Möte 2020-04-20

Ärendet ”Årsredovisning 2019 med uppföljning av budget för Stockholms stad” innehåller förvaltningsberättelse samt stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsberättelser. Analysen innefattar måluppfyllelse samt ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat. Årsredovisningen innehåller även årsbokslut samt en ekonomisk och finansiell analys av den kommunala koncernen där staden och de kommunala bolagen ingår.

Stadsledningskontoret bedömer att den kommunala koncernen, inbegripande både stadens nämnder och bolagsstyrelser, uppfyller två av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt och ett uppfylls delvis. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning på kort sikt under 2019. För att målet ska uppnås på lång sikt ska stadens nettokostnader finansieras med enbart skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. År 2019 har även del av finansnettot fått ianspråktas. Nämnderna har generellt god budgethållning och redovisar ett överskott på totalt 224 mnkr, varav 46 mnkr avser stadsdelsnämnderna. Det är en förutsättning att stadens verksamheter är sparsamma med skattebetalarnas pengar och att givna budgetramar hålls.

Årets resultat för staden uppgår till 2 728 mnkr (3 176 mnkr) där realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter utgör den största delen av resultatet, 2 453 mnkr. Den kommunala koncernens resultat uppgår till 3 156 mnkr (3 083 mnkr) efter att koncerninterna mellanhavanden, inklusive utdelning har räknats bort. Koncernen Stockholms Stadshus AB:s samlade resultat uppgår till 2 249 mnkr (1 897 mnkr).

Enligt 12 kap. 12 § kommunallagen ska revisorerna varje år till fullmäktige lämna en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. Om en anmärkning framställs i revisionsberättelsen ska anledningen anges.



Anmärkningar får riktas mot

1. nämnder och fullmäktigeberedningar och

2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ.



Revisionsberättelsen ska också innehålla särskilt uttalande om huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte. Enligt 5 kap. 24 § kommunallagen ska fullmäktige vid sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Granskningsrapporter från lekmannarevisorer i kommunens aktiebolag ska också fogas till revisionsberättelsen. Revisionsberättelser avseende 2019 års verksamhet för de kommunala nämnderna och styrelserna i detta utlåtande återfinns i bihang 2020:1. Nämndernas årsredovisningar och revisionsberättelser för bolagen förvaras hos registrator vid kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens kansli. De sakkunnigas granskningspromemorior och rapporter som revisionsberättelserna hänvisar till förvaras hos registrator vid kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens kansli och finns tillgängliga elektroniskt vid kommunfullmäktiges sammanträde.

I kommunstyrelsens förslag till budget för 2020 med inriktning 2021-2022 föreslås att
stadsdelsnämnderna Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö den 1 juli 2020 förs samman och skapar en
gemensam stadsdelsnämnd. Avsikten är att kommunfullmäktige fattar beslut om samgåendet under våren
2020.
Den sammanslagna nämnden ska få ett utökat presidium med en 2:e vice ordförande från 1 juli 2020
till 31 december 2022.
I detta ärende lämnas förslag till hur samgåendet är tänkt att genomföras
och utgör därmed underlag för kommunfullmäktiges beslut.
 

Stockholms stad har haft en stadsövergripande och långsiktig vision som överordnat styrdokument under drygt 12 år. Att utforma en gemensam vision för staden var ett arbete som påbörjades redan kring år 2005. Stockholms kommunfullmäktige beslutade i juni 2007 om en gemensam vision för staden, Vision 2030, Ett Stockholm i världsklass. Utgångspunkten var ett antal framtidsanalyser av Stockholms utveckling och Territorial Reviews, Stockholm, där OECD utvärderade regionens styrkor och utmaningar. Visionen implementerades i stadens ordinarie styrsystem och kommunicerades till stadens medarbetare för att nå goda resultat och ökad delaktighet.

Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget 2013 om att visionen skulle utvärderas och uppdateras, inte minst utifrån förutsättningen att staden växt snabbare än tidigare förväntat. Efter ett arbete som involverade många medarbetare i staden beslutade kommunfullmäktige om Vision 2040 – Ett Stockholm för alla, år 2015. Visionen har varit styrande för kommunfullmäktiges budget med treårsplan.

Utifrån uppdrag av kommunfullmäktige har ett arbete med revidering av Vision 2040 genomförts under våren 2019. Arbetet har letts av stadsledningskontoret och har involverat ett stort antal medarbetare i staden. I detta ärende redovisas ett förslag till en reviderad långsiktig vision för staden, Vision 2040 – Möjligheternas Stockholm.

Det nya visionsförslaget har sin grund i tidigare visioner och i de långsiktiga mål som framgår av kommunfullmäktiges budget för 2019. Förslaget till reviderad vision är, också i likhet med budgeten, indelad i tre huvudteman med samma utgångspunkter som kommunfullmäktiges inriktningsmål:

En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla

En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt

En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden


Revideringen av visionen har tagit sin utgångspunkt i kunskaper om trender och globala strukturer som har betydelse för Stockholmsregionen och dess särskilda förutsättningar och utmaningar. I genomförandet av visionen ska Stockholms stad även bidra till att målen i Agenda 2030 uppfylls i de delar där staden har rådighet samt förhålla sig till de regionala utmaningarna och målen i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050.

Den demografiska utvecklingen med fler barn och äldre i befolkningen är en särskilt viktig förutsättning. Hur befolkningen utvecklas är avgörande i planeringen för framtida behov av bland annat bostäder och kommunal service. Därutöver finns det flera stora och globala samhällsutmaningar som påverkar utvecklingen, såsom miljö- och klimatförändringarna och en allt hårdare global konkurrens. Det finns även en ökad social polarisering idag, där klyftorna mellan olika grupper i samhället tenderar att öka, liksom mellan olika delar av landet. Världen är också mitt uppe i en digital revolution och hastigheten i förändringstakten ökar. Tekniken blir en allt större del av det moderna samhället. Stockholms stad kan dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen skapar, om vi samtidigt förstår de risker och begränsningar som finns.

Vision 2040 är en vision om hur staden tar till vara på möjligheterna och skapar en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling i Stockholm.

Planen syftar till att ge möjligheter att utvidga Gröna Lunds nöjesfält, skapa attraktiva publika platser kring nöjesfältet samt ett allmänt vattennära promenadstråk. Under nöjesfältet ges möjlighet till ett garage med plats för inlastning, miljöstation m.m. Planens syfte är också att skapa en ny och tilltalande siluett där zonen närmast vattnet utgörs av ett parkliknande område samt att säkerställa att byggnader, objekt och publika platser gestaltas med omsorg och anpassas i skala och karaktär till den kulturmiljö som Djurgårdsstaden utgör och som är en del av Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården samt Nationalstadsparken.

Stockholms stad har sedan september 2016 en äldreombudsman som ska verka för att äldre personer i staden har goda levnadsförhållanden samt på en stadsövergripande nivå bevaka äldres intressen och rättigheter inom stadens alla verksamhetsområden. Äldreombudsmannen ska vartannat år lämna en rapport till kommunfullmäktige om sin verksamhet samt om de frågor om äldres levnadsvillkor som ombudsmannen bedömer att kommunfullmäktige behöver ha kännedom om.

Syftet med rapporten är att belysa utvecklingsmöjligheter och utmaningar i stadens arbete med att ge äldre möjlighet att få ett tryggt åldrande med en hög grad av självbestämmande och värdighet.

Äldreombudsmannens rapport 2019 handlar om äldres levnadsvillkor och om stadens förbyggande och hälsofrämjande arbete för äldre. Rapporten belyser några sårbara grupper äldre som särskilt behöver uppmärksammas. De sårbara grupper äldre rapporten tar upp är:

- Ofrivilligt ensamma äldre

- Äldre i fattigdom

- Äldre med psykisk ohälsa

- Äldre med missbruksproblematik

- Äldre och hemlöshet

- Äldre som lever med hiv

- Äldre med PSTD

I samband med kommunfullmäktiges budget för 2018 fick miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att påbörja arbetet med en ny kemikalieplan.

Förslaget är Stockholms stads andra kemikalieplan och utgår ifrån det långsiktiga målet om ett giftfritt Stockholm i förslaget till Miljöprogram för Stockholms stad 2020-2023 och det kortsiktiga etappmålet, minskad förekomst av skadliga ämnen i varor och kemiska produkter.

Förslaget till kemikalieplan syftar till att konkretisera de åtgärder som behöver vidtas av stadens verksamheter för att nå målet om en giftfri stad. Den nya kemikalieplanen innehåller 49 åtgärder som är fördelade på åtta verksamhetsområden:

Information och dialog

Inköp och upphandling

Bygg- och anläggningsmaterial

Kemikaliehantering

Växtskyddsmedel

Tillsyn och kontroll

Miljögiftsövervakning

Barn och andra särskilt känsliga grupper



Åtgärdsområdena innehåller åtgärder av olika slag, exempelvis genomförande av informations- och kommunikationsinsatser, kravställande och uppföljning i samband med inköp samt substituering av utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen. Verksamhetsområdet växtskyddsmedel är nytt och har tillkommit jämfört med stadens första Kemikalieplan. Att minska barn och ungas exponering för skadliga ämnen är fortsatt prioriterat, med det nya förslaget utökar även fokusgruppen till andra särskilt känsliga grupper såsom unga, allergiker eller gravida.

Förslaget ska leda stadens arbete mot att nå det långsiktiga målet om ett giftfritt Stockholm och etappmålet om minskad förekomst av skadliga ämnen i varor och kemiska produkter, men kommer även att leda till att staden bidrar till uppfyllandet av nationella miljömål och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.