bonnier (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att kommunfullmäktige bör besluta om att införa långsiktiga boendelösningar för utsatta EU-medborgare i linje med redan framtagna lösningar i andra kommuner samt att staden ska erbjuda skolgång i stadens skolor för de barn till EU-medborgare som vistas här under längre perioder.

Motionären beskriver att andra kommuner har infört längre möjligheter till vandrarhemsboende samt uppställningsplatser för husvagnar för att nämna några exempel. I arbetet med utsatta EU-medborgare redovisar ett antal frivilligorganisationer att man i det uppsökande arbetet påträffat ett tjugotal barn under 18 år. Detta är barn som kan vistas i Stockholm under en längre tid. Genom att erbjuda mer långsiktiga boendeplatser samt skolgång skulle staden, enligt motionären, kunna försäkra dessa barn en tryggare tillvaro och möjliggöra för dem att känna sig mer delaktiga i det samhälle de vistas i. När staden inte erbjuder skolgång till utsatta EU-medborgares barn bryter staden mot barnkonventionens bestämmelser om alla barns rätt till utbildning och inte minst om rätten till utveckling. Utbildning främjar utveckling och lärande och är en förutsättning för att skapa mening i vardagen. I ett längre perspektiv bidrar utbildning till att stärka minderåriga EU-medborgares livschanser.

Motionären framför att det är självklart att Stockholm ska stå upp för och säkerställa efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna där rätten till bostad och skolgång är grundläggande.

Torun Boucher (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att elskåp ofta misspryds av klotter och skadegörelse som varje år kostar staden stora summor samt att forskning visar att om stadsmiljön är inbjudande och trivsam så ökar tryggheten och skadegörelse minskar. Motionären anser därför att kulturnämnden i samarbete med Stockholm Exergi AB bör få i uppdrag att initiera och ansvara för ett initiativ i likhet med tävlingen ”Konst på elskåp” som anordnades av Fortum i Stockholms stad år 2010.

Motionären föreslår att kulturnämnden initierar och ansvarar för någon form av fortsättning på initiativet i samarbete med Stockholm Exergi AB samt att initiativet skulle vara en del av Stockholms stads trygghetssatsning då det kan engagera och involvera många människor på ett positivt sätt samtidigt som det kan bidra till en mer inbjudande stadsmiljö. Motionären yrkar därför att kulturnämnden får i uppdrag att utreda hur ett sådant arrangemang skulle kunna genomföras.

Maria Mustonen (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om utbyggnaden av laddplatser. Motionären föreslår att staden utreder hur laddinfrastruktur för elfordon kan byggas utanför tomtmark samt tar fram en handlingsplan för att bygga ut laddinfrastrukturen så att den blir tillgänglig i hela kommunen.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska ta fram nya riktlinjer för klimatinvesteringar som beaktar investeringens marginalnytta ur ett livscykelperspektiv.

Motionären anför att en betydande andel av de klimatrelaterade investeringarna inte uppbär den klimatnytta per krona som kan förväntas av en effektiv klimatsatsning och att investeringar i energisnåla lampor är exempel på en ineffektiv klimatåtgärd.

Vidare föreslår motionären att riktlinjerna för klimatinvesteringarna ska ange ett minsta tillåtet gränsvärde för klimatnytta per krona.

Motionären vill ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över regelverket för att säkerställa att alla medarbetare får reella möjligheter att använda friskvårdstimmen under sin arbetstid, till exempel genom att sänka heltidsmåttet med en timme per vecka eller schemalägga friskvårdstimmen.

I motionen framförs att det finns stora skillnader i möjligheterna att utnyttja de friskvårdsförmåner som erbjuds i förvaltningar och bolag. Inte minst gäller det den så kallade friskvårdstimmen som erbjuds av vissa förvaltningar och bolag. Motionären hänvisar till att då stadens riktlinjer för uttag av friskvårdstimme omöjliggör uttag i början och slutet av arbetsdagen, försvårar det för vissa yrkesgrupper att ta del av denna förmån. Motionären vill därför ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över regelverket eller på annat sätt säkerställa att alla medarbetare får reella möjligheter att använda friskvårdstimmen under sin arbetstid.

Ulf Walther (S) anför i sin motion att kommunfullmäktige ska besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning säkerställa att Fryshuset får ett förlängt uppdrag i Östberga. Fryshuset har, genom ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, haft verksamhet i Östberga som, enligt motionären, har kompletterat fritidsgårdens verksamhet. Motionären menar att stadens samlade satsningar ihop med de boendes engagemang har lyft stadsdelen, men att det är för tidigt att ta bort Fryshusets verksamhet från Östberga då det fortfarande finns problem med att unga rekryteras till kriminalitet.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i fullmäktige. Motionären yrkar på att den centrala krisledningen behöver förbättras utifrån de lärdomar som kan dras av hanteringen av terrordådet på Drottninggatan. Motionens yrkanden lyder:

Finansborgarrådet ges i uppdrag att återkommande initiera krisledningsövningar med krisledningsnämnden för att stärka stadens förmåga i händelse av kris.

Kommunstyrelsen redovisar de insatser som redan vidtagits, samt de som planeras, för en bättre fungerande kriskommunikation.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att initiera insatser för att en frivillig resursgrupp tillskapas i Stockholm.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med förslag till förstärkta investeringar i brandförsvar och skyddsrum i enlighet med ovanstående.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framför att Snösätra industriområde är ett nedgånget område och att området ligger relativt isolerat från övrig bostadsbebyggelse i en vacker skogsmiljö. I motionen framförs att det finns ett behov av att planera större och mer sammanhållna stadsdelar på obebyggd mark. Motionären föreslår att beslutet om inrättande av naturreservat på den södra delen av industriområdet samt inriktningen att utreda förutsättningar för en kulturpark i den norra delen upphävs. Istället föreslås i motionen att området markanvisas och planeras för bostäder.

Torun Boucher (V) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att staden ska utreda Kulturskolans ansökningssystem i syfte att ta fram ett förfarande som inte utgör ett hinder för de prioriterade grupperna. Motionären anför att det nuvarande ansökningssystemet inte visar hur stor efterfrågan det är på Kulturskolans kurser. Därutöver anförs att nuvarande system riskerar att förstärka klyftor, eftersom systemet gynnar den som har möjlighet att kunna bevaka erbjudanden digitalt, dagtid på vardagar.

Emilia Bjuggren (S) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunstyrelsen ska ta fram en årlig rapport och uppföljning av stadens miljöprogram och klimatstrategi. Av motionen framgår att staden har två styrdokument i miljöarbetet, Stockholms stads miljöprogram 2016-2019 och Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040. Motionären menar att uppföljningen av dessa program är viktigt för att veta om staden är på rätt väg i klimatarbetet samt om extra insatser behöver sättas in.

Motionären anser att stadsledningskontoret idag följer upp miljöprogrammet årligen och klimatstrategin följs löpande, men att ingen formell rapportering görs samt att ingen samlad uppföljning av programmen har presenterats.

Torun Boucher (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären ger en beskrivning av Kulturskolans lokalutveckling och tidigare vägval och anför vikten av att Kulturskolan ska ha ändamålsenliga lokaler och en långsiktig strategi för placeringen av dessa. Vidare anförs att en rimlig målsättning är att ha en destinerad kulturskolelokal i varje stadsdel.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären att kulturnämnden får i uppdrag att ta fram en långsiktig lokalstrategi som ska syfta till att utveckla och stärka Kulturskolan i alla stadsdelar i hela Stockholms stad.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att exploateringsnämnden ges i uppdrag att löpande sammanställa en förteckning över inkomna markanvisningsansökningar. Förteckningen skulle bland annat innehålla en beskrivning av ansökan, en redovisning av hur ansökan hittills hanterats och i förekommande fall en redovisning av motiv för avslag. Förslaget syftar till att bidra till att effektivisera processen och ge vägledning till aktörer som har för avsikt att inkomma med ansökningar.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att ett kulturbidrag införs för att täcka merkostnaden för att återställa förvanskade fasader eller renovera originalfasader. Motionen föreslår även att fastighetsägare ska informeras om kulturbidraget och att de ges möjlighet till rådgivning i samband med att de söker bygglov. Syftet med bidraget är att uppmuntra fastighetsägare att välja att återställa eller renovera förvanskade fasader.

Karin Lekberg (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga i Stockholm. Det framgår enligt motionären av en rapport från Socialstyrelsen samt av stockholmsenkäten. Därutöver visar stockholmsenkäten att det finns skillnader i psykisk ohälsa mellan skolor i Stockholm. Motionären konstaterar att utvecklingen måste tas på allvar och att förskolan, tillsammans med BVC och skolans elevhälsa spelar en avgörande roll för att kunna upptäcka och stödja unga som mår dåligt. Mot denna bakgrund föreslås det i motionen att befintliga screeningprogram inom elevhälsan och BVC ska kompletteras med barn och ungas psykiska hälsa.

Peter Wallmark och Linnea Vinge (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att stadens styrande majoritet ofta framhåller kommunala fritidsgårdar som en förebyggande åtgärd för att unga dras in i kriminalitet, trots att det enligt motionärerna inte finns någonting som styrker det. Motionärerna menar att stockholmspolisen istället vittnar om hur fritidsgårdar används för droghandel och rekrytering av kriminella samt menar att kriminella erhåller anställningar på fritidsgårdarna, vilket de menar pekar mot allt annat än trygga och säkra miljöer för stadens ungdomar.

Motionärerna hänvisar till en kommunal utredning på 1970-talet som visar att besökare på fritidsgårdar registrerades för fler brott och vid fler tillfällen än övriga ungdomar. I en senare studie från Brottsförebyggande rådet har detta resultat, enligt motionärerna, bekräftats. Sverigedemokraterna föreslår en utredning av de kommunala fritidsgårdarna, likt den som gjordes på 1970-talet. Utredningen ska kartlägga om ungdomar som vistas på stadens fritidsgårdar i högre andel är kriminella än andra ungdomar eller inte. Den ska även granska huruvida personal på fritidsgårdarna förekommer i belastningsregistret eller inte. Syftet med en sådan utredning är att följa upp om fritidsgårdar verkligen kan anses förebygga att unga dras in i kriminalitet. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna att

• en utredning av de kommunala fritidsgårdarna som kartlägger förekomsten av kriminalitet hos ungdomar och personal tillsätts

• denna redovisas för kommunfullmäktige

• utdrag ur belastningsregistret ska krävas vid anställning på stadens fritidsgårdar.

Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att majoriteten av de som arbetar inom Stockholms stad är kvinnor. Motionären framhåller att mensskydd är en nödvändighet för menstruerande och en angelägenhet även för den som inte har mens. Enligt motionen har inte alla möjlighet att gå ifrån arbetsplatsen för att besöka en affär och provisoriskt skydd är varken tryggt eller bekvämt.

Enligt motionen är många av stadens verksamheter kvinnodominerade så en stor del av arbetslaget kommer att påverkas av en förbättrad tillgång till mensskydd.

Motionären anser att staden bör följa goda exempel till arbetsgivare som valt att tillhandahålla menskydd till sina anställda och framför att utöver att det är ett sätt att minska tabut kring menstruation så är det en viktig jämställdhetsåtgärd och arbetsmiljöfråga. Utifrån det föreslår motionären att staden inför gratis mensskydd på samtliga arbetsplatser.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att studieförbundet Ibn Rushd erhåller stöd från Stockholms stad samt att de genom åren har varit medialt uppmärksammat och kritiserat på såväl nationell som lokal nivå. Kritiken har bland annat rört kopplingar till det Muslimska brödraskapet samt de föreläsare som bjudits in. Av motionen framkommer vidare att kopplingen mellan Ibn Rushd och Muslimska brödraskapet fastslagits i flera rapporter och av flera forskare. Hässleholms kommun har nyligen beslutat att dra in det kommunala stödet till studieförbundet. En av Ibn Rushds medlemsorganisationer, Sveriges unga muslimer (SUM) har fått avslag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) på sin ansökan om statsbidrag, bland annat på grund av att organisationen inte verkar i enlighet med demokratins idéer. Motionären menar att det mot bakgrund av detta är svårförståeligt att staden fortsätter att betala ut bidrag till förbundet. Motionären föreslår därför kommunfullmäktige att besluta att kommunfullmäktige omedelbart omprövar beslutet i kulturnämnden av den 18 februari 2020 om att ge Ibn Rushd fortsatt stöd om 400 000 kr/år.

Peter Wallmark och Martin Westmont (både SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att säkerställa att rätt verksamhet bedrivs i stadens lokaler och att stadens riktlinjer avseende lokalupplåtelser följs. Av motionen framkommer att motionärerna vill se en inventering av stadens lokaler för att säkerhetsställa att gällande avtal som hyresgästen har med staden efterföljs och att stadens riktlinjer avseende lokalupplåtelser följs i sin helhet. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

Att inventera stadens lokaler för att säkerhetsställa att hyresgäster följer de riktlinjer avseende lokalupplåtelse som gäller

Att göra en genomlysning av stadens lokaler för att få klarhet om det förekommer otillåten andrahandsuthyrning

Att göra en total inventering för att klarlägga renoveringsbehovet för stadens lokaler

Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I den föreslår de att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram nyckeltal för rekommenderat maximalt antal medarbetare per chef i olika verksamheter och att göra översiktliga kostnadsberäkningar över vad det innebär i fråga om ökade resurser, i arbetet med nyckeltal i första hand prioritera äldreomsorgen samt att beakta behovet av ökade resurser för att väsentligt sänka antalet medarbetare per chef i äldreomsorgen i förslag till budget 2022-2024.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att exploateringskontoret ges i uppdrag att för ledamöterna i exploateringsnämndens och stadsbyggnadsnämndens räkning sammanställa en förteckning över samtliga inkomna markanvisningsansökningar under pågående mandatperiod. Denna redovisning ska därefter göras löpande kvartalsvis. Förteckningen ska enligt förslaget bland annat innehålla en beskrivning av ansökan, en redovisning av hur ansökan hittills hanterats och i förekommande fall en redovisning av motiv för avslag.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Han skriver i sin motion att nuvarande modell för planförslag lider av stort demokratiskt underskott då denna utesluter politiskt förtroendevalda, medborgare och närboende från verkligt inflytande och deltagande i planeringen. Motionären framför att det ofta är tjänstemän på stadsbyggnads- respektive exploateringskontoren som tar fram underlag och förutsättningar för projekt och utifrån dessa utformar ett enda förslag som sedan beslutsfattare och berörda ska ta ställning till.

Det framförs att dessa förslag ibland tas fram av tjänstemännen själva, ibland genom medverkan av privata konsulter och i samarbete med byggaktörer. Förslagen är sedan så genomarbetade att när politiker ska fatta beslut om dessa är det i regel för sent och det handlar, enligt motionären, enbart om att kunna säga ja eller nej till föreliggande förslag.

Motionären framför vidare att det i flera projekt inom stadens försorg visats på bristen på möjlighet för politiker att medverka i utformningen. Vid t.ex. arkitekttävlingar medverkar fackfolk i juryn och medborgare har bara att ta ställning för eller emot det vinnande förslaget. Även om planprojekt kan föregås av tidiga dialoger innebär dagens system, enligt motionären, att allmänheten ändå inte har något inflytande i framtagandet av projekt.

Motionären framför också att det i flera projekt inom stadens försorg visats på bristen på möjlighet för politiker att medverka i utformningen. För att utveckla dialogen med stockholmarna och skapa större delaktighet och förståelse hos dessa föreslår motionären ett antal former för hur olika förslag ska tas fram inom stadsutvecklingsarbeten inom staden, bland annat genom att ta fram flera olika alternativ baserat på olika stadsbyggnadstypologier eller stadsbyggnadsidéer för ett stadsutvecklingsprojekt.

Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret ska ta fram ett antal principiella utformningar för ny bebyggelse i större och viktiga stadsbyggnadsprojekt och presentera dessa för stadsbyggnads- respektive exploateringsnämnderna.

I en motion till kommunfullmäktige framför Clara Lindholm (V) att parklekarna är och har varit en viktig del av stockholmsbarnens fritid, men att många av de cirka 50 parkleksbyggnader som ägs av fastighetskontoret har passerat sin tekniska livslängd och att de behöver renoveras eller ersättas med nya behovsanpassade byggnader. Motionären skriver att renoveringsbehoven för dessa byggnader är större än budgeten och att hyresnivåerna inte täcker framtida underhållsbehov och investeringskostnader för att kunna utveckla stadens parkleksbestånd. I motionen konstateras att det därför vore bra att staden tar fram en konceptbyggnad för energieffektiva parkleksfastigheter.

Vidare framförs att lagkrav i plan- och bygglagen (PBL) försvårar möjligheten att behålla parkleksverksamhet på grund av exempelvis byggnadernas placering, storlek, tillgänglighet och transport på parkvägar. Det råder också en osäkerhet om ändrad detaljplan krävs innan bygglov ges, då befintliga parkleksbyggnader står på stamfastighet och parklekar som rivs inte kan byggas upp utan ny detaljplan.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande

- Att snarast ta fram en stadsövergripande strategi för utvecklingen, utbyggnaden och finansieringen av stadens parkleksverksamhet enligt intentionerna i motionen.

- Att ta fram en konceptbyggnad för parkleksbyggnader enligt intentionen i motionen.

Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att arbetskläder till all förskolepersonal är en del i arbetet att förbättra arbetsmiljön. Motionären framför att det är en brist idag med ojämn tillgång till lämpliga arbetskläder inom stadens förskolor och att det är något som kommunen bör ha yttersta ansvar för att säkra. Motionären anser vidare att det utöver att det är viktigt ur arbetsmiljöaspekt också är ett steg mot en mer jämställd arbetsmarknad. Motionären föreslår att stadsdelsnämnderna ges i uppdrag att tillgodose personal inom den kommunala förskoleverksamheten arbetskläder och skor anpassade för alla säsonger samt för inomhus såväl som utomhusbruk. Motionären föreslår vidare att resurser tilldelas stadsdelsnämnderna motsvarande kostnader för inköp av arbetskläder samt skor.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att öka stadens energieffektiviseringar. Motionären beskriver bland annat de tidigare målen för energieffektivisering som fastslagits i stadens miljöprogram 2016-2019 och föreslår tre åtgärder för att öka stadens energieffektiviseringar.

Att kommunstyrelsen utreder hur en lägre kalkylränta kan tillämpas i stadens bolag och förvaltningar som äger och förvaltar byggnader.

Att stadens samtliga bolag och förvaltningar som äger och förvaltar byggnader tillåts använda en lägre kalkylränta vid energieffektiviserande renoveringar.

Att kommunstyrelsen tillsätter en stadsövergripande grupp med uppdrag att ta fram åtgärder för att nå stadens mål gällande energieffektivisering.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att modersmålsundervisning idag erbjuds på tveksamma grunder till enorma kostnader. Därför är det enligt motionärerna av vikt att modersmålsundervisning stramas upp för att följa de lagar och föreskrifter som finns. Motionärerna vill att utbildningsnämnden får i uppdrag att skapa ett styrdokument om hur modersmålsundervisningen ska bedrivas i Stockholms stad.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion om särskilda markanvisningar för byggemenskaper i kommunfullmäktige.. I motionen beskrivs övergripande ett antal projekt med byggemenskaper som genomförts i andra städer. Föreningen Byggemenskapers analys av fördelarna med byggemeskaper återges också. I motionen framhålls därefter att en eller flera markanvisningar bör göras till byggemenskaper, bestående av grupper av hushåll med intresse av att driva stadsbyggnadsprojekt, till marknadsmässiga priser. Motionärens förslag till beslut är att stadsbyggnadskontoret ska ges i uppdrag att utreda möjligheten att tillskapa ett antal markanvisningar som är riktade till byggemenskaper.

Linnéa Vinge (SD) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad tar fram en plan för att ursprungsmärka kommunens alla matsedlar. Motionären framhåller att det ska vara en rättighet att kunna ta reda på ursprunget på maten man äter och för många är det en självklarhet att välja svensk, närproducerad, ekologisk mat och att välja bort ritualslaktat kött.

Motionen beskriver att Sverigedemokraternas inställning är att kött från djur som inte bedövats vid slakt inte hör hemma i kommunens verksamheter, partiet anser även att staden bör upphandla på ett sådant sätt att lokal företagsamhet främjas.

Motionären anser att som ett första steg bör kommunen ursprungsmärka alla kommunala matsedlar så att alla som ingår i stadens omsorg får möjligheten att själva påverka sina matval.

I en motion till kommunfullmäktige av Madeline Kaharascho Fridh och Lisa Palm (båda Fi) konstateras att sedan år 2015 är staden medlem i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR), men att mer behöver göras.

Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att kommunfullmäktige beslutar om att ta fram ett stadsövergripande program mot rasism som följs upp i stadens ordinarie ledningssystem. Motionärerna föreslår också att civilsamhället görs delaktiga i framtagandet av programmet mot rasism.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger berörd nämnd i uppdrag att utreda om ett nytt tillfälligt tillstånd kan utfärdas till Järva Motorklubb. Detta i syfte att återuppta verksamheten på Järva motorbana för att utvärdera om synergieffekter uppstår som främjar miljö, djurliv och upplevd trygghet när motorbanan används.

I motionen framförs att Järva motorbana har funnits på Barkarby sedan år 1970 och att klubben har varit utan bana sedan det senaste tillståndet gick ut den 31 december 2017, trots löften från Stockholms stad om hjälp med att hitta en ny passande plats.

Motionären framför att anledningen till uppsägningen var att banan hamnat i ett naturreservat på grund av en uppgörelse om grönytekompensation vid bygget av Förbifarten. Motionären hänvisar till undersökningar som visar att artrikedomen har reducerats, inte utvecklats, sedan motorbanan stängdes, och menar att det indikerar att motorbanan faktiskt främjar artrikedomen.

Motionären framför vidare att otryggheten har ökat sedan området blivit avfolkat.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Sergels torg har ett högt politiskt, symbolmässigt och arkitekturhistoriskt värde, men att platsen behöver göras mer attraktiv. Ett antal förslag läggs fram, som också syftar till att göra torget mer användbart. Bland annat föreslås att det nuvarande torget byggs över, så fotgängarna kommer upp i marknivå. Under tak ska torget fungera ännu bättre än idag som stockholmarnas vardagsrum, för kultur, möten och demonstrationer. Torget föreslås få en körbar anslutning mot Beridarebansgatan, en trappa mot Drottninggatan och en entré ner mot befintligt torg via befintlig trappa. Stadsbyggnadsnämnden föreslås ta fram en plan för genomförande av motionens intentioner.

I en motion till kommunfullmäktige beskriver Peter Wallmark (SD) att småskalig näringsverksamhet bidrar till en stadsdels attraktivitet och liv men att det svårt att få lönsamhet på uthyrning av lokaler vilket gör att det sämre motiverar att bygga dessa i nyproduktion. I motionen framförs att ansvaret för hyressättning och lämpliga lokaler bör delas mellan privata aktörer och staden. För att åstadkomma detta föreslås en modell för att staden i projekt med över tio bostäder, och/eller över 1 000 kvm boarea, ska ställa krav på att en procent av motsvarande bostadsyta uppförs och upplåts separat för lokaler lämpliga för verksamheter samt att det ska vara en förutsättning för markanvisning eller bygglov. Vidare framförs att lokalerna ska upplåtas med självkostnadshyra till lämplig företrädare i staden som ska ha rätt att ta ut hyra och uthyra lokalerna till lämpliga verksamheter, företrädesvis småföretagare inom service- eller kultursektorn. I syfte att säkra lokaler för verksamheter med lägre lönsamhet samt att bidra till trygga och levande stadsmiljöer med levande bottenvåningar föreslås att stadsbyggnadskontoret får uppdrag att vidare utreda och föreslå en lösning utefter förslagen modell.

Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om ökad trafiksäkerhet, bättre tillgänglighet och mer miljövänliga transporter på Djurgården. Motionären framför att flera åtgärder ska vidtas för att person- och varutransporterna samt sophanteringen på Djurgården ska hanteras mer rationellt och med ökad miljöfokus. I motionen lämnas följande förslag:

En samordningsperson med ansvar för trafiken på Djurgården tillsätts av staden.

En framställan sker till regionen om ökad frekvens av spår-vagnstrafiken till Djurgården.

En samordning sker av alla varutransporter till verksamheterna på Djurgården samt att det sker med ellastbilar.

En gång- och cykelbro byggs från Strandvägen (Torstenssonsgatans förlängning) till Junibacken på Djurgården.

Ett sopsugssystem för sopor och matrester installeras för verksamheterna på Djurgården med stadens medverkan.

Lisa Palm och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att elever ges bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen om de erbjuds frukost i skolan. Motionärerna hänvisar till studier som lyfter fram ett antal positiva effekter av att elever erbjuds frukost, såsom en förbättrad fysisk och psykisk hälsa, en lugnare studiemiljö samt att elever ges bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen.

Motionärerna lyfter fram att det främst är barn till föräldrar med utländsk bakgrund och ensamstående föräldrar som har det svårast ekonomiskt och även drabbas hårt i en lågkonjunktur och att en satsning på frukost i skolan skulle ge en utjämnande effekt. I motionen föreslås därför att utbildningsnämnden ges i uppdrag att införa frukost på några utvalda ytterstadsskolor i förskoleklass till årskurs 6 som ett pilotprojekt.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret får i uppdrag att ta initiativ till att bjuda in boende att på eget initiativ och på egen bekostnad anlägga nya kolonilottsområden på stadens mark i närheten av sina bostadsområden. Motionären anser att stadsbyggnadskontoret ska ges i uppdrag att initiera anläggande av nya koloniområden i samband med nyproduktion av bostäder och på lämpliga platser intill befintliga bostadsområden.

Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret gör ett utskick till centrala företrädare för hyresgästföreningar och bostadsrättsföreningar, med inbjudan till intresserade boende. Uppgiften är att dessa på egen hand lokaliserar lämpliga platser i sitt närområde, arrangerar en kolonilotts-kö och förankrar detta i närområdet. Ansökningar kan därefter behandlas av stadsbyggnadskontoret för vidare handläggning.

Motionären anser att stadsbyggnadskontoret för detta projekt bör ta fram en handledning med en checklista. Särskild vikt bör läggas vid att de boende själva står för kostnaderna för anläggande av odlings- eller kolonilotter. Motionären föreslår en målsättning att planering för cirka 2 000 odlingslotter påbörjas inom denna mandatperiod.

Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen, daterad den 2 november 2020, yrkas att kommunfullmäktige ska ge trafiknämnden tio uppdrag som sammantaget innebär en storskalig satsning på cykel i Stockholm. I tillägg till dessa uppdrag föreslås att kommunstyrelsen ska ges i uppdrag att ta fram en ny cykelplan för åren 2021-2025 med högre ambitioner än den föregående samt att kommunfullmäktige skjuter till nödvändiga medel för satsningen. Syftet med satsningen är att öka användningen av cykel som transportmedel för att Stockholm ska bli en hållbar stad.

Uppdragen som trafiknämnden föreslås få är att:

utvärdera 2012 års cykelplan och följa upp måluppfyllelsen

inventera och bygga om riskfyllda och olycksdrabbade platser i staden

genomföra nya flödesanalyser och uppdatera investeringsplanerna efter stockholmarnas nya beteendemönster

växla upp informations- och kommunikationsarbetet som rör främst cykling och cykelbanor i staden

se över hur skyltningen för cyklande, gående och bilkörande kan förbättras för bättre samspel i trafikmiljön

ta fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram med särskilt fokus på oskyddade trafikanter

snabbutreda hur tre cykelstrador (expressväg för cykel) kan anläggas i Stockholm, i norr, söder och väster

utreda vilka gator som skulle vara lämpliga att göra om till cykelgator

kräva att elsparkcykelbolagen ansöker om tillstånd i enlighet med ordningslagen

genomföra en enkel upphandling av lånecyklar utan villkorad reklamfinansiering.

Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna beskriver att spridningen av covid-19 belyst vikten av att basala hygienrutiner upprätthålls inom äldreomsorgen. En bärande del av det är korrekt användning av arbetskläder. Enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket hamnar arbetskläder under arbetsmiljölagen vilket tydliggör arbetsgivarens ansvar att stå för, bekosta och tvätta arbetskläder inom särskilda boenden, hemtjänst, LSS-boende och hälso- och sjukvård.

Vidare menar motionärerna att de mötts av oroväckande uppgifter om att hanteringen av arbetskläder inom äldreomsorgen i vissa fall har brustit. Med anledning av detta anser motionärerna att stadens uppföljning av efterföljandet av de basala hygienrutinerna och hanteringen av arbetskläder inom hemtjänst måste skärpas.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen följande uppdrag att i samråd med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna:

Stärka uppföljningen av efterlevnaden av de basala hygienrutinerna inklusive hanteringen av arbetskläder

Utreda möjligheten att införa krav på arbetsskor för personal inom hela äldreomsorgen, liksom ytterkläder för anställda som rör sig mellan olika arbetsställen.

Rashid Mohammed och Torun Boucher (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att de lokaler som tidigare inhyste Tensta gymnasium och Tensta träff stått tomma sedan hösten 2019. Motionärerna menar att det finns ett stort behov av bl.a. ateljéer i staden varför det föreslås att staden undersöker möjligheten att utveckla Tensta gymnasium och Tensta träffs lokaler till ett kultur- och föreningscentrum. Motionärerna yrkar därför att Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB i samråd med kulturnämnden och fastighetsnämnden får i uppdrag att se över hur Tensta gymnasium och Tensta Träff kan utvecklas till ett kulturcentrum.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs trafiksituationen på en sträcka av Götgatan, mellan Högbergsgatan och Sankt Paulsgatan, skyltad som gågata men som även är ett utpekat cykelpendlingstråk där det under sommarhalvåret är flera caféer och restauranger som har uteservering på trottoarerna. Detta leder sammantaget till trängsel och risk för olyckor i gaturummet, då de gående tvingas att dela utrymme med cyklisterna och vice versa. Motionären föreslår att cykeltrafiken leds bort från Götgatan på den aktuella sträckan för att göra trafiken säkrare. Därmed skulle även vissa fördelar kunna uppnås för cyklisterna och eventuellt möjliggöra ökade upplåtelseintäkter för staden från tillgängliggjord gatuyta.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att dels utreda förutsättningarna för hur cyklisterna kan ledas bort från Götgatan mellan Högbergsgatan och Sankt Paulsgatan, dels se över möjligheten för näringsidkare längs aktuell sträckning av Götgatan att efter en omläggning av cykeltrafiken få hyra en större del gatumark sommartid än vad som nu är möjligt.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen daterad den 28 oktober 2020 lyfts behovet av att ta ett samlat grepp om tillgängligheten och trafiksäkerheten kring Järvafältet.

Motionärerna uppger att i takt med att antalet besökare till fältet har ökat, så har behovet av trafiksäkerhetsåtgärder och anvisade parkeringsplatser också gjort det. Problemen utgörs bland annat av att trafikslagen på väg till och från det nya utomhusbadet blandas på de bara delvis asfalterade vägarna samt att den som tar bussen till badet och kliver av vid närmaste busshållplats är hänvisad till att promenera längs en bilväg utan avgränsad trottoar, där bilisterna dessutom har begränsad sikt.

Vidare är det vanligt att bilar parkeras på olämpliga platser i det känsliga kulturreservatet, eftersom antalet anvisade parkeringsplatser vid populära samlingsplatser är begränsat. Det förekommer också olovlig körning samt att bilister och motorcyklister inte håller sig inom hastighetsbegränsningarna. Motionärerna tror inte att dessa problem kommer att minska i omfattningen när den planerade begravningsplatsen och idrottsanläggningen ytterligare ökar antalet besökare till fältet.

Mot bakgrund av detta föreslår de att kommunfullmäktige ska besluta att exploateringsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnden får i uppdrag att:

rusta upp befintliga gång- och cykelbanor och förstärka med tydlig separering, farthinder, skyltning och belysning kring Järvafältet,

utreda möjligheten att anlägga nya gång- och cykelvägar för att stärka förbindelserna med omgivande stadsdelar och möjligheten att anlägga fler besöksparkeringar för att minska risken för felparkering i det känsliga naturområdena, och

ta initiativ till samverkan med Polismyndigheten för att se över möjligheterna att vidta ytterligare åtgärder för att öka trafiksäkerheten i området.

Anders Göransson (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tillgängliggöra stadens parkplaner. Motionären anser att stadens parkplaner ska tillgängliggöras för allmänheten genom bland annat koppling till Googles sökresultat, i syfte att sprida kunskap om parkerna och på så sätt fördjupa och utveckla den lokala demokratin.

I en motion föreslår Peter Wallmark (SD) att kommunfullmäktige ska besluta att berörd förvaltning ges i uppdrag att:

Utreda möjligheten att öppna upp stadens idrottshallar på jul-, sport och påsklovet i samarbete med Stockholms olika idrottsförbund.

I motionen skriver Peter Wallmark (SD) att många barn och ungdomar inte reser bort på skolloven och har därför ett behov av organiserade aktiviteter. För att förbättra folkhälsan och få barn och ungdomar intresserade av någon sport är det ett bra tillfälle när skolan är stängd. Det ger en möjlighet att prova på olika sorters sporter under ledning och översyn från kunniga ledare. Det ger också föreningarna en chans att knyta kontakter med nya förmågor samtidigt som barn och ungdomar får ett meningsfullt och innehållsrikt lov.

Karin Lekberg (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls fritidsklubbarnas vikt för den sociala, språkliga och kunskapsmässiga utvecklingen hos mellanstadieelever. Motionären ställer sig kritisk till den avgiftshöjning som genomfördes till 2021 inom de kommunala verksamheterna. I motionen uttrycks en oro över att inskrivningsgraden har påverkats negativt av avgiftshöjningen och att de barn som i högre grad har behov av att delta i fritidsklubbens verksamhet tvingas avstå av ekonomiska skäl. I motionen föreslås därför kommunfullmäktige besluta att avskaffa avgiften för Stockholms stads fritidsklubbar.

Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att situationen i Stockholms stad är allvarlig, då det helt saknas fordonskrav i pågående avtal med privata hemtjänstutförare och att detta sannolikt är förklaringen till att det inte finns så många miljöbilar inom den upphandlade hemtjänsten. En enkät från äldreförvaltningen och miljöförvaltningen har visat att 70 procent av de privata hemtjänstaktörer som har svarat använder bil i tjänsten och att 85 procent av bilarna drivs på bensin medan resterande är dieseldrivna. Eftersom endast cirka 30 procent av hemtjänsten i staden utförs i kommunal regi anser motionärerna att det är synnerligen angeläget att i det fortsatta arbetet med elektrifiering av hemtjänsten helt fokusera på de privata aktörerna.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige uppdrar åt äldrenämnden att i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden:

ta fram förslag till nytt förfrågningsunderlag för upphandlad hemtjänst där det klargörs att fordon som ingår i uppdraget ska vara miljöbil spjutspets enligt stadens definition

klargöra i förfrågningsunderlaget att ingångna avtal följs upp genom insamlande av registreringsnummer för respektive verksamhetsutförare för att säkerställa efterlevnad

föreslå vilken nämnd som lämpligen har ansvaret för uppföljning av miljökraven och ange vilka resurser som krävs för uppdraget.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att antalet båtplatser i befintliga båtklubbar och hamnanläggningar ska utökas, nya båtklubbar och hamnanläggningar, inklusive platser för vinterförvaring, ska anläggas samt att redovisning ska ske hur nya båtplatser kan ingå som en del av planeringen för nya stadsdelar som planeras i vattennära läge. Motionären framför att båtlivet är en viktig del av Stockholms karaktär och bidrar till att skapa en attraktiv, föränderlig och inbjudande stad

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om att antalet båtplatser i befintliga båtklubbar och hamnanläggningar ska utökas, nya båtklubbar och hamnanläggningar, inklusive platser för vinterförvaring, ska anläggas samt att redovisning ska ske hur nya båtplatser kan ingå som en del av planeringen för nya stadsdelar som planeras i vattennära läge.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att stadens beslutsrätt om markanvändningen inom Nationalstadsparken ska återtas. Motionären föreslår vidare att staden ska inleda en dialog med lämpliga politiska företrädare på riksnivå för beslut om en revidering och omarbetning av lagen om Nationalstadsparken. Motionären menar att lagen om Nationalstadsparken tillkom i en annan ekonomisk, politisk och befolkningsmässig verklighet än dagens, nu är trycket på nya bostäder högre. Motionären framför att Stockholms innerstad hotas av överexploatering och föreslår därför att staden bör erbjuda byggaktörer möjligheten till att exploatera sammanhållen obebyggd mark i anslutning till innerstaden. Enligt motionären finns denna typ av mark främst inom Nationalstadsparken.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framhåller betydelsen av att alla som anställs inom äldreomsorgen har tillräcklig kunskap inom det svenska språket och att de äldres behov att kunna göra sig förstådda alltid ska gå i första hand. Äldrevården i Stockholm ska finnas till för de äldre på deras egna villkor. Motionären menar att det är avgörande för den enskildes trygghet och att bristfälliga kunskaper i svenska språket hos personalen kan innebära missförstånd och därmed utgöra en risk för brukaren genom felaktig medicinering och vårdplaner. För att förhindra bristande kunskaper i svenska språket inom äldreomsorgen föreslås att vid nyrekrytering av personal ska språktest för kunskaperna i svenska genomföras motsvarande den nivå som Socialstyrelsen rekommenderar för personal inom äldreomsorgen. Även personal som redan arbetar inom äldreomsorgen men som anser sig ha otillräckliga språkkunskaper i svenska föreslås få tillgång till ett språklyft på betald arbetstid.

I motionen föreslås att:

ge socialförvaltningen i uppdrag att ta fram en plan tillsammans med utbildningsförvaltningen för att genomföra ett obligatoriskt språktest med språkkrav enligt Socialstyrelsens rekommendationer vid nyanställning i äldreomsorgen.

ge socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för att genomföra språklyft för befintlig omsorgspersonal där behov finns.

Emilia Bjuggren (S) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att kulturnämnden i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern AB ska inrätta ett särskilt bibliotek för censurerade och förbjudna böcker som en del av Kulturhusets biblioteksverksamhet, samt att Kulturhuset/Stadsteaterns fristadsprogram utökas med ytterligare två konstnärer eller journalister. I motionen framförs att yttrande- och åsiktsfrihet är de mest grundläggande rättigheterna i en demokrati och att dessa fundamentala premisser idag är ifrågasatta på många platser i världen. Motionären menar att det finns ett gemensamt ansvar att skydda demokratin, varhelst i världen den inte efterlevs. Därför föreslås att Stockholms stad ger plats åt litteratur, journalistik, konst och musik som förbjudits på grund av de åsikter som den ger uttryck för.

Emilia Bjuggren och Alexander Ojanne (båda S) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om en sammanhållen strategi för bad, båt, fiske och strandpromenader i Stockholm. I motionen framförs att god vattenkvalitet är fundamentalt för stockholmarnas livskvalitet, också ur ett rekreationsperspektiv. Motionärerna anför att Stadens handlingsplan för god vattenstatus fokuserar på vattenkvalitet men menar att vattenanknutna rekreations- och friluftsfrågor inte omfattas av handlingsplanen, till skillnad från tidigare vattenprogram.

Vidare anförs att vattenanknutna rekreations- och friluftsfrågor idag hanteras av olika verksamheter inom staden. Olika nämnder ansvarar för tillsyn av stadens skyddade naturområden, där ett av skyddssyftena är områdenas värde för friluftsliv och rekreation, fiskevårdsfrågor, bevarande och utvecklande av stadens stränder i linje med Den gröna promenadstaden samt genomförandet av Stockholms kajstrategi.

Motionärerna anser att staden behöver ett särskilt program för rekreation och friluftsliv, där vattenanknutna rekreationsfrågor blir en del. Motionärerna föreslår att ett sådant program skulle kunna tas fram genom ett förvaltningsövergripande projekt inom ramen för arbetet med miljöprogrammet.

I motionen anförs att en viktig del av vattenanknuten rekreation handlar om bad. Med fler badplatser kan de som vill njuta av vattnet på ett tryggt och säkert sätt. Motionärerna anser att det i nya utvecklingsområdena, så som Marievik och Norra Djurgårdsstaden, måste planeras för badplatser. Motionärerna anser vidare att det behövs fler officiella badplatser i Stockholm samt i större utsträckning badvakter för att öka den faktiska och upplevda tryggheten.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att staden tar fram ett program för rekreation och friluftsliv, där vattenanknutna rekreationsfrågor blir en del.

Lisa Palm och Maria Jansson (båda Fi) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om att öka kvinnors organisering, makt och inflytande. Av motionen framkommer att rapporten "Kvinnors makt och inflytande” presenterades i mars 2018 utifrån ett uppdrag i kommunfullmäktiges budget för 2017 då kommunstyrelsen fick i uppdrag att i samarbete med civilsamhället utreda förutsättningarna för makt och inflytande för flickor och kvinnor i ytterstaden. Kommunstyrelsen fick även i uppdrag att, tillsammans med stadsdelsnämnderna, stärka kvinnors organisering, makt och inflytande, med fokus på kvinnor i ytterstaden, bland annat genom föreningsbidrag till kvinnoföreningar. Motionärerna menar att rapporten visar på att kvinnors handlingsutrymme inte är likvärdigt männens i staden, och lyfter det låga valdeltagandet bland utrikesfödda kvinnor som ett exempel. Motionärerna hänvisar även till en studie från Jämställdhetsmyndigheten som visar att kvinnor i lägre grad än män deltar och engagerar sig i den lokala demokratin och lokalsamhällets formella och informella sammanhang.


Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar

Att ge kommunstyrelsen i samverkan med stadsdelsnämnderna i uppdrag att införa ett särskilt föreningsbidrag för att stärka kvinnors organisering

Att ge kommunstyrelsen i samverkan med stadsdelsnämnderna i uppdrag att genomföra insatser för att öka valdeltagandet i områden där det idag är lågt

Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att årligen ta fram en rapport för att mäta kvinnors makt och inflytande i Stockholms stad

Anna Rantala Bonnier och Lisa Palm (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att staden har ett stort ansvar för att stötta brottsoffer och skydda utsatta personer från våld och hot om våld och Feministiskt initiativ vill se ett långsiktigt och hållbart arbete för att säkra våldsutsatta personers säkerhet. Motionärerna framför att det länge har varit känt att det hedersrelaterade våldet inte bara drabbar kvinnor och flickor, utan även drabbar icke-binära samt pojkar och män. Inte sällan är pojkar både offer och förövare. För den pojke som är hbtq-person, väljer en partner som familjen inte godkänner eller vägrar kontrollera sina kvinnliga familjemedlemmar kan konsekvenserna bli både våldsamma och farliga.

Vidare framför motionärerna att det finns mycket kvar att göra, särskilt för att säkerställa att även utsatta pojkar får möjlighet att söka skydd från våld och förtryck. Stockholms stad har ännu inget skyddat boende för pojkar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det skydd som finns i dag gäller främst de unga män som är över 18 år, trots att många som utsätts är i yngre åldrar. Målgruppen är en heterogen grupp med varierade behov och förutsättningar. Att öppna ett skyddat boende för pojkar som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck behöver därför innehålla både skyddslägenheter och kollektivboende.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad inrättar ett skyddat boende för pojkar som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs att Stockholms stad har behov av att inrätta kategoriboenden med husdjursprofil.

Idag erbjuder socialförvaltningen stödboenden till individer som av olika anledningar är i behov av det, vilket motionären ser positivt på. Motionären anser dock att en ny verksamhetsform behöver införas för att kunna erbjuda hjälp till de bostadslösa som har husdjur. I motionen framställs det som en tragedi för den som tvingas välja mellan sitt husdjur och tak över huvudet. Därmed anser motionären att kategoriboenden med husdjursprofil bör införas.

Motionären föreslår därför kommunfullmäktige att besluta att berörda förvaltningar utreder hur kategoriboenden med husdjursprofil kan inrättas.

Anna Rantala Bonnier och Lisa Palm (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det finns en stor oro bland anhöriga till personer som rör sig i kriminella miljöer. Motionärerna hänvisar till en rapportering i P4 Stockholm om behovet av skydd för anhöriga till personer som befinner sig i kriminella miljöer och som hotas för att komma åt den egentliga måltavlan. Vidare skriver de att vittnesmål från rapporteringen fört fram att det är svårt att få stöd eller skydd. Att skydda individer som drabbas skulle i förlängningen skapa bättre förutsättningar för att människor ska våga vittna mot kriminella resonerar motionären.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige skyndsamt ger ett utökat uppdrag samt ökade resurser till stadens sociala insatsgrupper att utöka arbetet till att också omfatta stöd och skydd till anhöriga till kriminella som utsätts för våld och hot av personer i kriminella miljöer.

I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom m.fl. (alla V) föreslås att staden inför en procentregel för idrottsinvesteringar.

I motionen beskrivs enprocentregeln för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer, och motionärerna vill pröva en motsvarande metod för att öka tillgången på idrottsanläggningar och rörelsefrämjande ytor i staden, genom att öronmärka och omfördela en viss andel av budgeten i exploateringsprojekt till fastighetsnämnden för nya idrottsinvesteringar.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar:

att kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder och styrelser får i uppdrag att utreda förutsättningar för och konsekvenser av att införa en procentregel för investeringar i idrottsanläggningar samt ytor för lek och fysisk aktivitet

att utredningen även överväger lämpligt procenttal att öronmärka för idrottsanläggningar, lämnar förslag på regelverk samt hur implementering av en sådan regel kan genomföras.

Lisa Palm och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I ”Motion om bostadsgaranti för våldsutsatta kvinnor” framför motionärerna fem förslag gällande förturssystemet för att fler våldsutsatta kvinnor och barn ska kunna få en trygg bostad och livssituation:

En bostadsgaranti för våldsutsatta kvinnor ska införas i Stockholms stad.

Socialnämnden tillsammans med bostadsförmedlingen genomför en genomlysning om anledning till varför så få våldsutsatta kvinnor beviljas förtur.

Socialnämnden bistår bostadsförmedlingen med framtagandet av nya riktlinjer för förtur så att fler våldsutsatta kan ges förtur i bostadskön.

Tvåårsregeln för att beviljas lägenhet tas bort ur riktlinjerna för den som varit våldsutsatt.

Kravet om att vara skuldfri för att beviljas lägenhet tas bort ur reglerna för den som varit våldsutsatt.



Motionärerna vill införa en bostadsgaranti för våldsutsatta kvinnor för att möjliggöra en trygg bostad och livssituation. De vill öka antalet förturslägenheter och genom en omarbetning av riktlinjerna vill de säkerställa att våldsutsatta kvinnor inkluderas.

Motionärerna hänvisar till statistik som visar på en nedgång i antalet beviljade förturslägenheter där kategorin våldsutsatta kvinnor ingår; 2015 beviljades 51 förturslägenheter och 2019 beviljades 14 förturslägenheter.

Motionärerna menar att tvåårsregeln för att beviljas en lägenhet omöjliggör en tillfällig flytt till ett skyddat boende utanför Stockholms stad. De anser också att kravet om att vara skuldfri för att beviljas en lägenhet är försvårande för våldsutsatta kvinnor då de kan ha varit utsatta för ekonomiskt våld.

Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Av motionen framkommer att mötesplatsen Egalia har funnits i city sedan 2007, tidigare på Sveavägen och nu på Södermalm. Egalia drivs av RFSL Stockholm och är en träffpunkt för unga mellan 13-19 år, som är eller tror sig vara hbtqi-personer. En målgrupp som enligt motionären är utsatt och med stora behov av en mötesplats. Motionären skriver att Stockholms stad sedan 2010 har finansierat Egalia. Hösten 2019 öppnade Egalia en filial i Skärholmen som under uppstarten erhållit finansiellt stöd från Region Stockholm. Motionären skriver vidare att Egalia i Skärholmen står utan fortsatt finansiering från regionen då fritidsverksamhet inte ligger inom regionens ansvarsområde utan är ett kommunalt ansvar. Motionären instämmer i regionens ställningstagande och framhåller vikten av en lösning för fortsatt finansiering av Egalia. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad säkrar Egalia Skärholmens finansiering.

Tina Kratz och Hassan Jama (båda V) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om fritidsbibliotek. Av motionen framkommer att flera städer i landet har fritidsbibliotek där invånarna kan låna fritidsutrustning. Vidare be-skriver motionärerna att behovet av gratis tillgång till sportgrejer, fritidsprylar och aktivitetsföremål har varit stort och att det gjort det möjligt för alla att ha en aktiv fritid. Av motionen framkommer att detta förutom att bidra till en mer jämlik möjlighet till en aktiv fritid även innebär en förskoning gentemot klimatet och naturresurser. Motionärerna menar att tanken om fritidsbibliotek har varit gällande i Stockholm under många år och att det krävs en ökad ambitionsnivå för att få fritidsbibliotek på plats.

I motionen yrkar motionärerna att staden ska:

utreda förutsättningarna för att inrätta fritidsbibliotek för utlåning av fritidsutrustning i sju av stadsdelsnämnderna

utreda förutsättningarna att även varor som används sällan lånas ut ge-nom ett fritidsbibliotek eller liknande.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för att anpassa Liljevalchs utbyggnad till originalbyggnaden. Som exempel på kostnadseffektiva anpassningar anges justering avseende byggnadens färg, fönster och andra yttre attribut. Behovet av justeringar motiveras av att tillbyggnaden inte anses passa in i den befintliga arkitekturen på ett sådant sätt att det värnar Nationalstadsparken. Utformningen anses främmande på platsen.

Lisa Palm m.fl. (alla Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige om nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor. Motionärerna framför att under 2020 mördades 13 kvinnor i Sverige av en närstående man. 2019 var antalet 14 kvinnor och 2018 var det 22 kvinnor som mördades av en man. Samtidigt polisanmälde nästan 9 000 kvinnor våld i nära relation under coronapandemiåret 2020. FN kallar mäns våld mot kvinnor en skuggpandemi, och behöver hanteras därefter.

Med en nollvision kommer förpliktigande att säkra handling och tillhandahålla resurser. I samband med nollvisionen anser motionärerna att en handlingsplan ska tas fram. Staden har sedan tidigare antagit ett omfattande program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella tjänster samt sexuellt våld oberoende relationer. Programmet behöver kompletteras med en konkret handlingsplan och i en sådan ska såväl förebyggande åtgärder som akuta och långsiktiga insatser ingå. Frågor om bostad, arbetslöshet, ekonomiskt bistånd, barns skolgång, med mera, behöver inkluderas i handlingsplanen. Även stadens samverkan med Region Stockholm och Polisen ska vara en del av handlingsplanen. Könsmaktsperspektivet måste vara utgångspunkten för att handlingsplanen ska vara verkningsfull.

Med bakgrund av ovan föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar:

Att kommunfullmäktige antar en nollvision mot mäns dödliga våld mot kvinnor

Att en handlingsplan upprättas för att nå nollvisionen

Att ett expertråd tillsätts bestående av företrädare för tjej- och kvinnojourer och andra relevanta aktörer som kan bistå med sakkunskap i framtagandet av handlingsplanen

I motionen till kommunfullmäktige av Salar Rashid och Karin Gustafsson (båda S) föreslås att Stockholms stad ska börja erbjuda juridisk rådgivning till enskilda vid stadens medborgarkontor för att motverka klassegregation. Motionärerna framhåller att människor som inte har ekonomiska förutsättningar att anlita privata juridiska ombud helt saknar möjlighet att erhålla juridisk rådgivning i många typer av situationer. Detta leder i sin tur till att alla människor inte har samma möjlighet att garanteras rättsstatens princip i så hög utsträckning som möjligt.

Hassan Jama (V) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om registerutdrag för föreningar som har direktkontakt med barn i stadens lokaler. I motionen föreslås att Stockholms stad ska kräva att föreningar, för att få hyra stadens lokaler, måste kräva att föreningens ledare som har direkt och regelbunden kontakt med barn ska visa upp utdrag ur belastningsregistret för föreningen.



I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar:

Staden inför nya riktlinjer gällande hyra av lokal i enlighet med motionens förslag.

Idrottsnämnden inför en rutin för att arbeta med dessa nya frågor gällande lokalupplåtelse.

Idrottsnämnden utser en eller flera kontaktpersoner som föreningar kan kontakta vid eventuella frågor.

Anna Rantala Bonnier och Lisa Palm (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att egenavgiften för skyddat boende tas bort. Avgiften skapar enligt motionärerna en onödig stress för den kvinna som redan befinner sig i en utsatt situation. Avgiften är enligt författarna 70-156 kronor per dygn beroende på om mat ingår på boendet eller om den enskilde står för maten själv, och ska betalas från första dagen på boendet. Författarna skriver att det kan bli en stor summa för den som vistas en längre tid på skyddat boende, inte minst om den enskilde också har barn att försörja.

Vidare skriver de att våldsutsatta kvinnor ofta drabbas av långsiktiga ekonomiska konsekvenser av våldet och att de också kan ha blivit utsatta för ekonomiskt våld i form av skuldsättning mot sin vilja. Författarna framhåller att dessa kvinnor ofta redan är i en ekonomiskt ansträngd situation, och att kommunen då inte bör utsätta dem för ytterligare ekonomisk press genom att kräva egenavgift. Enligt författarna är det många kvinnor som ansöker om ekonomiskt bistånd för att betala egenavgiften och då är det ändå staden som står för kostnaden.

Clara Lindblom m.fl. (V) har skrivit en motion till kommunfullmäktige på temat marknadshyror i allmännyttan.

Motionärerna anser att ägardirektiven till de allmännyttiga bostadsbolagen ska tydliggöra att oavsett vad som händer med lagstiftningen när det gäller hyressättningen så ska nuvarande system för hyressättning behållas.

Karin Wanngård m.fl. (alla S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås det att Stockholms stad ska ta till sig av Coronakommissionens slutsatser och rekommendationer och att kommunfullmäktige ska besluta enligt 14 listade punkter.

I motionen till kommunfullmäktige av Joakim Hedelin m.fl. (alla -) föreslås att kommunfullmäktige ger utbildningsnämnden i uppdrag att utreda hur Stockholms stad kan genomföra kommungemensamma prov och anonymiserad och centraliserad provrättning för eleverna i grundskolans årskurs 9 respektive gymnasieskolan, och till vilken kostnad detta skulle kunna ske. Enligt motionen bör de kommungemensamma proven omfatta såväl fristående som kommunala skolor. Syftet med förslaget är att säkerställa likvärdighet i betygssättningen och att stärka allmänhetens förtroende för skolvalssystemet.

Motionärerna lyfter att en möjlig begränsning är att låta uppdraget bara gälla särskilda prov som Stockholms stad konstruerar, i stil med Stockholmsprovet i matematik. Ett förslag är även att proven rättas maskinellt för att minska arbetsbelastningen på lärarkåren.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren m.fl. (alla S) om utveckling av Järva föreslås att staden ska starta ett Fokus Järva-projekt i syfte att minska ojämlikhet och öka trygghet genom stadsutveckling. Projektet föreslås drivas lokalt av stadsdelsnämnderna och ledas av en utvecklingschef eller general på kommunstyrelsen. Hela staden föreslås kraftsamla runt projektet och samtliga berörda nämnder och bolag bidra till utvecklingen.

Peter Wallmark (-) har väckt en motion i kommunfullmäktige om en trafiklösning för Brommaplan. Motionären framför att situationen i rondellen vid Brommaplan skapar stora störningar i trafikflödet samt stora risker för trafikolyckor. Vidare menar motionären att problemen är så stora att de påverkar hela Västerort. Motionären lyfter även fram att Brommaplan pekas ut som strategiskt utvecklingsområde i Stockholms översiktsplan.

Motionären föreslår att övergångställena ersätts med gångbroar för att minska köer samtidigt som fotgängare och cyklister kan ta sig över på ett tryggt sätt samt att trafikförvaltningen tillsammans med stadsbyggnadskontoret ges i uppdrag att ta fram en plan för genomförande av motionens intentioner.

Peter Wallmark (-) har väckt en motion i kommunfullmäktige om ett upprustat Östermalmstorg.

Motionären föreslår att Östermalmstorg ges en ny skepnad i samband med att torget ska återställas efter att ha hyst den temporära saluhallsbyggnaden under tiden som Östermalmshallen renoverades. Ett förslag till utformning presenteras, som utgår ifrån ett förstärkt gångstråk mellan Humlegårdsgatan och Storgatan. Torget föreslås bland annat innehålla paviljonger med uteserveringar, en lekplats för små barn och en fontän med ett minnesmärke över den bortgångne artisten Avicii.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge trafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för att uppdatera Östermalmstorg enligt en bifogad idéskiss.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren (S) och Jan Valeskog (S) om effektbristen framförs att det råder eleffektbrist i Stockholm och att effektfrågan behöver lösas bland annat med hänvisning till bostadsbyggandet, tunnelbaneutbyggnaden och elektrifieringen av vägtransporterna.

Mot bakgrund av detta föreslås kommunfullmäktige besluta om:

Att staden under ledning av elsamordnaren och i samarbete med Svenska kraftnät, Ellevio, Stockholm Exergi och andra berörda företag/organisationer till kommunstyrelsen tar fram en behovsanalys som visar Stockholms framtida behov av effekt år 2025, 2030 och 2040. Vidare att staden under ledning av elsamordnaren och i samarbete med Svenska kraftnät, Ellevio, Stockholm Exergi och andra berörda företag/organisationer till kommunstyrelsen tar fram en aktörskarta som visar vilka aktörer som är avgörande att samarbeta med för att avhjälpa effektbristen och undvika att staden hamnar i en situation där effektbristen återigen blir ett hinder för stadsutveckling och klimatomställning.

Slutligen att staden under ledning av elsamordnaren och i samarbete med Svenska kraftnät, Ellevio, Stockholm Exergi och andra berörda företag/organisationer till kommunstyrelsen tar fram ett policydokument med en aktionsplan för bättre och mer säker elförsörjning av Stockholm till år 2025, 2030 och 2040.

Emilia Bjuggren och Jan Valeskog (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om laddinfrastruktur. Motionärerna föreslår ett antal åtgärder för hur vägtrafiken ska ställas om till eldrivna fordon, bland annat genom att staden årligen erbjuder 3 000 - 3 500 färdigprojekterade parkeringsplatser med laddningsmöjligheter, att platser över hela staden identifieras där Stockholm Stads Parkerings AB (Stockholm Parkering) ska skapa laddplatser samt att staden årligen tar fram 100 platser för laddinfrastruktur till tunga fordon.

Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att finns brister i skyltningen vid parkeringsplatser på privatägd kvartersmark, att lagstiftningen inom parkeringsområdet är omodern samt att Stockholms stads felparkeringsavgifter inte har tillräckligt varierade avgiftsnivåer. Motionären föreslår att fullmäktige ger trafiknämnden ett antal uppdrag i frågan.

Salar Rashid (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om etablering av en ungdomspakt. I sin motion föreslår Rashid att staden etablerar en ungdomspakt med civilsamhället, myndigheter och näringslivet. Pandemin har påverkat ungas möjligheter att få och behålla ett arbete negativt, samtidigt som den kunskapsintensiva arbetsmarknaden i Stockholm ställer höga krav på utbildning och erfarenhet, vilket många unga saknar. Motionären anser att ytterligare satsningar behövs för att minska arbetslösheten bland unga och föreslår därför att en ungdomspakt ska inrättas.