Möte 2024-09-23

Publiceras torsdagen veckan innan sammanträdet.

Ärendet delas ut på sammanträdet.

I bihang nummer 2 för år 2024 redovisas årsredovisning och revisionsberättelser över 2023 års förvaltning av följande institutioner utanför den egentliga kommunalförvaltningen.

Stockholms kommuns arbetstagares understödsstiftelse

Handelshögskolan i Stockholm

Stiftelsen SHIS Bostäder

Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell

Stiftelsen Strindbergsmuseet

Stiftelsen Tyrestaskogen

Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum

Det är kommunfullmäktige som fattar beslut i fråga om ansvarsfrihet sedan kommunstyrelsen berett ärendet.

Revisionen har omfattat kalenderåret 2023. Revisionsberättelserna visar att de av fullmäktige utsedda revisorerna, och i förekommande fall av andra organ valda medrevisorer, har tillstyrkt ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattat.

Vällingby sim- och idrottshall inom Hässelby-Vällingby stadsdelsnämndsområde innehåller idag en 25-metersbassäng, undervisningsbassäng, äventyrsdel för små barn samt ett gym. Vidare finns en fullstor idrottshall med läktare för 250 sittande åskådare, mindre hall samt motionsrum utrustade för bland annat gruppträning, pingis, budo och brottning.

Anläggningen är välbesökt och i kraftigt behov av renovering. Samtliga tekniska system är uttjänta och behöver bytas, vilket även inkluderar simhallsdelens bassängkonstruktion. Anläggningens tekniska status gör att den riskerar att behöva stängas och är beroende av löpande akut underhåll för att hållas i drift.

För att uppfylla verksamhetens behov och gällande myndighetskrav krävs en större byggnadsvolym, vilket uppfylls genom att riva en huskropp och ersätta den med en ny byggnad med fler våningsplan. Den renoverade anläggningen kommer att bli avsevärt förbättrad inom de flesta områden; exempelvis vad gäller tillgänglighet, teknik, vattenrening, barn- och ungdomsperspektiv, drift och underhåll. Utökning med ännu en undervisningsbassäng kommer också att öka möjligheten till simundervisning.

Byggstart är planerad till sommaren 2025 och projektavslut till det fjärde kvartalet 2028.

Stockholms stads miljöprogram har reviderats mot bakgrund av det uppdrag som gavs i kommunfullmäktiges budget för 2023. Miljöprogrammet är ett stadsövergripande styrdokument som slår fast mål inom de sju områden där utmaningarna för Stockholm och påverkan på omvärlden bedöms som störst. Programmet innehåller 18 delmål som preciserar den strategiska inriktningen.

De sju målen är: En rättvis och inkluderande omställning, Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck, Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem, Ett klimatanpassat Stockholm, Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm, Ett giftfritt Stockholm samt Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö.

Exploateringsnämnden bedömer att det finns goda möjligheter att i enlighet med översiktsplanen och stadens budget utveckla centrala Älvsjö till en klimatsmart regional och lokal målpunkt. Projekt Älvsjö-Örby beräknas bidra med ett tillskott om minst 7 000 bostäder samt till utveckling av kontor, privat och offentlig service.

Då de utredningar som togs fram och den struktur som studerades mellan 2012 och 2016 utgick från andra förutsättningar än de som behöver beaktas i dagsläget kommer de inte att kunna tillgodoräknas i det nystartade programarbetet. Det innebär att planprogrammet kommer tas fram enligt ett nytt projektdirektiv.

Projektets investeringsutgift bedöms överstiga 300 miljoner kronor och utredningsutgifterna beräknas totalt uppgå till 55 miljoner kronor. Enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning ska kommunfullmäktige godkänna utredningsbeslut för investeringar där utredningsutgifterna beräknas överstiga 50 miljoner kronor. Ärendet har därför hemställts till kommunfullmäktige för beslut.

Projektet Sjöstadshöjden omfattar sammanlagt cirka 500 bostäder, cirka 5 000 arbetsplatser, lokaler för centrumändamål och en förskola i ett utvecklingsförslag kring Hammarbyvägen och Hammarby Fabriksväg. Inriktningsbeslut för projektet fattades av kommunfullmäktige den 2 mars 2020 (dnr KS 2019/1760).

Förslag till detaljplan var på samråd under våren 2022. Ett par av de markanvisade kvarteren har utgått efter samrådet, ett bostadskvarter och ett kvarter för centrumändamål. Humlegården Norra City AB har valt att inte förlänga sina markanvisningar vilket innebär att byggaktör i dagsläget saknas för tre kvarter kontorsbebyggelse.

Exploateringsnämnden beslutade den 25 april 2024 att för sin del godkänna fortsatt utredning av förutsättningarna för exploatering inom Hammarbyhöjden 1:1 för projekt Sjöstadshöjden.

Ärendet har hemställts till kommunfullmäktige för beslut av två skäl, dels projektutgifterna beräknas överstiga 300 miljoner kronor och dels utredningsutgiften beräknas överstiga 50 miljoner kronor.

Hjorthagen ingår i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden, ett av stadens hållbarhetsprofilområden, där planering pågår för cirka 12 000 nya bostäder och cirka 35 000 nya arbetsplatser. År 2001 tecknades ett avtal med dåvarande Fortum Energi (idag Stockholm Exergi) gällande övertagande av mark i Hjorthagens gasverksområde i samband med nedläggning av stadsgasproduktionen. Övertagandet av marken innebar även att staden övertog ansvaret för den miljöskuld och därigenom det behov av sanering som gasproduktionen orsakat.

De första bostäderna började byggas våren 2011. I Hjorthagen finns idag drygt 3 000 nyproducerade lägenheter. När utvecklingen längs Husarviken når Ropsten kommer Hjorthagen att ha fått 14 000 nya invånare i drygt 6 000 nyproducerade lägenheter.

Det planeras att tillskapa ny mark för hus och gator i Kolkajen genom utfyllnad i Lilla Värtans vattenområde. För utbyggnader i vattnet och hantering av förorenade sediment har en ansökan för vattenverksamhet lämnats in till mark- och miljödomstolen i april 2023. Ansökan avvisades i mars 2024 och en ny kompletterad ansökan kommer att skickas in under år 2024.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för inriktningsbeslut Hjorthagen redovisar ett negativt nettonuvärde om cirka 47 miljoner kronor. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 12 440 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna beräknas till cirka 9 102 miljoner kronor. Projektets täckningsgrad inklusive nedlagda nettoutgifter beräknas uppgå till cirka 100 procent.

Stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden ger ett viktigt bidrag till stadens mål om att bygga 140 000 nya bostäder till 2035. Projektets ekonomi har försämrats betydligt jämfört med det reviderade inriktningsbeslutet från år 2020. Förändringen beror främst på kraftigt ökade kostnader för marksanering, minskad omfattning av byggrätter efter synpunkter från länsstyrelsen, en allmän prisförändring på fastighetsmarknaden samt en komplettering av tidigare kalkyler med riskkostnader. Kommande markanvisningar kommer att avse överlåtelse för att säkra projektets finansiering. Ett större antal tillkommande bostäder i lägen som kan använda befintlig infrastruktur skulle också ge ett positivt tillskott till projektets ekonomi.

Exploateringsnämnden har sedan inriktningsbeslutet från år 2020 arbetat med att minimera flera av de risker och osäkerheter som då lyftes. Några exempel är identifiering och hantering av förorenade massor, kostnadseffektiva konstruktionslösningar för påldäck, förändrad struktur och grundläggningsmetod för utbyggnaden av kvarteren i Kolkajen, nyttjande av bergrumsgarage i Gasverket för att tillgodose parkeringsbehov för bland annat kvarteren i Kolkajen-Ropsten. Arbetet behöver fortsätta med att minska riskerna och söka kostnadseffektiva produkt- och metodval för att begränsa utgifterna.

I syfte att begränsa kommunkoncernens skuldökning anger stadens investeringsstrategi att kalkylen för ett exploateringsprojekt i normalfallet ska bära investeringsutgifterna för det behov av kommunal service i form av till exempel förskolor, skolor och idrottsanläggningar som uppstår som en direkt konsekvens av bostadsprojektet. Projekt Hjorthagen bedöms inte bli lönsamt om investeringar i samhällsfastigheter belastar kalkylen.

Området i delprojekt Kolkajen är kraftigt kontaminerat från tidigare sidoverksamhet till gasverksproduktionen. Markreningen är ett nödvändigt arbete oavsett framtida användning av området då föroreningar från obehandlade massor riskerar att spridas med grundvattnet till omgivande miljöer. På grund av stora kostnadsökningar, framför allt för material och kemikalier för genomförande av markrening de senaste åren, finns ett behov av att revidera genomförandebeslutet.

Lönsamhetskalkylen för genomförande av marksanering i Kolkajen-Ropsten enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om 1 100 mnkr. Samtidigt är saneringen av mark är en förutsättning och nödvändighet för exploateringen av hela Hjorthagen för att stadens invånare ska kunna ha tillgång till kajen ner mot lilla Värtan. Saneringen är en direkt förutsättning för tillkommande exploatering för bostäder inom Kolkajen.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projekt Hjorthagen redovisar ett negativt nettonuvärde om cirka 47 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Nettokassaflödet i projektet har hittills varit negativt med 3 605 miljoner kronor. Nettonuvärdet för att fortsätta projektet är positivt. Projekt Hjorthagens nettonuvärde för kommande år, beräknat från år 2024 och framåt, är positivt och uppgår till 3 558 miljoner kronor.

Projektet Tegelbruket 4 avser genomförande av detaljplan för del av Tegelbruket 4 med flera i stadsdelen Kungsholmen. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en utveckling av tidigare S:t Eriks ögonsjukhus till kvartersbebyggelse. Planförslaget möjliggör cirka 230 lägenheter, LSS-bostäder, cirka 7 000 kvadratmeter kontor, en förskola, kommersiella lokaler samt parkering under mark.

Exploateringsnämnden har tillsammans med fastighetsägaren Region Stockholm tagit fram ett exploateringsavtal som reglerar ansvaret för utbyggnad av allmän plats samt marköverlåtelse. Enligt exploateringsavtalet ansvarar regionen för utbyggnad av blivande allmän platsmark inom fastigheten Tegelbruket 4, vilken ska överlåtas till staden utan ersättning. Staden genomför ombyggnad av Polhemsgatan och PO Hallmans gata vilken ska bekostas av regionen. Del av Polhelmsgatan säljs för att införlivas i kvartersmarken. Exploateringsavtalet är villkorat av godkännande av kommunfullmäktige senast den 30 juni 2025.

Projektutgifterna beräknas uppgå till cirka 74,3 miljoner kronor, projektinkomsterna till cirka 72,5 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 83,4 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen redovisar ett positivt nettonuvärde om 228 miljoner kronor och täckningsgraden uppgår till 212 procent.

Hagastaden är ett av kommunfullmäktige utpekat angeläget stadsbyggnadsprojekt där ett nytt område skapas genom överdäckning av E4/E20 och Värtabanan. Visionen för Hagastaden anger att området ska bli en vetenskapsstad med fokus på hälsa där arbetsplatser, forskning och bostäder möter kultur och rekreation. Den första detaljplanen antogs av kommunfullmäktige i mars 2010 och samtidigt godkändes genomförandebeslut för projektet. Ett reviderat genomförandebeslut för Hagastaden godkändes av kommunfullmäktige i december 2021. Detaljplanen för östra Hagastaden, där kvarter Ribosomen är beläget, antogs av kommunfullmäktige i december 2023.

Kvarteret Ribosomen kommer att avstyckas från fastigheten Vasastaden 1:16. Kvarteret Ribosomen kommer efter fastighetsbildning att bestå av en kontorsfastighet och en bostadsfastighet. Bostadsfastigheten kommer att inrymma cirka 75 bostadslägenheter upplåtna med bostadsrätt och kontorsfastigheten beräknas ge plats åt cirka 750 arbetsplatser. Tillträde och byggstart är planerad till början av år 2027 för kontorsfastigheten och i mitten av år 2028 för bostadsfastigheten. Att detaljplanen för östra Hagastaden vinner laga kraft är en förutsättning för att bolagen ska kunna tillträda fastigheterna och påbörja byggnation inom kvarteret.

Exploateringsnämnden godkände den 25 april 2024 överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom del av fastigheten Vasastaden 1:16 till Ribosomen Kontor AB med en preliminär köpeskilling om cirka 196 miljoner kronor samt överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom del av fastigheten Vasastaden 1:16 till Ribosomen Bostäder AB med en preliminär köpeskilling om cirka 134 miljoner kronor. Totalt beräknas de preliminära försäljningsinkomsterna för kvarteret till cirka 330 miljoner kronor. Överenskommelsen är villkorad av kommunfullmäktiges godkännande senast den 30 september 2024.

Projekt Valparaiso och projekt Södra Värtan har arbetat upp respektive utredningsbudget. Samtidigt kvarstår viktigt utredningsarbete innan reviderade inriktningsbeslut kan föreslås för exploateringsnämnden och kommunfullmäktige.

Exploateringsnämndens lägesredovisning redovisar status för respektive projekt vid senaste beslutstillfälle, och vilket projektarbete som genomförts sedan dess. I ärendet beskrivs nuläge för projekten och vilket utredningsarbete som kvarstår innan revidering av inriktningsbesluten kan ske, vilket preliminärt planeras till första halvåret 2025.

Valparaiso behöver tillföras utredningsmedel för att färdigställa en strukturplan inför samråd. Projektet är komplext och infrastrukturtungt. Planarbete och utredningsarbete behöver bedrivas parallellt. För att slutföra det utredningsarbete som pågår och förbereda ett nytt reviderat inriktningsbeslut behöver projektet tillföras 15 miljoner kronor till den utredningsbudget om 65 miljoner kronor som beslutades 2012.

Av den utredningsbudget på 230 miljoner kronor som beslutades för projekt Södra Värtan 2019 har en del gått till att slutförandet av detaljplanen för Södra Värtan Norra. Utredningsbudgeten har även används för utredningsarbete kring lokalisering av skola, utredning av bergrum samt utredningar kopplat till avvecklingen av en bangård i området. För att slutföra det utredningsarbete som pågår och förbereda ett nytt reviderat inriktningsbeslut behöver projektet tillföras 20 miljoner kronor.

Projektet Stora Sköndal etapp 2A avser genomförande av detaljplan för del av Sköndal 1:8, Sköndal 1:26, Kollekten 1 och Sköndal 1:14 i stadsdelen Sköndal (Dp 2019-09138). Förslag till detaljplan har hemställts till kommunfullmäktige för antagande. Projektet utgör del av utbyggnaden enligt programmet för Stora Sköndal och avser i huvudsak mark som ägs av Stiftelsen Stora Sköndal.

Detaljplanen för etapp 2A, utgör den andra etappen i utbyggnaden av programmet, och medger en utbyggnad omfattande cirka 1 750 bostäder samt lokaler för handel och service, en grundskola med idrottssal och garage. Exploateringsnämnden har tillsammans med berörda byggaktörer tagit fram avtal som reglerar genomförandet av etappen.

Med Stora Sköndal Framtidsutveckling AB, Stiftelsen Stora Sköndal och Stora Sköndal Bygg AB tecknas ett exploateringsavtal (bilaga 3) som bland annat reglerar stadens förvärv av mark för skoländamål och att bolagen ska bekosta och utföra utbyggnad av allmän plats och senare överlämna den till staden. Enligt avtalet ska staden bygga ut en första etapp av Sköndalvägen inom ramen för projektet och bolagen bidra till finansieringen genom ett exploateringsbidrag.

Med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) tecknas en överenskommelse om exploatering med tomträttsupplåtelse (bilaga 1). SISAB avser att uppföra en skola för cirka 900 elever med tillhörande idrottssal. Med Stockholms Stads Parkerings AB tecknas överenskommelse om exploatering med tomträttsupplåtelse (bilaga 2). Stockholms Stads Parkerings AB avser att uppföra ett garage som ska tillgodose parkeringsbehov dels för skolan med idrottssal och dels för omgivande bebyggelse genom parkeringsköp. Med Förvaltnings AB Storskogen, ett helägt dotterbolag till Malmegårds Fastighets AB, som äger och avser att utveckla fastigheten Sköndal 1:14, tecknas ett exploateringsavtal (bilaga 4) som reglerar att bolaget ska bidra till utbyggnad av Sköndalsvägen samt bekosta cirka 3 procent av stadens arbete i projektet liksom 3 procent av kostnader för nedlagt arbete i projektet och utbyggnad av allmän plats.

Projektutgifterna för Stora Sköndal etapp 2A beräknas uppgå till cirka 74,8 miljoner kronor, projektinkomsterna till cirka 37,6 miljoner kronor och utgörs i huvudsak av exploateringsbidrag, varav 23,6 miljoner kronor avser icke offentliga bidrag. Lönsamhetskalkylen redovisar ett positivt nettonuvärde om 5 miljoner kronor och täckningsgraden beräknas uppgå till 100 procent.

Detaljplanen utgör en andra etapp i utbyggnaden av program för Stora Sköndal till en stadsdel med fokus på social och ekologisk hållbarhet. Planförslaget möjliggör cirka 1750 nya bostäder, en skola, förskolor, en idrottshall, ett M-hus (en byggnad för möten, miljö och mobilitet) samt lokaler för handel och service. Detaljplanen omfattar även befintlig kulturmiljö som bevaras. Detaljplanen innebär en omreglering från privat mark till allmän plats samt att småhus i Skogsbyn och Ekbacken rivs för att möjliggöra en ny stadsmiljö.

Socialnämnden och äldrenämnden har tillsammans reviderat riktlinjer för ärendeansvar mellan stadsdelsnämnderna inom individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning.

Utgångspunkten för riktlinjerna är ett sammanhållet ansvar kring personer i staden. Vid tillämpning av dessa riktlinjer ska alltid personens behov sättas i främsta rummet. En person får aldrig riskera att bli utan stöd och hjälp från socialtjänsten på grund av att olika nämnder i staden inte är överens om ansvarsfördelningen av ärendet. Syftet med riktlinjerna är att underlätta ansvarsfördelningen mellan stadsdelsnämnderna.

Ärendeansvaret för fördelning av individärenden mellan stadsdelsnämnderna regleras idag i tre verksamhetsområden, individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning.

Riktlinjerna har främst reviderats genom att innehållet har kompletterats med skrivningar som har saknats eller som behöver förtydligas. Dispositionen har ändrats och nya stycken har lagts till för att göra dokumentet mer användarvänligt. En del stycken har flyttats till andra kapitel. En del innehåll har även tagits bort, i dessa fall handlar det främst om gammal information som inte längre stämmer. Riktlinjerna har även reviderats för att stämma överens med aktuell lagstiftning och beslut från kommunfullmäktige.

Ashna Ibrahim (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att en ekodukt eller sociodukt som förbinder östra Älvsjöskogen med västra Älvsjöskogen ska byggas över stambanan. Detta för att stärka de ekologiska värdena i skogen och för att möjliggöra tillgång till skogen.

Västra stambanan utgör en barriär. Kopplingar över och under stambanan som stärker sociala och ekologiska samband är möjliga åtgärder i enlighet med stadens strategiska planering. En sociodukt på aktuell plats har beräknats till 240 miljoner kronor.

Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de refererar till ett uppdrag i budget 2023 avseende stadens arrendeavtal med Swedavia och framtiden för Bromma flygplats.

I motionen föreslås att:

Kommunfullmäktige ges i uppdrag att inte avsluta det kommunala markavtalet för Bromma flygplats i förtid.

Kommunfullmäktige ges i uppdrag att inte höja arrendet för det kommunala markavtalet.

Kommunfullmäktige ställer sig bakom inriktningen att arbeta för att behålla Bromma flygplats.

Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de anför att bristen på hyresrätter försvårar rekryteringen av poliser och anställda inom kritiska välfärdsyrken, och att en trygg bostadssituation för dessa yrkesgrupper är nödvändig för att de ska kunna fokusera på sitt arbete och bidra till stadens utveckling. Mot denna bakgrund föreslås att förtur införs till hyresrätter i den kommunala bostadskön för dessa yrkesgrupper.

Jonas Naddebo och Claes Nyberg (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att staden ska införa ett gemensamt system för skolval där familjer kan söka till alla skolor, inklusive friskolor, vid samma tillfälle inom en angiven period.

Linnéa Vinge och Gabriel Kroon (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna framför att staden bör verka för en stärkt polisiär närvaro vid skolor, som en del i det brottsförebyggande arbetet. I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att införa kostnadsfria luncher för blåljuspersonal på Stockholms stads skolor samt tar fram ett system för att kompensera skolorna för de eventuella merkostnader som detta kan innebära.

Dennis Wedin och Torbjörn Erbe (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att uppdra åt trafiknämnden att redovisa en konsekvensanalys av hur stängningar av några av stadens tunnlar påverkar trafiksituationen för biltrafiken samt att uppdra åt trafiknämnden att återkomma med en fördjupad utredning om hur trafiken i Söderledstunneln kan öppnas upp.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att många migranter frivilligt vill återvandra. Motionären föreslår därför att ge berörda nämnder i uppdrag att vara en aktiv part med ambitionen att delta i gemensamma projekt med Migrationsverket kring frivillig återvandring.

Elin Hjelmestam (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs hur Taiwan påverkas av försämrade internationella relationer med Kina samtidigt som Sveriges relationer med Taiwan sedan många år tillbaka är goda. Motionären föreslår därför att kommunstyrelsen ska utreda möjligheten för Stockholm att fördjupa relationen med Taiwan genom ett tematiskt partnerskapsprojekt med Taipei samt att kommunstyrelsen ska utreda möjligheten att fördjupa relationen med Taiwan genom ett vänortsavtal med Taipei.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför att stadens nämnder inte ska bidra till ovarsam planering av flerbostadshus i stadens trädgårds-, villa och småhusområden. För att stärka den biologiska mångfalden i Stockholm föreslås i motionen att stadens nämnder ska se över möjligheterna till att instifta fler lokala naturreservat, varav Rissneskogen föreslås vara ett av dessa.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Dennis Wedin (M) att kommunstyrelsen, tillsammans med exploateringsnämnden, ges i uppdrag att utreda förutsättningar och möjligheter till, samt lämna förslag till, en ”hyrköpsmodell” för friköp av tomträtter.

Motionären menar att detta möjliggör för fler ägda bostäder samtidigt som staden ges möjlighet till intäkter för de gemensamma tillgångarna som kan bidra till att öka stadens försäljningsinkomster och minska stadens skuldsättning, vilket frigör resurser till andra områden av stadens verksamheter, såsom exempelvis skola och äldreomsorg.

Leif Söderström (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att Stockholms stad utreder möjligheten att upphandla en tjänst, som för stadens skolor tillhandahåller specialsökhundar för återkommande sökinsatser mot narkotika och vapen på överenskomna tider och platser.

Linnéa Vinge och Anders Lindman (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de framför att bedrägerier mot äldre blir allt vanligare. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ska ge berörda nämnder i uppdrag att genomföra en informationskampanj i syfte att motverka bedrägerier mot äldre.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken han föreslår att kommunstyrelsen, i samarbete med exploateringsnämnden, utarbetar en modell för avbetalning och hyrköp av mark vid upplåtelse för bostadsrätter och ägarlägenheter. Dessutom ska förutsättningar och möjligheter för ytterligare förändringar av stadens markprismodell undersökas, med målet att underlätta för byggaktörer av bostäder, särskilt under ekonomiskt svåra tider.

I en motion till kommunfullmäktige om återköp av Sätra centrum anför Gabriel Kroon m.fl. (SD) att bolaget som äger Sätra centrum har gått i konkurs. Motionärena föreslår att staden bör överväga att återköpa centrum och andra strategiska centrumfastigheter i utsatta områden för att ta ett långsiktigt ekonomiskt och socialt ansvar.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att gator och parken i anslutning till den ryska ambassaden i Stockholm ändrar namn som en tydlig markering på vår gemenskap med Ukraina och deras kamp. En del av Gjörwellsgatan, mellan Fyrverkarbacken och Wivalliusgatan, utanför ryska ambassaden föreslås ges namnet Fria Ukrainas Gata. Promenadvägen som startar vid Fria Ukrainas Plats och löper genom parken söderut, ner mot sjön och vidare västerut föreslås namnges Fria Ukrainas Promenad eller Fria Ukrainas Stig. Parken öster/sydost om ryska ambassaden föreslås namnges Fria U krainas Park.

I motionen konstateras att det ukrainska folket kämpar för sin egen, vår frihet och sin rätt att få leva fredligt och vara en del av det demokratiska Europa. Motionärerna föreslår att, som en tydlig markering på vår gemenskap med Ukraina och deras kamp, gator och parken i anslutning till den ryska ambassaden i Stockholm ändrar namn.

Johan Nilsson (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs att i Stockholms trädgårds-, villa- och småstugeområden regleras byggande och förtätning genom mycket gamla detaljplaner samt att vissa styrmedel gått förlorade när tomter har friköpts. Motionären anser att staden behöver göra en översyn av de gamla detaljplanerna, att de upphävs och att nya detaljplaner tas fram och föreslår att stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att utarbeta en plan och organisation för en sådan översyn och påbörja arbetet.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken han framhåller vikten av att medborgarna får möjlighet att göra sina röster hörda när staden planeras och utvecklas. Motionären anser att mer måste göras för att informera berörda närboende och föreslår att kommunfullmäktige ska ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att stärka samrådsprocessen genom ökad fysisk annonsering.

Anne-Christine Carlberg (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären skriver i sin motion att svenskspråkiga äldre som önskar ett äldreboende med svensktalande personal och svenska traditioner idag inte finns. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ska ges i uppdrag att inrätta somatiska- och demensboenden med svenska språket och kulturen som profilinriktning.

Anette Hellström (M) anför i en motion till kommunfullmäktige att det idag råder en ojämn kunskapsnivå inom äldreomsorgen för de anställda vad gäller matlagning med och för de äldre. Det kan finnas en okunskap i exempelvis hur maten ska serveras och vilka tillbehör man bör servera för en fullgod måltid. Genom att utbilda personalen inom näringslära kan Matlyftet fortsätta att utvecklas för en bättre tillvaro för våra äldre.

Gabriel Kroon och Linnéa Vinge (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stoppa flytten av Medeltidsmuseet till nya lokaler i Börshuset, Gamla stan. I motionen anförs att Stockholms stad bör framställa en begäran till riksdagsförvaltningen om att Medeltidsmuseet ska fortsätta hyra lokalerna och verka på Helgeandsholmen. Motionärerna menar att Stockholms stad bör begära att Medeltidsmuseet ska få fortsätta verksamheten på Helgeandsholmen då flytten av museet skulle innebära att verksamheten kommer att sakna viktiga föremål och minska i attraktivitet.

Gabriel Kroon, Anders Lindman och Liliane Åkerlund (alla SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att berörda nämnder får i uppdrag att utveckla en modell för samfinansiering av bullerskydd mellan kommun och fastighetsägare samt att samordna arbetet mellan Trafikverket, fastighetsägare och staden själv för att minska bullernivåerna på Essingeleden.

Kristin Jacobsson (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framför att den organiserade brottsligheten är ett av Sveriges allvarligaste samhällsproblem och att det är allt vanligare att tjejer och kvinnor dras in i organiserad brottslighet och gängkriminalitet. Hotbilden för kvinnor som vill lämna kriminalitet beskrivs som komplex och svår och motionären anser att stadens avhopparverksamhet i mångt och mycket är riktad till män.

Med anledning av ovanstående så föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar att inrätta en avhopparverksamhet med samlad specialkompetens för kvinnor som önskar att lämna gängkriminalitet samt att det säkerställs att den information som ges ut gällande stadens avhopparverksamhet även riktas till tjejer och kvinnor.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska utreda och sätta in insatser vid varje öppen drogscen (ÖDS) som har en skola inom en radie av 500 meter för att undvika att barn och unga rekryteras av gängkriminella eller utsätts för brott.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås en rad åtgärder för att garantera och säkerställa skolgången för barn på skyddade boenden.

Andréa Hedin och Anna Cederschiöld Stuart (båda M) anför i en motion väckt i Stockholms kommunfullmäktige att ytterligare 4 500 timmar per månad i Stockholms skolidrottslokaler ska göras bokningsbara för idrottsföreningar utöver den tid som redan idag är möjlig att boka.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion till kommunfullmäktige ett antal åtgärder som han anser att staden behöver vidta i syfte att tydligt markera stadens ställningstagande mot Rysslands krig mot Ukraina samt för att säkerställa att stadens resurser inte går till aktörer som stödjer eller sponsrar kriget.

Dennis Wedin och Therese Lindström (båda M) har i kommunfullmäktige väckt en motion om att utveckla Ringvägen till ett grönt alléstråk med liv och rörelse. Motionärerna framhåller att vackra och gröna stadsmiljöer har en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande, att de förbättrar luftkvaliteten och är viktiga åtgärder för urban klimatanpassning. De anser att fler urbana grönytor behövs och har identifierat att Ringvägen, med sina trädalléer, har potential att utvecklas från en trafikdominerad gata till ett stråk med liv och rörelse. Mellan träden kan ett grönt alléstråk växa fram med exempelvis ny gångväg, parksoffor och blomrabatter.

Andréa Hedin och Sophia Granswed Baat (båda M) föreslår i en motion till kommunfullmäktige ett antal förslag för att motverka desinformationskampanjen mot socialtjänsten. Bland annat föreslås att stadsdelsförvaltningarna i samverkan med grundskolorna i sitt område ska ansvara för att vårdnadshavare till skolpliktiga barn ska få kunskap om socialtjänstens uppdrag och arbetssätt. Vidare föreslås det att socialtjänsten regelbundet ska närvara på föräldramöten i både förskolor och skolor. Motionärerna föreslår också att förskolesociala team ska utredas och testas genom en pilot.

Annika Elmlund (M) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att stadsdelsnämnderna ska ges i uppdrag att identifiera de områden och utsatta platser i Stockholms stad som upplevs som otrygga samt att staden tar fram ett åtgärdsprogram/handlingsplan för hur man bäst ska trygga dessa utsatta platser som också involverar civilsamhälle och näringsliv.

Dennis Wedin och Kristina Lutz (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Kungsträdgården ska bli en mer levande och grön mötesplats med fler träd, blommor, buskar, aktiviteter och uteserveringar. Motionärerna föreslår även att restaurangbyggnaden med tomträtt i norra delen av Kungsträdgården, med beteckningen Sju sekel 1, flyttas till en alternativ plats i parken, befintlig byggnad rivs och ny entré till Kungsträdgården skapas från Hamngatan.

Jan Jönsson (L) anför i en motion till kommunfullmäktige att det råder en hög grad av valfrihet inom Stockholms stad äldreomsorg som ska värnas samtidigt som formerna för denna valfrihet ska utvärderas och utvecklas. Motionären föreslår i motionen att utreda införandet och utformningen av ett valfrihetssystem enligt LOV som huvudregel för vård- och omsorgsboenden staden.

Andrea Hedin (M) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige angående judiskt liv i Stockholm. I motionen framhålls att uppmärksammandet av judiskt liv i Stockholm är särskilt angeläget med anledning av samhällsutvecklingen och omvärldsläget. Det är enligt motionen av särskild vikt att uppmärksammandet och firandet av judiskt liv 250 år kommer många till del och därför bör vara tillgängligt i flertalet forum.

Anette Hellström (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utreda behovet av en ny sporthall i Mälarhöjden.

I motionen framförs att det kommer byggas 1 100 nya lägenheter i Mälaräng samt en ny skola och förskola. Tillgången på idrottshallar är begränsad vilket försvårar idrottsutövning. Därtill betonas idrottens positiva effekter för hälsa, social gemenskap och fostran.

I motionen framförs en idé om att bygga en ny idrottshall på fotbollsplanen vid Mälarhöjdens skola. Fotbollsplanen kan därefter läggas på taket av nya idrottshallen. Ett annat alternativ är att bygga en ny fullstor idrottshall vid den nya skolan i Mälaräng.

I en motion till kommunfullmäktige anför Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) att Stockholms ekonomi just nu befinner sig i en pressad situation vilket kräver hårdare prioriteringar i Stockholms stad och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att:

Stadsledningskontoret ska initiera en fördjupad kartläggning av stadens kostnader avseende kommunikationskonsulter och medieköp.

Stadsledningskontoret ska initiera en översyn om hur stadens riktlinjer för mutor och representation efterlevs samt föreslå en uppdatering av rådande policy.

Att kostnaderna för kommunikationskonsulter halveras och medel omfördelas till utbildningsnämndens förfogande.